Är arvsskatten en avdragsgill anskaffningskostnad?

2021-05-05 i Arvsskatt
FRÅGA |Min fru har sålt sin ärvda fastighet. Hon ärvde den år 2004 och betalade arvskatt på taxerindvärdet 229000:- Skatten var då 30% på det beloppet dvs 68700. Farmor köpte huset 1970 för 19000:- som då var taxeringsvärdet. Som jag förstått av tidigare inlägg så skall hennes anskaffningsvärde användas vid reavinstberäkningen. Kan man inte hävda att arvskatten de fakto var en kostnad vid förvärvet?
Malin Hedlund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Mycket riktigt ska farmoderns anskaffningsvärde användas vid beräkningen av reavinsten. Detta beror på att arvtagaren inträder i arvlåtarens skattemässiga situation enligt 14 kap. 21 § Inkomstskattelagen (IL). När en fastighet säljs måste ägaren betala skatt på kapitalvinsten. Kapitalvinsten beräknas genom att ta ersättningen för fastigheten vid försäljningen, minskade med kostnaderna för försäljningen och omkostnadsbeloppet. Omkostnadsbeloppet utgörs av anskaffningsutgiften och förbättringsutgifter, vilket avser reparationer och underhåll (44 kap 13 - 14 §§ IL). Även om det är rimligt att tänka att arvsskatten skulle kunna vara en avdragsgill anskaffningskostnad, så är svenska allmänna skatter uttryckligen undantaget enligt 9 kap. 4 § IL och får därmed inte dras av. Vad din fru ska beskattas på i inkomstslaget kapital blir alltså sammanfattningsvis, det hon säljer fastigheten för, minskat med 19000 kr som var farmoderns anskaffningsvärde (förutsatt att det inte är några reparationer eller underhåll utförda inom en femårsperiod). Det kommer tyvärr inte gå att hävda arvsskatten som en kostnad vid förvärvet.Hoppas det var svar på din fråga! Vänliga hälsningar,

Är jag enligt gåvolagen skyldig att betala hela mobilen när jag och min sambo kommit överens om att jag ska betala hälften?

2021-04-24 i Gåva
FRÅGA |Hej, min ex sambo och jag beställde en ny mobil till henne och vi sa att vi skulle dela på kostnaden men nu har vi separerats och hon säger engligt gåvolagen ska jag betala hela mobilen. Är detta sant?
Malin Hedlund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Utifrån din fråga, förstår jag det som att det är din exsambo som köper mobilen, varpå du betalar hälften av mobilen i pengar till henne. Gåvan eller ditt löfte om gåva utgörs alltså av pengar avseende halva mobilens värde. Då det låter som att du inte har betalat till din sambo än så har gåvan inte fullbordats. Ett muntligt löfte om att man ske ge en gåva är inte rättsligt bindande så länge det inte har upprättats ett skuldebrev som överlämnats till gåvotagaren (se 1 § gåvolagen). Om man ser det på detta sätt är du inte ens skyldig att betala hälften av mobilen. Skulle du ha betalat hälften redan, är gåvan fullbordad och du kan inte kräva tillbaka pengarna. Däremot är du inte skyldig att betala hela mobilen. Svaret på din fråga är alltså att gåvolagen inte ställer upp någon skyldighet för dig att betala hela mobilen.Hoppas det var svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Kommer redan gallrade uppgifter från belastningsregistret tillbaka om man skulle bli dömd igen?

2021-04-21 i Påföljder
FRÅGA |Hejsan! Jag har hört ett rykte om belastningsregistret. Att redan försvunna (gallrade?) brott kommer tillbaka om man skulle bli dömd igen, stämmer det?Exempel är alltså att en vän 2009 vart dömd för ringa vapenbrott och 2010 vart han även dömd för olaga hot. Inte blivit dömd för något sen dess, men förra veckan vart han tagen på en fartkamera och även stoppad i trafiken och vart rapporterad för osäkrad last, han godtog boten på plats. Han har ju drömmar om att bli polis och när jag frågat vänner som är poliser eller inom säkerhetsbranschen så har dom sagt att det inte egentligen spelar någon roll med några mindre trafikförseelser, även jag som väktare har fått fortkörningsbot. Men är det så nu att när han fått dessa domar på sig att hans brott från 2009 och 2010 även kommer synas på ett utdrag ur belastningsregistret?
Malin Hedlund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I 16-17 §§ Lag om belastningsregister framgår det när uppgifter om brott som begåtts ska gallras. Att uppgifterna gallras innebär att de totalförstörs och uppgifterna finns därför inte kvar. Det är straffet/påföljden som avgör hur länge uppgifterna ska sparas i registret. Syftet med att man gallrar är att myndighetens arkiv inte ska tyngas av handlingar som sakna påtagligt informationsvärde men också för att skydda enskildas personliga integritet. Redan gallrade uppgifter om brott kommer alltså inte tillbaka om man skulle bli dömd igen då uppgifterna inte finns mer. Däremot utgör det en förutsättning för att uppgifterna ska gallras från första början att den berörda personen i fråga inte begått nya brott inom "gallringsfristen" efter den tidigare domen. Exempelvis kan sägas att om ett brott begås där påföljden är villkorlig dom, kommer dessa uppgifter att sparas i 10 år enligt 17 § 4 p.. Skulle samma person begå ett nytt brott inom denna tioårsperiod, kommer uppgifterna inte att gallras utan sparas ytterligare tills nästa brott är aktuellt för gallring. Som längst kan dock en uppgift finnas kvar i 20 år (18 § 2 st.). Men det enkla svaret på din fråga är att ryktet inte stämmer då uppgifterna försvinner då de väl har gallrats. I förhållande till din vän, kommer brotten från 2009 och 2010 inte att synas vid ett utdrag, förutsatt att de gallrats. Hoppas det var svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Hur får jag reda på vilken anstalt min son avtjänar sitt straff på?

2021-04-12 i Alla Frågor
FRÅGA |När en intagna är klar med domen görs en riskutredning, min son fick 5 år för grov narkotika brott, då vill jag gärna veta i vilken anstalt ska han göra det.
Malin Hedlund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Det är Kriminalvården som bestämmer vilken anstalt som din son ska avtjäna sitt straff på. Bedömningen görs bland annat utifrån vilken säkerhetsklass på anstalten som behövs samt behov av sysselsättning och omvårdnad (se 2 kap. 1 § Fängelselagen och 10 § Fängelseförordningen). Kriminalvårdens beslut är en allmän handling som du har rätt att begära ut (Se 2 kap. 1 § Tryckfrihetsförordningen). Från och med den 1 januari 2006 utgörs Kriminalvården av en central myndighet, och inte olika lokala myndigheter. Ett sätt att få reda på var din son avtjänar sitt straff, är därför att höra av sig till Kriminalvården och begära ut beslutet. Du kan läsa mer om det här. Då det som huvudregel inte råder sekretess på Kriminalvårdens beslut, ska det lämnas ut utan vidare konstigheter. Om det däremot skulle vara risk att din son eller hans närstående utsätts för våld eller lider annat allvarligt men om uppgiften var han sitter röjs, så ska Kriminalvården inte lämna ut beslutet avseende den delen (35 kap. 15 § Offentlighets- och Sekretesslagen). Ett annat alternativ är att avvakta tills din son hör av sig. En intagen har rätt att i samband med att denne tas in på anstalt, få tillfälle att underrätta sina närstående om var denne befinner sig, om då inte särskilda skäl talar emot det. Detsamma gäller om din son skulle förflyttas till en annan anstalt. (3 § Fängelseförordningen). Sammanfattningsvis finns det alltså två alternativ som du kan gå tillväga. Antingen avvaktar du tills din son hör av sig, eller så vänder du dig till Kriminalvården med en begäran om placeringsbeslutet. Hoppas det var svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Kan jag bli av med körkortet med 0,09 thc i blodet vid bilkörning?

2021-04-24 i Trafikbrott
FRÅGA |Blev stoppad i bil och medtagen till sjukhus för blodprov. Hade 0.09 thc i blodet, kan jag bli av med körkortet för det?
Malin Hedlund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När narkotika kan spåras till blodet i samband med körning gör man sig skyldig till drograttfylleriFörekomsten i sig av narkotika i blodet när man kör en bil är straffbar utan att det behöver göras någon bedömning av halten eller av om körförmågan påverkats till följd av intaget. I och med att det kunde spåras en mängd THC i ditt blod innebär detta att du har gjort dig skyldig till drograttfylleri enligt 4 § 2 st. trafikstrafflagen. För att vidare kunna dömas för drograttfylleri krävs förutom att man uppfyller vissa villkor (rekvisit) i bestämmelsen, att man haft uppsåt till samtliga rekvisit. För det första krävs det alltså att du har haft uppsåt till att du kör bilen, vilket du kan sägas ha då du vet att du har kört bilen. För det andra krävs att du har uppsåt till att du intagit narkotika. Då det inte framgår något annat, förutsätter jag att du varit medveten om att du intagit narkotika eller i vart fall insett risken att du har intagit narkotika. I ditt fall verkar du alltså haft uppsåt, varför du kan dömas för drograttfylleri. Drograttfylleri utgör en återkallelsepunkt för körkortetEnligt 5 kap. 3 § 1b p. körkortslagen ska ett körkort återkallas om körkortsinnehavaren har gjort sig skyldig till rattfylleri. Detta inkluderar också drograttfylleri, vilket gör att du riskerar att bli av med körkortet.När körkortet återkallas, beslutar Transportstyrelsen om en spärrtid under vilken tid körkortet ska vara återkallat (5 kap. 6 § körkortslagen). Om man är misstänkt eller har gjort sig skyldig till rattfylleri brukar spärrtiden vara lägst 1 år. Därutöver finns det vissa omständigheter som kan påverka spärrtidens längd, bland annat behovet av körkortet och tidigare körkortsingripande. Hoppas det var svar på din fråga! Vänliga hälsningar,

Vad händer med ett gemensamt banklån om en av makarna avlider?

2021-04-24 i Skuld
FRÅGA |HejJag skrev över mitt fritidshus till min fru som enskild egendom. Allt är registrerat hos Lantmäteriet och skatteverket. Vi har fortfarande ett gemensamt banklån i fastigheten. Vad händer med min del av skulden om jag avlider. Enligt testamentet ärver vi varandra.
Malin Hedlund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Makar ärver inte varandras skulderNär en person avlider, övergår alla skulder och tillgångar till det så kallade dödsboet. Dödsboet ses som en juridisk person och kan därför förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter. Dödsboet upphör när eventuella tillgångar har skiftats mellan arvingarna. Om du skulle avlida så kommer din del av banklånet tas över av dödsboet. Tillgångarna i dödsboet är tänkt att täcka skulderna. Skulle skulderna överstiga tillgångarna kommer det att bli aktuellt att försätta dödsboet i konkurs. Din fru kommer alltså aldrig att ärva dina skulder. Har man ett gemensamt banklån är man solidariskt betalningsansvarigDäremot är man solidariskt betalningsansvarig när man har ett gemensamt banklån. Detta innebär att banken kan kräva hela summan av en av låntagarna. Den person som fått betala hela lånet, har då regressrätt mot den andre låntagaren (Se 1 kap. 2 § Skuldebrevslagen). Att ha regressrätt innebär att man har rätt att återkräva vad man har lagt ut för den andres räkning, i detta fall 50 % av lånet. När en av låntagarna avlider, brukar oftast banken kräva hela lånet av dödsboet. Dödsboet kan sedan i sin tur rikta en regresstalan mot den efterlevande. Banken skulle också kunna om det exempelvis saknas tillgångar i dödsboet, kräva hela fordran av den efterlevande. Omvänt blir då att den efterlevande, kan kräva hälften av lånet av dödsboet. Beroende på vad banken är villig att gå med på, kan lånet också förflyttas till någon annan, exempelvis att den efterlevande maken tar över hela lånet.Sammanfattningsvis kommer alltså din del av skulden gå över till dödsboet. Banken kan sedan kräva antingen dig eller din fru på hela summan. Dödsboet och din fru får sedan internt kräva betalning av varandra genom ett regressanspråk. Beroende på vad banken säger, kan också lånet tas över till sin helhet av din fru.Hoppas det var svar på din fråga! Vänliga hälsningar,

Kan man vara god man åt någon om man själv har ekonomiska problem?

2021-04-12 i God man
FRÅGA |Hej jag har en bekant som har en god man o har skuldsanering . Nu är min fråga kan hon o får hon vara en god man till en äldre man på 83 år o ha hand om hanns ekonomi??
Malin Hedlund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår dig som att du undrar om en person med ekonomiska svårigheter kan vara god man för någon annan. För att vara god man måste man vara en rättrådig, erfaren och i övrigt lämplig personGod man är en fysisk person som anordnas av tingsrätten för att uträtta vissa uppdrag. Vilka uppdrag som omfattas anges i förordnandet av tingsrätten. Mer om när man kan bli förordnad en god man regleras i 11 kap. 4 § Föräldrabalken (FB). Vidare i 11 kap. 12 § FB anges att till god man ska det utses en rättrådig, erfaren och i övrigt lämplig person. Vad detta innebär beror lite på anledningen till godmanskapet. Om en god man exempelvis har förordnats för att sörja för personen, så kan det anses lämpligt att en släkting utses till god man. Om det däremot är mer kvalificerad egendomsförvaltning eller rättsliga frågor kan det anses lämpligt att förordna en person med ekonomisk och/eller juridisk kunskap. Om man förekommer i Kronofogdens register anses man vanligtvis inte som en lämplig personInnan man blir förordnad som god man ska lämpligheten kontrolleras i den utsträckning det behövs. I kravet på lämplighet brukar man i normalfallet inhämta belastningsregister och uppgifter från Kronofogden. Förekommer man i dessa register är det stor sannolikhet att man inte anses lämplig för uppdraget att ta hand om någon annans ekonomi. Den enskilde kan emellertid önska en person som den vill ha som god man, men detta frångår inte kravet på att personen som utses fortfarande måste vara lämplig för uppdraget. Som svar på din fråga, kommer din bekant mest sannolikt inte anses som lämplig om hon dels själv har en god man samt är beviljad skuldsanering vilket följaktligen innebär att hon inte kommer kunna vara god man åt någon annan. Hoppas det var svar på din fråga! Vänliga hälsningar,

Kan jag kräva skadestånd från en annan hästägare om dennes häst har skadat min häst?

2021-03-21 i Skadeståndssansvar för djurägare
FRÅGA |Hej, om en häst sparkar eller sårar min häst såpass allvarligt att vet.vård krävs, kan jag kräva den andra hästägaren på hälften av omkostnaderna? Självrisk, medicin mm.
Malin Hedlund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!På grund av att denna skada inte avser en skada inom ett avtalsförhållande kan ekonomisk ersättning, eller skadestånd som det också kallas, krävas enligt förutsättningarna i Skadeståndslagen (SkL). Syftet med skadestånd är att den skadelidande ska sättas i samma situation som innan skadan inträffade. Till skillnad från en hundägare, har inte en hästägare strikt ansvar för de skador som hästen orsakar. Detta innebär att den andre hästägaren inte är ansvarig för alla skador som hästen orsakat, utan det krävs att det går att konstatera att hästägaren antingen har uppsåt eller varit oaktsam/vårdslös. Av din fråga framgår inte så mycket av vad som hänt och jag kommer därmed besvara din fråga utifrån vad som generellt sett krävs för att kunna ha framgång med sitt skadeståndsanspråk. Hästägaren kan vara skadeståndsskyldig om denne varit vårdslös eller handlat med uppsåtAtt din häst skadas ses, även om det kan låta konstigt, som en sakskada. En person som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar en sakskada ska ersätta den (2 kap. 1 § SkL). Detta kan bland annat omfatta ersättning för kostnader som uppstått till följd av skadan som självrisk eller medicin och liknande kostnader (5 kap. 7 § SkL). Man kan alltså säga att du inte bara kan kräva den andre hästägaren på hälften av omkostnaderna, utan i princip alla kostnader till följd av skadan, så länge dessa inte är ersatta av försäkringsbolaget. Som utgångspunkt kan man tänka att det som du har betalat till följd av skadan, kan du kräva tillbaka med skadestånd från skadevållaren. Du ska därmed inte bli överkompenserad av skadeståndet. Men det förutsätter som nämnt att den andre hästägaren på något sätt åtminstone har varit vårdslös när din häst har skadats.Hur bedömer man om någon varit vårdslös?För att avgöra om någon varit vårdslös kan man inledningsvis ställa sig frågan om den andre hästägaren borde ha handlat på ett annat sätt, dvs vad var det "riktiga" handlingssättet i den givna situationen. Om det inte finns något som talar för att hästägaren borde ha gjort på ett annat sätt för att undvika skada på din häst så har denne inte heller varit oaktsam och skadeståndsskyldighet föreligger därför inte. För att veta om man kan kräva ett annat handlingssätt från den andre hästägaren kan man beakta fyra olika faktorer som vägledning: Den första faktorn är att man ska se till hur stor risk det fanns för skada. Desto större sannolikhet att skadan skulle inträffa, desto större krav kan det ställas att skadevållaren skulle handlat på ett annat sätt.När man konstaterat att det har funnits en risk för skada, kan man gå vidare och se till hur stor den sannolika skadans storlek varit. Om det funnits risk för en stor skada, har det också funnits större anledning att agera annorlunda. Som tredje aspekt ska man se till hur skadan har kunnat förebyggas eller undvikas. Om det funnits en stor risk för skada, finns det också anledning att kräva att skyddsåtgärder hade kunnat vidtas. Man kan dock inte kräva allt för besvärliga och kostsamma skyddsåtgärder, men har det varit enkelt och relativt "billigt" att undvika skada, kan skadevållaren sägas vara oaktsam i större utsträckning om denne inte vidtagit dessa skyddsåtgärder.I sista hand krävs det också en insikt hos skadevållaren att inse risken för skada. I detta kan man exempelvis se till om skada har inträffat tidigare.För att illustrera detta med ett exempel kan man säga att om din häst och den andre hästen befunnit sig i samma hage och den andra hästen råkar skada din häst så har inte hästägaren på nåt sätt kunnat agera annorlunda för att undvika skada. Om den andre hästägaren däremot vet om att dennes häst brukar vara våldsam och attackera andra hästar, kan man säga att det finns en risk för skada genom att placera hästen i samma hage som andra hästar. Det finns även risk att skadan kan bli stor (beror dock på hur aggressiv hästen är). Man måste också kunna säga att det har varit hyfsat enkelt och "billigt" att placera hästen i en egen hage eller vidta andra skyddsåtgärder. I och med att hästägaren också vet om att dennes häst brukar vara aggressiv, har den också kunnat inse risken för skada. I detta fall kan därför sägas att hästägaren mest troligtvis skulle ses som oaktsam. Om man kan konstatera att skadevållaren har varit vårdslös så måste du som skadelidande också kunna bevisa att skadevållarens handling (eller underlåtenhet) har orsakat skadan samt att man kunde räkna med just den skadan. Detta brukar benämnas som att det ska råda adekvat kausalitet. Sammanfattningsvis kan du kräva skadestånd av den andre hästägaren om du kan bevisa att denne varit vårdslös. Det beror alltså på hur "delaktig" den andre hästägaren har varit i att dennes häst har orsakat en skada på din häst. Om du inte kan bevisa att den andre hästägaren har varit vårdslös, kommer du inte heller ha framgång med ditt skadeståndsanspråk. Även om det finns rättsliga möjligheter att rikta ett skadeståndsanspråk, vill jag slå ett slag för att i första hand höra av dig till den andre hästägaren för att försöka se om denne skulle vara villig att ersätta hälften av omkostnaderna. Skulle den andre hästägaren inte gå med på detta, måste du som jag redogjort för, kunna bevisa dennes vårdslöshet för att kunna rikta ett betalningskrav. Hoppas det var svar på din fråga! Vänliga hälsningar,