Har en part rätt att begära ut handlingar från en nedlagd förundersökning?

2019-03-09 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |HejEn bekant har blivit anklagad för olaga hot och misshandel. Polis och "offer" han bl a varit in i hans hus utan hans vetskap. Han varit på förhör, åtalet är nu nedlagt p g a brist på bevis. Han har nu kontaktat polisen för att få ut de handlingar som gäller honom, men fått till svar att ärendet är nedlagt och han ska glömma allt och gå vidare. Kan det verkligen vara så?
Matilda Bergström |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag tolkar din fråga som att du vill veta om din vän har rätt att få ut handlingar som berör honom från polisen.Rätt till partsinsynPolismyndigheten är en förvaltningsmyndighet som omfattas av förvaltningslagen. Enligt 10 § förvaltningslagen har den som är part i ett ärende rätt att ta del av allt material som har tillförts ärendet. Din vän har alltså rätt att få ut alla handlingar som gäller honom.Rätten kan begränsasRätten kan dock begränsas av 10 kap. 3 § i offentlighets- och sekretesslagen. Det krävs då att det av hänsyn till allmänt eller enskilt intresse är av synnerlig vikt att uppgiften i materialet inte röjs. I sådana fall ska myndigheten på annat sätt lämna parten upplysning om vad materialet innehåller.SammanfattningDin vän har rätt att få ut alla handlingar som gäller honom då han har rätt till partsinsyn. Begär han ut handlingarna är polisen skyldig att lämna ut materialet. Rätten kan dock begränsas genom sekretess. Det krävs då synnerlig vikt att uppgiften i materialet inte röjs, men då ska myndigheten meddela din kompis om vad materialet innehåller. Att polisen säger att din kompis ska "glömma allt och gå vidare" p.g.a. att ärendet är nedlagt är därför inte en godtagbar ursäkt till att inte lämna ut handlingarna. Mitt råd är att din vän ska kontakta polismyndigheten igen och påtala sin rätt till partsinsyn. Om de inte vill lämna ut handlingarna kan han begära ett skriftligt beslut, som han sedan kan överklaga till domstol (2 kap. 19 § offentlighets- och sekretesslagen)Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Kan åklagaren överklaga ett häktningsbeslut?

2019-03-03 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej! Jag vet att en misstänkt kan överklaga ett häktningsbeslut, men kan en åklagare överklaga ett häktningsbeslut också? Jag tänker då vid ett sådant scenario att den misstänkte ej blir häktad på sannolika skäl av rätten, men att åklagaren anser att rådmannen tagit fel beslut, och tycker att det är av synnerligen vikt att den misstänkte blir häktad.Om inte, finns det någon annan väg för en åklagare att gå än att få till en ny häktesförhandling och prova på nytt?
Matilda Bergström |Hej!Tack för att du vänder er till Lawline med din fråga.Utifrån dina uppgifter i frågan utgår jag ifrån att du har kunskap om vilka häktningsförutsättningarna är. Jag kommer därför inte redogöra för dessa. Istället kommer jag direkt att besvara dina frågor ang. överklagande och om åklagaren har några andra möjligheter att häkta en person än ny häkteförhandling. För att besvara frågorna kommer rättegångsbalken att tillämpas. Överklaga häktningsbeslutetNär häktningsförhandlingen avslutats, ska rätten omedelbart meddela beslut i häktningsfrågan (24 kap. 16 § första stycket). Rättens beslut i häktningsfrågan är ett s.k. slutligt beslut. Det innebär att deras beslut får överklagas av båda parterna (49 kap. 3 §). Både åklagaren och den misstänkte har alltså möjlighet att överklaga rättens beslut. Har åklagaren några andra möjligheter?Enligt min mening finns det inga andra alternativ för åklagaren än överklagande och ny häktningsförhandling. Jag kommer därför istället att redogöra för vad som krävs för att en ny häktningsförhandling ska kunna göras.När kan en ny häktningsförhandling ske?Om domstolen vid häktningsförhandlingen kommer fram till att häktning inte ska ske, ska rätten häva anhållningsbeslutet (24 kap. 16 § tredje stycket). Justitieombudsmannen har uttalat att om rätten häver anhållningsbeslutet får inte åklagaren meddela ett nytt anhållningsbeslut innan nya omständigheter tillkommit (JO 1963 s. 97 samt JO 2002/03 s. 93). Anhållande får göras av åklagaren i avvaktan på rättens prövning av häktningsfrågan och kräver att någon av häktningsförutsättningarna är uppfyllda eller att det är av synnerlig vikt att han tas i förvar i avvaktan på ytterligare utredning (utredninganhållande) (24 kap. 6 § RB). Ny häktningsförhandling får alltså endast ske om det tillkommit nya omständigheter och häktningsförutsättningarna fortfarande är uppfyllda eller om det är av synnerlig vikt för utredningen.SammanfattningÅklagaren har alltså möjlighet att överklaga domstolens beslut i häktningsfrågan. Enligt min mening saknas fler möjligheter för åklagaren än överklagande och ny häktningsförhandling. Har domstolen avslagit åklagarens häktningsframställning och det framkommit nya omständigheter kan åklagaren anhålla personen i väntan på häktesförhandling. Det innebär att en ny häktningsförhandling inte får ske innan nya omständigheter tillkommit. Hoppas att du fick svar på dina frågor!Vänligen,

Lawline besvarar inte skoluppgifter

2019-03-01 i Arvsordning
FRÅGA |Hej!Jag skulle behöva hjälp med att lösa denna uppgift.Kalle har avlidit. Han hade inga barn och även hans föräldrar har gått bort. Kalle efterlämnar en morbror, Eskil, kusinen Ella som är dotter till Kalles moster Ann, farbrodern Göran som är bror till Kalles far och faster Ingrid som är syster till Kalles far.Kalle efterlämnade 120 000 kr. Fördela Kalles arv. Motivera varje steg och ange vilka lagrum som är tillämpliga.
Matilda Bergström |Tack för att du vänder er till Lawline med din fråga.Lawline har som policy att inte besvara skoluppgifter. Det innebär att jag tyvärr inte får hjälpa dig med att besvara din fråga. Mitt tips till dig är att studera de olika arvsklasserna i 2 kap. ärvdabalken. Lycka till med uppgiften!Vänligen,

Har särkullbarn arvsrätt efter sin förälders nya partner?

2019-02-16 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej, Har en fråga, vi har en halvsyster vår far dog 2010, hon har fått ut sin laglott nu har vår mor gått bort det är jag o min hel syster, ärver vår halvsyster vår mors kapital om finns på kontot? Tacksam för svar.
Matilda Bergström |Hej!Tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga.Jag tolkar det som att er halvsyster har samma fader som ni, men inte samma mor. När er fader gick bort fick er halvsyster ut sin laglott och ni undrar nu om er halvsyster ärver efter er mor. Enligt den legala arvsordningen är det den avlidnes bröstarvingar som i första hand ska ärva. Bröstarvingar är den avlidnes biologiska barn (2 kap 1 § ärvdabalken). Det innebär att det endast är ni som kan ärva efter er mor då er halvsyster inte har någon arvsrätt. Dock blir svaret annorlunda om det finns ett testamente där er mor uttryckligen skrivit att er halvsyster ska ärva henne. Hoppas att ni fick svar på er fråga!Vänligen,

Kan jag adoptera bort mitt nyfödda barn?

2019-03-03 i Adoption
FRÅGA |Hej. Fick barn för två veckor sedan som har stora hjärnskador. Kan jag adoptera bort henne? Vill helst få detta gjort omgående.
Matilda Bergström |Hej!Tack för att du vänder er till Lawline med din fråga. Adoptionsfrågor regleras i föräldrabalken.Barnets bästa är viktigt vid adoptionsfrågorBarnets bästa är utgångspunkten vid alla frågor som rör adoption (4 kap. 1 §). Det innebär att det är barnets bästa går före föräldrarnas intresse vid bedömningen om adoptionen ska genomföras eller inte . Vad barnets bästa är kan inte jag på förhand avgöra, utan bedömningen sker av domstol utifrån omständigheter i det enskilda fallet.Det görs en lämplighetsbedömningVid adoption görs är en s.k. lämplighetsbedömning där man beaktar samtliga omständigheter. Barnet får endast adopteras bort om det vid lämplighetsbedömningen anses att adoptionen är lämplig (4 kap. 2 §). Föräldrarnas vilja är en omständighet som har betydelse vid bedömningen, men som jag tidigare nämnt så prioriteras barnets bästa framför föräldrarnas vilja. Enligt förarbetena till lagen så förutsätter en adoption att det finns en brist gällande föräldrarnas vilja eller förmåga att ta sitt ansvar över barnet (prop. 2017/18:121 s.142).Samtycke krävs från vårdnadshavareEtt barn får inte adopteras utan samtycke från sin/sina vårdnadshavare. Innan ett samtycke lämnas ska de berörda bli informerade om vad en adoption innebär (4 kap. 8 §). Samtycke från den som fött barnet får lämnas först när föräldern har återhämtat sig tillräckligt efter barnets födelse (4 kap. 9 §). Enligt förarbeten till lagen är det upp till domstol att bedöma om modern har återhämtat sig tillräckligt efter förlossningen (prop. 2017/18:121 s. 125f). Kvinnan måste ha återhämtat sig både fysiskt och psykiskt. Tidsperioden bör inte understiga sex veckor ( prop. 1980/81:112 s. 12f).Socialnämnden utreder förutsättningarna för adoptionDomstolen ska ge socialnämnden i uppdrag att utse någon som ska genomföra en adoptionsutredning. Uppdraget ska lämnas till socialnämnden i den kommun där barnet har sin hemvist (4 kap. 14 §). Genom utredningen ska det fastställas om förutsättningarna för en adoption är uppfyllda. Utredningen redovisas sedan för rätten och utredaren lämnar förslag till beslut (4 kap. 15 §). Det är sedan upp till domstolen att besluta om en adoption får genomföras eller inte.Vad innebär en adoption?Om barnet adopteras bort kommer ditt föräldraskap att upphöra och adoptivföräldrarna kommer ses som barnets föräldrar (4 kap. 21 §). Så snart det är lämpligt ska barnets adoptivföräldrar upplysa barnet om att denne är adopterad (4 kap. 23 §). Barnet har nämligen rätt att få veta sitt ursprung.SammanfattningBarnets bästa är det viktigaste när det gäller adoption. Det görs en lämplighetsbedömning där föräldrarnas vilja också har betydelse. För att en adoption ska få göras krävs det samtycke från barnets vårdnadshavare. Har din dotter ytterligare en vårdnadshavare krävs alltså även dennes samtycke. Samtycke från barnets moder kan inte ges förens hon återhämtat sig efter förlossningen, vilket minst är efter sex veckor. Eftersom din dotter föddes för cirka två veckor sedan kommer samtycke inte kunna lämnas ännu. Det innebär att en adoption inte kommer kunna genomföras omgående. Skulle adoptionen sedan gå igenom kommer barnet inte längre ses som din dotter utan föräldraskapet kommer överföras till hennes adoptivföräldrarJag kan inte besvara frågan om du kommer få adoptera bort ditt barn, utan det är upp till domstolen att avgöra efter utredning från socialnämnden. Jag hoppas ändå att mitt svar är till hjälp för dig. Vänligen,

Kan styvbarn ha samma rätt till arv som biologiska barn?

2019-03-01 i Testamente
FRÅGA |HejJag har en halvsyster på min mors sida, min far har alltid funnits där för henne även efter mina föräldrars skilsmässa, min far vill att hon ska ha samma rättigheter som oss biologiska barn den dagen han går ur tiden och arvet ska fördelas, hur går man tillväga?
Matilda Bergström |Hej!Tack för att du vänder er till Lawline med din fråga.Ingen arvsrättDin halvsyster har ingen arvsrätt efter din far då hon inte är hans biologiska barn. För att din halvsyster ska ärva efter honom krävs det att han upprättar ett testamente. I testamentet måste det framgå att han vill att din halvsyster ska ärva honom.Formkrav för testamenteDet finns vissa formkrav för ett testamente. Uppfylls inte formkraven blir testamentet ogiltigt.Formkraven finns reglerade i 10 kap. 1 § ärvdabalken och innebär att:- Testamentet ska vara skriftligt.- Två vittnen ska samtidigt närvara när testamentet upprättas.- Testatorn (din far) ska skriva under testamentet i båda vittnenas närvaro.- Båda vittnena ska underteckna testamentet.Vad din far bör tänka på vid upprättande av testamenteOm din far vill att din halvsyster ska ärva efter honom krävs att han upprättar ett giltigt testamente och förklarar att hans önskan är att din halvsyster ska ärva honom. Det är viktigt att han är tydlig i testamentet för att undvika framtida eventuella konflikter vid arvskifte (när arvet ska delas upp). Han kan ange hur arvet ska fördelas, exempelvis genom att ange visst belopp eller en procentsats som ska tillfalla vardera av er. Den enda begränsningen är att han inte kan inskränka på de biologiska barnens lagstadgade laglott, som uppgår till halva arvslotten (7 kap. 1 § ärvdabalken). Arvslotten är det som bröstarvingarna (de biologiska barnen) vardera skulle ha fått om det inte hade funnits något testamente (2 kap. 1 § ärvdabalken).Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Finns det något förbud mot extremism i Sverige?

2019-02-27 i Övriga brott
FRÅGA |HejFinns det något förbud mot extremism i Sverige? Dvs mot nazism, rasism, högerextrema krafter, radikala grupper?
Matilda Bergström |Hej!Tack för att du vänder er till Lawline med din fråga.I dagsläget finns inget konkret förbud mot extremism. Det är dock förbjudet att uttala sin missaktning mot en folkgrupp med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck. Brottet kallas för hets mot folkgrupp och har en straffskala på 14 dagars fängelse upp till två års fängelse (16 kap. 8 § brottsbalken).Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Är säljaren skyldig att reparera min felaktiga vara?

2019-02-16 i Köplagen
FRÅGA |Har köpt en traktor för 385000 +moms av en firma som företagare, det visar sig vara fel på den när jar får hem den, säljaren påstår att han har ingen skyldighet att hjälpa mig med reparationen som kostar ca 60000+moms vad gäller?
Matilda Bergström |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Då ni är två näringsidkare (företag) som ingått avtal med varandra kommer köplagen att tillämpas. Felaktig varaVaran anses vara felaktig om varan i fråga om art, mängd, kvalitet eller andra kunskaper inte stämmer överens med avtalet (17 § första stycket). Varan ska även kunna användas för sitt ändamål (17 § andra stycket). Det framgår av dina uppgifter att traktorn är så felaktig att den behöver repareras. Varan är därför felaktig i köprättsligt hänseende (17 § tredje stycket). Det avgörande i frågan är om du undersökt varan innan köpet eller inte. Du som köpare får nämligen inte åberopa sådana fel som du måste antas ha känt till vid köpet (20 § första stycket). Har du undersökt varan eller underlåtit att följa säljarens uppmaning att undersöka den, får du inte åberopa sådant du borde ha märkt vid undersökningen, om inte säljaren handlat i strid med tro och heder (20 § andra stycket). Säljaren har agerat i strid med tro och heder om denne aktivt har försökt dölja något.Påföljder vid fel i varanÄr varan felaktig och du som köpare inte är orsaken till skadan, kan du kräva avhjälpande (reparation), omleverans (ny vara), prisavdrag eller hävning köpet (30 §). I första hand används avhjälpande, i andra hand omleverans, i tredje hand prisavdrag och till sist hävning av köpet.ReklamationFör att få åberopa felet krävs att du som köpare meddelat säljaren om felet inom skälig tid från det att du märkt eller borde märkt felet (32 §). Det framgår av dina uppgifter att du meddelat säljaren om felet och begärt reparation. Du har alltså gjort en reklamation.Mitt råd till digUnder förutsättning att du inte upptäckt felet vid en undersökning av varan innan köpet, så kan du fortfarande åberopa felet genom en reklamation och därmed kräva att säljaren ska åtgärda felet.Mitt råd är att du kontaktar säljaren igen, förtydligar att du gjort en reklamation och kräv att säljaren ska reparera traktorn. Går säljaren inte med på reparation av varan så kan du kräva omleverans (ny vara). I sista hand kan du kräva prisavdrag eller hävning av köpet. Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,