Fråga om uppsägning av hyresavtal

2020-04-28 i Hyresrätt
FRÅGA |Hej! Ska försöka få med så mycket detaljer som möjligt för att göra det lättare för Er.Jag skrev i februari månad på ett hyreskontrakt för ett fritidshus som boende (Privat uthyrare). I mitten på april sade jag upp kontraktet med hyresvärden då förutsättningar förändrades och jag vill inte flytta dit. Uppsägningen har skett både via muntlig kontakt och skriftlig kontakt, vilket jag har bekräftelse via sms att det har framgått och godtagen. Kontraktet är ett tillsvidare-kontrakt.Det är en stuga på hans egna tomt så vitt jag vet så rör det sig inte om att han hyr ut fler än den tilltänkta stugan.Min fråga är egentligen hur lång uppsägningstid jag har som hyresgäst vid ett sådant här tillfälle?I kontraktet står det "Hyreskontraktet upphör vid det månadsskifte som infaller närmast efter 3 månader från uppsägning". Gäller detta för både min del och hans del? Eller är det så att jag har en 1 månads uppsägning och att han bara har 3 månaders uppsägningstid om han skulle sagt upp mig?//Alexander
Fredrik Holmström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Detta gäller uthyrning av bostad. Baserat på hur du beskrivit ditt hyresavtal utgår jag från att det är avtalat för obestämd tid. Svaret på din fråga beror på ifall din hyresvärd hyr ut stugan som näringsverksamhet eller som privatperson. Beroende på hur detta ligger till blir antingen jordabalkens 12 kap 4 § (här) tillämpligt eller lag om uthyrning av egen bostad 3 § (här). Om det är så att din hyresvärd är att anse som näringsidkare så är uppsägningstiden månadsskiftet som inträffar närmast tre månader från uppsägningen. Denna tid får avtalas längre avseende hyresvärdens rätt att säga upp avtalet, men inte din rätt. Alltså har man som hyresgäst alltid rätt att säga upp avtalet med tre månaders uppsägningstid. Ifall din hyresvärd är att anse som en privat uthyrare så är uppsägningstiden för dig som hyresgäst en månad, medan den är tre månader för hyresvärden. Även här kan man avtala om annat, men bara till hyresgästens fördel, alltså om kortare uppsägningstid än tre månader. Det är troligast att din hyresvärd är en privat uthyrare i detta fall, och därför gäller lagen om uthyrning av egen bostad.Hoppas detta besvarade din fråga!

Möjlighet att testamentera bort bröstarvinges del i arv

2020-03-30 i Arvsordning
FRÅGA |Jag är ensamstående och har en dotter samt en dotter, som är avliden- som har två barn- alltså mina barnbarn. Jag skulle vilja ge min dotter, som hjälper mig mkt- det mesta av mitt arv. Hur formulerar jag det i mitt testamente?Kan jag ge mina barnbarn 1/4 del och min dotter 3/4 delar? Eller kan min dotter få hela arvet?
Fredrik Holmström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Så som jag förstår din fråga så undrar du om du kan strukturera ditt testamente till fördel för för din ena dotter, antingen så att hon får en större del av arvet eller hela arvet. I en sån här frågeställning aktualiseras ärvdabalken (här)(jag kommer nedan förkorta lagen som ÄB). I denna lag regleras den legala arvsordningen (2 kap. ÄB). Enligt dess bestämmelser är bröstarvingar främst i turordningen att ärva (2 kap. 1 § ÄB). Huvudregeln är att arvlåtarens barn tar lika lott av arvet (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). I samma bestämmelse sägs att ifall en bröstarvinge har avlidit, så ska dess avkomling träda i dess ställning. Detta gör att din ena dotters barn har ställning som bröstarvingar på grund av att din dotter gått bort. Detta kallas istadarätten. Detta är utgångspunkten för din situation. Eftersom barn tar lika lott, och din ena dotters barnbarn har inträtt i din dotters ställning, betyder detta att dina barnbarn har rätt till ½ av arvet och din dotter har rätt till den andra halvan av arvet. Nu kommer vi till din fråga ifall du kan ändra detta förhållandet på något sätt. Kort kan sägas att du har rätt att upprätta testamente (enligt 9 kap. 1 § ÄB) och regler för hur detta ska gå till finns i ärvdabalkens tionde kapitel (här). Egentligen ställs det inget krav på hur du formulerar testamentet. Däremot kan sägas att det är bra att vara så tydlig som möjligt med hur du vill att arvet ska fördelas. Du är alltså fri att formulera ditt testamente som du vill. Det finns dock vissa formella krav på hur man upprättar ett testamente (10 kap. ÄB). Regler om laglott:I ärvdabalken finns regler som tillförsäkrar bröstarvingar att ta del av arvet. I lagens 7 kap 1 § stadgas att hälften av den arvslott som enligt lag tillkommer bröstarvinge utgör hans laglott. I detta fall så är respektive barnbarns arvslott ¼ av arvet, alltså sammanlagt ½ av arvet. Deras laglott kommer alltså vara ⅛ av arvet var, och ¼ av arvet tillsammans. Detta är vad de som minst har rätt till av ditt arv. Därav följer att dina barnbarn som minst har rätt till denna del av egendomen. Det ska dock påpekas att du som testamentsgivare har rätt att testamentera bort all din egendom till din dotter om du vill. För att barnbarnen ska ha rätt till sin laglott i detta fall måste de påkalla jämkning av testamentet (7 kap. 3 § ÄB). Har barnbarnen inte påkallat jämkning inom 6 månader från det att de tog del av testamentet genom delgivning så har de förverkat sin rätt till laglotten. I ett sånt scenario är testamentet giltigt och din dotter får all din egendom. Det bör noteras att barnbarnen var för sig måste påkalla jämkning för att få ta del av sin del av laglotten. Sammanfattningsvis: Du kan testamentera bort all din egendom till din dotter om du vill, men dina barnbarn kan begära jämkning av testamentet och på så vis få ta del av sin laglott (som är ⅛ av arvet var i detta fall, dvs. ¼ av arvet totalt). Hoppas detta besvarade din fråga! MVH

Hur länge kan hyresvärd kräva betalt för gammal hyra?

2020-03-28 i Hyresrätt
FRÅGA |Hej!Jag hyr idag ett hus på en privat, stor hästgård.Jag betalar 5000 kr i kallhyra och bara förbrukningen. Jag får aldrig några fakturor som skall betalas, utan swishar hyran till ett konto i slutet av månaden och tar foto på elmätaren som sitter i mitt hus och skickar fotot till hyresvärden. Dom i sin tur räknar ut elräkningen.Den 22/3-20 kom hyresvärden och sa att jag troligtvis ligger efter en hyra. "Vi skulle ha berättat det i november, men kom annat emellan". Alltså är den hyran sen i höstas nån gång. Jag hade ingen aning om det. Kan dom nu helt plötsligt komma och kräva att jag ska betala när jag varken fått berättat för mig att hyran var obetald eller fått påminnelse förrän nu?
Fredrik Holmström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Så som jag tolkar din fråga så undrar du hur länge din hyresvärd kan kräva betalning av dig för en obetald hyra, alternativt ifall han kan påkalla den obetalda hyran så sent efter den skulle ha betalats. Här talar man om en fordran (alltså hyran) och dess preskription. Preskriptionen reglerar just hur länge en fordringsägare kan vänta med att påkalla en skuld innan denna skuld inte längre går att göra gällande. Huvudregeln är att fordringar preskriberas efter 10 år ifall de inte gjorts gällande under denna period (enligt 2 § preskriptionslagen). Isåfall inträder ett preskriptionsavbrott som gör att klockan återställs. Ett sätt att göra gällande en fordran är att borgenären (din hyresvärd) skickar ett skriftligt krav eller en skriftlig erinran om fordringen till dig eller annat erkännande av fordran(5 § preskriptionslagen). Rör det sig om en konsumentfordran så är preskriptionsfristen 3 år, alltså betydligt förmånligare för gäldenären (den som är skyldig). Eftersom detta rör ett hyresförhållande så aktualiseras 12 kap jordabalken, där hyresförhållanden regleras. Här finns en bestämmelse (12 kap. 61 § JB) som säger att preskriptionstiden börjar löpa efter det att hyresgästen flyttat ut, och löper sedan i två år. Denna bestämmelse gäller dock först när hyresgästen flyttat ut. För att hyresvärden ska kunna göra gällande en obetalt fordran här så måste denne väcka talan i domstol eller hos hyresnämnd. Vi har alltså några bestämmelser som kan aktualiseras här, beroende på hur ditt hyresförhållande ser ut. Så som jag tolkar frågan så är du fortfarande aktiv hyresgäst, vilket gör att 12 kap 61 § jordabalken inte aktualiseras i ditt fall. Således gäller de normala preskriptionsfristerna. Jag tolkar din fråga som att du hyr privat, och i detta fall har hyresvärden tio år på sig att göra fordran gällande. Om du är en konsument i detta förhållande så blir preskriptionsfristen 3 år. Huruvida du är konsument beror på ifall den du hyr av gör det i egenskap av näringsidkare. Oavsett vilken av dessa preskriptionstider som är relevant för dig så kan dock hyresvärden fortfarande påkalla denna hyra eftersom det gått såpass kort tid. Som tidigare nämnt så måste din hyresvärd göra ett preskriptionsavbrott för att "stanna klockan" på preskriptionen. Detta kan ske muntligt, men är i sig svårbevisat. Eftersom det gått såpass kort tid i relation till preskriptionen så kommer antagligen din hyresvärd att göra ett skriftligt anspråk i sinom tid. Sammanfattningsvis kan alltså hyresvärden göra fordran gällande. Jag hoppas detta besvarade din fråga! MVH

Hur kan jag kräva in en obetalad skuld

2020-02-26 i Fordringar
FRÅGA |Hej!Jag har jobbat som konsult åt ett företag i ett och ett halvt år som är skyldig mig strax över 200 000kr. De har haft det lite tajt ekonomiskt ett tag, men eftersom jag har en personlig relation med ägaren och fått ungefär varannan faktura betald i tid, så har jag fortsatt arbetet trots uteblivna betalningar. Jag har precis avslutat vårt samarbete eftersom deras skulder till mig blivit för höga.Min fråga är nu, går det att säkerställa att jag får in de pengar som företaget är skyldig mig? Vad händer om företaget går i konkurs och/eller låter mina fakturor förbli obetalda?
Fredrik Holmström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Så som jag förstår din fråga så har du utställt kundfordringar till en kund som inte har betalat dessa fordringar (vilket är en sorts skuld kan man säga). Du vill då veta vilka åtgärder du kan vidta mot denna kund för att få betalt. Betalningsföreläggande:Du kan under vissa förutsättningar ansöka om ett betalningsföreläggande hos kronofogdemyndigheten enligt 1 § lagen om betalningsföreläggande och handräckning (BFL) (här). Enligt 2 § samma lag är en förutsättning att fordran är förfallen till betalning. Enligt 5 § skuldebrevslagen är tidpunkten för betalning antingen den ni avtalat om, eller när du kräver återbetalning ifall ingen tid avtalats. Ansökan ska göras skriftligen, du måste ange yrkande och grund för betalningsföreläggandet, fordringarnas belopp, förfallodagen för fordringarna samt vilken ränta som begärs (9-11 § lagen om betalningsföreläggande och handräckning ). Om kronofogdemyndigheten godtar ansökan, så kommer din kund att delges och föreläggas att yttra sig angående ansökan inom högst två veckor (25 & 29 § lagen om betalningsföreläggande och handräckning ). Där kommer din kund erbjudas möjlighet att bestrida ansökan om de tycker att den är felaktig (31 §lagen om betalningsföreläggande och handräckning ). Om din kund bestrider fordran kan du begära att målet överlämnas till tingsrätten (33-35 § lagen om betalningsföreläggande och handräckning ). Annars så kan kronofogdemyndigheten meddela utslag i enlighet med ansökan (42 § lagen om betalningsföreläggande och handräckning ). Utmätning:Beslutet om betalningsföreläggande är en exekutionstitel, och denna kan användas för att driva in skulden (1 § utsökningsbalken) (UB) (här). Då ansöker du hos kronofogdemyndigheten att de verkställer den exekutionstitel du fått (2 kap 1 § utsökningsbalken). Verkställighet får göras med grund i ett betalningsföreläggande som du i detta scenario beviljats (3 kap. 1 § 1 stycket 8 punkten utsökningsbalken). Denna utmätning kan då ske på olika sätt, t.ex. genom exekutiv försäljning (8 kap. utsökningsbalken). Kronofogdemyndigheten kommer då utreda vilka tillgångar som är utmätningsbara (4 kap 9 § utsökningsbalken) och med vissa begränsningar som hittas i utsökningsbalken utmäta de tillgångarna. Eftersom jag inte har så mycket uppgifter om hur företaget ser ut så blir det svårt för mig att bedöma vilka tillgångar som kan komma att utmätas. Några begränsningar är: Egendomen ska tillhöra bolaget (4 kap 17-8 § utsökningsbalken).Ekonomiska enheter får inte separeras (4 kap 6 § utsökningsbalken). Utmätningen ska ge ett försvarligt överskott vid försäljning (4 kap 3 § utsökningsbalken). Konkurs:Går företaget i konkurs så blir du en borgenär i konkursboet. Det innebär att du tävlar med andra borgenärers rätt till ekonomisk kompensation ur boet. Då upphör utmätningsförfarandet och konkursförfarandet tar vid (4 kap. 9 b § UB). Då blir istället konkurslagen tillämplig (KonkL) (här). Till konkursboet kommer då företagets all utmätningsbar egendom att höra (3 kap. 3 § konkurslagen). Vem som har bäst rätt till egendomen i konkursboet bestäms av förmånsrättslagen (här). Enkelt uttryckt så har du en oprioriterad fordran, förutsatt att du inte har begärt pant eller liknande säkerställande av betalning av din kund (18 § förmånsrättslagen). De som har förmånsrätt har således rätt till egendomen i konkursboet före dig, och du med alla andra borgenärer som är oprioriterade delar på resten i förhållande till hur stor fordran var. I många konkurser brukar det kunna sluta så att de oprioriterade borgenärerna får tillbaka en liten del om någon alls av sina fordringar. I ett pågående mål så kan man även begära kvarstad ifall det finns risk att motparten kan komma undandra sig från att betala skulden (15 kap 1 § brottsbalken). Huruvida så är fallet här har jag svårt att bedöma utifrån den information jag har. Sammanfattningsvis finns det rätt många olika scenarion som kan spela ut här, men jag hoppas att detta gav dig lite vägledning angående vad som kan komma att hända!

Fråga angående hur man kan få till försäljning av fastighet som endast delvis ägs av dödsbo.

2020-03-30 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |hej! Min far avled nyligen och han ägde 50% av en fastighet som han tidigare har fått i gåva av sin mor. Hans bror äger andra halvan av fastigheten. I bouppteckningen kommer, om jag har förstått saken rätt, min fars del av fastigheten att finnas som en tillgång. Om nu det, vid bouppteckningen, saknas kontanta medel för att lösa ev. skulder, hur gör man då med fastigheten som räknas som en tillgång? Kan dödsboet sälja fastigheten för att på så sätt få in pengar för att betala skulderna? Då det är 50% av en fastighet, hur går man då tillväga för att få till en försäljning om nu den personen som äger andra halvan vägrar sälja? Många tack för svar!
Fredrik Holmström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Precis som du säger så kommer delen i fastigheten i dödsboet att ses som en tillgång. Antingen så kan ni sälja fastigheten genom dödsboet, eller så kan ni först skifta boet och sen kan arvtagarna sälja sina delar av fastigheten. Om dödsboet säljer fastigheten så måste ni först söka lagfart för dödsboet (20 kap 1 § jordabalken). Om ni skiftar boet först så behöver ni inte söka lagfart för dödsboet, utan ni behöver bara göra det för er egen del (som arvtagare). Om dödsboet säljer fastigheten så måste alla dödsbodelägare vara överens. Hur får man till en försäljning i förhållande till annan ägare av fastigheten:Ett hinder på vägen till försäljning är i detta fall att fastigheten ägs till 50 % av din farbror. Om ni inte har avtalat med brodern om något annat så gäller lagen om samäganderätt här. Denna lag säger att för förfogande över samägd egendom i sin helhet krävs samtliga ägares samtycke (2 §). Av detta följer motsatsvis att det står er arvtagare (alternativt dödsboet) fritt att sälja era delar i fastigheten. Ni kan dock ansöka hos rätten om att tvångsförsälja fastigheten på offentlig auktion (6 §). För att så inte ska ske om ni ansöker om det krävs att annan delägare (er farbror) visar att det finns synnerliga skäl mot det. Om ni inte kommer överens om förvaltningen av fastigheten kan ni även ansöka om att en god man ska förvalta egendomen. Alltså: antingen kan dödsboet sälja fastigheten, eller så kan ni arvtagare göra det efter att boet skiftats. Om så sker så kan ni antingen sälja er andel av fastigheten, övertala farbrodern att sälja fastigheten, eller ansöka om tvångsförsäljning vid offentlig auktion. Däremot finns det ingen möjlighet att sälja fastigheten på "normal" väg utan broderns samtycke. Att observera här är att lagen om samäganderätt i stora delar är dispositiv, alltså kan man avtala bort lagens bestämmelser. Det är alltså viktigt att se ifall något sådant avtal finns. Det ska även observeras att man inte får skifta boet förrän skulderna är betalda. Det kan därför bli mer aktuellt att låta dödsboet sälja fastigheten eller ansöka om tvångsförsäljning. Hoppas detta besvarade din fråga!MVH,

Hur kan jag bli av med en hyresgäst som inte följer hyresavtalet

2020-03-29 i Hyresavtal
FRÅGA |Hej,Jag har en hyresgäst som hyr min bostadsrättslägenhet i andra hand.han har fått hyra lägenheten pga sälj och vägrar hålla visningar som planerat skyller på att han är sjuk o så.Jag har nu sagt upp honom och det löper ut 31/5 alltså kalendermånad och 2 månaders uppsägningstid som det står i våran kontrakt. Han jävlas jätte mycket med mig så nu har han inte betalat hyran i tid (25mars). I kontraktet står det att om hyran inte betalas i tid 7 dagar vid två eller tre gånger så har hyresvärden rätt att säga upp kontraktet med omedelbar verkan.Han har varit sen en gång, nu kommer han vara sen igen. får jag då gå in byta cylinder lås på lägenheten efter att jag skickat 2 påminnelser till honom i brevlådan? tänker inte gå in när han är där men när ingen e hemma den 8 dagen han är sen me hyran då tänkte jag gå in byta cylinder på låset. Det är min lägenhet och så skickar jag en skriftligt uppsägning till som är pga han haft 2 obetalda hyror
Fredrik Holmström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Så som jag tolkar din fråga så har du hyrt ut din bostadsrätt till en hyresgäst med vissa uppställda krav för att få bo där, vid sidan om hyran. I erat hyreskontrakt har ni avtalat om avtalets förverkande vid två försenade hyresbetalningar. Hen har varit sen med betalning en gång, och du undrar vad du kan göra för att avhysa honom ifall han är sen en andra gång. Eftersom detta är ett hyresförhållande så är jordabalkens 12 kapitel tillämplig på din fråga (12 kap 1 § JB). Beroende på ifall du hyr ut flera lägenheter än denna eller inte så blir också lagen om uthyrning av egen bostad tillämplig. Det framgår inte av din fråga huruvida det rör sig om ett tidsbestämt avtal eller ett avtal på obestämd tid. Beroende på vilken av dessa som är för handen så är den normala uppsägningstiden nämligen annorlunda. För avtal på obestämd tid är är det tidigaste man kan säga upp någon vid det månadsskifte som inträffar närmast efter tre månader från uppsägningen (12 kap 4 § JB). För tidsbestämda avtal varierar det beroende på hur länge hyrestiden varat. Denna regel kan dock ändras till hyresgästens förmån, alltså kan man avtala om längre uppsägningstid men inte kortare. Om du endast hyr ut din privatbostad i detta fall så tillämpas 3 § i lagen om uthyrning av egen bostad. I detta fall gäller att avtalet tidigast kan upphöra att gälla vid månadsskiftet som inträffar tidigast efter tre månader från uppsägning både vid obestämda tidsavtal och om man vill säga upp ett tidsbestämt avtal i förtid. Enligt 2 § i denna lag så kan inte hyresvillkor avtalas till hyresgästens nackdel i relation till vad som står i lagen, vilket gör att en kortare uppsägningstid än detta inte är möjligt. Alltså, om du säger upp avtalet den 12 mars så räknar man att det tidigast upphör att gälla den 30 juni. I 12 kap 42 § JB hittar vi regler om förverkandet av en hyresgäst, vilket är vad du vill göra här. Det finns nämligen några grunder för vilka hyresvärden kan säga upp avtalet i förtid, utan att iaktta uppsägningstiden. De punkter i paragrafen som kan bli relevanta för din del är 1) om hyresgästen dröjer med att betala hyran mer än en vecka efter förfallodagen och 2) om hyresgästen åsidosätter en avtalsenligt skyldighet som går utöver hyresgästens skyldigheter enligt lagen och det måste anses vara av synnerlig vikt för hyresvärden att skyldigheten fullgörs. 1) Hyresgästens dröjsmål med betalning Denna förverkandegrund kan läkas enligt 12 kap 43 § JB ifall hyresgästen betalar hyran innan du har sagt upp hyresavtalet. Även om du har avslutat hyresavtalet innan hyresgästen betalat in hyran så kan bristen läkas genom att hyresgästen betalar hyran inom tre veckor från att denne meddelas om att den kan få tillbaka lägenheten genom att betala hyran samt att meddelande om uppsägning och anledningen till denna lämnats till socialnämnden i kommunen där lägenheten är belägen (12 kap 44 § JB). Om du vill säga upp avtalet på denna grund måste du alltså meddela hyresgästen att så skett skriftligen, samt meddela att att bristen kan läkas genom att betala hyran inom tre veckor. Du måste också kontakta socialnämnden i kommunen. Under dessa tre veckor får du inte avhysa hyresgästen (12 kap. 44 § tredje stycket JB). Det ska även poängteras att ni avtalat om att två hyror ska vara sena för att kunna grunda uppsägning, och eftersom detta är till hyresgästens fördel så gäller denna del av avtalet. 2) hyresgästens åsidosättande av avtalsenligt skyldighet Ett krav för att ett sådant åsidosättande av avtalsenlig skyldighet ska kunna grunda en förtida uppsägning är att det är av synnerlig vikt för hyresvärden att förpliktelsen fullföljs. Detta berör alltså ett område där det står parterna fritt att avtala utanför jordabalkens regler om förhållanden som ska uppfyllas inom ramen för hyreskontraktet. Har ni avtalat om att hyresgästen ska sköta visningar av lägenheten så kan detta vara något du kan åberopa för att försöka få hyresavtalet förverkat. Jag kan tyvärr inte uttala mig angående ifall det skulle räcka för att vara av "synnerlig" vikt dock. Avhysningen: En avhysning av en hyresgäst är inte något som du själv kan göra genom att t.ex. byta lås och stänga ute hyresgästen från lägenheten när det finns ett pågående hyresavtal. Om någon av förverkandegrunderna som jag nämnt ovan föreligger så ska du meddela hyresgästen om detta och säga upp avtalet, med beaktande av de åtgärder och tidsfrister jag nämnt ovan. Ifall hyresgästen sedan inte självmant lämnar lägenheten så kan du ansöka hos kronofogdemyndigheten om att få hjälp med avhysning. Vad jag rekommenderar dig att göra är följande: Vänta tills en förverkandegrund föreligger Meddela hyresgästen genom rekommenderat brev att du säger upp avtalet på grund av förverkandegrunden. Om det är obetalda hyror du lägger som grund måste du meddela att bristen kan läkas genom att hyresgästen betalar in hyran inom 3 veckor samt du måste kontakta socialnämnden. Om det avser obetalda hyror → vänta två dagar tills treveckorsperioden gått utAnsök hos kronofogdemyndigheten om avhysning Det ska slutligen nämnas att tvisten även kan hänskjutas till hyresnämnden ifall hyresgästen motsätter sig uppsägningen. Hoppas detta besvarade din fråga! MVH,

Särkullbarns rätt till arv efter att förälder gått i nytt gifte.

2020-03-28 i Särkullbarn
FRÅGA |Hur skall jag kunna ge våra gemensamma barn min arvet efter min avlidna fru, så att inte mitt särkullbarn ärver av hennes tillgångar när jag dör?, villju att våra gemensamma barn skall ärva henne.
Fredrik Holmström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågan på ditt svar återfinns i Ärvdabalken (1958:637) (jag kommer nedan förkorta lagen som ÄB). Enligt 2 kap 1 § ÄB så har bröstarvingar rätt att först ärva. Eftersom en av dina bröstarvingar inte är din frus bröstarvinge så undrar du ifall du på något sätt kan undvika att ditt särkullbarn ärver efter din fru, till förmån för era gemensamma barn. Enligt 3 kap 1 § ÄB så har en arvlåtares (din fru i detta scenario) make rätt att först ta del av arvet som bröstarvingarna har rätt till, förutsatt att det inte finns någon bröstarvinge som är ett särkullbarn. Eftersom din fru, enligt vad som framgår av frågan, inte har några särkullbarn så innebär detta att du först kommer ta del av din frus kvarlåtenskap. Enligt 3 kap. 2 § ÄB så har sedan dessa bröstarvingar vid den efterlevande makens död rätt till den del av dennes kvarlåtenskap som består av den först avlidne arvlåtarens kvarlåtenskap. Vad detta innebär är följande: när din fru går bort så kommer det ske en bodelning enligt 9 kap 1 § äktenskapsbalken. Baserat på huruvida ni har ett äktenskapsförord och skulder eller inte så kommer er egendom antingen fördelas jämt eller ojämnt mellan er. Sedan så går man över till att fördela den avlidne makens kvarlåtenskap, som i ditt fall då tillfaller dig (då du får ta del av era gemensamma barns arv först). I detta läge kommer du alltså att ha en del av din egendom som du har sedan innan och en del som kommer ha tillförts dig från arvet. Den tillförda delen kommer ju då att vara en procentuell del av din totala förmögenhet. Denna procentuella del av din förmögenhet kommer inte ditt särkullbarn att ha någon rätt till, eftersom den delen är öronmärkt för din avlidne frus arvingar efter din död. Däremot kan denna del enligt 3 kap 4 § ÄB att minska procentuellt ifall du kan påvisa att kapital eller egendom som tillförts din förmögenhet har tillförts på grund av ditt förvärvsarbete från din sida eller från arv gåva eller testamente du erhållit. Vad man kan konstatera således är egentligen att ditt särkullbarn inte har rätt till den del av arvet som härrör från din avlidne fru. Hoppas detta svarade på din fråga!MVH

När får man hindra någon att fotografera ens företagslokal?

2020-02-26 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Kan jag som företagare sätt upp fotografering förbjuden vid mitt företag och ksn jag med det stoppa foto mot mitt företag?
Fredrik Holmström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Så som jag tolkar din fråga vill du veta ifall det finns möjligheter för dig att hindra människor från att foton på ditt företags lokal/er. Generellt så är det tillåtet att fotografera på allmän plats. Därigenom har fotografer som befinner sig på allmän plats rätt att fotografera till exempel ditt företags kontorsbyggnad utan att du kan göra något åt det. Det finns ingen lagregel som i sig ger dig rätt att fotografera på allmän plats, utan det är en allmän princip som gäller. Man kan se det som att bristen på förbud gör det tillåtet. Det finns dock vissa begränsningar i denna rätt. Exempel på dessa är kränkande fotografering (4 kapitlet 6 a § brottsbalken) och fotografering av skyddsobjekt (7 § 2 stycket skyddslagen). Dessa undantag torde dock inte vara tillämpliga för din lokal. Inuti din lokal/er står det dig dock fritt att sätta upp regler för de som befinner sig där. Således kan du sätta upp skyltar som begränsar besökares rätt att ta bilder på din privata mark, eller den lokal du förfogar över genom hyresavtal. Din möjlighet att köra bort människor som bryter mot dessa ordningsregler beror dock på vad det är för företag du bedriver. Den som obehörigen intränger eller stannar kvar i kontor, fabrik, annan byggnad eller fartyg kan dömas för olaga intrång (4 kapitlet 6 § andra stycket brottsbalken). Om du bedriver kontors- eller fabriksverksamhet så är detta lagrum tillämpligt för dig. Om du driver en affär som vem som helst har tillträde till kan denna möjlighet urvattnas, då en sådan lokal inte är vad som avses i föregående hänvisning. Denna lokal ses mera som en allmän plats, om det inte görs ett strikt urval av vem som får gå in och ut (enligt rättsfallet NJA 1995 s. 84). Du kan då vägra att personen i fråga handlar där, men inte förvisa personen. Det är först ifall fotografen stör den allmänna ordningen (13 § polislagen) eller ägnar sig åt förargelseväckande beteende (16 kapitlet 16 § brottsbalken) som du har möjlighet att begränsa fotografens tillträde till lokalen. Hoppas detta besvarade din fråga!