Frågor & Svar

Hi, I went to a store to buy a pair of winter shoes. I took a pair of shoe-soles from my home to try with the shoes as I always have problem to find the right size. It is either very tight or loose. I tried several shoes and after one hour or so I found the right one. As they were winter shoes they had high necks so I had problem to insert the shoe-soles properly. The one I chose to buy had a very high neck and I couldn't insert the shoe-soles without removing the shoe-laces while I was trying it. I picked up the shoe-laces from the floor and headed for the cash-counter, the box in one hand and the shoe-laces in another hand. In the mean time my girlfriend called and I had to put the shoe-laces in one of my jacket pockets to take the call. She asked whether I bought the shoes or not etc.etc. On my way to the cash counter I found another shoe which I thought was better looking and which also had a similar price (Swedish Kr.999). I tried these shoes again and settled to buy the last pairs. I returned the old pair to where I took it from. Once again I headed for the cash-counters. After going for a few steps I realized I had the previous pair's shoe-laces in my pocket. I didn't bother again to go back and put them in the box as I was late and it will take time to find the right box where it belonged to (I'll regret this decision for the rest of my life). I left the shoe-laces to the nearest shelf I found and after paying for the shoes exited through the cash-counter. Outside I was stopped by a security-guard who asked what I had in my pocket? I replied 'Nothing' and offered him to take a look into my jacket pockets. He looked into my pocket and found nothing. I offered him to check my bags so that he is satisfied I don't have anything on me that doesn't belong to me. He didn't check my bag but asked where did I put the shoe-laces. I told him 'somewhere inside but I don't remember exactly where'. He was very abusive after that, but I knew I deserved it. I tried to make him understand that I didn't take anything out of the store. There was also a communication problem as I don't speak Swedish and he doesn't speak English. And I was also speechless in shame. He was still not satisfied and said he will teach me a lesson. I don't stay in Sweden and will leave for U.S. within a week. The security-guard didn't ask for my identification. But I bought the shoes with my girlfriend's debit card. I've narrated the whole incident to my girlfriend and she told me not to worry so much. But I would like to know whether I've committed a crime or not? Could my girlfriend be in trouble for me? I don't have a single criminal record in either Sweden or U.S. Not even a parking offense. I'm extremely embarrassed and ashamed for my mistake which led to a big problem. I'm very depressed and having sleepless nights. Please let me know whether I could be prosecuted for criminal offense. Thanks a lot in advance for your kind advice. Best wishes, Patrick Crawford

Hej! Jag ska i Tingsrätten bistå en vän med hög ålder och drabbad av hjärnblödning med afasi som följd.Fullmakt för detta är utfärdad. Själv är jag lekman men med stort juriddikintresse och lekmannamässigt kunnig. För mig var detta i första skedet helt självklart men eftersom nu fallet är drivet till Tingsrätt hårdnar liksom kraven en aning. Bakgrund: Min vän lånar 1976, 60 000 kronor av xx. Ett skuldebrev upprättas med följande innehåll: "Till xxx återbetalar undertecknad efter överenskommelse eller uppsägning 60 000 kronor jämte ränta. www den 13/1 1976" Först nu under hösten 2010 har borgenären gjort anspråk på dessa pengar. Tystnaden har varit total under alla dessa år och enligt mitt sätt att se så har preskription inträtt 1986 och eftersom borgenären på intet sätt och i någon form avbrutit preskriptionen är detta ett självklart fall. Har jag gjort rätt eller fel bedömning? Är det något i begreppen "överenskommelse eller uppsägning" i skuldebrevet som jag inte känner till betydelsen av som kan förändra preskriptionen?

Hej! Jag undrar om en person som varit med som åhörare på en förhandling får han då vara med på själva rättegången/huvudförhandlingen eller har denne person då förbrukat sin rätt att få bli kallad som exempelvis vittne.Personen kan sitta inne med mycket information och kanske bli påverkad av informationen under förhandlingen? Eller det kanske inte finns någon sådan regel som min kompis påstår.

Hej! Jag och min man ska åka till Kroatien till sommaren med hans dotter, 16 år gammal. Mamman till dottern har ensam vårdnad sedan några år tillbaka och vi undrar om hon måste skriva något intyg/godkänna att dottern får resa? /Bonusmamma

Min sambo o jag har inga gemensamma barn men två var sedan tidigare. Vi har ingenting skrivet. Min sambo står för ett antal bankkonton och jag står som medkontohavare. Hur hanteras dessa bankkonton vid ev dödsfall? Vi har dessutom genemsam ekonomi, där vi för "gemensamma" pengar köpt åtskilligt som inte kan anses ingå i det som sambolagen avser med "gemensamt bohag". Vi har i de flesta fallen inga kvitton med namn på. Mycket är handlat med kontokort där räkningarna sedan betalats från de gemensamma kontona. Hur hanteras sådana saker vid ett ev dödsfall? Hur hanteras saker som det inte finns kvitto på alls?

Hej. Jag köpte ett par pjäxor i en liten butik. efter 1 vecka gick de sönder. när jag skulle vända mig till butiken för att reklamera eller häva köpet upptäckte jag att butiken gått i konkurs. Vilken rätt har jag till fodring på konkursboet! Tack för hjälpen

Hej, jag ska ev flytta in som inneboende hos en person. Hyresvärden sa att vi skulle skriva på¨ett kontrkat och att uppsägningstiden är 3 månader. Jag undrar kan man verkligen ha så pass lång uppsägningstid om man bor inneboende, det är ju inte riktigt som en riktig bostad, då man inte delar någonting med någon.

Hej! Jag och min sambo flyttade ihop ca 3 månader sedan i vårt gemensamma bostad, en hyresrätt. Jag bodde i bostaden själv i 3-4 månader innan han flyttade in, men lägenheten skaffades för gemensamt boende. Efter ett fult avslut tvingar han mig att flytta ut och hävdar att lägenheten tillhör honom. Jag vill inte flytta eftersom det var jag som letade lägenhet, såg till att renovering utfördes, står ensam på kontraktet mm. Vad är rätt väg att gå, tingsrätt? Vad kan vara "synnerliga skäl" för honom att överta lägenheten? Vi har inga barn. Han är anställd i Danmark och har ingen anknytning till vårt nuvarande ort.

Jag skall flytta ihop med min kille då vi väntar vårt första gemensamma barn. Han har sedan tidigare två barn och jag ett barn. Jag säljer min nuvarande lägenhet och kommer att lägga in minst 1,5 miljoner kontant i den nya bostaden. Han har en hyresrätt idag och ingen insats, han har dessutom en sämre ekonomisk situation varför jag kommer att betala mer för räntor och avgift. När vi köper den nya bostaden kommer vi på köpekontraktet att skriva att jag äger 75% och han 25%. Om vi skriver ett samboavtal där vi säger att sambolagen inte skall gälla, räcker det då för att jag vid en separation skall få ut mina 75% av lägenhetens värde? Jag tänker särskilt på paragraf 22 i sambolagen om övertagande av bostad vid särskilda omständigheter. Han kommer ju då att ha tre barn och en sämre ekonomisk situation än mig vilket kanske är skäl för att han skall ha rätt att ändå överta lägenheten? Sara

Min moster avled efter en kort tids sjukdom (stor hjärntumör) som medförde svår förvirring, minnessvårigheter och oförmåga att ta hand om sig själv. Hennes särbo författade ett testamente, som skrevs under av henne då hon låg svårt sjuk på sjukhem. Vittnena försökte senare att återkalla sina vittnesmål då de ansett att min mosters underskrift erhållits under särbons tvång. Yrkande om ogiltigförklaring av testamentet har fått avslag i tingsrätt och hovrätt. Särbon har sålt vissa av min mosters ägodelar som förvarats i hans lägenhet, och yrkar nu på resterande arv. Är det rimligt att testamentet giltigförklarats trots förvirring och beroendeställning? Har särbon rätt att sälja hennes tillhörigheter innan bouppteckning? Finns något ytterligare vi kan göra för att bestrida testamentet och särbons förfarande?