Vem ärver om en testator och en testamentstagare avlider samtidigt?

2021-05-13 i Testamente
FRÅGA |Om en person som har rätt att ärva ett visst belopp dör samtidigt som den som har skrivit testamentet. Vad gäller då? Vem är det som kommer att få pengarna i ett sådant fall?
Vanessa Hannah |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När det gäller testamenten så är huvudregeln att de ska tolkas utifrån testatorns vilja vid upprättandet, vilket anges i 11 kap 1 § Ärvdabalken (1958:637)(ÄB). I 11 kap 6 § ÄB regleras vad som ska gälla om en testamentstagare avlider innan dennes rätt har inträtt. Där anges att testamentstagarens avkomlingar, i en sådan situation, ska träda i dennes ställe och ärva istället för denne. Detta förutsätter dock att avkomlingarna är arvsberättigade efter testatorn, enligt den legala arvsordningen. Om så inte är fallet så ska testamentet tolkas utifrån testatorns vilja. Det innebär att man kommer att utgå från hur man tror att testatorn hade önskat att arvet skulle fördelas vid en sådan situation, och därefter bestämma vem som ska ärva istället för den avlidne testamentstagaren.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Krävs det en fullmakt om någon ska rösta istället för mig vid en bolagsstämma?

2021-05-11 i Bolag
FRÅGA |Vad är det för krav när ett ombud ska gå på en bolagsstämma istället för mig och rösta för min räkning. Tänker, är det något speciellt papper man måste fylla i enligt lag eller så? Tack.
Vanessa Hannah |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt 7 kap 3 § Aktiebolagslagen får en aktieägare som inte kan närvara personligen vid en bolagsstämma, utöva sin rätt genom ett ombud, förutsatt att denne har fullmakt. Fullmakten ska vara daterad och undertecknad av aktieägaren. Detta innebär alltså att ett ombud kan närvara istället för dig vid stämman och även rösta å dina vägnar. Det krävs dock att du utfärdar en fullmakt till ombudet som ska utöva din rätt vid stämman och att fullmakten uppfyller formkraven, dvs. att den ska vara daterad och undertecknad av aktieägaren. Hoppas du fick svar på din fråga.Vänligen,

Kan jag få en prick i registret utan att en polisanmälan har gjorts?

2021-05-11 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej, om jag skulle snatta exempelvis smink i en butik och sedan bli påkommen men ingen polis tillkallas, kan jag då få en prick endå?
Vanessa Hannah |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Med en "prick" avses att man är registrerad i det s.k. belastningsregistret. För att registreras i brottsregistret så ska man ha dömts för ett brott, fått en ordningsbot från polisen eller liknande (3 § Lag om belastningsregister). Pricken finns kvar i belastningsregistret i ett antal år, beroende på vilken påföljd man döms till (17 § Lag om belastningsregister), Om du skulle bli påkommen med att snatta smink men ingen polis tillkallas till platsen är det ytterst tvivelaktigt att du skulle få en prick i registret. Detta eftersom polis oftast tillkallas om en anmälan ska upprättas. Det finns dock inga hinder för att upprätta en polisanmälan i efterhand. Du kommer då att få kännedom om detta. Sammanfattningsvis kan du enbart få en prick i registret om du har dömts för ett brott eller fått en ordningsbot från polisen, Hoppas du fick svar på din fråga.Vänligen,

Finns det undantag från turordningsreglerna i LAS?

2021-05-04 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |Hej jag undrar om det är möjligt att göra undantag från turordningsreglerna i LAS, exempelvis om man anser att någon anställd är mer kvalificerad än en annan anställd men den personen har arbetat kortare tid.
Vanessa Hannah |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Turordningsreglerna som ska beaktas vid uppsägning på grund av arbetsbrist regleras i 22 § lag (1982:80) om anställningsskydd (LAS). Av bestämmelsen följer att "sist in, först ut" ska gälla, dvs. att den som har arbetat längst på arbetsplatsen ska ha företräde. Om två arbetstagare har arbetat på arbetsplatsen lika länge ska den som är äldst ha företräde. Det finns dock ett undantag från denna bestämmelse som gäller för företag som har högst tio anställda. Undantaget stadgar att arbetsgivaren i sådana fall får undanta två arbetstagare från turordningsreglerna. Detta om arbetstagarna enligt arbetsgivarens bedömning har särskild betydelse för den fortsatta verksamheten. Det finns även en annan möjlighet till undantag från turordningsreglerna. Detta i form av en avtalsturlista som ska gälla enligt kollektivavtal. Arbetsgivaren och fackförbundet upprättar tillsammans avtalsturlistan och bestämmer hur turordningen ska se ut vid uppsägning på grund av arbetsbrist. Avtalsturlistor får inte vara diskrimerande eller strida mot god sed. Utöver detta kan de utformas på vilket sätt som helst i princip. De baseras exempelvis ofta på arbetstagarnas kompetens.Det finns alltså undantag från turordningsreglerna som är tillämpliga om företaget har högst tio anställda eller om företaget har upprättat en avtalsturlista tillsammans med ett fackförbund. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Vem ansvarar för skador som vållas på en arbetsplats?

2021-05-11 i Skadeståndsansvar, arbets-givare/tagare
FRÅGA |Är det sant att ens arbetsgivare är ersättningsskyldig om jag skulle orsaka någon skada till någon annan under arbetstid? Exempelvis om jag råkar skada någon person fysiskt eller något föremål som tillhör en person.
Vanessa Hannah |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I 3 kap 1 § skadeståndslagen (1972:207) regleras någonting som kallas för principalansvar. Principalansvaret innebär att den som har en arbetstagare i tjänst ska ersätta person- eller sakskada som denne vållar genom fel eller försummelse i tjänsten. Principalansvaret gäller således om arbetstagaren orsakar skadan genom att vara oaktsam. Det finns dock en bestämmelse i 4 kap 1 § skadeståndslagen som anger ett undantag från huvudregeln om att arbetsgivaren ansvarar för skador som en arbetstagare orsakar i tjänsten. Undantaget innebär att det istället är arbetstagaren som ska ansvara för skadan. Detta gäller endast vid synnerliga skäl och vid bedömningen tar man hänsyn till handlingens beskaffenhet, arbetstagarens ställning, skadelidandes intresse och övriga omständigheter. Huvudregeln är alltså att det är arbetsgivaren som blir skadeståndsskyldig för skador som en arbetsgivare orsakar i tjänsten av oaktsamhet. I undantagsfall, där synnerliga skäl föreligger, är det istället arbetstagaren som blir skadeståndsskyldig. Hoppas du fick svar på din fråga.Vänligen,

Har jag anmälningsskyldighet om jag misstänker att ett barn far illa?

2021-05-11 i Alla Frågor
FRÅGA |Om det är så att jag misstänker att min granne slår sitt barn har jag då någon skyldighet att anmäla det? Det är ingenting jag har sett med mina egna ögon men jag har hört skrik från lägenheten och någon enstaka gång har jag sett barnet med märken i ansiktet.
Vanessa Hannah |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Anmälningsplikt gällande barn som far illa regleras främst i 14 kap Socialtjänstlagen (2001:453). I 14 kap 1 c § Socialtjänstlagen anges att var och en som får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa bör anmäla detta till socialnämnden. Med var och en avses privatpersoner, vilket innebär att de träffas av denna bestämmelse. Det anges dock att enskilda bör anmäla och inte att de måste göra det. Privatpersoner har alltså inte någon lagstadgad skyldighet att anmäla till socialnämnden om de misstänker att något barn far illa. Om du misstänker att ett barn far illa kan det dock vara bra att anmäla detta även om det inte finns något lagstadgat krav på att det.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Har kusiner arvsrätt enligt lag?

2021-05-04 i Arvsordning
FRÅGA |Stämmer det att kusiner inte har någon rätt att ärva enligt svensk lag? Gäller det även om ens kusin är den enda släktingen man har kvar vid liv? Tacksam för svar.
Vanessa Hannah |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den legala arvsrätten kan indelas i tre arvsklasser (parenteler). Den första arvsklassen består enligt 2 kap 1 § ärvdabalken (1958:637) (ÄB) av bröstarvingar, dvs. avkomlingar. Den andra arvsklassen består enligt 2 kap 2 § ÄB av arvlåtarens föräldrar, syskon och syskonbarn. Den tredje arvsklassen består enligt 2 kap 3 § ÄB av arvlåtarens mor- och föräldrar och deras barn. Kusiner ingår inte i någon av dessa arvsklasser och om det inte finns någon efterlevande släkting som är arvsberättigad så går arvet istället till den allmänna arvsfonden, vilket följer av 5 kap 1 § ÄB. Om din kusin är den enda släkting du har kvar vid liv och du vill att denne ska ärva dig finns det en möjlighet till att upprätta ett testamente och på så sätt undvika att arvet istället går till den allmänna arvsfonden. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Kan ett utländskt surrogatengagemang godkännas i Sverige?

2021-04-26 i Alla Frågor
FRÅGA |Surrogation är inte i enlighet med svensk lag, av vad jag har förstått. Finns det någon som helst möjlighet till att godkänna ett utländskt surrogatengagemang i Sverige eller är det helt omöjligt???
Vanessa Hannah |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt svensk rätt så är surrogatengagemang inte tillåtna pga. den s.k. mater est regeln (moderskapspresumtionen), dvs. att det är den som föder ett barn som är den rättsliga modern. Det finns dock svenska rättsfall som tyder på att utländska surrogatengagemang skulle kunna erkännas i Sverige. I NJA 2019 s. 504 ("Det kaliforniska surrogatarrangemanget") så föddes ett barn i USA av en amerikansk surrogat. I USA ansökte modern om att hon skulle anses vara legal moder till barnet, vilket godkändes av den amerikanska domstolen. När föräldrarna sedan återvände till Sverige så folkbokfördes barnet som en inflyttad amerikansk medborgare. Föräldrarna separerade efter ett tag och modern som inte ansågs vara moder enligt svensk rätt, ansökte då om att få adoptera barnet. Högsta domstolen bedömde att den amerikanska domen om moderskap skulle erkännas i Sverige och att modern som inte födde barnet skulle anses vara legal förälder, trots att surrogation inte är tillåtet i Sverige. Detta eftersom man tog hänsyn till barnets rättigheter enligt FN:s barnkonvention. Rätten till privatliv enligt art. 16 och principen om barnets bästa enligt art. 3, var de centrala bestämmelserna i domen. Högsta domstolen resonerade kring att barnet hade vant sig vid sina föräldrar och skapat ett band till dem, att barnet hade fått ett socialt liv där det var bosatt och att det därmed inte hade varit i enlighet med barnets bästa att ta ifrån barnet dess familje- och sociala liv. Detta avgörande innebär alltså att det finns en liten möjlighet till att en utländsk dom om moderskap efter ett surrogatengagemang kan erkännas i Sverige. Det krävs dock att det sker för att säkerställa barnets rätt till privatliv och att det sker för barnets bästa. I rättsfallet Högsta domstolens dom den 17 december 2019 i mål Ö-3622-19 ("Surrogatarrangemanget i Arkansas") var det fråga om samma sak och även där kom man fram till att den utländska domen om fastställt moderskap efter surrogatengagemang, skulle erkännas i Sverige. Detta på liknande grunder som i rättsfallet ovan. De omständigheter som skulle kunna leda till att ett utländskt surrogatengagemang erkänns i Sverige är alltså att det finns någon utländsk dom som erkänner modern som legal moder och som sedan kan erkännas i Sverige. Domen i sig är dock inte tillräcklig för att moderskapet ska erkännas. Det krävs också att barnet bildat ett band till föräldrarna och det därmed är en del av barnets identitet. Det ska alltså vara av respekt för barnets privatliv och vara i barnets bästa intresse att moderskapet fastställs. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,