Kan en bostadsrättsförening säga upp en medlems parkering?

2021-06-30 i Arrende
FRÅGA |Hej!Om en boende hyr och betalar för en parkering men nästintill aldrig nyttjar den än nån timme i veckan och som dessutom inte ens bor eller står skriven på adressen utan har den som övernattningslägenhet. Kan bostadsrättsföreningen säga upp avtalet då, då andra står i kö och den kommer bättre till användning för andra?Med vänlig hälsning
Elmer Mårtensson Wallhult |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns tillvägagångssätt för att säga upp ett sådant hyresavtal, med dessa är ganska strama. Parkeringsplatser utomhus är att likställa med lägenhetsarrende, detta framgår av 8 kap 1 § jordabalken (JB). Avtalsfristen för sådana avtal är mycket stor, det beror helt enkelt på vad som har avtalats inom bostadsrättsföreningen, har ni i stadgarna bestämt att avtal avseende parkeringsplatser kan sägas upp utan sakliga skäl med kort uppsägningstid så gäller också detta, men vad som framgår av era stadgar kan inte jag veta. Vad som är viktigt i sådana fall är att alla medlemmar skall behandlas lika. Om det inte har stadgats något särskilt rörande uppsägningsgrunder och uppsägningstid gäller den allmänna uppsägningstiden i 8 kap 4 § JB. Med den menas att avtalet endast kan sägas upp till den s.k. fardagen varje år, fardagen infaller den 14 mars. Isåfall måste uppsägningen ska senast 6 månader innan överstående datum. Parkeringsplatser inomhus regleras som hyra av lokal. Även i dessa fall kan avtalet styra hur och när uppsägning får ske, det beror helt enkelt på vad som har avtalats vid avtalets ingående. Skulle inget särskilt ha avtalats i förväg gäller 12 kap. 4 § 1 st. 2 p. JB som huvudregel. Det innebär att lokalen kan sägas upp för att upphöra att gälla vid det månadsskifte som inträffar närmast efter nio månader från uppsägningen. Jag hoppas att detta gav dig svar på dina frågor, tveka inte på att höra av dig igen om något dyker upp eller är oklart.Vänligen

Har barnbarn rätt till arv från morförälder om föräldern är död?

2021-06-28 i Arvsordning
FRÅGA |Min bonusdotters mormor är 90 år. Hon hade 4 barn, men en dotter är avliden (min bonusdotters mamma). Nu försöker de tre återstående barnen få min bonusdotters mormor förflyttad till ett äldreboende, så att de kan sälja hennes hus och dela vinsten på tre, varvid min bonusdotter blir utan. Är detta korrekt, eller vad kan hon göra?
Elmer Mårtensson Wallhult |Hej och tack för att du valt att vända dig till oss på Lawline med din fråga!Bestämmelserna om testamenten och arvsrätt regleras i ärvdabalken (ÄB).Det är endast bröstarvingar, alltså barn till den avlidne, ur den första arvsklassen som har legal rätt att kräva sin s.k. laglott, oavsett testamente, se 7 kap. 3 § ÄB. Det innebär att de som har legal rätt till arv är barn till den avlidne. Är barnet till den avlida också avlidet innebär detta att den arvslotten tillägnas dennes barn, dvs din bonusdotter. Detta innebär att din bonusdotter har samma legala rätt till arv som de tre återstående barnen. Din bonusdotter har således rätt till 25 % av arvet precis som de återstående barnen. Detta förutsatt att det inte finns ett testamente som säger annat. Skulle ett testamente säga annat har din bonusdotter fortfarande rätt till halva sin laglott, dvs 50% av sina 25 %. Så länge din bonusdotters mormor lever har inte hennes barn någon äganderätt över hennes egendom. Jag hoppas att detta gav dig svar på dina frågor, tveka inte på att höra av dig igen om något dyker upp eller är oklart. Vänligen

Skall min avlidnes mammas skuld tas med i bouppteckningen?

2021-06-28 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej!Min mamma dog i mitten av april i år. Jag är enda dödsbodelägaren och tänkte själv göra bouppteckningen. Jag deklarerade åt min mamma den 31 mars innan hon gick bort och enligt deklarationen får hon en liten kvarskatt på ca 600 kronor. Det jag undrar över är om denna skuld ska tas med i bouppteckningen?
Elmer Mårtensson Wallhult |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Bestämmelserna om bouppteckningar och arvsrätt regleras i ärvdabalken (ÄB).Alla både tillgångar och skulder skall fastställas i bouppteckningen. Värdet på skulderna eller tillgångarna skall vara det samma som vid dödstillfället, i detta fall ca 600 kr, se 20 kap. 4 § ÄB. Skulder är personliga och huvudregeln vid dödsfall är att man aldrig ärver någon annans skulder. Men, om skulderna finns kvar vid den bortgångnas frånfälle är det möjligt att en del av kvarlåtenskapen måste säljas för att betala av skulden, detta sker vid bouppteckningen. Efter upprättad bouppteckning skall alltså dödsboets skulder betalas. Sammanfattningsvis skulle man kunna beskriva själva bouppteckningen som en uträkning av de tillgångar och skulder som ska tillfalla dödsboet. Huvudregeln är att alla den bortgångnas tillgångar och skulder skall ingå i dödsboet. Finns det tillgångar till ett högre värde än skulderna resulterar detta i arv. Jag hoppas att detta gav dig svar på dina frågor, tveka inte på att höra av dig igen om något dyker upp eller är oklart. Vänligen

Har syskonbarn till en avliden rätt att veta vad kvarlåtenskapen består i?

2021-04-20 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej. Min mamma levde ihop med en man i 25 år innan hon gick bort. Han var inte far till oss barn. Han hade inga egna barn. Han har testamenterat sina tillgångar till oss. Han har 16 st syskonbarn som har fått meddelande om hans död och att vi är testamenterade. 3 st syskonbarn godkänner inte det, men enligt våran jurist har inte det någon betydelse. Bouppteckningen är klar och registrerad. Innan bodelningen ska göras så undrar jag om alla syskonbarn måste veta vad han lämnade efter sig?Med vänliga hälsningar
Elmer Mårtensson Wallhult |Hej och tack för att du valt att vända dig till oss på Lawline med din fråga!Jag har manipulerat uppgifter i frågan för att skydda din anonymitet. Bestämmelserna om testamenten och arvsrätt regleras i ärvdabalken (ÄB).Er jurist har helt rätt. Det är endast bröstarvingar, alltså barn, ur den första arvsklassen som har legal rätt att kräva sin s.k. laglott, oavsett testamente, se 7 kap. 3 § ÄB. Det innebär att de som har legal rätt till arv är barn till den avlidne. Då den avlidne inte har några egna barn har han rätt att testamentera sin kvarlåtenskap hur han vill. Utgångspunkten är att ett testamente ses som en ensidig och starkt personlig rättshandling. Den avlidnes syskonbarn har inget rättsligt stöd för att få veta vad kvarlåtenskapen består i. Det finns möjlighet för syskonbarnen att hos skatteverket ta del av offentliga handlingar rörande en person, men då saker som bokföringsuppgifter och somliga beskattningsuppgifter. Handlar det om mer specifika uppgifter kring ägande är det dödsbodelägarna som nu äger kvarlåtenskapen och kan därför välja själva vilken information de vill dela med sig av. Jag hoppas att detta gav dig svar på dina frågor, tveka inte på att höra av dig igen om något dyker upp eller är oklart. Vänligen

Måste båda skriva på deluppsägning av gemensamt hyrd lägenhet?

2021-06-29 i Hyresavtal
FRÅGA |Hej!Jag och min sambo har kontrakt på lägenhet.Bådas namn står på det.Men nu har vi gjort slut ochNu vill jag säga upp mig från den och hon vill inte skriva på "deluppsägning av kontrakt" vad har jag för valmöjligheter och rättigheter ??Mvh fundersam kille.
Elmer Mårtensson Wallhult |Hej och tack för att du valt att vända dig till oss på Lawline med din fråga!Det borde inte krävas att din sambo skriver på uppsägningsavtalet för att du ska kunna avsäga dig från hyreskontraktet. Du ska alltså ha rätt att säga upp din del av hyreskontraktet och behöver enbart beakta uppsägningstiden. Så länge uppsägningstiden löper och du står på lägenheten är du fortfarande ansvarig för lägenheten, även om du inte bor där, med ansvarig menas hyran och de ansvar man har som hyresgäst. När uppsägningstiden väl löpt ut är du inte längre hyresgäst.Jag råder dig att kontakta hyresvärden och se efter hur du enklast kan genomföra detta, din sambos underskrift skall inte behövas. Vid dessa fall brukar hyresvärden sedan oftast göra en ny prövning om fortsatt godkännande avseende den kvarvarande hyresgästen. Jag hoppas att detta gav dig svar på dina frågor, tveka inte på att höra av dig igen om något dyker upp eller är oklart.Vänligen

Vad händer med mina tillgångar vid möjlig skilsmässa?

2021-06-28 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Vill skiljas. Inga barn (utflugna) bor i hyresrätt. Har passerat 65 år men jobbar fortfarande pga av dålig pension.Han vill inte agerar utan förhalar/tiger. Undrar nu om jag flyttar ut ur hyreslägenheten och endast tar med mig en säng o några blommor, har 250000 sek på mitt konto, större delen av pengarna är en gåva från min far i form av en fond och aktier avsedd som pensionssparande. Aktierna dök och fonden hade ökat så jag sålde av och kunde kvitta vinst mot förlust det är mer än 10 år tillbaks, sedan dess ligger pengarna på ett av mina bankkonton. Frågan är om jag beger mig ut i en bostadslöshet med de få tillhörigheter och han kvarsittare i hyreslägenheten med allt bohag. Kan han göra anspråk på mina pengar jag har på kontot? Är inte bohaget jag inte tar del av värt något? Vet inget om hans ekonomi men han driver eget företag. Han konsumerar väldigt mycket om det är på kredit eller ej vet jag inget om.Har alltid betalat 50% av alla utgifter och varit solidarisk trots att han tjänat mera. I övrig är jag minimalistisk i mitt konsumerande. Det finns ett äktenskapsförord "all egendom som vardera av oss förvärvar genom arv gåva och testamente skall betraktas som enskild egendom samt all avkastning därav skall vara enskild egendom". Lever i en total ohållbar situation och behöver lämna för att må bra.
Elmer Mårtensson Wallhult |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.När ett äktenskap upplöses sker en bodelning, 9 kap. 1 § Äktenskapsbalken (ÄktB). I ett äktenskap finns två sorters egendom, giftorättsgods och enskild egendom. Utgångspunkten är att all egendom ni äger är giftorättsgods, 7 kap. 1 § ÄktB. I en bodelning kommer allt giftorättsgods delas lika mellan dig och din make. Enskild egendom delas dock inte upp, vad som utgör enskild egendom framgår av 7 kap. 2 § ÄktB.För att förtydliga handlar giftorätt inte om äganderätt. Giftorätt är ett latent anspråk vid äktenskapets upplösning på hälften av det gemensamma giftorättsgodset. Man kan avtala om vilka tillgångar som skall utgöra enskild egendom genom äktenskapsförord, detta verkar ni ha gjort genom att tex gåvor och dess avkastning skall förbli enskild egendom. Följden av ert äktenskapsord blir således att enskild egendom inte ingår i bodelningen. Med hänvisning till att din make konsumerar mycket så är fallet sådant att man svarar enskilt för varderas skulder, skulder är personliga oavsett om man är i ett äktenskap eller inte. Sammanfattningsvis kan sägas att allt som inte är enskild egendom är giftorättsgods. Bohag är till exempel vanligtvis giftorättsgods om inte annat avtalats. Utifrån dessa förutsättningar i kombination med ert äktenskapsförord går det sedan att räkna ut vad som kommer att ingå i bodelningen och inte. Att inte veta sin makes tillgångar komplicerar olyckligtvis möjligheten att räkna på hur giftorättsgodset kommer att fördelas. Jag hoppas att detta gav dig svar på dina frågor, tveka inte på att höra av dig igen om något dyker upp eller är oklart. Vänligen

Kommer min makes arv påverka mina tillgångar när han går bort?

2021-04-20 i Laglott
FRÅGA |Hej.Vi har skrivit ett testamente, att vi ärver varandra, vi är gifta. Båda har barn sedan innan. Inga gemensamma barn. Vi förstår att barn ska få sitt laglott. Jag har 700 000 kr sparade, maken 500 000, hur ska hans barn ärva?250 000kr?Eller tas från mina sparade pengar med i räkningen?
Elmer Mårtensson Wallhult |Hej och tack för att du valt att vända dig till oss på Lawline med din fråga!Bestämmelserna om testamenten och arvsrätt regleras i ärvdabalken (ÄB).Det är endast bröstarvingar, alltså barn till den avlidne, ur den första arvsklassen som har legal rätt att kräva sin s.k. laglott, oavsett testamente, se 7 kap. 3 § ÄB. Det innebär att de som har legal rätt till arv är barn till den avlidne. Att ni i sin tur är gifta påverkar inte era enskilda barns legala arvsrätt. Då ni är gifta är huvudregeln att arvet från den först avlidne maken gå till den efterlevande maken enligt 3 kap. 1 § ÄB. Det innebär att den andra maken får fri förfoganderätt över arvet och i stort sätt kan göra vad hen vill med egendomen, förutom att testamentera vidare den eller genom gåva väsentligt minska den, se 3 kap. 2-3 § ÄB. När den efterlevande maken sedan går bort får barnen ut en kvotdel av arvet i form av efterarv.I ert fall finns det dock ett undantag gällande särkullbarn, det vill säga barn som inte är makarnas gemensamma. Särkullbarn får som huvudregel sin andel direkt, se 3 kap. 1 § ÄB. Det innebär att om någon av er dör skall arvet som huvudregel gå i sin helhet till era egna barn. Det innebär kort sagt att dina barn kommer att ärva 350 000 kr då det är deras laglott samtidigt som din makes barn kommer att ärva 250 000 kr. Din och din makes relation till varandra är inte av relevans för era barns arv.Jag hoppas att detta gav dig svar på dina frågor, tveka inte på att höra av dig igen om något dyker upp eller är oklart. Vänligen

Kan jag ärva min pappas faktura?

2021-04-19 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |HejMin pappa har ett underskott enl bouptäckningen på 15.000. Har betalat det mesta men nu återstår en räkning på boupptäckning som tillkom på 4.500kr som de säger att jag skall betala privat. Men som jag förstått så kan man ju inte ärva skulder. Fakturan står i pappas namn. Vad gör jag och vad har jag för rättigheter? Tacksam för svar.
Elmer Mårtensson Wallhult |Hej och tack för att du valt att vända dig till oss på Lawline med din fråga!Skulder är personliga och huvudregeln vid dödsfall och arv är att man aldrig ärver någon annans skulder. Men, om skulderna finns kvar vid den bortgångnas frånfälle är det möjligt att kvarlåtenskapen måste säljas för att betala en del av skulden, detta sker vid bouppteckningen. I detta fall verkar det finnas mer utgifter än tillgångar i dödsboet. Efter som att efterlevande inte ska behöva täcka skulderna måste dödsboet då försättas i konkurs, jfr 2 kap. 3 § Konkurslagen. För att försätta dödsboet i konkurs behöver gäldenären (dödsboet eller dödsbodelägarna) eller en borgenär ansöka om konkurs för dödsboet hos behörig tingsrätt. Behörig tingsrätt är där den avlidne hade sin hemvist innan sin död. Sammanfattningsvis är det precis som du antydde i frågan, skulder kan inte ärvas, men om dödsboet går med underskott måste det försättas i konkurs. Jag hoppas att detta gav dig svar på dina frågor, tveka inte på att höra av dig igen om något dyker upp eller är oklart. Vänligen