Lawline svarar
Hej!
Frågor om vårdnad regleras i 6 kap. Föräldrabalken (FB)(https://lagen.nu/1949:381). Överföring av vårdnaden kan ske antingen genom ett avtal mellan dig och fadern, eller genom dom, se 6 kap. 5 och 6 §§ FB.
Alla beslut om vårdnad fattas med utgångspunkt i barnets bästa, se 6 kap. 2 a § FB. Vid bedömningen av vad som är bäst för barnet, tas särskild hänsyn till om barnet riskerar att fara illa hos någon av föräldrarna samt barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Eftersom att barnet i allmänhet anses ha störst möjligheter till en nära och god kontakt med båda föräldrarna vid gemensam vårdnad, är huvudregeln att gemensam vårdnad är bäst för barnet. Det som kan göra att gemensam vårdnad inte anses vara bäst för barnet är att en allvarlig konflikt och stora samarbetssvårigheter råder mellan föräldrarna, eller att barnet riskerar att fara illa hos någon av dem.
Enligt 6 kap. 2 a § FB, ska hänsyn även tas till barnets vilja med beaktande av dess ålder och mognad. Det finns alltså ingen klar lägsta åldersgräns, för när barnets vilja ska respekteras och när barnet ska ges bestämmande inflytande över sin vårdnad. Tidigare fanns i 21 kap. 5 § FB en regel som stadgade att domar inte fick verkställas i strid med ett barns vilja om barnet hade fyllt 12 år, om rätten ej fann det nödvändigt av hänsyn till barnets bästa. Med stöd av denna regel hävdades ofta att barnets önskemål om sin vårdnad, skulle respekteras från det att barnet fyllt 12 år.
Numera är denna åldersgräns borttagen och att ditt barn fyller 12 år får alltså inte någon speciell rättsverkan. Av praxis går dock att utläsa att om ditt barn är i den åldern och har normal mognad för sin ålder och uttrycker en klar vilja, att hon vill att du ska ha vårdnaden över henne, kommer detta vid en rättslig bedömning att tillmätas stor betydelse. Det viktiga är dock att det är hennes egen vilja att du ska ha vårdnaden över henne och att hon inte uttrycker detta på grund av att du har påverkat henne till att göra det.
Det jag skulle rekommendera dig och fadern att göra, är att om det är möjligt försöka komma överens om en lösning på vårdnaden, som blir så bra som möjlig för er dotter. Ni kan enligt 6 kap. 6 § FB skriftligt avtala om detta och efter godkännande av socialnämnden är avtalet giltigt, se 6 kap. 17 a § FB . Behöver ni hjälp med att försöka nå en överenskommelse om vårdnaden, är kommunen skyldig att erbjuda er samarbetssamtal under ledning av sakkunniga samtalsledare, i syfte att nå enighet i frågor om vårdnad, boende och umgänge, se 5 kap. 3 § socialtjänstlagen (https://lagen.nu/2001:453). De ska även erbjuda hjälp med att teckna avtal om detta. Samarbetssamtalen är frivilliga och varken du eller fadern, kan tvinga den andre att delta i dem. Jag vill dock rekommendera detta framför en vårdnadstvist i domstol, förutsatt att det är möjligt med hänsyn till förhållandena mellan dig och fadern.
Kan ni inte på detta sätt komma överens, så kan du väcka talan vid domstol, se 6 kap. 5 § FB. Domstolen avgör då frågan om vårdnaden, efter att ha beaktat vad som är bäst för barnet och vad barnet själv vill. Rätten kan döma till ensam vårdnad för en av er eller till gemensam vårdnad. Motsätter både du och fadern er gemensam vårdnad, kan rätten dock inte döma till gemensam vårdnad.
Med vänliga hälsningar
Jimmy MikaelssonRådgivare
