Har jag rätt att ärva min biologiska pappa, trots att vi aldrig träffats?

2018-12-10 i Bröstarvinge
FRÅGA |<p>Har man som rätt till sin biologiska pappas arv trots man aldrig träffats?</p>
Paula Reich Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Bestämmelser om arv och fördelning av arv regleras av bestämmelserna i Ärvdabalk (ÄB).I svensk rätt är det inte möjligt att göra sina barn helt arvlösa. Bröstarvingarna, det vill säga barn till den avlidne tillhör första arvsklassen och är de som i första hand ärver den avlidne till lika stora delar som andra bröstarvingar, av kvarlåtenskapen, 2 kap. 1 § ÄB. Bröstarvingar har alltid rätt att få ut minst sin laglott som utgör hälften av arvslotten, 7 kap 1 § Ärvdabalken (ÄB). Arvslotten utgör värdet av halva kvarlåtenskapen från den avlidne. Huvudregel är att man ärver i samband med arvlåtarens bortgång.Barn till den avlidne har alltså alltid rätt att minst få ut sin laglott, även om de aldrig har träffas eller har någon kontakt, 2 kap. 1 § ÄB. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Är det möjligt att utge egendom från dödsboet innan bouppteckning gjorts?

2018-12-10 i Testamente
FRÅGA |En avliden person har skrivit att hon vill ge sin bil till sin syster. Kan systern få bilen registrerad på sig innan bouppteckningen är gjord. Dödsboägarna har inget emot att bilen ges till systern.
Paula Reich Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Bestämmelser om upprättande av testamente och fördelning av arv regleras av bestämmelserna i Ärvdabalk (ÄB). Eftersom det inte framgår av din fråga, om personen har upprättat ett testamente eller inte, kommer jag att först redogöra för vilka formkrav som måste vara uppfyllda för att en handling ska kunna klassificeras som ett testamente och att bilen därmed kan fördelas i enlighet med arvlåtarens vilja. Testamente är en formbunden rättshandling, vilket innebär att det måste upprättas i enlighet med lagens villkor för att vara giltigt. Enligt 10 kap. 1 § ÄB framgår det hur ett ordinärt testamente upprättas, det vill säga skriftligt upprättad med två vittnen. Det framgår vidare att testator i vittnenas samtidiga närvaro ska underskriva testamentet eller bekräfta att det är hon eller han som skrivit under testamentet, att vittnena ska bestyrka handlingen med sina namn samt ha kännedom om att det är ett testamente som de bevittnar. Det är dock upp till testator själv att bestämma om vittnena ska få kännedom om testamentets innehåll eller inte. Dessa formkrav måste vara uppfyllda för att testamentet ska vara giltigt, se 13 kap. 1 § ÄB. Det krävs dock inte att handlingen betecknas som testamente för att vara giltig, utan det kan även betecknas som exempelvis "gåvobrev". Kan systern få ut egendomen innan bouppteckning är gjord? Ett testamentsförordnande som avser en viss sak (bilen) kallas legat, 11 kap. 10 § ÄB. Under förutsättning att rättshandlingen - där personen i din fråga uttrycker viljan att ge sin syster bilen, uppfyller lagens uppställda krav enligt 10 kap. 1 § ÄB kan rättshandlingen betraktas som ett giltigt testamente. Testamentet ska då verkställas innan dödsboet skiftas mellan dödsbodelägarna. Testamentet måste dock ha vunnit laga kraft, se, 13 kap och 14 kap. 5 § ÄB. Personen som har tillerkänts ett legat har alltså ett anspråk direkt mot dödsboet och enligt huvudregeln kan legat utges innan dödsbodelägarna får sina andelar, se 11 kap. 2 § ÄB. Av 22 kap. 1 § ÄB framgår det att legat bör ges ut så snart det kan, men bör dock inte utges förens dödsboet skulder är betalade eller det står klart att skulderna inte överstiger tillgångarna. Dödsbodelägarna är inte skyldiga att utge legat före bouppteckningen, men det finns inget formellt hinder för att så sker. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Min mor är omgift - arvsrättsliga konsekvenser?

2018-11-25 i Alla Frågor
FRÅGA |Jag och min systers mor är omgift sedan länge med en ny man och de har ett gemensamt barn. De har skrivit ett äktenskapsförord. Vad händer om den ena eller andra parten avlider?Den nya maken har betydande tillgångar i företag som omfattas i äktenskapsförordet.Den nya mannen har varit "pappa" i familjen i många år men jag känner att det är halvsystern som prioriteras i detta. Vad gäller?
Paula Reich Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Bestämmelser om arv och fördelning av arv regleras av bestämmelserna i Ärvdabalk (ÄB). Bodelning med anledning av ena makens död Om din mor och hennes nuvarande man skulle vara gifta vid tidpunkten för den ena makens bortgång, kommer en bodelning att äga rum innan arvet fördelas, 9 kap 1 § Äktenskapsbalk (ÄktB) och 23 kap 1 § Ärvdabalk (ÄB). I en bodelning ingår makarnas giftorättsgods, 10 kap 1 § ÄktB, som är all den egendom som inte gjorts till enskild egendom, exempelvis genom testamente eller äktenskapsförord, 7 kap 1-2 § ÄktB. Enskild egendom enligt äktenskapsförordDet är genom äktenskapsförord möjligt för makar att bestämma att egendom som tillhör eller tillfaller någon av makarna ska vara dennes enskilda egendom, 7 kap 3 § ÄktB. Det inte är möjligt att göra enskild egendom som tillhör ena maken till den andre makens enskilda egendom. Utan egendom som ägs av ena maken är fortfarande dennes. Att egendom är enskild har bara den rättsverkan att egendomen inte ska ingå i en eventuell bodelning, 10 kap 1 § ÄktB. Ett äktenskapsförord kan alltså inte användas för att reglera hur arvet fördelas, utan endast användas för att bestämma vad som ska delas vid en bodelning. Det är alltså enbart makarnas giftorättsgods som läggs samman och delas på hälften, 11 kap 3 § ÄktB. Hälften av egendomen tillfaller efterlevande make på grund av giftorätt och den andra hälften ingår i kvarlåtenskapen efter den avlidne, som tillsammans med dennes enskilda egendom utgör kvarlåtenskapen som fördelas i ett arvskifte mellan de arvsberättigade. Fördelning av den avlidnes kvarlåtenskapKvarlåtenskapen - den avlidnes bodelningsandel samt eventuell enskild egendom kan därefter fördelas på två sätt, genom arv och genom testamente. Förekomsten av ett eventuellt upprättat testamente kan därför påverka fördelningen av arvet. Finns dock inget testamente kommer arvet att fördelas i enlighet med den legala arvsordningen, 2 kap ÄB. Särkullbarn har rätt att få ut sitt arv direkt vid sin förälders bortgång, men kan dock avstå sin rätt till förmån för den efterlevande maken och istället ha rätt till efterarv när den efterlevande maken i sin tur går bort, se 3 kap 9 § ÄB Detta förutsätter givetvis att särkullbarnet själv väljer att avstå sitt arv till förmån för den efterlevande maken. Om din mor skulle gå bort först, innebär det att du och din syster, samt andra bröstarvingar i första hand kommer att ärva din mor, till lika stora delar var, 2 kap 1 § ÄB. Bestämmelserna i ärvdabalken utgår från att varje arvinge ska ärva lika mycket. Oavsett vem som avlider först, kommer ditt halvsyskon del av arvet efter den avlidne att ärvas av den efterlevande maken med fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt innebär att man kan förfoga över egendomen på alla sätt, förutom att testamente bort den, se 3 kap 2 § ÄB. Deras gemensamma barn har rätt till arv först när båda föräldrarna gått bort. Skulle din mors nya man gå bort först, ärver ni då ingenting (såvida det inte finns ett testamente som anger annat) eftersom ni inte är arvsberättigade efter honom. Du skriver att den nya mannen har "prioriterat" halvsystern. Eftersom det är svårt att avgöra vad som menas med detta, kommer jag utgå från att du menar att föräldrarna/ den nya mannen lagt ner mer kostnader på barnet än er andra och därför allmänt beskriva för vilka arvsrättsliga konsekvenser det kan medföra medföra. Jag vill dock göra dig uppmärksam på att dessa bestämmelser enbart kan göras gällande av bröstarvingar och alltså inte av dig särkullbarn. Skulle det däremot vara så att din mor "prioriterat" ditt halvsyskon kan du dock göra bestämmelserna gällande i samband med hennes bortgång. Bestämmelserna i ärvdabalken utgår från att varje arvinge ska ärva lika mycket. Det finns därför en huvudregel när det gäller gåvor som arvlåtaren under sin livstid gett till sina barn som innebär att detta ska ses som förskott på arv , 6 kap 1 § ÄB .Kostnader som en förälder lagt ner på ett barns uppehälle och utbildning ska dock inte avräknas från arvet. Inte heller ska sedvanliga gåvor eller gåvor som inte står i missförhållande till givarens villkor avräknas från arvet, se 6 kap 2 § ÄB.Det förstärkta laglottskyddetBröstarvingar har enligt lag rätt att alltid minst få ut sin laglott, se 7 kap 1 § ÄB. Laglottskyddet medför att föräldrar inte kan göra sina barn helt arvlösa genom att testamentera bort hela kvarlåtenskapen eller göra sig av med sin egendom genom gåvor. Om exempelvis, föräldrar genom gåvor, medför att det inte finns någon egendom kvar att fördela i arv kan det förstärka laglottskyddet komma att aktualiseras, 7 kap 4 § ÄB. Det förstärkta laglottskyddet, innebär att gåvor som går att likställa med testamente, enligt huvudregel ska återbäras till dödsboet. Värdet av gåvan ska läggas till givarens kvarlåtenskap vid beräkningen av laglotten. För att regeln ska kunna tillämpas krävs det dock att syftet med gåvan kan antas vara att ordna sitt arv. Det blev ett långt svar men jag hoppas det har givit svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,

Dödsbodelägarnas ansvar för dödsboet skulder

2018-11-18 i Sambo
FRÅGA |Hejsan.Jag vill veta hur länge dödsboet/ dödsbodelägarna ska betala hälften av räkningar/ avgifter på huset som den avlidne delade med sin sambo?Jag har hört att det är 3 månader, stämmer det? Isf under vilken paragraf hittar jag den uppgiften?Mvh
Paula Reich Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Bestämmelser om avveckling av ett dödsbo och dödsboförvaltningen regleras av bestämmelserna i Ärvdabalken (ÄB).Allmänt om avveckling av ett dödsboNär en person avlider övergår den dödes tillgångar och skulder till ett dödsbo. Dödsboet förvaltas av dödsbodelägarna tillsammans som har ansvar för att dödsboet skulder och tillgångar kartläggs och att dessa antecknas i en bouppteckning, se 18 kap. 1 § ÄB och 20 kap. ÄB. Av 20 kap. 4 § ÄB framgår det att den dödes tillgångar och skulder ska antecknas såsom de var vid dödsfallet. När den den döde efterlämnar en sambo ska anteckning av samboegendom samt skulder som är hänförliga till dessa anges. Tillgångar och skulder som är hänförliga hänförliga till båda samborna ska fördelas efter hur äganderätten eller ansvaret har varit fördelat mellan dem. Om exempelvis huset ägdes till hälften av respektive sambo, ska hälften av de kostnader hänförliga till huset samt sedvanliga hushållskunder, såsom hyra, el och telefoni kan tas upp till och med tre månader efter dödsfallet. Dessa skulder kommer alltså dödsboet att ansvara för. Inom tre månader efter dödsfallet ska en bouppteckning upprättas och lämnas in till Skatteverket. Det är först när bouppteckningen har registrerats och dödsboet skulder har betalats som arvskifte kan genomföras, 23 kap 2 § ÄB.Underhåll ur kvarlåtenskapen Det finns ytterligare en bestämmelse som skulle kunna vara den du syftar till. 18 kap. 5 § ÄB reglerar möjligheten för dödsbodelägare och för efterlevande make och oförsörjda barn att erhålla underhåll ur dödsboet under tre månader från dödsfallet.För att underhåll ska utgå krävs det dock att den underhållsberättigade inte får sin försörjning tillgodosedd på annat sätt. Det är tveksamt om sambo kan krävs förskott på sin lott enligt 18 § Sambolagen. Hoppas du fick svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,

Försäkra efterlevande make arvsrätt i kvarlåtenskapen och särkullbarn arvsrätt

2018-12-10 i Alla Frågor
FRÅGA |Delar fastighet med hustru 50/50. Tre barn med hustrun, två i tidigare äktenskap. Vid ev frånfälle vill jag dels att hustrun skall sitta i orubbat bo, dels att våra gemensamma barn får huvudparten vid eventuell försäljning. Mina två andra har redan ett arv att vänta (exfrun).
Paula Reich Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Bestämmelser om arv och fördelning av arv regleras av bestämmelserna i Ärvdabalk (ÄB).Jag kommer först att redogöra för allmänt vad som händer med egendomen vid ena makens bortgång för att sedan redogöra för hur du eller ni kan försäkra den efterlevande makes ställning i kvarlåtenskapen. Vad händer med egendomen vid första makens död? När ett äktenskap upplöses, genom ena makens död ska en bodelning ske innan arvskifte förrättas, se 9 kap. 1 § Äktenskapsbalk (ÄktB) och 23 kap. 1 § Ärvdabalk (ÄB). Detta innebär att giftorätten kommer realiseras, som vanligtvis ger den efterlevande maken rätt att överta hälften av makarnas tillgångar på grund av sin giftorätt, 11 kap. 3 § ÄktB. I en bodelning ingår makarnas giftorättsgods, 10 kap. 1 § ÄktB, som är all den egendom som inte gjorts till enskild egendom 7 kap. 1-2 § ÄktB. Ni kan därför genom att upprätta ett äktenskapsförord komma överens om vad som ska ingå i framtida bodelning och inte, 7 kap. 3 § ÄktB. Allt giftorättsgods kommer sedan att fördelas lika er emellan, se 11 kap. 3 § ÄktB. Hälften av egendomen tillfaller då efterlevande make på grund av giftorätt och den andra hälften utgör den avlidnes makes giftorättsandel som tillsammans med eventuell enskild egendom utgör kvarlåtenskapen som sedan kommer fördelas i arvskifte.Fördelning av kvarlåtenskapen efter den första avlidneKvarlåtenskapen efter er kan därefter fördelas på två sätt, genom arv och genom testamente. Eftersom inbördes testamenten ensidigt kan återkallas, kommer jag även redogöra för hur arvet fördelas enligt den legala arvsordningen, 2 kap. ÄB.Enligt huvudregel ärver efterlevande maken bara före gemensamma barn, 3 kap. 1 § ÄB. Särkullbarn har alltså rätt att få ut sitt arv direkt vid sin förälders bortgång, men kan dock avstå sin rätt till förmån för den efterlevande maken och istället ha rätt till efterarv när den efterlevande maken i sin tur går bort, se 3 kap 9 § ÄB. Detta förutsätter givetvis att särkullbarnet själv väljer att avstå sitt arv till förmån för den efterlevande maken. Skulle du gå bort innan din fru, kan det alltså innebär en möjlighet för henne hon att bo kvar eftersom hon i sådana fall ärver din kvarlåtenskap och särkullbarnets del av arvet med fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt innebär att man kan förfoga över egendomen på alla sätt, förutom att testamente bort den, se 3 kap. 2 § ÄB. Fördelning av kvarlåtenskapen genom testamenteEn annan möjlighet, för de fall ni vill försäkra er den efterlevandes makes ställning i kvarlåtenskapen är att upprätta ett testamente. Genom testamente kan ni eller du bestämma hur kvarlåtenskapens ska fördelas.Särkullbarnens arvsrätt kan alltså begränsas genom ett eventuellt testamente men det går inte att göra sina barn helt arvlösa genom att testamentera bort kvarlåtenskapen eller göra sig av med egendom exempelvis genom gåvor. Barn har arvsrätt efter båda sina föräldrar. Bröstarvingar har alltid rätt att få ut sin laglott, vilket utgör hälften av arvslotten, se 7 kap. 1 § ÄB. Arvslotten utgör värdet av halva kvarlåtenskapen. Den andra hälften av kvarlåtenskapen kallas den disponibla kvoten och är den del som ni genom testamenteras kan förfoga över. För de fall ett eventuellt testamente skulle inskränka laglotten, måste varje bröstarvinge påkalla jämkning för att få ut sin laglott, se 7 kap. 3§ ÄB. Som jag har uppfattat din fråga, vill du att era gemensamma barn ska ärva och men att din nuvarande fru ska ha erhålla nyttjanderätt till boet under sin livstid. Det är möjligt att upprätta ett testamente som föreskriver att en viss testamentstagare, din fru, ska erhålla nyttjanderätt till exempelvis boendet medan en annan testamentstalare, era gemensamma barn får äganderätten till samma egendom. Äganderätten kan även vara "svävande" vilket innebär att äganderätten kan avgöras vid senare tidpunkt än vid testators död, som exempelvis att dina barn ska bli ägare till en viss egendom vid nyttjanderättshavarens, din frus bortgång, se 12 kap. 2-9 § ÄB. Jag skulle rekommendera dig att vända dig till en verksam jurist för att få hjälp med att upprätta ett testamente i enlighet med dina önskemål. Vill du ha hjälp med att upprätta ett testamente kan du vända er till vår avtalstjänst som ni hittar här.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Testamentsvittne – är en namnteckning tillräckligt för att kunna identifiera vittnet vid eventuella oklarheter?

2018-12-10 i Testamente
FRÅGA |Hej,Jag har en fråga angående testamentsvittnen.Vad mer än namnteckning skall anges av testamentsvittnena?Namnförtydligande förstår jag, men räcker det om man skall återfinna dessa vittnen vid ev oklarheter?
Paula Reich Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Bestämmelser om upprättande av testamente regleras av bestämmelserna i Ärvdabalk (ÄB). För att ett testamente ska bli giltigt, är det en absolut nödvändigt att vittnena medverkar. Enligt 10 kap. 1 § ÄB framgår det hur ett ordinärt testamente upprättas, det vill säga skriftligt upprättad med två vittnen. Av lagtexten stadgas att testator i vittnenas samtidiga närvaro ska underskriva testamentet eller bekräfta att det är hon eller han som skrivit under testamentet, att vittnena ska bestyrka handlingen med sina namn samt ha kännedom om att det är ett testamente som de bevittnar. Det är dock upp till testator själv att bestämma om vittnena ska få kännedom om testamentets innehåll eller inte. Dessa formkrav måste vara uppfyllda för att testamentet ska vara giltigt, se 13 kap. 1 § ÄB. Därutöver finns en bestämmelsen 10 kap. 2 § ÄB kan ses som en rekommendation om vittnena agerade vid upprättandet av testamentet och syftar till att underlätta bevisningen, om det skulle behövas för att identifiera personerna ifråga. Vittnena kan alltså vid sina namn anteckna sina yrken, bostadsadress samt andra omständigheter som kan antas vara för betydelse för testamentets giltighet. Det kan exempelvis vara praktiskt att ange personnummer och det bör även framgå vilken dag de bevittnat testamentet. Det finns inget formkrav enligt bestämmelsen och ett testamente är alltså giltigt utan dessa ytterligare anteckningar, förutsatt att formkraven i 10 kap. 1 § ÄB är uppfyllda. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Eterlevande sambo möjlighet att bo kvar i gemensamma hemmet?

2018-11-18 i Sambo
FRÅGA |Hej,Jag och min sambo har gemensamt införskaffat ett hus, och har gemensamt och lika ansvar för det bostadslån vi tagit.Vi har båda två, två vardera vuxna barn från tidigare förhållanden. Vi önskar nu säkra vad som händer med bostaden om en av oss går bort. Vi har båda två därutöver annat kapital i fonder mm som förstås är enskild egendom och ärvs direkt av respektive barn.Vår fråga handlar alltså om vi på nåt sätt kan säkra att efterlevande person kan bo kvar i huset även om den ena parten dör – i alla fall en tid (1-3 år kanske) - tills efterlevande person bestämt hur denne vill göra. Den efterlevande parten kan ha råd att driftsmässigt bo kvar. Men svårligen ha råd att omedelbart köpa ut partnerns barn vid ett dödsfall. Kan huset alltså undantas i ett omedelbart arv ? I syfte att skjuta fram tidpunkten då barnen får ut sitt arv efter sin förälder ?
Paula Reich Zackrisson | Hej och tack för att ni vänder er till oss på Lawline med eran fråga! Frågor om sambos rättigheter regleras av bestämmelserna i Sambolagen (SamboL).Bestämmelser om arv och fördelning av arv regleras av bestämmelserna i Ärvdabalk (ÄB). Jag kommer först att redogöra för vad som händer med egendomen vid ena sambos bortgång, för de arvsrättsliga konsekvenser därtill och slutligen vad ni kan göra för att stärka efterlevande sambos ställning i kvarlåtenskapen. Vad händer med egendom vid ena sambons bortgång? Vid en sambos bortgång, kan det det bli aktuellt att göra en bodelning enligt Sambolagen. Det är dock inte obligatoriskt för sambos att bodela och det är endast den efterlevande sambon som kan begära att en bodelning ska genomföras, senast i samband med att bouppteckning efter den avlidne görs, se 8 § och 18 § SamboL. En sambos rätt att begära bodelning gäller dock inte om ni tidigare avtalat bort delningsrätten av samboegendomen, se 9 § SamboL. Jag kommer dock i mitt svar utgå från att du och din sambo inte avtalat om att lagens bestämmelser inte ska tillämpas.Innan kvarlåtenskapen efter den avlidne sambon kan fördelas i arvskifte, måste därför frågan om bodelning i samboförhållandet avgöras eftersom en bodelning kan innebära att samboegendom ska delas lika mellan den efterlevande sambon och dödsboet efter den avlidne.Vad omfattas av en bodelning mellan sambor?I en eventuell bodelning mellan sambos, ingår endast begränsad egendom, så kallad "samboegendom", 3 § och 8 § SamboL. Samboegendom är endast gemensam bostad och bohag, under förutsättning att egendomen har införskaffats för gemensam användning. Undantag finns i 4 § och 7 § SamboL.Bostad och BohagDet är alltså bostad och bohag som har förvärvats för gemensam användning ska delas lika vid en bodelning, 3 § SamboL. Eftersom bostaden är att anse som samboegendom, kommer alltså efterlevande sambo ha rätt till hälften av värdet av bostaden vid en bodelning, den andra hälften tillfaller dödsboet. Huvudregel i svensk rätt är att det saknas legal arvsrätt för sambos. Istället är det den avlidnes bröstarvingar, barn, barnbarn, syskon och föräldrar som ärver den avlidnes kvarlåtenskap, se 2 kap ÄB. Rätt att överta bostad och bohagDen efterlevande sambon kan dock ha rätt att överta gemensam bostad och bohag om det efter en behovsprövning visar sig att efterlevande sambo bäst behöver egendomen. Övertagandet måste vara skäligt och den övertagande sambon måste i så fall ersätta dödsboet för dess värde, 16 § och 17 § SamboL. Om bostadsrätten i frågan inte är samboegendom, kan efterlevande sambo ändå i vissa fall ha rätt att överta bostaden, mot ersättning om ett övertagande är skäligt och sambon bäst behöver bostaden. Det krävs även synnerliga skäl för ett övertagande eftersom om inte har barn tillsammans, 22 § SamboL. Övertagandet prövas i sådana fall av domstol, se 31 § SamboL. Båda bestämmelsen ovan är tvingande och går alltså inte att avtala bort. Fördelning av kvarlåtenskapen genom testamenteFör att försäkra er om att den efterlevande sambon ska få bo kvar i huset vid ena sambons bortgång, skulle jag rekommendera er att upprätta ett testamente för att skapa ett skydd för den som överlever den andre. Genom testamente kan ni bestämma hur kvarlåtenskapens ska fördelas och exempelvis föreskriva att den andre sambon får överta eller nyttja bostaden efter ett eventuellt dödsfall. Det är fullt möjligt att föreskriva att en testamentstagare ska få nyttjanderätt till en viss egendom, medans en annan får äganderätten till samma egendom. Äganderätten kan även vara "svävande" vilket innebär att äganderätten kan avgöras vid senare tidpunkt än vid testators död, som exempelvis att era respektive barn blir ägare till bostaden vid nyttjanderättshavarens, bortgång, se 12 kap 2-9 § ÄB.Ett testamente kan utformas på olika sätt. Behöver ni hjälp med att upprätta ett testamente eller är osäkra på något skulle jag rekommendera er att vända er till en verksam jurist för att få hjälp med att upprätta ett testamente i enlighet med era önskemål. Ni är välkomna att vända er till vår avtalstjänst som ni hittar här.Hoppas ni fick svar på eran fråga!Med vänliga hälsningar,

Ärver efterlevande make enskild egendom?

2018-11-11 i Enskild egendom
FRÅGA |HejMin far har gått bort och mina föräldrar skrev äktenskapsförord att all den egendom som någon av makarna äger skall vara respektive makes enskilda egendom, i vilken den andre maken inte har någon giftorätt. Däremot ska förvärvad egendom efter giftermålet vara giftorättsgods. Dom äger ett hus 50/50% men köpte det innan giftermålet. Ärver barnen eller frun då fars del av huset?
Paula Reich Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Bestämmelser om arv och fördelning av arv regleras av bestämmelserna i Ärvdabalk (ÄB).Bodelning med anledning av ena makens dödOm din föräldrar var gifta vid tidpunkten för din fars bortgång kommer en bodelning att äga rum innan arvet fördelas, se 9 kap. 1 § Äktenskapsbalk (ÄktB) och 23 kap. 1 § Ärvdabalk (ÄB). I en bodelning ingår makarnas giftorättsgods, 10 kap. 1 § ÄktB, som är all den egendom som inte gjorts till enskild egendom, exempelvis genom testamente eller äktenskapsförord, se 7 kap. 1-2 § ÄktB. Makarnas samlade giftorättsgods läggs sedan samman och delas på hälften. 11 kap. 3 § ÄktB. Hälften av egendomen tillfaller efterlevande make på grund av giftorätt och den andra hälften utgör den avlidnes makes giftorättsandel som tillsammans med den enskild egendomen utgör kvarlåtenskapen som sedan kommer fördelas i ett arvskifte. Fördelning av den avlidnes kvarlåtenskapKvarlåtenskapen kan sedan fördelas på två sätt, genom arv och genom testamente. Förekomsten av ett eventuellt upprättat testamente kan därför påverka fördelningen av arvet. Finns dock inget testamente kommer arvet att fördelas i enlighet med den legala arvsordningen, 2 kap. ÄB. Jag kommer vid besvarandet av din fråga utgå från att det inte finns något testamente. Bröstarvingars arvsrättDu som bröstarvinge, det vill säga avkomling till dina far tillhör första arvsklassen och den som i första hand ärver till lika stora delar som dina syskon, andra bröstarvingar till din far 2 kap. 1 § ÄB. Bröstarvingar har alltid rätt att få ut sin laglott, vilket utgör hälften av arvslotten, se 7 kap. 1 § ÄB. Arvslotten utgör värdet av halva kvarlåtenskapen.Huvudregel är att bröstarvingar ärver i samband med arvlåtarens död men om dina föräldrar var gifta vid tidpunkten för din fars bortgång, ärver den efterlevande maken före gemensamma barn, se 3 kap. 1 § ÄB . Din mor kommer därför ärva hela kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt, med vilken hon kan förfoga över egendomen på alla sätt, förutom att testamentera bort den. Detta framgår av 3 kap. 2 ÄB. Den fria förfoganderätten innebär att egendomen kommer att gå tillbaka till dig och andra bröstarvingar till din far, vid din mors bortgång. För att den efterlevande maken inte ska ha rätt att ärva enskild egendom, förutsätter det ett testamente där det framgår. Du och andra bröstarvingar har sedan rätt till efterarv från er far som inträder först vid eran mors bortgång, och ni har även då rätt till arv från er mor, 3 kap. 2 § ÄB.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,