Victoria Ruzbarsky |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Barnet ska ha rätt till umgänge med den föräldern som barnet inte bor tillsammans med, umgänget behöver inte bestå utav fysiska träffar utan kan ske genom telefonsamtal eller via Skype (6 kap. 15 § föräldrabalken). Domstolen gör sin bedömning gällande umgänget utefter vad som anses förenligt med barnets bästa. Hänsyn tas till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad (6 kap. 2 a § föräldrabalken). Det är svårt för mig att svara på exakt varför domstolen dömde som man gjorde, det jag kan säga är att rätten ansåg att det då var förenligt med barnets bästa. Ett barns vilja tas som ovan skrivits i beaktande när man avgör en fråga om umgänge, är barnet väldigt litet som i det här fallet lägger dock domstolen inte en lika stor tyngd vid barnets vilja eftersom man inte anser att barnet har uppnått den åldern och mognaden som krävs för ett förstå innebörden av beslutet.Det din dotter kan göra är att vända sig till rätten för att få en ny bedömning gällande umgänget, om det är så att din dotter och pappan inte kan komma överens om en lösning. Går det att komma överens kan umgänget regleras i ett så kallat umgängesavtal, är avtalet skriftligt och godkänt av socialnämden får det samma rättsverkan som en dom. Familjerätten i en kommun kan genom samarbetssamtal hjälpa föräldrarna att försöka komma överens och skriva ett umgängesavtal. (6 kap. 15 a § föräldrabalken).Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Victoria Ruzbarsky |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Barnets bästa ska vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge (6 kap. 2 a § föräldrabalken). Är det så att du är boendeföräldern och du inte vill att din före detta sambo ensam ska få träffa barnet måste du vända dig till domstol. Barnet ska som huvudregel ha rätt till umgänge med den föräldern som barnet inte bor tillsammans med. Domstolen kan om det anses vara förenligt med barnets bästa besluta om att umgänget sker på något annat sätt än fysiska träffar, till exempel genom telefonsamtal eller Skype. (6 kap. 15 § föräldrabalken). Domstolen kan även i vissa mer sällsynta fall besluta om umgänget helt uteblir eller om man anser att umgänget inom en snar framtid kan ske självständigt, för en viss period besluta att umgänget ska ske med hjälp av ett så kallat umgängesstöd (6 kap. 15 c § föräldrabalken).Mitt råd till dig om du och den andra föräldern inte kan komma överens och du misstänker att barnet far illa när barnet umgås med den andra föräldern, är att via domstol få till en ändring i umgänget och eventuellt vårdnaden. En förälder som missbrukar i närheten av barnet anses i regel varken lämplig som vårdnadshavare eller att ensam ha umgänge. För att få saken klargjord och själv inte bli anklagad för umgängessabotage råder jag dig att vända dig till rätten för att få en ändring i ovanstående frågor. Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Victoria Ruzbarsky |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En nära och god kontakt med båda sina föräldrar anses normalt förenligt med barnets bästa (6 kap. 2 a § 2 st. föräldrabalken). Barnet har därför rätt till umgänge med den föräldern som barnet inte bor tillsammans med (6 kap. 15 § föräldrabalken).Tyvärr kan man inte tvinga en förälder att umgås med sitt barn, du kan inte verkställa ett umgänge där föräldern inte vill umgås med barnet. Om den föräldern med vilket barnet har ett fastställt umgänge inte inte uppfyller sin skyldighet att umgås med barnet på de dagar och tider som fastställts av domstolen, kan det innebära påfrestningar för barnet som har sett fram emot att få träffa föräldern. Sker det upprepande gånger att föräldern inte utnyttjar umgängestillfällena kan det bli aktuellt att upphäva umgängesrätten. Du och pappan kan själva komma överens om ett nytt umgängesschema genom att skriva ett umgängesavtal. Avtalet gäller om det är skriftligt och socialnämnden godkänner det, avtalet får då samma rättsverkan som en dom (6 kap. 15 a § 3 st. föräldrabalken). Du kan också vända dig till rätten för att få en ändring i umgänget. Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Victoria Ruzbarsky |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är förenligt med barnets bästa att barnet har en nära och god kontakt med båda sina föräldrar (6 kap. 2 a föräldrabalken). Barnet ska därmed som huvudregel ha rätt till umgänge med den föräldern som barnet inte bor tillsammans med. Barnets föräldrar har ett gemensamt ansvar för att barnets behov av umgänge med den föräldern som barnet inte bor tillsammans med så långt möjligt tillgodoses (6 kap. 15 § föräldrabalken). Som vårdnadshavare kan ni mellan er avtala om hur umgänget ska se ut, avtalet blir gällande om det är skriftligt och godkänt av socialnämnden. Kan ni inte komma överens i frågan får rätten besluta om umgänge på talan av den föräldern som vill umgås med sitt barn (6 kap. 15 a föräldrabalken).Mitt råd till dig är att få umgänget bekräftat i en dom om en sådan inte föreligger. Då kan du vid moderns vägran att lämna ifrån sig barnet på dina umgängesdagar begära verkställighet. I domen kan du även få reglerat när och hur umgänget ska se ut. Upprepande umgängessabotage är en indikation på att vårdnaden bör ändras till nackdel för den som umgängessaboterar.Angående din historik av beroendeproblematik kommer domstolen att göra en riskbedömning där man utreder om barnet kan fara illa vid ett umgänge när ni umgås ensamma hemma hos dig. Var det länge sedan du exempelvis missbrukade och inte har återfallit under en lång tid talar detta för att ett umgänge ska kunna föreligga. Domstolen gör här en samlad bedömning i det enskilda fallet. Jag rekommenderar att du blir företrädd av ett ombud i tingsrätten. Om du vill komma i kontakt med en jurist som hjälper dig vidare kan du kontakta oss för att boka en tid, detta kan göras antingen på vår hemsida https://lawline.se/boka eller via telefon 08-533 300 04. Med vänliga hälsningar

Victoria Ruzbarsky |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vårdnadshavarna har tillsammans bestämmanderätt i frågor som rör barnets personliga angelägenheter (6 kap. 13 § föräldrabalken). Detta betyder precis som du skriver att det kan bli problematiskt när dokument måste skrivas på eller att ingripane beslut måste tas och endast ena vårdnadshavaren är tillgänglig, främst om så är fallet under en längre tid. Mitt råd är att din dotter på grund av pappans bristande tillgänglighet försöker få ensam vårdnad om barnet på grund av samarbetssvårigheter. Större samarbetssvårigheter är en indikation på att vårdnaden inte bör vara gemensam. Vårdnaden kan ändras genom ett avtal om båda föräldrarna är överens, avtalet är giltigt om det är skriftligt och socialnämnden godkänner det. Avtalet får då samma rättsverkan som en dom (6 kap. 6 § föräldrabalken). Din dotter kan också vända sig till rätten för att få en ändring av vårdnaden fastslagen i en dom (6 kap. 5 § föräldrabalken).Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Victoria Ruzbarsky |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!UmgängesrättenHuvudregeln är att barnet ska ha rätt till umgänge med den föräldern som barnet inte bor tillsammans med (6 kap. 15 § föräldrabalken). Det är barnets bästa som ska vara avgörande för alla beslut som rör umgänget, far barnet illa av umgänget i dess nuvarande form bör umgänget ändras. Umgänget kan se ut på olika sätt och inte enbart genom fysiska träffar, till exempel kan kontakten ske genom Skype eller telefon. Umgänget kan även under en viss tid ske med ett så kallat umgängesstöd om det anses att umgänget inom en överskådlig framtid kan ske utan umgängesstöd (6 kap. 15 c § föräldrabalken).Situationen i ditt fall Dottern ska självklart även hos pappan få en adekvat omvårdnad. Är omvårdnaden så pass bristfällig att barnet påverkas negativt talar detta för att ett umgänge där pappan ensam umgås med barnet inte fungerar. Du har inte skrivit någonting om ett eventuellt avtal eller en dom som reglerar umgänget i dess nuvarande form. Vill du minska umgänget eller att umgänget sker på något annat sätt och du och pappan inte själva kan komma överens om detta, måste du vända dig till rätten för att få umgänget ändrat. Rätten kommer då utefter omständigheterna i ditt specifika fall besluta om ett umgänge som sker på ett sätt som är förenligt med barnets bästa.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Victoria Ruzbarsky |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmande av vårdnadsfrågan Den föräldern som vill åstadkomma en ändring av vårdnaden får väcka talan vid domstol (6 kap. 5 § föräldrabalken). Domstolen upplöser den gemensamma vårdnaden om man inte anser att gemensam vårdnad är förenligt med barnets bästa (6 kap. 2 a föräldrabalken). Omständigheter som ligger till grund för att besluta i vårdnadsfrågan är bland annat en förälder lämplighet, föräldrarnas samarbetsförmåga, risken att barnet far illa och barnets behov av en nära och god kontakt med båda sina föräldrar.En förälder anses olämplig som vårdnadshavare om föräldern exempelvis missbrukar eller har utövat våld mot barnet. En förälder anses även olämplig som vårdnadshavare om föräldern saboterar en kontakt mellan barnet och den andra föräldern, så kallat umgängessabotage. Har föräldrarna så svåra samarbetsproblem att föräldrarnas bristande förmåga att samarbeta påverkar barnet negativt pekar det på att vårdnaden bör ändras. Vid bedömningen av vårdnadsfrågan tar domstolen även hänsyn till barnets vilja i takt med barnets stigande ålder och mognad (6 kap. 2 a § 3 st.). Vid tolv års ålder brukar domstolen fästa stor vikt vid barnets vilja i frågor som rör vårdnad, boende eller umgänge.Situationen i ditt fall Det står en förälder fritt att när som helst försöka få till en ändring i vårdnaden. Vårdnadsfrågan avgörs utifrån en förälders lämplighet, en förälder som utför umgängessabotage eller på något att sätt inte anses lämplig som vårdnadshavare ska inte heller få ha kvar vårdnaden. Att mamman inte låter dig träffa dottern trots att ni har en dom som reglerar umgänget skulle vara till hennes nackdel i en eventuell vårdnadstvist. Samma gäller om föräldrarna har så pass svåra samarbetssvårigheter att barnet påverkas negativt. Domstolen skulle normalt sätt på grund av din dotters ålder ta en relativt stor hänsyn till hennes vilja i vårdnadsfrågan. Det krävs i regel mycket mer än att man inte vill medverka till sitt barns dop för att vårdnaden ska ändras, så länge vårdnaden fungerar bra i övrigt. Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Victoria Ruzbarsky |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar din fråga som att du undrar över pappans rättigheter till eventuell vårdnad och umgänge samt bestämmanderätt rörande barnets namn, trots att ni varken är gifta eller samboende. FaderskapFöds ett barn inom äktenskapet presumeras det att maken är far till barnet (1 kap. 1 § föräldrabalken). I annat fall fastställs faderskapet genom bekräftelse eller dom (1 kap. 3 § föräldrabalken). En bekräftelse av faderskap görs skriftligen och ska bevittnas av två personer. Bekräftelsen ska skriftligen godkännas av socialnämnden och av modern. Bekräftelsen får göras även före barnets födelse (1 kap. 4 § föräldrabalken). Genom att utföra en genetisk undersökning på en man kan man även genom dom fastställa faderskapet (1 kap. 5 § föräldrabalken).Socialnämnden är skyldig att utreda vem som är far till barnet, en fastställelse av faderskap kommer därför att behöva ske. (2 kap. 1 § föräldrabalken). Vårdnadshavare Vårdnadshavaren har ett ansvar för att barnets personliga förhållanden och ska se till att barnets grundläggande rättigheter som omvårdnad, trygghet och god fostran blir tillgodosedda (6 kap. 1,2 §§ föräldrabalken). Vårdnadshavaren har rätt att bestämma i mer ingripande frågor som rör barnets personliga angelägenheter, till exempel vart barnet ska bo eller val av skola (6 kap. 11 § föräldrabalken). Vid gemensam vårdnad beslutar vårdnadshavarna om frågorna tillsammans (6 kap. 13 § föräldrabalken). Om inte föräldrarna är gifta med varandra blir modern ensam vårdnadshavare (6 kap. 3 § föräldrabalken). När faderskapet är fastställt kan båda föräldrarna bli vårdnadshavare. Vill enbart fadern få gemensam vårdnad och ni inte är överens i frågan, måste han själv vända sig till domstol för att få vårdnaden ändrad (6 kap. 5 § föräldrabalken). Gemensam vårdnad kan ges mot den ena förälderns vilja om exempelvis fadern önskar gemensam vårdnad men modern motsätter sig detta utan något godtagbart skäl. Det finns ingen presumtion för gemensam vårdnad, men fungerar barnets tillvaro på ett rimligt sätt är domstolens utgångspunkt i många fall att vårdnaden ska vara gemensam. I vissa fall kan föräldrarna komma överens om en lösning som innebär ensam vårdnad men att den andra föräldern genom en fullmakt får samma insyn i till exempel skola och sjukvård som vårdnadshavaren.Vårdnadsfrågan avgörs utifrån vad som är barnets bästa (6 kap. 2 a föräldrabalken). Vid domstolens ställningstagande av vårdnadsfrågan tittar man bland annat på föräldrars lämplighet, föräldrars samarbetsförmåga, risken att barnet eller annan familjemedlem utsätts för våld m.m. En förälder kan anses uppfylla alla krav på att vara en vårdnadshavare men att det brister rörande samarbetsförmågan föräldrarna mellan. Gemensam vårdnad förutsätter att föräldrarna har ett någorlunda konfliktfritt samarbete i frågor som rör barnet. Föräldrarna behöver självklart inte alltid vara överens, men de ska inte ha så pass stora problem att reda ut sina delade meningar att barnet påverkas negativt (6 kap. 5 § 2 st. föräldrabalken)Umgänge En nära och god kontakt med båda sina föräldrar anses förenligt med barnets bästa (6 kap. 2 a § 2 st. föräldrabalken). Barnet har som huvudregel rätt till umgänge med den föräldern som barnet inte bor tillsammans med och barnets föräldrar har ett gemensamt ansvar för att barnets umgänge med den föräldern som barnet inte bor tillsammans med så långt som möjligt tillgodoses (6 kap. 15 § föräldrabalken). Umgänget kan bestämmas antingen av rätten på talan av den föräldern som vill umgås med sitt barn eller av föräldrarna tillsammans i ett avtal om någon eller båda har vårdnaden (6 kap. 15 a § föräldrabalken).Barnets namnDet är vårdnadshavaren som ansöker om barnets namn hos Skatteverket inom tre månader från barnets födelse. Detta innebär att har föräldrarna gemensam vårdnad måste båda ansöka om barnets namn. Ansöker man inte om barnets efternamn inom tre månader från födseln får barnet samma efternamn som föräldern som födde barnet har. Situationen i ditt fall När det är fastställt att din före detta sambo är far till barnet har han rätt att ansöka om gemensam vårdnad och umgänge med barnet. Finner rätten inte att pappan är olämplig som vårdnadshavare eller att vårdnaden inte kan vara gemensam på grund av exempelvis grova samarbetssvårigheter kommer ni båda att få vårdnaden om barnet. Ni bestämmer då gemensamt i frågor som rör barnets personliga angelägenheter, till exempel val av skola och boende. Även om pappan inte får vårdnaden kan han ansöka om och få rätt till umgänge. Båda vårdnadshavarna måste ansöka om barnets namn vid gemensam vårdnad. Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar