Carolina Olsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Din fråga rör vem som kommer få rätt till hyresrätten efter ett uppbrott mellan dig och din sambo. Saken regleras i sambolagen (SamboL). När blir hyresrätten samboegendom? När sambor separerar blir det en sambodelning om någon av parterna begär det enligt Sambolagen 8 §, se här. I sambodelningen är huvudregeln att samboegendomen ska delas lika mellan parterna om man inte tillsammans kommer överens om annat. Samboegendomen utgörs av sambornas gemensamma bostad och bohag. Detta ska ha förvärvats för gemensam användning enligt 3 § Sambolagen, se här. Detta innebär att egendom som införskaffats före samborelationen som utgångspunkt inte kommer att ingå i bodelningen. När det gäller hyresrätter blir hyresrätten en sambogegendom först när:- Båda står på kontraktet, eller - Om ni skaffade hyresrätten för att bo där tillsammans (sambolagen 3§ och 5§). Du skriver i din fråga att ni båda står på kontraktet samt att ni köpt hyresrätten för att bo där tillsammans. Hyresrätten är därmed att anse som samboegendom.Vem har rätt till hyresrätten? När det är fastställt att hyresrätten utgör samboegendom blir frågan vem som har störst behov av den. Enligt 16 § SamboL ska det göras en helhetsbedömning om vem som har störst behov av bostaden. Faktorer som spelar in för helhetsbedömningen är:- Om någon av er har barn och barnet huvudsakligen kommer att bo hos en av er- Ålder och hälsa kan påverka- Hur lägenheten ligger i förhållande till er arbetsplats- Den ekonomiska situationen- Möjligheter till att hitta ett nytt boende När det finns gemensamma barn med i bilden och barnen huvudsakligen kommer att bo med en av samborna kan denna sambo anses vara i störst behov av lägenheten, eftersom barnet helst inte ska tvingas flytta. Men det tas även hänsyn till andra aspekter som sambornas ekonomi och hur lätt de har att få en annan lägenhet. Det definitiva svaret på din fråga om du får behålla hyresrätten eller inte beror på den behovsbedömning som får göras, och jag saknar tyvärr underlag för att göra en fullständig helhetsbedömning av den saken.

Carolina Olsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. En testamentsexekutors roll regleras i 19 kap. Ärvdabalken(ÄB). En testamentsexekutors roll är att se till att testamentet blir verkställt. Att egendomen i dödsboet fördelas enligt vad som står i testamentet. Exekutorn utses genom själva testamentet. Är man orolig att ens testamente inte kommer följas av arvingarna vid arvskiftet på grund av olika viljor kan man i sitt testamente utse en testamentsexekutor. Enligt Ärvdabalken är det dödsbodelägarna som bestämmer över dödsboet men om du har utsett en testamentsexekutor är det denna ensam som tar över förvaltningen av dödsboet och ser till att kvarlåtenskapen fördelas så som du bestämt i ditt testamente. Testamentsexekutorn tar alltså över dödsbodelägarnas (arvingar och testamentstagare), rätt att bestämma över boet. Om det inte finns någon exekutor till testamentet kommer alltså dödsbodelägarna bestämma över dödsboet. Dessa kan sedan ansöka hos tingsrätten om att en boutredningsman ska utses 19 kap. 1 § ÄB. Boutredningsmannen övertar då den behörighet att förvalta dödsboet som annars tillkommer dödsbodelägarna tillsammans enligt 18 kap. 1 § ÄB.

Carolina Olsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Förtal regleras i 5 kap. 1§ Brottsbalken(BrB).Vad är brottet förtal?Förtal innebär att man utpekar någon som brottslig, klandervärd i sitt levnadssätt eller på annat sätt lämnar en uppgift som är ägnad att utsätta en annan person för missaktning, 5 kap. 1 § BrB. Uppgifterna som sprids om personen ska vara sådana som kan verka nedsättande för denna. Bedömningen om vad som är nedsättande och inte görs utifrån den allmänna uppfattningen i samhället. Det har egentligen ingen betydelse om uppgifterna är sanna eller inte. Tyngdpunkten läggs vid om uppgiften är ägnad att utsätta annan för missaktning. Ansvar aktualiseras dock inte om det kan anses försvarligt att lämna uppgift i saken och den tilltalade kan visa att uppgiften är sann eller att det åtminstone föreligger skälig grund för den. Uppgifterna ska typiskt sett leda till skada, men skadan behöver ej ha inträffat, utan det räcker med att skadan skulle kunnat inträffa. I ditt fall verkar det redan finnas en skada genom att du inte kan få jobb på grund av dessa rykten. Vad gäller i ditt fall? Som du säkert förstår beror det väldigt mycket från fall till fall om en person har gjort sig skyldig till förtal för att ha spridit ett falskt rykte. Nu framgår det inte av din fråga exakt vad för uppgifter som spridits om dig. Eftersom du skriver att du inte kan få jobb på grund av dessa rykten låter det som att detta är något som är ägnat att utsätta dig för missaktning, det skulle därför kunna räknas som förtal. Du bör anmäla händelserna till polisen. Enligt 5 kap 5 § BrB är det målsägande, alltså du själv som ska väcka åtalet mot den eller de som spridit ryktena om dig. Det är då du som kommer ha bevisbörda för ditt påstående, alltså du måste bevisa detta. Domstolen kommer ta hänsyn till hur stor spridning som uppgifterna har fått samt till vem, vilket innebär att en bedömning görs i det enskilda fallet och därmed något som i så fall domstolen avgör. Domstolen tar även hänsyn huruvida aktuella uppgifter kan framkalla en negativ uppfattning om personen. Gällande din fråga bör en negativ uppfattning ha framkallats eftersom att det gör så att du inte kan få jobb. En anmälan gör du genom att ringa 11414 (gäller för situationer som inte är akuta) eller genom polisens hemsida.

Carolina Olsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Regler för att besvara dina frågor finns i Ärvdabalken(ÄB) samt i Äktenskapsbalken(ÄktB). Ett äktenskap upplöses genom den ena makens död eller vid äktenskapsskillnad, 1 kap 5 § ÄktB. För att beräkna den avlidne makens kvarlåtenskap ska först en bodelning mellan makarna förrättas när den ena maken avlider, 9 kap. 1 § Äktb. När ett äktenskap upplöses ska makarna dela på all egendom som är giftorättsgods. Egendom som är enskild egendom ska inte ingå i bodelningen. Allt som tillhör en make är dennes giftorättsgods om det inte har gjorts till enskild egendom enligt 7 kap 1 § ÄktB. Vad som enligt äktenskapsförord är enskild egendom eller vad en make erhållit som enskild egendom genom gåva, arv eller testamente, anses vara enskild egendom mellan makar. Observera att avkastning av enskild egendom anses vara giftorättsgods om det inte föreskrivits annat i ett testamente 11 kap. 3 § ÄktB. Vid bodelning läggs makarnas giftorättsgods ihop och efter att skulder dragits av delas värdet lika mellan makarna. Hela den avlidnes kvarlåtenskap tillfaller sedan den efterlevande maken före gemensamma barn 3 kap. 1 § ÄB. Det framgår inte av din fråga om din mamma och hennes nya man har ett äktenskapsförord, men om så är fallet och din mamma exempelvis undantaget bostadsrätten som enskild egendom, kommer denna inte att ingå i bodelningen. Om makarna inte har upprättat ett äktenskapsförord kommer bostadsrätten däremot att ingå i bodelning, förutsatt att din mamma inte tagit emot bostadsrätten som gåva eller arv med villkoret att den ska förbli hennes enskilda, 7 kap. 2 § ÄktB.Särkullbarns rätt till arv Ett särkullbarn är ett barn som inte är makarnas gemensamma. Huvudregeln är att arvet efter din mor tillfaller hennes efterlevande make, din styvfar, efter att hon gått bort. Eftersom att vissa av er syskon inte är barn till styvpappan, s.k. bröstarvingar, så har ni dock rätt att få ut arvslotten från er mamma direkt efter hennes död, 3 kap. 1 § ÄB. Ni alla barn är bröstarvingar till er mamma och kommer som huvudregel dela lika på hennes arv. Det barnet som makarna hade gemensamt kommer att få sitt arv av mamman efter att pappan har gått bort. Rätt att taga arv efter sin styvfarDet finns ingen lagstadgad rätt att ärva sin styvfar eftersom man då inte är någon bröstarvinge till honom. Det går att avstå från rätten att få ut sin laglott efter att er mamma har gått bort. Då får man istället ut arvslotten från mamman när styvpappan har gått bort 3 kap. 9 § ÄB. I övrigt finns det ingen rätt att ärva sin styvfar.

Carolina Olsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Regler för att besvara dina frågor finns i Ärvdabalken(ÄB) samt i Äktenskapsbalken(ÄktB). Ett äktenskap upplöses genom den ena makens död eller vid äktenskapsskillnad, 1 kap 5 § ÄktB. När en person är gift vid sin bortgång går makes/makas arvsrätt som huvudregel före barns arvsrätt, 3 kap. 1 § ÄB. Den efterlevande kommer ärva med fri förfoganderätt. Detta innebär att personen kan använda pengarna som hen önskar men har inte rätt att testamentera bort pengarna utan de kommer att tillfalla den bortgångnes arvingar vid den efterlevande makens bortgång, 3 kap. 2 § ÄB. För att beräkna den avlidne makens kvarlåtenskap ska först en bodelning mellan makarna förrättas när den ena maken avlider, 9 kap. 1 § Äktb. När ett äktenskap upplöses ska makarna dela på all egendom som är giftorättsgods. Egendom som är enskild egendom ska inte ingå i bodelningen. Allt som tillhör en make är dennes giftorättsgods om det inte har gjorts till enskild egendom enligt 7 kap 1 § ÄktB. Vad som enligt äktenskapsförord är enskild egendom eller vad en make erhållit som enskild egendom genom gåva, arv eller testamente, anses vara enskild egendom mellan makar. Observera att avkastning av enskild egendom anses vara giftorättsgods om det inte föreskrivits annat i ett testamente 11 kap. 3 § ÄktB. Vid bodelning läggs makarnas giftorättsgods ihop och efter att skulder dragits av delas värdet lika mellan makarna. Hela den avlidnes kvarlåtenskap tillfaller sedan den efterlevande maken före gemensamma barn 3 kap. 1 § ÄB. Nu har ni inga gemensamma barn, men hade ni haft det hade din fru ärvt före dessa med fri förfoganderätt.Särkullbarns rätt till arv De barnen som du har sedan ett tidigare äktenskap är så kallade särkullbarn. Detta är barn som inte är makarnas gemensamma. Huvudregeln är att arvet efter dig kommer tillfalla efterlevande make. Eftersom dina barn inte är barn till din fru, s.k. bröstarvinge, har dock barnen rätt att få ut sin arvslott direkt från dig vid din bortgång, 3 kap. 1 § ÄB. De kan även även välja att invänta sitt arv tills dess att din nuvarande fru går bort. Sammanfattningsvis - Huvudregeln är att efterlevande makes arvsrätt går först- Särkullbarn har möjligheten att begära ut sitt arv direkt - Gemensamma barn får ut sitt arv först då båda föräldrarna gått bort

Carolina Olsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Ett äktenskapsförord är en privat överenskommelse mellan två makar eller blivande makar. Genom ett äktenskapsförord kan makarna bestämma hur det de båda äger ska delas upp om de skiljer sig. Skrivs inget äktenskapsförord har vardera make rätt till hälften av allt de äger om de skiljer sig. Det spelar ingen roll vem som egentligen äger vad.Ett äktenskapsförords ska vara skriftligt och undertecknat av båda makarna. För att vara gällande ska det sedan registreras hos Skatteverket. Ett äktenskapsförord som inte är registrerat är ogiltigt enligt 7 kap. 3 § Äktenskapsbalken (ÄktB).Skatteverket har ett äktenskapsregister, som b.la. innehåller information om äktenskapsförord som är registrerade. Det är möjligt för privatpersoner att begära ut handlingar från äktenskapsregistret eftersom detta är offentligt. För att ta reda på om ni har ett registrerat äktenskapsförord bör du vända dig till Skatteverket, detta kan du göra genom att beställa den information som finns i äktenskapsregistret som rör dig och ditt äktenskap.Ta kontakt med Skatteverket via denna länk för att beställa uppgifterna ur äktenskapsregistret.

Carolina Olsson |Hej.Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. För att besvara din fråga kommer jag använda mig av regler som finns i Äktenskapsbalken(ÄktB). Ett äktenskap upplöses genom den ena makens död eller vid äktenskapsskillnad, 1 kap 5 § ÄktB. När ett äktenskap upplöses ska makarna dela på all egendom som är giftorättsgods. Egendom som är enskild egendom ska inte ingå i bodelningen. Allt som tillhör en make är dennes giftorättsgods om det inte har gjorts till enskild egendom enligt 7 kap 1 § ÄktB. Vad som enligt äktenskapsförord är enskild egendom eller vad en make erhållit som enskild egendom genom gåva, arv eller testamente, anses vara enskild egendom mellan makar. Observera att avkastning av enskild egendom anses vara giftorättsgods om det inte föreskrivits annat i ett testamente11 kap. 3 § ÄktB. Vid bodelning läggs makarnas giftorättsgods ihop och efter att skulder dragits av delas värdet lika mellan makarna. En bodelning innebär som huvudregel att makarnas giftorättsgods ska delas lika mellan dem, det behöver dock inte delas exakt lika om man kommer överens om annat 10 kap 1 § ÄktB. När man lagt samman giftorättsgodset efter avdrag för skulder ska detta delas på lika andelar mellan makarna, 11 kap 3 § ÄktB. Efter detta ska giftorättsgodset fördelas på lotter, 11 kap 7 § ÄktB. I lottläggningen avgörs vem av makarna som ska få vad. I detta skede har varje make rätt att i första hand få sin egendom eller den del av denna som den maken önskar. Om bostadsrätten inte utgör enskild egendom så utgör den giftorättsgods och kommer ingå i bodelningen mellan makarna, 10 kap 1 § ÄktB. I ditt fall berättar du att det inte finns något föreskrivet om att bostaden utgör enskild egendom och den kommer därför räknas som giftorättsgods och delas mellan makarna i bodelningen. Nästa fråga som blir att bedöma är vem som ska behålla bostaden på sin lott. Om makarna inte är överens om vem som ska behålla huset så kan man ansöka om att en bodelningsförrättare ska förordnas. I första hand ska bodelningsförrättaren försöka få makarna att komma överens, men om detta inte går bestämmer bodelningsförrättaren hur egendomen ska fördelas 17 kap 1 § ÄktB. Det kommer då göras en bedömning om vem som bäst behöver bostaden. Enligt 11 kap. 8§ ÄktB har den make som bäst behöver lägenheten, efter skilsmässan, rätt att få den genom avräkning på sin "lott". Vem som sedan vid en skilsmässa har bäst rätt till bostadsrätten blir en bedömningsfråga. Man tar exempelvis hänsyn till vem som kommer ha vårdnaden om gemensamma barn, makes möjlighet att skaffa annan bostad samt ekonomiska förhållanden i övrigt. Den maken som inte får bostaden ska bli kompenserad i form av annan egendom eller pengar, så att båda makarna får sin respektive andel. En förutsättning för att man ska få bostaden är att den andre parten kan lösas ut den andra ekonomiskt. Om man inte har möjlighet att köpa ut sin make blir det svårt att få huset eftersom att man inte kan lösa ut sin make ekonomiskt. Om den ena make kan köpa ut den andra ur huset kommer hen med stor sannolikhet att få huset på sin lott och den andra blir kompenserad. Att avgöra vem som har bäst rätt till bostaden blir alltså en fråga som måste avgöras i varje enskilt fall utifrån makarnas förutsättningar.

Carolina Olsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. En ramlag är en speciell typ av lag som inte i detalj reglerar vad som ska gälla utan mer på ett övergripande plan slår fast allmänt hållna regler, riktlinjer och principer. En ramlag ställer upp de yttre gränser(ramar) att hålla sig inom, men lagen reglerar inte i detalj hur ramen ska bedrivas. Detaljregleringen överlämnas åt andra som t.ex. myndigheter, regeringen eller kommuner. Dessa får utifrån ramlagen utforma mer precisa regler på området. En ramlag karaktäriseras ofta av att den inte direkt inriktar sig mot en individ, utan snarare mot den som ska utföra en verksamhet. Detta innebär att ramlagar oftast inte innehåller några rättigheter som en enskild individ kan kräva ut vid domstol. Ett exempel på en ramlag är Hälso- och sjukvårdslagen. Där uttrycks exempelvis en skyldighet för samhället att tillhandahålla vård, men ger inte patienten något direkt rätt att vid domstol utkräva vård. Ett annat exempel på en ramlag finns i 4 kap. 1 § Socialtjänstlagen "Tillförsäkras skälig levnadsnivå". Man kan säga att det har satts upp ett mål där varje människa har rätt till en skälig levnadsnivå, för att nå dessa "mål" får kommuner, staten eller regeringen utarbeta en egen strategi. Ramlagstiftningen är nödvändig för att den skapar flexibilitet. Det gör att man kan rikta in budgeten på vad som är behövligt, dvs man tvingas inte till något. Nackdelen blir att exempelvis kommunerna har olika förutsättningar för att nå de ramar som finns.