Vad bör man tänka på när man fotograferar på allmän plats?

2021-05-22 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej Lawline. Tack för att ni finns och för den hjälp ni ger oss "vardagliga" individer.Jag är nyfiken på att ge mig ut i Stockholms offentliga miljöer för att fotografera och filma händelser som sker där och då.Exempelvis vill jag dokumentera händelser i kommunhus, biografer, apotek eller varför inte - SL och tunnelbanan.Jag är inte 100% säker att jag kan göra detta i enlighet med lagen. Kan ni snälla förklara hur vida jag får/får inte göra detta på dessa OFFENTLIGA ställen. Gärna i lekmannatermer om ni kan.Åter igen - tack för er hjälp!
Noa Shasavar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Det finns inget generellt förbud mot att filma eller fotografera personer på allmän plats. Nedan kommer jag dock nämna några saker som kan bli aktuella och som är bra att ha i åtanke. Kränkande fotograferingDen som olovligen eller i hemlighet upptar bild av någon som befinner sig inomhus i en bostad eller på en toalett, i ett omklädningsrum eller annat liknande utrymme, döms för kränkande fotografering till böter eller fängelse högst ett år enligt 4 kap. 6 a § Brottsbalken. I ett förarbete till bestämmelsen, prop 2012/13:69 s. 27, anger man att den som befinner sig på en plats där han eller hon mer allmänt kan vara föremål för andras uppmärksamhet inte kan göra gällande samma anspråk på rättsordningens skydd som när han eller hon dragit sig undan för avskildhet. Vistas man allmänt får man generellt räkna med att andra iakttar en och också tåla att man blir fotograferad. Som exempel på "liknande utrymmen" anger de provhytter, duschrum och bastu då de är avsedda för mycket privata förehavanden. SkyddsobjektPå vissa områden kan det råda fotoförbud p.g.a. att området är ett skyddsobjekt, se 7 § andra stycket skyddslagen. Enligt 4 § punkt 3 skyddslagen får kommunhus beslutas vara skyddsobjekt. Enligt 22 § skyddslagen ska den som äger eller nyttjar ett skyddsobjekt på ett tydligt sätt visa att det är fråga om ett skyddsobjekt genom skyltning eller på annat sätt. Fotografering på privat markEn markägaren har rätt att besluta om vad som gäller på sin egen mark; de kan alltså välja att förbjuda fotografering i t.ex. sin butik. Det är inte en brottslig handling men ägaren har rätt att be dig att lämna om du bryter mot dennes förbud. Mitt tips till dig är att kolla upp vad som gäller på apoteket, biografen och tunnelbanan du vill filma på och ta reda på om de har fotoförbud. Dela fotografier på någon som inte samtycktI din fråga nämner du inte om du avser att lägga upp dessa fotografier på sociala medier eller liknande. Ett foto på en person är en personuppgift enligt GDPR, General Data Protection regulation. GDPR blir tillämplig om du avser att publicera bilden där många har möjlighet att ta del av det och förutsätter i sådana fall att du har personens tillstånd till publiceringen. Jag hoppas detta gav dig lite mer klarhet! Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline! Vänliga hälsningar,

Betalar man skatt på gåvor och förskott på arv?

2021-05-17 i Gåvoskatt
FRÅGA |Jag har fått uppgiften att gåvoskatt ska betalas om man av samma gåvogivare inom en treårsperiod får gåvor vars sammanräknade värde är 5000 euro eller mera. Vidare att förskott på arv är en gåva på vilken gåvotagaren ska betala gåvoskott. Är dessa uppgifter korrekta? Jag har varit av uppfattningen att gåvoskatten numera är avskaffad i Sverige.
Noa Shasavar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din uppfattning är korrekt, i Sverige är gåvoskatten avskaffad sedan 2005. I Sverige betalar man alltså inte skatt på gåvor och inte heller på arv, se 8 kap. 2 § inkomstskattelagen.Jag misstänker att du fått din information från en av de första länkarna som visas när man googlar "gåvoskatt", hemsidan är dock finsk och förklarar hur gåvor och förskott på arv beskattas i Finland.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Vänliga hälsningar,

Får jag köra med ett utländskt körkort från Libanon i Sverige?

2021-05-14 i Trafik och körkort
FRÅGA |Jag var på semester i Libanon och tog ett internationellt körkort. Får jag köra med ett internationellt körkort i Sverige om jag är född i Sverige?
Noa Shasavar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I reglerna om utländska körkort skiljer man på körkort utfärdat inom och utanför EES. Libanon ingår inte i EES (Europeiska ekonomiska samarbetsområdet). För att ditt körkort ska vara giltigt måste det även vara giltigt i Libanon, körkortet får inte ha inte bytts ut mot ett svenskt körkort och du får inte ha varit folkbokförd i Sverige i mer än ett år.Körkortet ska dessutom vara utformat enligt internationella överenskommelser (1968 Wienkonventionen och 1949 Genevekonventionen). Är körkortet inte utformat enligt de reglerna och inte heller är skrivet på engelska, tyska eller franska så gäller det bara tillsammans med en bestyrkt översättning till engelska, tyska, franska, svenska, danska eller norska.Uppfyller du ovan krav är körkortet giltigt i Sverige. Eftersom du är född i Sverige antar jag dock att du varit folkbokförd här i mer än ett år och körkortet är därför inte giltigt i Sverige om så är fallet. Det kan även vara värt att nämna att Sverige endast byter ut utländska körkort till svenskt körkort från EES-länder, Japan och Schweiz.Du kan läsa mer om utländska körkort på Transportstyrelsens hemsida här.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Vänliga hälsningar,

Störande grannar på nattetid, vad kan jag göra?

2021-05-13 i Bostadsrätt
FRÅGA |Hej,Vi bor i en bostadsrätt och har grannar ovanför oss som stör oss rätt mycket.Det vi funderar över är just deras aktiviteter på nätter. Ibland kan de vara upp från 12 på natten fram till 02-03 på natten och gå fram och tillbaks, öppna garderober och byrålådor osv, vilket hörs väldigt väl ner till oss.Det är inte bara någon som går upp och går på toaletten eller till köket o dricker vatten, utan de utför uppenbarligen någon form av aktivitetet där uppe som innebär att de vandrar fram och tillbaks.Vi kan förstå att man måste få röra sig fritt dagtid i sin lägenhet, men däremot att schemalägga såna här aktiveter som pågår långt in i natten känns som de borde vara orimligt med tanke på hur mycket det påverkar oss negativt.Vad tror ni, har vi rätt på vår sida att klaga på detta? Det sker ganska regelbundet också, iaf några gånger i månaden.åå
Noa Shasavar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Då ni bor i en bostadsrätt blir Bostadsrättslagen (BrL) tillämplig. Enligt 7 kap. 9 § BrL ska bostadsrättshavaren vid användning av lägenheten se till att de som bor i omgivningen inte utsätts för störningar som i sådan grad kan vara skadliga för hälsan eller annars försämra deras bostadsmiljö att de inte skäligen bör tålas. Vid en bedömning av vilka störningar som skäligen bör tålas utgår man från den allmänna uppfattningen. I flerfamiljshus måste man tåla en viss grad av störningar, bedömningen görs utifrån varje enskilt fall och det är därför svårt att avgöra vad som anses vara en accepterad nivå av störande moment. Dock är gränsen för vad som bör tålas lägre under natten; en bostadsrättsförening har normalt ordningsregler som ska följas och i dessa skriver man ofta att det ska vara tyst på nattetid. Mitt tips är att prata med grannen och förklara er situation. Jag råder er dessutom att upprätta en "störningsdagbok" där ni antecknar varje störning, vilken tid på dygnet den sker och till vilken grad; det är alltid fördelaktig om du kan bevisa att grannen fört oljud. Om störningarna fortsätter har du alltid rätt att framföra dina klagomål till styrelsen, de har en undersökningsskyldighet och ska ta situationen på allvar. Jag hoppas det löser sig och om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline! Vänliga hälsningar,

Enligt vilken lag har man rätt till ersättning vid försening hos SJ?

2021-05-21 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej jag undrar ifall det finns någon lag som stödjer att man får ersättning till taxi vid sena eller inställda tåg och bussar. Jag vet att det gäller i SL men undrar om det gäller SJ också och vilken lag är det i så fall.
Noa Shasavar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Förseningsersättning hos SJPå SJ:s hemsida anger de att du kan få ersättning vid förseningar; vad för typ av ersättning du får beror på om tågets hela sträcka är kortare eller längre än 150 km. Vid försening av tåg som kör 150 km eller längre får du olika stort prisavdrag beroende på förseningens längd och vid förseningar längre än 60 minuter erbjuds du förtäring (mat) och logi (boende) vid behov om detta anses praktiskt genomförbart. Vid förseningar av tåg som kör 150 km eller kortare får du även då olika stort prisavdrag beroende på förseningens längd, om förseningen är minst 20 minuter kan du använda annat färdmedel och få ersättning för det genom att skicka in en reklamation till deras kundservice. Du kan läsa mer om dina rättigheter vid förseningar hos SJ på deras hemsida.Vilken lag baseras detta på?Vilka regler som gäller vid försening beror på sträckans längd. För tåg som kör sträckor längre än 150 km tillämpar man Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1371/2007 av den 23 oktober 2007, även kallad tågpassagerarförordningen. Vid sträckor kortare än 150 km tillämpar man lagen om kollektivtrafikresenärers rättigheter.Tågsträckor längre än 150 kmUtöver prisavdrag beroende på förseningens längd ska du vid försening över 60 minuter erbjudas förtäring och logi om det är fysiskt möjligt enligt artikel 18 tågpassagerarförordningen. Detta stämmer överens med vad SJ anger på sin hemsida.Tågsträckor kortare än 150 kmI 4 § lagen om kollektivtrafikresenärers rättigheter anger man att tågpassagerarförordningens bestämmelser om ersättning vid förseningar inte tillämpas på sträckor kortare än 150 km, här tillämpas istället nämnd lag. Enligt 14 § har du rätt till ersättning för annan transport om resan antas bli 20 minuters försenad. Om du inte begär ersättning för annan transport har du enligt 15 § rätt till prisavdrag. Enligt 17 § har du endast rätt till ersättning enligt 14 eller 15 §§ om du inom skälig tid reklamerar detta till transportören, i detta fall SJ, och meddelar att du vill åberopa förseningen. Detta stämmer överens med vad SJ anger på sin hemsida.SammanfattningDu har hos SJ rätt till ersättning vid försening; ersättningen beror på om tågets sträcka är längre eller kortare än 150 km. Vid försening av tåg som kör 150 km eller kortare har du rätt till ersättning för annan transport om resan kan antas bli minst 20 minuter försenad enligt 14 § lagen om kollektivtrafikresenärers rättigheter. Vid sträckor som är 150 km eller längre erbjuds du istället rätt till förtäring i proportion till förseningens längd och logi vid behov i den mån det kan genomföras om resan kan antas bli minst 60 minuter försenad enligt artikel 18 tågpassagerarförordningen.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Vänliga hälsningar,

Hur beräknas kravet på hemvisttid när man ansöker om svenskt medborgarskap?

2021-05-15 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej Jag kom till Sverige i oktober 2014 och sökt asyl men mitt ärende behandlades inte av Migrationsverket pga Dublin. I Augusti 2016 sökte jag asyl igen i Sverige och i oktober 2017 fick jag flyktingstatus och ett TUT (3 år). När det tillfälliga UT gick ut fick jag PUT eftersom jag har en varaktig fast anställning som jag har haft i flera år...Kan jag ansöka om medborgarskap nu eller inte ? Hur räknas min hemvist tid i Sverige. Börjar den i Oktober 2016 då jag ansökt om asyl, eller räknas det från datumet jag fick uppehållstillståndet ?
Noa Shasavar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Sammanfattning av din frågaDu sökte asyl oktober 2014 men nekades på grund av Dublinförordningen. Du sökte asyl igen i augusti 2016 och fick oktober 2017 flyktingstatus och ett tillfälligt uppehållstillstånd i 3 år. Vid slutet av det tillfälliga uppehållstillståndet hade du ett arbete som du kunde försörja dig på och fick därför ett permanent uppehållstillstånd. Din fråga är om du nu kan ansöka om svenskt medborgarskap och hur man beräknar hemvisten i Sverige? När kan man som vuxen ansöka om svenskt medborgarskap?En utlänning kan efter ansökan beviljas svenskt medborgarskap om han eller hon kan styrka sin identitet, fyllt arton år, har permanent uppehållstillstånd, haft sin hemvist i Sverige sedan fem år och haft/kan förväntas komma att ha ett hederligt/skötsamt levnadssätt. Kravet på hemvisttidFör att bli svensk medborgare ska du ha varit bosatt i Sverige under sammanhängande fem år. Om du är flykting ska du ha varit bosatt i minst fyra år (du betraktas som flykting om du fått uppehållstillstånd som flykting enligt 4 kap. 1 § eller motsvarande paragraf i den gamla utlänningslagen). Om din partner är svensk medborgare och ni bott ihop de senaste två åren kan du ansöka om svenskt medborgarskap efter tre år. Hur beräknas hemvisttiden och vad gäller i ditt fall?På Migrationsverkets hemsida anger man att huvudregeln är att tiden med uppehållstillstånd som leder till ett permanent uppehållstillstånd räknas som hemvist. Om du sökt asyl i Sverige och först fick ett nej och sedan lämnade in en ny ansökan, räknas tiden från den dag du fick ja. Enligt huvudregeln räknas alltså din hemvisttid från den dag du fick ja, d.v.s. oktober 2017. Jag rekommenderar dig dessutom att ta ett test som anger om du kan bli svensk medborgare på Migrationsverkets hemsida. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline! Vänliga hälsningar,

Ångerrätt på distansköp - digitalt innehåll eller digital tjänst?

2021-05-14 i Distansavtal (Internet, telefon m.m.)
FRÅGA |Hej jag var inne på justkiss och jag trodde att jag skulle betala 99 i månaden men de krävde för ett år så jag skrev direkt till dom och förklarade att jag ville ångra köpet jag tänkte att man bör ha den rätten enligt ångerättslagen de skrev tillbaka eftersom produkten vi levererar är en tjänst som tas i bruk omedelbart efter köpet finns det ingen ångerrätt.Du loggar bort denna rätt, så snart du accepterar villkoren och köper prenumerationen :-) har de rätt att göra så? medvänliga hälsningar
Noa Shasavar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vid köp på distans blir lagen (2005:59) om distansavtal och avtal utanför affärslokaler tillämplig, även kallad distansavtalslagen.I köpvillkoren anger hemsidan att ditt köp är bindande från det ögonblick du slutför transaktionen, och att du därför är skyldig att betala hela beloppet för den valda längden på medlemskapet. Innan köpet slutförs anges det dessutom "betala nu 1 188 kr" vid köp av det aktuella medlemskapet.ÅngerrättEnligt 2 kap. 10 § distansavtalslagen har du en ångerrätt som innebär att du har rätt att frånträda avtalet genom att till näringsidkaren lämna eller sända ett tydligt meddelande om detta inom 14 dagar från den dag som ångerfristen börjar löpa.Undantag till ångerrättenI 2 kap. 11 § finns en lista på undantag till ångerrätten. I punkt 11 nämner man att ångerrätt inte gäller för avtal som avser digitalt innehåll som levereras på något annat sätt än på ett fysiskt medium, om konsumenten uttryckligen har samtyckt till att leverans påbörjas och gått med på att det därigenom inte finns någon ångerrätt.En fråga som kan bli aktuell är om medlemskapet utgör digitalt innehåll eller om det istället anses utgöra en digital tjänst, reglerna kring ångerrätten skiljer sig mellan dessa. Konsumentverket skriver på sin hemsida att "avtal om digitalt innehåll ska skiljas från avtal om så kallade digitala tjänster. Som digitala tjänster räknas löpande avtal som till exempel sociala medier, abonnemangsavtal av streamingtjänster, molnlagring, webbaserad e-post och molnapplikationer. Undantaget för digitalt innehåll omfattar inte den typen av tjänster".Digital tjänst eller digitalt innehåll?I ett direktiv från EU, (EU) 2019/2161 skäl 30, försöker man förklara hur dessa ska skiljas åt. I direktivet anger man att leverans av digitalt innehåll kännetecknas av att näringsidkaren tillhandahåller konsumenten genom ett enda tillhandahållande, medan digitala tjänster kännetecknas av tjänsteleverantörens kontinuerliga engagemang. De anger dessutom att i fall där det är tveksamt om avtalet är ett avtal om tjänster eller ett avtal om tillhandahållande av digitalt innehåll som inte levereras på ett fysiskt medium bör reglerna om ångerrätten för tjänster vara tillämpliga.I ett ärende från Allmänna reklamationsnämnden (ARN), ARN 2018-05453, ansågs ett abonnemang på en streamingtjänst där konsumenter kan titta på sport, film, serier m.m. som en digital tjänst. Undantaget från ångerrätten i punkt 11 var därför inte tillämpligt. De förklarade att löpande avtal om streamingtjänster där utbudet varierar över tid inte omfattas av undantaget. ARN ansåg att vid löpande abonnemang av det aktuella slaget så drabbas näringsidkaren inte av en ångerrätt på samma sätt som vid avtal om ett specifikt digitalt innehåll som levereras till konsumenten och som konsumenten i sin helhet kan ta del av innan avtalet ångras.SammanfattningVid köp på distans gäller som huvudregel en ångerrätt på 14 dagar, det finns dock undantag där ångerrätten inte gäller. Ett av undantagen avser köp av digitalt innehåll enligt 2 kap. 11 § punkt 11 distansavtalslagen. Vid köp på distans kan det ibland bli svårt att skilja mellan digitalt innehåll och digital tjänst; detta har betydelse då huvudregeln på 14 dagars ångerrätt gäller vid köp av digitala tjänster.Enligt mig blir bedömningen beroende av om medlemskapet har ett kontinuerlig engagemang från tjänsteleverantören och om medlemskapet varierar över tid. Med bakgrund av vad som anges i ärendet från ARN borde det tolkas som att medlemskapet är ett digitalt innehåll som du i sin helhet kunnat ta del av direkt och som inte varierar över tid och att det därmed faller under undantaget i 2 kap. 11 § punkt 11 distansavtalslagen som innebär att du inte har en ångerrätt.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på LawlineVänliga hälsningar,

När får en arbetstagare arbetsvägra?

2021-05-08 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |Hej. Frågan jag ställer har jag inte hittat något svar på ännu men kanske kan juristen ge sig på den. Om ens arbetsgivare vill/kräver att man utför en tjänst som man vet med sig anses som RINGA förseelse, ska man då arbetsvägra eller ska man utföra? Och då menar jag inte stöld eller någon skadegörelse utan den allmänna fuskandet.
Noa Shasavar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Partiell arbetsvägran, d.v.s. vägran att utföra vissa arbetsuppgifter, anses utgöra saklig grund för uppsägning då det ses som ett brott mot anställningsavtalet. Din arbetsskyldighet är väldigt bred och sträcker sig utanför dina dagliga sysslor på arbetet under förutsättningen att de har ett naturligt samband till arbetsgivarens verksamhet och ligger inom ramen för dina yrkeskvalifikationer, detta framgår av den s.k. 29/29-principen. I en situation då en arbetstagare arbetsvägrar måste arbetsgivaren först medvetandegöra arbetstagaren genom att förklara att arbetsvägran är fel och att denne riskerar att bli uppsagd; det är först därefter när arbetstagaren fått en möjlighet att besinna sig som det kan föras vidare.I vissa fall kan det dock finnas omständigheter som leder till att arbetstagaren har starka skäl att vägra att utföra en viss uppgift. I ett förarbete till medbestämmandelagen, prop. 1973:129 s. 124, skriver man "En ordervägran bör inte utan vidare anses utgöra grund för uppsägning. Omständigheterna i det enskilda fallet kan ha varit sådana att arbetstagaren har haft skäl för sin vägran som det kan vara rimligt att ta hänsyn till". Det kan t.ex. vara fråga om uppgifter som arbetstagaren uppfattar som omoralisk, olaglig eller i strid med god sed.En kollektivavtalsbärande facklig organisation har möjlighet att lägga sitt tolkningsföreträde i en fråga om arbetsskyldighet, 34 § medbestämmandelagen. Om organisationen använder den möjligheten, blir arbetstagarens agerande inte en arbetsvägran. Om du är medlem i en facklig organisation kan du alltså vända dig till dom och få deras syn på saken om de är villiga att utnyttja sitt tolkningsföreträde.SammanfattningDu har en väldigt bred arbetsskyldighet. Du kan dock arbetsvägra om arbetsgivaren beordrar dig att utföra en olaglig handling. Är du med i en facklig organisation kan du dessutom kontakta dom och be om ett tolkningsföreträde vad gäller din arbetsvägran.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Vänliga hälsningar,