Kan en bröstarvinge avsäga sig sitt arv?

2020-11-09 i Arvsavstående
FRÅGA |Jag har 3 barn,varav ett av barnen brutit kontakten med mig. Jag vill således inte att detta barn ska ärva någonting från mig.Kan det barnet avsäga sig rätten till sin del av arvet?Finns det juridiskt korrekta handlingar att tillgå, där barnet skriftligt avsäger sig sitt arv?
Hanna Törnsén Fredriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Möjligheten att avsäga sig arv regleras i 17 kap. 2 § Ärvdabalken (ÄB). En bröstarvinge har enligt lagrummet möjlighet att avsäga sig sin arvslott, men laglotten har bröstarvingen alltid rätt till. Laglotten utgör hälften av arvslotten, och enda möjligheten att avsäga den likaså är ifall bröstarvingen fått skälig kompensation för detta, som ex. förskott på arv. Skulle det röra sig om ett särkullbarn kan denne avsäga sig både sin arvslott och laglott, enligt 3 kap. 9 § ÄB. Beakta däremot att en underårig inte kan avsäga sig sin rätt till arv (17 kap. 2 § andra stycket ÄB). För att kunna avsäga sig sin rätt till arv krävs ett godkännande av testamente från arvtagaren, där det framgår tydligt att arvtagaren vill avsäga sig sin rätt till arv och inte kommer ärva något av kvarlåtenskapen (17 kap. 2 § första stycket ÄB). Vidare krävs att arvtagaren inte är underårig, samt att hen fått skälig kompensation för detta, annars är viljeförklaringen utan verkan. Hoppas detta besvarade din fråga, och om inte är du varmt välkommen att höra av dig igen!Med vänlig hälsning,

Kan man ge bort ett skuldebrev som gåva?

2020-11-04 i Skuld
FRÅGA |Har lånat pengar till min dotter som skall återbetalas när hon säljer sitt hus har ett skuldbrev. Kan jag ge bort detta brev till någon anhörig eller barnbar som typ gåva?
Hanna Törnsén Fredriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Skuldebrev regleras i den svåra och gamla lagen (1936:81) om skuldebrev (SkbrL). Det görs åtskillnad mellan löpande skuldebrev och enkla skuldebrev (se 2 kap. 11 § SkbrL & 3 kap. 26 § SkbrL). Medans ett löpande skuldebrev syftar till att kunna säljas, överlåtas och löpa fritt mellan olika borgenärer, är det enkla skuldebrevet istället ställt till viss man och har inget värde i sig - det är helt enkelt bara ett slags bevismedel för att du har en fordran ställd till gäldenären i fråga. I och med att det framgår att det är din dotter som skuldebrevet är ställt till utgår jag från att det är ett enkelt skuldebrev som avses. Gåvor regleras i lag (1936:83) angående vissa utfästelser om gåva (GåvoL). Ett enkelt skuldebrev kan ges bort som gåva, men isåfall måste gäldenären, alltså din dotter, underrättas om borgenärsbytet (3 § tredje stycket GåvoL). Detta till skillnad från vid löpande skuldebrev, där enbart besittningsövergången av skuldebrevet är det mest väsentliga för gåvans fullbordan (3 § första stycket GåvoL). Hoppas detta besvarade din fråga, och om inte är du varmt välkommen att höra av dig igen!Med vänlig hälsning,

Hur fördelas giftorättsgodset och arvet?

2020-10-22 i Arvsordning
FRÅGA |Min make har nyligen gått bort. Vi äger tillsammans ett hus som är värt 7 miljoner. Jag har köpt möbler till huset värda 200 000 kr och smycke på 3000kr. Min make äger en segelbåt som är värd 70 000 kr och en flygmodell samling som värderas till 1,5 miljoner, dock som är en enskild egendom. Det jag är kluven över hur giftorättsgodset ska fördelas. Hur stort blir arvet efter min make och vem har rätt till arvet? Kan hans föräldrar få del av arvet och hur mycket?
Hanna Törnsén Fredriksson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Vad som räknas som giftorättsgods och dess fördelning, samt frågeställningarna kring arvet, regleras i äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB). Som jag förstår det är all den egendom du räknar upp giftorättsgods, förutom flygmodellsamlingen som istället utgör enskild egendom (7 kap. 1-3 § ÄktB). En bodelning av era tillgångar skall ske när äktenskapet upplöses, vilket det anses göra när din make går bort (9 kap. 1-2 §§ ÄktB). Enbart ert giftorättsgods är föremål för bodelning (10 kap. 1 § ÄktB). Vid en bodelning skall era andelar i boet beräknas, dvs ert gemensamma giftorättsgods samt skuldtäckning för eventuella skulder. Summan av dessa adderas och totalsumman delas sedan i två för att ni skall få varsin andel (11 kap. 1-3 § ÄktB). I och med att du inte nämner att några skulder föreligger, utgår jag vidare från att så inte är fallet. Jag uppfattade inte riktigt huruvida segelbåten också utgjorde enskild egendom så jag kommer ta med den i min beräkning nedan, men skulle det vara så ska den alltså inte räknas med i en kommande bodelning.Era egendomar beräknas då som sådant;Hus 7 000 000 krMöbler/bohag 200 000 krSmycke 3 000 krSegelbåt 70 000 krTotal summa egendomar; 7 273 000 krAndelar; 7 273 000/2 = 3 636 500 kr/andel.När din makes arv är beräknat går vi vidare till nästa fråga; Vem har rätt till arvet?Rätten att ärva regleras i 1 kap. 1 § ÄB och anger att endast de som är vid liv kan ärva arvlåtaren. Vem som får ärva regleras genom tre arvsklasser, och i första hand i den första arvsklassen/parentelen, är det bröstarvingarna som har rätt att ärva. Bröstarvingarna utgörs av arvlåtarens avkomlingar, som tillsammans har rätt till lika lott (2 kap. 1 § ÄB). Om inga bröstarvingar finns, går vi vidare till den andra arvsklassen som utgörs av arvlåtarens föräldrar (2 kap. 2 § ÄB). Precis som med bröstarvingarna, har föräldrarna rätt till lika lott av arvet. Om föräldrarna är avlidna, skall arvet fördelas mellan arvlåtarens syskon (2 kap. 2 § andra stycket ÄB). Den tredje arvsklassen utgörs av mor- och farföräldrar (2 kap. 3 § ÄB). Dock anges ett undantag som ger dig som är efterlevande make samt eventuella särkullbarn rätt till kvarlåtenskapen, före resterande arvsklasser (3 kap. 1 § ÄB). Om ni exempelvis har barn tillsammans, får de istället efterärva din make när du avlider, i samband med ditt arv. Så sammanfattningsvis; erat giftorättsgods skall delas lika på er båda i form av giftorättsandelar, din makes arv beräknas uppgå till 3 636 500 kr enligt min uträkning, och du har rätt till kvarlåtenskapen som efterlevande make. Om situationen hade varit som sådan att det inte fanns någon efterlevande make eller några bröstarvingar, hade hans föräldrar fått ta del av arvet med hälften av kvarlåtenskapen var, men nu verkar så inte vara fallet och arvet tillfaller istället dig. Om ni har några gemensamma barn har de rätt till efterarv av din make när du avlider.Hoppas du fick svar på din fråga, och ifall du undrar något annat eller det fortfarande känns oklart är du varmt välkommen att höra av dig igen!Med vänlig hälsning,

Möjlighet till avbokning trots bindande avtalsvillkor

2020-10-21 i Avtal
FRÅGA |Hej,Jag har bokat biljetter till en teaterföreställning. I beställningen står det att "Jag godkänner bokningsvillkoren.: Bokningen är bindande. Köpt biljett återlöses ej. Jag har inte betalat bokningen. Kan jag boka av?
Hanna Törnsén Fredriksson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När du bokade biljetterna till teaterföreställningen ingick du ett avtal med företaget som tillhandahåller föreställningen. Enligt Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (AvtL), blir ett avtal bindande för avtalsparterna enligt 1 kap. 1 § AvtL. Detta innebär att avtalsvillkoren är tillämpliga i största möjliga mån, och i de fall avtalet inte räcker till kan man använda sig utav andra lagar genom en analog tillämpning. I det här fallet ger dock ditt avtal dig svar på din fråga - ifall du kan avboka dina biljetter eller inte. I och med att det framgår av avtalet att bokningen är bindande kan du förmodligen inte avboka biljetterna, vare sig du betalat dem i dagsläget eller inte. Det finns möjlighet att jämka oskäligt betungande avtalsvillkor enligt 36 § AvtL, men det bör tyvärr inte anses oskäligt betungande med ett sådant villkor om att bokningen är bindande. Jag skulle däremot råda dig att, inte direkt juridiskt sett, höra av dig till teatern och se efter ytterligare möjligheter att frånträda avtalet på annat sätt. Hoppas du fick svar på din fråga, och om inte får du jättegärna höra av dig igen.Med vänlig hälsning,

När kan du begära skadestånd för fel i fastighet?

2020-11-08 i Fel i fastighet
FRÅGA |Vi köpte 2016 ett fritidshus. Nu har vi fått reda på, att 70% av en friggebod, en grusad, anlagd biluppställningsplats, staket samt odlingar befinner sig utanför angiven tomtgräns. Säljaren visade var tomtgränsen gick och vi hade ingen anledning att misstänka att han sålde något han inte ägde till oss. Affären sköttes i ö av en mäklare. Staketet gränsar mot mark som ägs av samfällighet, en remsa som sluttar ner mot ett dike sen är det en liten väg. Ville ha ett råd om hur vi ska gå vidare med detta, kan vi begära skadestånd av säljaren, detta är ju ett allvarligt fel.
Hanna Törnsén Fredriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Köp av fastighet regleras i 4 kap. jordabalken (JB). Vid ett fastighetsköp ska det följa av avtalet och i övrigt stämma överens med vad köparen med fog kunnat förutsätta vid köpet. Om fastigheten skulle avvika från detta i något hänseende, är det att betrakta som ett fel (4 kap. 19 § JB). Köparens möjlighet att åberopa fel i fastighet begränsas genom köparens undersökningsplikt; köparen måste med andra ord företa den undersökning som bör anses påkallad med hänsyn till fastigheten i fråga och omständigheter att hänföra till den, som skick, ålder etc (4 kap. 19 § andra stycket JB). Undersökningen ska företas okulärt, och felet ska då kunna upptäckas med hjälp av känsel, hörsel, doft, eller om det rent av går att se med blotta ögat. Undersökningsplikten kan både utvidgas och begränsas, beroende på om säljaren gjort utfästelser eller garantier angående fastigheten vid besiktning/köptillfället, alternativt om köparen upptäcker symtom på fel eller bort fatta misstankar om att fel möjligtvis kan föreligga.Som jag förstår det har säljaren vid köptillfället uttryckligen visat var tomtgränsen gick och då inkluderat dessa delar som ni nu i efterhand fått reda på inte tillhör er fastighet. Om så är fallet, bör detta anses utgöra en del av avtalet i form av muntliga preciserade uppgifter, och om fastigheten då avviker från dessa utgör de ett konkret fel och en avvikelse från avtalet. Om det skulle vara fråga om någon nyttjanderätt som belastar fastigheten, som ex. ett servitut, anses även dessa utgöra fel (4 kap. 17 § & 4 kap. 19 § JB). 4 kap. 20 § JB ålägger även säljaren en skyldighet att delge köparen kartor och andra handlingar över fastigheten som kan ha inverkan eller betydelse för köpet.Vad gäller undersökningsplikten, bör någon vidare undersökning från er sida inte företas avseende just den här punkten då säljaren redan lämnat enuntiationer om just tomtgränsen, samt att det inte bör krävas av en köpare att undersöka tomtgränsen på något annat sätt än den grundläggande, okulära undersökningsplikten påkallar. Som du nämner hade ni inte heller någon anledning att misstro säljaren om just detta.Om ett konkret fel i fastigheten föreligger har ni rätt att åberopa dessa - och därigenom rätt till prisavdrag, skadestånd eller hävning av köpet (4 kap. 12 § JB). Tillämpligt i det här fallet skulle förslagsvis vara skadestånd då en viss tid löpt sedan ni tillträtt fastigheten och ni har ev. redan erlagt hela köpeskillingen. Skadeståndsansvaret för säljaren skulle då grundas i försummelse från säljarens sida, i form av utelämnande av uppgifter som kan antas haft inverkan på köpet alternativt utelämnande av felaktiga uppgifter. Hoppas mitt svar var till hjälp för er, och om inte är ni varmt välkomna att höra av er igen!Med vänlig hälsning,

Hur beräknas skulder vid bodelning för sambos?

2020-11-03 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Jag äger ensam vårt gemensamma hus, vi är sambo och det finns inget testamente. Nu gick min sambo bort för några veckor sedan. Han hade stora skulder hos KFM och därvid en utmätning varje månad. Alla fasta avgifter på fastigheten har betalats av mig eftersom jag stått som ensam ägare. Vi hade dock ett gemensamt lån som vi fick som ett hypotekslån på 80-talet. Det berodde på att jag inte hade så höga inkomster när lånet togs, därför fick vi båda stå som låntagare. Då till min fråga, vad händer nu med sambons skuld, kan den skrivas av eller kräver banken mig på hans del, eller flyttas lånet över till mig. Vad säger sambolagen här?Tack på förhand!
Hanna Törnsén Fredriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som du själv nämner är detta en fråga som härrör till sambolagen (2003:376) (SamboL). Precis som vid ett äktenskap, svarar den enskilda sambon själv för sina skulder (jfr. 1 kap. 3 § Äktenskapsbalken (ÄktB)). Detta innebär att din sambos skuld inte flyttas över på dig. Däremot, ifall skulden är att hänföra till viss samboegendom, skulle din sambo ha rätt till avräkning på skulden vid en bodelning (13 § SamboL). Detta innebär att ifall du som efterlevande sambo väljer att begära bodelning i enlighet med 8 § SamboL, ska skulden räknas av från den samboegendom som skulle komma att ingå i den kommande bodelningen. Hoppas att du fick svar på din fråga, och om inte så är du varmt välkommen att höra av dig igen. Med vänlig hälsning,

Vad händer om ett pantbrevstillägg resulterar i ett överskott?

2020-10-21 i Fastighetspant
FRÅGA |Hej, jag undrar vad som sker om pantbrevets belopp innan tillägg understiger fordringen, men efter tillägget överstiger den, ska det överstigande beloppet ignoreras eller blir de ett ägarhypotek?
Hanna Törnsén Fredriksson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Din fråga hänför sig till fastighets- och panträtt som regleras i jordabalken (JB), och mer specifikt dess sjätte kapitel. Om fordringen i ett pantbrev är större än pantbrevsbeloppet måste ett tillägg göras (6 kap. 3 § första stycket JB). Detta beräknas enligt både ett fast och löpande tillägg. Det fasta tillägget motsvarar 15% av pantbrevsbeloppet, medan det löpande tillägget beräknas enligt referensräntan plus fyra procentenheter. I de fall fordringen understiger pantbrevsbeloppet tillfaller överskottet ägaren i form av ägarhypotek, men ifall ett liknande överskott uppstår efter tillägg på pantbrevsbeloppet, precis som i din fråga, så skall istället överskottet ignoreras (6 kap. 9 § JB). Detta blir alltså inte ägarhypotek på samma sätt som i 6 kap. 9 §. Ett ägarhypotek kan alltså enbart utgå från det ordinarie pantbrevsbeloppet, men inte efter tillägg. Hoppas det besvarade din fråga, om inte är du varmt välkommen att höra av dig igen!Med vänlig hälsning,