Hur omprövar man ett beslut angående efterbeskattning av skatteverket?

2020-10-24 i Myndigheter
FRÅGA |Hej,Jag har lånat pengar av en familjevän som satte in pengarna på mitt konto från sitt bolagskonto, vilket jag inte visste att han skulle göra utan trodde att han skulle föra över pengarna från sitt privata konto. Vi har inget låneavtal och jag betalade tillbaka pengarna kontant. Nu anser skatteverket att det istället handlar om tjänsteinkomst och att förutsättningar för efterbeskattning föreligger. Vad kan jag göra?Tacksam for snabbt svar!MVH
Elin Andrén |Hej! Tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Utifrån informationen i din fråga tolkar jag det som att skatteverket har beslutat att efterbeskatta dig på grund av att myndigheten anser att du har lämnat felaktiga uppgifter angående pengarna du erhöll från din familjevän. Skatteverket anser att det inte var ett lån utan en tjänsteinkomst och att du därför ska beskattas för pengarna i inkomstslaget tjänst.För att besvara frågan kommer jag först kortfattat att gå igenom de regler som jag anser är relevanta för din situation. Längst ner i svaret hittar du råd för vad du kan göra om skatteverket beslutar om efterbeskattning. Efterbeskattning och oriktig uppgiftSkatteförförandelagen (SFL) reglerar efterbeskattning. Skatteverket har rätt att besluta om efterbeskattning bland annat om ett beslut har blivit felaktigt eller inte fattats på grund av att den skattskyldige:-under förfarandet har lämnat oriktig uppgift till ledning för egen beskattning,-har lämnat oriktig uppgift i ett mål om egen beskattning,-inte har lämnat en deklaration eller låtit bli att lämna en begärd uppgift(66 kap. 27 § SFL).En oriktig uppgift innebär att den skattskyldige har lämnat felaktiga uppgifter eller utelämnat relevanta uppgifter (49 kap. 5 § SFL). Det finns inga krav på att den skattskyldige ska ha lämnat felaktiga uppgifter med avsikt, utan även om man gör det av misstag kan man under vissa förutsättningar efterbeskattas. Rätten av ompröva och överklaga ett beslut av skatteverketOm skatteverket beslutar om efterbeskattning har den skattskyldige vilket beslutet gäller rätt till omprövning. Skatteverket är skyldig att ompröva beslut i frågor som har betydelse för beskattningen eller något annat förhållande mellan enskild och det allmänna (66 kap. 2 § SFL). Ansökan angående omprövning för efterbeskattning ska ha inkommit till skatteverket senast de sjätte året efter utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut (66 kap. 7 § SFL). Beslut som kan omprövas kan också överklagas till förvaltningsrätten (67 kap. 2 § SFL) (67 kap. 6 § SFL). Vad du kan göra nuDu kan begära omprövning av beslutet. I din begäran till omprövning kan du ta upp de omständigheter som talar för att det inte är en inkomst på grund av tjänst. Skatteverket har färdiga blanketter du kan använda. Blanketten kan du sedan skicka eller lämna in till skatteverket. Adressen till Skatteverket framgår av beslutet. Blanketten kan du ladda ner här: blankett.Om skatteverket ändå beslutar till nackdel för dig i omprövningen har du rätt att överklaga beslutet till domstol. I beslutet från skatteverket framgår det hur du kan överklaga. Du kan också läsa mer om det här: överklaga.Jag hoppas du fick svar på din fråga! Om du behöver mer hjälp kan du vända dig till vår gratis telefonrådgivning: ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2. Du kan också boka tid med en jurist: https://lawline.se/boka.Med vänliga hälsningar,

Kan en delägare rättsligt tvingas av övriga delägare till att sälja sin andel?

2020-10-18 i Samägandeavtal
FRÅGA |3 släktingar är delägare i ett sommarställe. 2 släktingar vill köpa ut den 3:e p g a personliga aversioner. Kan den 3:e tvingas till detta? Kan den säga nej? Krävs offentlig auktion? Det finns inget samägaravtal.
Elin Andrén |Hej! Tack för att ni vänder er till lawline med er fråga!Eftersom det inte finns något samägaravtal som reglerar er situation kommer jag att utgå ifrån bestämmelser i lagen om samäganderätt (SamägL). Kan en delägare rättsligt tvingas av övriga delägare till att sälja sin andel?Om ni vill köpa ut den tredje delägaren kan ni erbjuda hen det, men delägaren har rätt att säga nej. Den tredje delägaren kan alltså inte tvingas till att sälja sin andel i sommarstället även om de andra två delägarna vill det (1 § SamägL) (2 § SamägL). Offentlig auktionOm ni inte kommer överens med den tredje delägaren angående fastighetens förvaltning kan ni sälja hela fastigheten. Då krävs alla delägares samtycke (1 § SamägL) (2 § SamägL). Om inte alla delägare kommer överens om en försäljning finns möjligheten att genomföra en offentlig auktion. En ansökan om offentlig auktion får göras av varje delägare. Ansökan sker hos tingsrätten som förordnar en god man kommer att sköta förfarandet. Alla delägare står tillsammans för kostnaderna som uppstår i samband med den offentliga auktionen (6 § SamägL) (15 § SamägL) ( 8 § SamägL). En delägare har rätt att meddela anstånd (vid anstånd skjuts den offentliga auktionen upp men den kommer fortfarande att genomföras) om det föreligger synnerliga skäl. Synnerliga skäl kan vara att det exempelvis visar sig vara svårt att sälja fastigheten till ett rimligt pris (6 § SamägL).Nackdelar med offentlig auktion Om ni säljer er fastighet till utomstående genom offentlig auktion kommer ni förlora er äganderätt till fastigheten. Dessutom brukar kostnaderna bli höga vid en offentlig auktion och slutpriset för fastigheten tenderar att bli lägre. Ni kan inte heller helt fritt bestämma försäljningsvillkoren vid en offentlig auktion eftersom vissa regler i samäganderättslagen begränsar den möjligheten. Det är därför oftast billigare och mer fördelaktigt att sälja fastigheten genom en mäklare om ni kan enas om det. Vad ni kan göra nuOm ni inte vill äga sommarstället tillsammans med den tredje delägare kan ni först försöka övertala hen att frivilligt sälja sin andel till er. Om detta inte går kan ni istället sälja hela fastigheten, men då krävs som sagt alla delägares samtycke. Att ansöka om en offentlig auktion kan ses en sista utväg om ni inte kommer överens.Jag rekommenderar att ni först försöker lösa konflikten tillsammans. Behöver ni hjälp att upprätta ett avtal angående förvaltning eller försäljning så har vi skickliga jurister på lawline ni kan vända er till. Ni kan exempelvis boka tid med en jurist: https://lawline.se/boka. Vi erbjuder också gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2. Jag hoppas ni fick svar på er fråga! Med vänliga hälsningar,

Vad är skillnaden mellan markupplåtelse och arrende?

2020-10-08 i Arrende
FRÅGA |Skillnad mellan arrende och markupplåtelse. Jag har läst att en kommun kan upplåta mark för hyresrätter genom s.k. markupplåtelse. I sådana falla behåller kommunen egendomsrätten till marken. Men vid så kallat arrende övergår ju inte heller egendomsrätten till den som år nyttja marken.Fråga: Vad är egentligen skillnaden mellan markupplåtelse och arrende?
Elin Andrén |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Arrende regleras i jordabalken (JB).Arrende innebär att det sker en upplåtelse av jord till nyttjande mot ersättning (8 kap. 1 § JB). Vanligtvis innebär arrende att arrendatorn får tillgång till ett område exklusivt under en viss period. Arrende kan begränsas till ett specifikt nyttjande, exempelvis att man endast har rätt till skogsavverkning på det avsedda området. Den som upplåter sin jord till nyttjande mot ersättning behåller äganderätten till marken. För att ett arrendeavtal ska föreligga måste det med andra ord ske en markupplåtelse (upplåtelse av jord) mot ersättning. Dock kan en markupplåtelse ske utan att det blir ett arrendeavtal enligt JB, exempelvis om en kommun upplåter tomträtter (13 kap JB) eller om någon hyr ut sin fastighet mot ersättning och det inte handlar om en sådan nyttjanderätt som kan hänföras till arrende (exempelvis gravrätt, vägrätt och bostadsrätt, se 7 kap 4 § JB). Gemensamt för dessa avtal är att den som upplåter sin mark behåller äganderätten.Svaret på din fråga är att det sker en markupplåtelse i samband med arrende, men att markupplåtelser också kan ske utan att det föreligger ett arrende.Jag hoppas du fick svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,

Skadeståndsersättning vid psykiska besvär orsakat av anhörigas dödsfall

2020-10-06 i Skadestånd på grund av brott
FRÅGA |Småbarnsmamman Eva blir brutalt mördad vid ett löpspår av John och Julia. Paret har valt ut Eva för att råna henne. Det går inte riktigt som paret tänkt sig. Tumult uppstår och Julia avlossar ett pistolskott mot Eva huvud. Eva avlider omedelbart. John och Julia lämnar platsen, men grips efter tio minuter.Kan Evas man Tomas och deras gemensamma barn Theodor 5 år samt Douglas 7 år få skadeståndsersättning på grund av psykiska besvär som drabbade dem som följd av mordet?
Elin Andrén |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Skadeståndslagen(SkL) är tillämplig på din situation. Närstående till en person som blivit dödad genom en skadeståndsgrundande handling har rätt till ersättning för personskada (5 kap. 2 § 3 punkten SkL). Mordet i ditt exempel är en sådan skadeståndsgrundande handling som avses. Psykiska besvär till följd av dödsfallet är en så kallad personskada som kan ersättas. Det har dessutom införts en bevislättnad för psykiska besvär och läkarintyg krävs inte (NJA 2000 s. 521).Skadeståndet tillkommer som sagt de som stod den avlidne särskilt nära. Både den avlidnes make och barn har rätt till ersättning exempelvis. Alltså har Evas man Tomas och deras gemensamma barn Theodor och Douglas rätt till ersättning. Av praxis (rättsfall) följer att till och med barn som endast är ett år gamla kan få rätt till sådant skadestånd (RH 2013:12).Skadeståndets storlek brukar bestämmas schablonmässigt från ungefär 30 000 kr upp till 60 000 kr, med hänsyn till omständigheterna i varje enskilt fall (se rättsfallet NJA 2017 s. 1208). I ditt exempel handlar det antagligen om ett dödsfall som har orsakats av grovt vårdslöshet (oaktsamhet) eller till och med uppsåt (avsiktligt dödande) vilket bör innebära att ersättningen blir högre. Dock är det svårt för mig att exakt bedöma skadeståndets storlek. Jag hoppas du fick svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,

Vad händer om skatteverket avslår ansökan om registrering av utländsk äktenskap?

2020-10-18 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej!Jag har skickat in en registrering utav ett utlänskt äktenskap till Skatteverket.Jag har ingen möjlighet att få fram ett original på mitt vigsel bevis som Skatteverket kräver. Vad händer om Skatteverket ger mig avslag? Vad händer då och vad har jag rätt till?
Elin Andrén | Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att du har ansökt om äktenskapscertifikat hos skatteverket. Om skatteverket avslår din ansökan har du rätt att överklaga beslutet till allmän förvaltningsdomstol (40 § förvaltningsrättslagen) (6 § kungörelsen om äktenskapscertifikat). Du måste överklaga inom tre veckor från den dag du fick del av beslutet och överklagandet ska ske hos den förvaltningsrätt inom vars domkrets ärandet först prövats (14 § lagen om allmänna förvaltningsdomstolar) (44 § förvaltningsrättslagen). I en bilaga till skatteverkets beslut framgår det mer information om hur du gör för att överklaga. Där framgår det exempelvis vilken information din överklagan behöver innehålla. Jag hoppas du fick svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,

Vad kan jag göra om mitt barn blir omhändertaget enligt LVU?

2020-10-11 i Myndigheter
FRÅGA |Hej!Socialtjänsten har taget mina barn på grund av en fel information och har ingen kontakt med dem. Vad ska vi göra nu?
Elin Andrén |Hej, tack för att du vänder dig till lawline med din fråga. Lagen med särskilda bestämmelser om vård av ungaLagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) är tillämplig på din situation. Enligt denna lag kan barn som riskerar att fara illa omhändertas, förutsatt att vissa förutsättningar är uppfyllda. Tvångsvård kan exempelvis ske om ett barn riskerar att utsättas för fysisk misshandel eller om det föreligger en brist i barnets omsorg (se 2 § och 3 § LVU). Beslut om vård enligt LVU tas av förvaltningsrätten efter ansökan av socialnämnden (4 § LVU). Socialnämnden kan också i ett akut läge omedelbart ta beslut angående vård enligt LVU utan ett avgörande av förvaltningsrätten. Detta beslut måste i sådana fall underställas av förvaltningsrätten inom vecka (6 § LVU) (7 § LVU). Vad du kan göra Om du anser att förvaltningsrätten beslut är felaktigt har du som förälder rätt att överklaga beslutet till kammarrätten (33 § 2 st förvaltningsprocesslagen). I en bilaga till din dom framgår det hur du ska göra. Du kan också läsa mer om hur du överklagar om du klickar här. Du skriver att du inte har någon kontakt med socialtjänsten. Jag rekommenderar därför att du själv försöker ta kontakt med socialtjänsten i din kommun så att de kan hjälpa dig. Deras kontaktuppgifter kan du enkelt hitta genom en sökning i din webbläsare. Jag hoppas du fick svar på din fråga. Om du vill ha mer hjälp så erbjuder lawline gratis telefonrådgivning. Du kan också boka en tid med en av våra skickliga jurister. -Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.-Boka tid med en jurist, https://lawline.se/boka. Med vänliga hälsningar,

Ersättning vid skada orsakat av en katt

2020-10-06 i Skadestånd utanför kontraktsförhållande
FRÅGA |Hej! Jag har två katter som jag släpper ut utomhus. En grannkatt har sen ca ett år tillbaka attackerat mina regelbundet. Vi har t.o.m. fångat det på kamera ett antal gånger, att vår katt lägger sig i underläge för att visa att han inte vill bråka och att den andra katten attackerar ändå. Detta har lett till många veterinärbesök för vår del. Jag pratade med ägarna till katten för ett år sen. Nu när katten ännu en gång attackerat min pratade jag med dem igen, de hade inte gjort något för att försöka minska skadan deras katt orsakat (inte ens klippa klorna). Har läst tillsynslagen men undrar ifall jag kan kräva skadestånd av ägarna nästa gång detta händer? Då de vet om att deras katt attackerar och t.o.m. erkänt att de har sett att det enbart är deras katt som attackerar men ändå inte gör något åt saken. Vi har bl.a. behövt ta ledigt från jobbet samt stå för många veterinärbesök pga denna katt.
Elin Andrén |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Lagen om tillsyn över hundar och katter (LthK) och skadeståndslagen (SkL) är tillämplig på er situation.Ni kan få skadestånd av ägarna till katten, förutsatt att vissa förutsättningar är uppfyllda. Ägare till en katt har ett ansvar att utöva tillsyn över katten och har också skyldighet att förebygga att katten orsaka skador eller avsevärda olägenheter (1 § LthK). Att låta sin katt fritt röra sig utomhus utan uppsikt borde inte anses vara en brist i tillsynsplikten. Dock har ägarna i ert fall inte vidtagit några åtgärder trots ni har upplyst ägarna om skadan deras katt har orsakat, vilket kan anses vara en brist i deras tillsynsplikt.Den som uppsåtligen (med avsikt) eller på grund av vårdslöshet (vårdslöshet innebär att man är oaktsam/slarvig) orsakar personskada eller sakskada ska ersätta den skadan (1 kap. 2 § SkL). Med hänsyn till omständigheterna i ert fall (skadan har uppstått upprepade gånger och ni har upplyst ägaren om problemet) har kattens ägare antagligen brustit i sin tillsynsplikt över katten och därmed borde ägaren anses ha agerat vårdslöst (ägaren har inte vidtagit några åtgärder trots att hen hade kunskap om kattens beteende). Ni måste kunna bevisa att det just var deras katt som orsakade skadan. SlutsatsNi kan kräva skadestånd av kattägaren förutsatt att kattägaren har agerat vårdslöst och därmed orsakat skadan (och att ni kan bevisa detta). Ni kan i sådana fall få ersättning för veterinärkostnaderna och annan kostnad till följd av skadan (exempelvis inkomstförlust) (5 kap. 7 § SkL).Jag hoppas ni fick svar på er fråga!Vill du ha mer rådgivning eller hjälp av en jurist?Då kan du vända dig till vår telefonrådgivning eller boka tid med en jurist- Boka tid med en jurist, https://lawline.se/boka.- Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.Med vänliga hälsningar,

Påföljder vid dolt fel i fastighet

2020-10-03 i Fel i fastighet
FRÅGA |Vi köpte huset 2019 och fick reda på att en dränering hade utförts 2016. Besiktningsmännen (3st!) har alla sagt att det syns inga fel i källaren kring fukt och vatten. Nu ett år senare så har vi vatten nere i källaren och när vi grävde upp så sa besiktningsmannen att det var felaktigt utfört. Detta klassas som ett dold fel och vi undrar hur vi ska gå tillväga då vi misstänker starkt att säljarna kommer vägra göra rätt för sig.
Elin Andrén |Hej, tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga! Jordabalkens (JB) fjärde kapitel är tillämplig på er situation. För att besvara er fråga kommer jag först att kortfattat beskriva vilka påföljdsregler som blir relevanta om det föreligger ett dolt fel i en fastighet. Längst ner i svaret kommer ni hitta förslag för hur ni kan gå tillväga om säljaren vägrar att göra rätt för sig. Jag utgår ifrån att de inte finns någon friskrivningsklausul i köpehandlingen som undantar säljaren från ansvar. Påföljder vid dolt fel i fastighet Om det föreligger ett fel i fastigheten så har köparen rätt till prisavdrag, ni kan alltså ha rätt till avdrag på köpeskillingen. Ni kan också ha rätt till ersättning för skadan om felet beror på försummelse (försummelse innebär att man är slarvig/oaktsam) på säljarens sida eller om fastigheten vid köpet avvek från vad säljaren får anses ha utfäst (en utfästelse är ett löfte/garanti) angående fastigheten. För att häva köpet krävs det att felet är väsentligt, dessutom förlorar ni rätten att häva köpet ett år efter tillträdet av fastigheten. Eftersom det redan har gått ett år sedan ni tillträdde fastigheten så krävs det att säljaren har varit grovt vårdslös (vårdslös innebär att man är slarvig/oaktsam) eller att säljaren har agerat mot tro och heder för att ni ska kunna häva köpet. För att en säljare ska anses ha agerat mot tro och heder så ställs det ganska höga krav, det kan vara att man exempelvis avsiktligt lurar köparen. (4 kap. 19 § JB) (4 kap. 12 § JB) Ni måste meddela säljaren om det dolda felet inom skälig tid efter att ni upptäckte felet, annars kan ni förlora eran rätt att kräva skadestånd, prisavdrag och hävning. (4 kap.19 a § JB). Hur ni kan gå tillväga Om det föreligger ett dolt fel i fastigheten så har ni möjlighet att få rätt till prisavdrag, ersättning och ni kan eventuellt häva köpet. Dolda fel i fastighet är en komplicerad fråga och det är svårt för mig att säga exakt hur ni ska gå tillväga då jag saknar en del information om er situation. Om ni inte kommer överens med säljaren rekommenderar jag därför att ni tar hjälp av en jurist. Ni kan vända er till våran gratis telefonrådgivning eller boka tid med en jurist hos oss på Lawline. - Boka tid med en jurist, https://lawline.se/boka.- Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.Jag hoppas ni fick svar på er fråga! Med vänliga hälsningar,