Kan man bli adopterad oavsett ålder?

2020-11-07 i Arvsordning
FRÅGA |Jag blev som 20-åring adopterad av en fosterfamilj, som jag kom till när jag var 6 år. Båda fosterföraldrarna hade dött före 1978. Nu undrar min biologiska mors man om han kan adoptera mig eftersom han saknar arvingar. Han vill att jag skall ha hans kvarlåtenskap. (Min biologiska mor dog 2010.)Jag är 77 år så för min del saknar det väl mindre betydelse än för mina barn.
Jessica Sarhede |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om han saknar andra arvingar behöver han inte adoptera dig för att du ska ha rätt att ärva hans kvarlåtenskap. Utan det krävs endast att han upprättar ett skriftligt testamente där hans avsikt att du ska ärva tydligt framgår, att han själv undertecknar testamentet och att två vittnen bevittnar signaturen, 10:1 ärvdabalken. Det bör även anges datum när testamentet skrivs under, 10:2 ÄrvB. Det blir ett mycket lättare tillvägagångssätt för att uppnå samma resultat, att du ska ärva hans kvarlåtenskap, än att han adopterar dig. Om din biologiska mammas man ska adoptera dig så krävs det att ni ansöker om detta i tingsrätten, 4:12 föräldrabalken. Adoption av vuxna godkänns endast om det finns särskild anledning till adoption med hänsyn till ert personliga förhållande och om adoption i övrigt anses lämplig. Vid bedömningen kommer de se till om din biologiska mammas man uppfostrat dig eller om adoption annars bekräftar en relation som motsvarar den mellan förälder och barn, 4:4 FB. Det finns med andra ord ingen säkerhet för att adoptionen kommer att godkännas av domstolen, därför är att upprätta ett testamente en mycket enklare väg för att du ska kunna ärva hans kvarlåtenskap. Hoppas detta var svar på din fråga, Med vänlig hälsning,

Är det fortfarande våldtäkt mot barn om barnet precis skulle fylla 15 år?

2020-11-02 i Sexualbrott, 6 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Räknas det fortfarande som våldtäkt mot barn om en vuxen har samlag i sängen med en 14 åring men som bara är 1 eller 2 dagar från sin födelsedag? Tar rättsväsendet någon hänsyn till att hon nästan var byxmyndig fast inte än här? Spelar det i övrigt någon roll ifall den vuxna personen inte visste att hon inte var byxmyndig än, och att han inte hade legat med henne om han vetat hur gammal hon egentligen var? Mvh.
Jessica Sarhede |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Omständigheter som det bland annat tas hänsyn till för att avgöra om handlingen är mindre allvarlig är om handlingen var frivillig från offrets sida, offrets ålder och huruvida gärningsmannen uppfattade handlingen som frivillig från offrets sida. Som utgångspunkt spelar ingen roll att barnet var 1-2 dagar från att fylla 15 år utan det är fortfarande våldtäkt mot barn, rättsväsendet kommer med största sannolikhet inte ta hänsyn till att barnet nästan var "byxmyndig" då barn aldrig anses kunna samtycka till sexuella handlingar, 6:4 1 st BrB. En lindrande omständighet skulle i detta fall kunna var att barnet är precis under 15 år och personen som haft samlag med barnet är strax över 15 år. Det mildrande i situationen kan då var om personerna är nästintill jämngamla, inte det enskilda faktum att barnet var precis under 15 år. Att personen som hade samlag med barnet inte visste hennes ålder och inte hade legat med henne ses inte som en förmildrande omständighet, och har diskuterats i flera rättsfall där ibland RH 2010:12. Skulle brottet anses som mindre grovt med hänsyn till omständigheterna, kan personen dömas för sexuellt utnyttjande av barn istället för våldtäkt mot barn, 6:5 BrB. Varje mål gäller en enskild situation som domstolen ser till och därför går det inte att i förväg säga vad rättsväsendet kommer att ta hänsyn till eller inte utan det beror på hur den enskilda situationen ser ut. Det görs en helhetsbedömning där flera aspekter spelar in så som tex. flickans mognad. Hoppas detta var svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Vem ska underteckna samboavtalet?

2020-10-31 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Jag och min sambo har köpt hus men jag har betalt ca 3/4 av insatsen. Vi har skrivit ett papper på vem som betalat vad och skrivit under och skrivit att detta ska tas i beaktande vid en eventuell separation om någon vill bo kvar i huset eller om vi säljer det. Min fråga är om papperet är juridiskt bindande utan att en jurist tittat på det och skrivit under?
Jessica Sarhede |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att avtalet ska vara giltigt och juridiskt bindande så krävs det bara att ni skriftligen upprättar ett avtal som ni båda undertecknar, 9 § 2 st sambolagen. Samboavtal behöver inte upprättas med hjälp av en jurist och även om ni hade valt att vända er till en jurist hade inte juristen behövt underteckna avtalet för att det skulle vara giltigt. Samboavtal behöver inte bevittnas, utan bara signeras av dig och din sambo. Hoppas detta var svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Om sambos separerar och bara ena sambon står på lagfarten?

2020-10-19 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |När vi köpte vårt hus kunde jag inte stå på lånen eftersom jag var student. Min sambo stod alltså som ensam ägare och låntagare i flera år. Jag har dock alltid hjälpt till att betala lånen eftersom vi haft gemensam ekonomi. För 7 år sedan skrev han över halva fastigheten på mig som en gåva. Jag tog dock inte ut lagfart förrän för ca 2 år sedan. I gåvobrevet stod det att jag inte var tvungen att överta några lån, så det har jag inte gjort, men jag har fortsatt hjälpa till med lånekostnaden. När vi nu ska separera hävdar han att han har mer rätt till huset än jag eftersom han köpte det från början. Stämmer det? Han/vi köpte det ju för gemensamt bruk och vi har bott tillsammans i det med våra två barn i över 20 år. Vi har inget samboavtal.När vi köpte vårt hus ingick en del möbler och annat lösöre. Ingår dessa i samboegendomen, eller räknas det som hans eftersom jag inte stod på lånen i början?Efterhand har vi tagit flera lån på huset, men de har inte gått till förbättring av egendomen utan till inköp av maskiner som han har bokfört i sin enskilda firma. Har jag någon rätt till dessa? Måste jag betala för lån som har bekostat hans maskiner? Jag var tvungen att stå som medlåntagare eftersom han inte fick ta fler lån själv. En del av lånen har dessutom en annan egendom, som jag inte har någon rätt till, som säkerhet. Ska jag betala för lån på en fastighet som jag inte har någon rätt till?Är jag betalningsansvarig för lån som endast han står på vår gemensamma bostad?
Jessica Sarhede |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Din exsambo har inte rätt till huset mer än vad du har enligt de uppgifter du lämnar. Vad som ingår i samboegendom, vilket är den egendom som ska delas upp när ett samboförhållande upphör, är er gemensamma bostad och era möbler. Ett krav som ställs på både bostaden och möblerna är att de ska ha inhandlats för gemensam användning, 3 § sambolagen.Som er gemensamma bostad räknas huset oavsett om vem som står som ägare, om den förvärvades för er gemensamma användning vilket du uttryckligen förklarar att den köpets för, 5 § p.1 SamboL. I detta fallet står du dessutom numera på lagfarten. Att ni inte har något samboavtal ändrar inte på det faktum att ni har lika del i huset, finns det inget samboavtal som främst brukar framtas för att man vill avtala annorlunda än vad som står i lagen, så är det som lagen föreskriver som gäller. De möbler som ingick vid köpet och de möbler som inhandlats under förhållandet som är avsedda för er gemensamma användning, ska delas upp vid den bodelning ni står inför det spelar ingen roll att du inte stod på lånen från början, 6 § SamboL. Maskinerna som ingår i hans enskilda firma, ingår inte samboegendomen, utan är något som kommer att undantas. Eftersom du står som medlåntagare har du en direkt skyldighet i förhållandet till banken, om inte ditt ex kan betala så kommer banken kräva dig eftersom ni är solidariskt betalningsskyldiga. När det gäller er två emellan beror det på er överenskommelse, bara för att du enligt sambolagen inte har rätt att ta del av värdet för maskinerna så kan du fortfarande avtalat med honom om att stå på lånet och det är inget sambolagen kan upplösa. Eftersom du nu beskriver det som att du inte har rätt att ta del av maskinerna då ni inte verkar avtalat om något annat, så är det inte rimligt att du fortsatt står som medlåntagare. Går det inte att lösa att han står på det själv, och du accepterar att stå på lånen så länge han betalar, hade jag gett dig rådet att skriva ett avtal som reglerar lånen för maskinerna. Gällande bolånet så kommer din exsambo att få göra avdrag på värdet på hans andel av bostadsvärdet så att han får täckning för lånet som finns på huset. Ditt ex får inte täckning för de lån som tagits på fastigheten för hans maskiner eftersom det inte tillhör er samboegendom. Då det är svårt att beskriva hur det går till med ord så redovisas här ett exempel: bostaden är värd 1 000 000, och ni äger hälften var dvs 500 000/ var. På bostaden finns ett lån på 250 000kr som står i din exsambos namn. Ett avdrag kommer att göras på ditt ex andel för att ge täckning för lånet, eftersom lånet är en skuld och inte en tillgång. Hade ni sålt lägenheten nu hade ni ju inte fått ut 1 000 000, utan 750 000kr. Din andel: 500 000 Ditt ex andel: 500 000 – 250 000= 250 000 Så den summan som kommer att slås samman är 500 000 + 250 000 = 750 000 Sedan kommer summan halveras för att få ut era andelar dvs 750 000/= 375 000/ var. Så efter bodelningen av huset kommer ni "lämna" med följande" : Din andel: 375 000 Ditt ex andel: 375 000 (+ 250 000 som är ett lån, = 525 000). Denna beräkningen följer av 13-14 § § SamboL. Du är sammanfattningsvis inte betalningsskyldig för lånet på huset eftersom du inte står på lånet, men för de lån som du står som medlåntagare på. Ditt ex har inte mer rätt till huset i avseendet att hans andel är större eller liknande. Om ni båda vill behålla huset och båda har ekonomisk möjlighet att göra det, så kommer den som anses ha bäst behov av bostaden att ges förtur, vid vägledning av detta luddiga begrepp, ser man bl.a. vem av er som ska ha barnen boende hos sig, om någon era barn fortfarande bor hemma. Är det du som anses ha det största behöver, kommer du också att överta lånet på bostaden och ditt ex lån som har säkerhet i bostaden behöver ges annan säkerhet, 16 § SamboL. Hoppas detta är svar på din fråga, Med vänlig hälsning,

Kan make ge egendom i gåva till särkullbarn utan makans samtycke?

2020-11-02 i Gåva
FRÅGA |Hej.Kan make som står ensom som ägare på lagfarten till sommmarstugan ge bort stugan som gåva til sina barn utan makas samtycke? Fastigheten är inte registrert som enskild egendom. Med vännlig hälsningAnna
Jessica Sarhede |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som utgångspunkt, oavsett vem som är registrerad på lagfarten, så är alla egendomar gemensamma, 7:1 äktenskapsbalken. För att undantas från den gemensamma egendomsmassan krävs det att egendomen görs till enskild egendom, 7:2 ÄktB. För att det ska bli enskild egendom är det vanligaste tillvägagångsättet att du och din make upprättar ett äktenskapsförord, annars kan egendomen bli enskild egendom om den gavs som gåva eller mottogs genom arv och gåvogivaren eller den avlidne, särskilt föreskrivit att egendomen ska vara mottagarens enskilda egendom, 7:3 ÄktB. Har makan inte lämnat sitt samtycke till att stugan ges och inte heller vill godkänna gåvan i efterhand så är det inte tillåtet, 7:5 2 st ÄktB. Har detta skett kan makan starta ett mål i tingsrätten, och i så fall kan domstolen ogiltighetsförklara gåvan av sommarstugan och gåvan kommer att återgå, 7:9 ÄktB. Denna process ska påbörjas inom 3 månader från att makan fick reda på att sommarstugan getts i gåva till makens barn. 7:9 2 st ÄktB. Som huvudregel kan alltså inte en make ge bort en egendom som inte är enskild egendom till sina barn utan makans samtycke. Om makan godkänner detta muntligt så finns det inget problem att sommarstugan ges utan att den varit enskild egendom, men i bevishänseende vid eventuell konflikt bör det upprättas något typ av skriftligt avtal , om det skulle uppstå en konflikt om huruvida makan godkänt detta eller inte, 7:5 3 st ÄktB. Hoppas detta var svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Vem behöver betala under uppsägningstiden om den ena hittar boende snabbare?

2020-10-31 i Hyresavtal
FRÅGA |jag och min sambo hyr en lögenhet i malmö och gjorde slut för 1 vecka sen och hon flyttade till sin kompis i sthlm 2 dagar efteråt på eget val där hon bor gratis.. nu ska vi säga upp lägenheten men hon vill inte betala halva hyran under uppsägnings tiden. vi båda står på kontraktet. och båda har adressen skrivna på lägenheten. får hon göra så, bara för hon hitta ett alternativt boende före mig?
Jessica Sarhede |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom att ni båda är skrivna på kontraktet och har en bindande uppsägningstid i förhållande till hyresvärden så är ditt ex avtalsrättsligt bunden att betala hälften av hyran även under uppsägningstiden, 12:5 jordabalken. Hade hon hyrt lägenheten ensam så hade hon inte kunnat utebli med hyran under uppsägningstiden för att det hon hittat en ny bostad innan uppsägningstiden var över och desamma gäller nu när ni båda är skrivna på hyreskontraktet. Hoppas detta var svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Vad händer med efterlevandes makes/-as tillgångar om den avlidne testamenterat bort sin förmögenhet?

2020-10-19 i Testamente
FRÅGA |Min mammas kusin som är ca 80 år vill upprätta ett testamente då han ej har andra släktingar än mej. Hans fru har långt gången alzheimers och kan dock inte upprätta ett eget testamente. Vad händer om han skulle gå bort innan sin fru och hon inte har något testamente. Han vill ju inte att arvet ska gå till allmänna arvsfonden Mvh marie
Jessica Sarhede |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Finns inget testamente skulle din mammas kusins fru ärva av honom enligt 3:1 ärvdabalken. Om han testamenterar sin förmögenhet till dig så ändrar han arvsordningen. Vid hans bortgång kommer isåfall först en bodelning innan arvskifte kan ske, 9:1 ÄktB jämte 23:1 ÄrvB. Vid bodelningen kommer gemensamma tillgångar delas så de får hälften var, med undantag för om något gjorts till enskild egendom, 11:3 ÄktB. Efter den beräkningen gjorts, så ska deras giftorättsgods delas upp på lotter. Den part som bäst behöver bostaden kommer att ha förtur att få den på sin lott, om inte hans fru bor på demenshem så är det svårt att tänka att hon inte skulle ha bäst behov av huset. Om det anses som hans fru har störst behov av bostaden kommer du få andra tillgångar som täcker upp bostadens värde, finns det inte tillräckligt med tillgångar för det kommer hon att behöva köpa ut dig ur bostaden, 11:8-9 ÄktB. Har hon inte möjlighet att köpa ut dig, så kan ni avtala om att du ska överta bostaden som ägare men att hon kommer ha fortsatt nyttjanderätt t.ex., men eftersom jag inte vet vilka tillgångar som ingår så stannar jag härvid. Det enda som kan begränsa din rätt att ta din mammas kusins andel om han testamenterat den till dig är ett minimumbelopp på motsvarande 4 prisbasbelopp om hon inte redan fått ut egendom för det värdet vid bodelningen i t.ex. bostaden eller övriga tillgångar. Prisbasbeloppet ändras för varje år, hade mannen avlidit idag hade hans fru haft rätt till 47 300x4 = 189 200, 3:1 2 st ÄrvB. Om hans fru inte heller har några släktingar vid liv kommer hon att behöva upprätta ett testamente för att inte allmänna arvsfonden ska ärva hennes andel. Om hon som du säger är dement dvs sjukdom kanske förhindrar henne att kunna upprätta ett testamente, så krävs det bara att hon gör en egenskriven lapp, som hon undertecknar, när där det tydligt framgår att hon vill du ska ärva hennes andel. Eller alternativt att hon uttalar sin vilja inför två vittnen (läs vad som krävs för vittnen 10:1-2).Hoppas detta är svar på din fråga, Med vänlig hälsning,

Vad krävs för ersättning pga uppsägning av hyreslokal från hyresvärden?

2020-10-18 i Hyresavtal
FRÅGA |Hej, VI har fått skriftlig uppsägning av vår hyreslokal, och det har skett som det ska. Hyresvärden vill höja hyran. Men vad innebär det som står sist i uppsägningen, dvs ; få ersättning enligt 12 kap 58 b §? Vad är det vi kan få ersättning för, och krävs för att vi ska få det?
Jessica Sarhede |Hej, tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga!Den ersättning ni kan få är en årshyra från hyresvärden, det som krävs är att de den hyra som hyresvärden nu föreslår anses oskälig, vilket är ett luddigt begrepp men som jag utvecklar nedan. Det finns vissa specialregler för hyrande av en lokal i jämförelse med en lägenhet avsedd att bo i. Om ni inte hyrt lokalen i mindre än 9 månader, vilket jag förutsätter eftersom hyresvärden själv nämner bestämmelsen, så har hyresvärden vid uppsägning vissa skyldigheter. Om hyresvärden som i ert fall säger upp lokalen eftersom denne vill höja hyran vilket ni inte går med på/eller har möjlighet att betala så kan ni ha rätt till ersättning för att lokalen sägs upp om vissa omständigheter föreligger, isåfall ska ersättningen motsvara en årshyra. I ert fall blir det avgörande om den nya hyran som hyresvärden vill ändra till är skälig eller inte, och överensstämmer med god sed i hyresförhållanden, 12:57 p.5 jordabalken. För att ta reda på om hyran som föreslås är skälig, så ser man till vad andra liknande lokaler på orten har för hyra, man ser även till vad hyresvärden förväntas kunna hyra ut den för (om det hade funnits flera villiga hyresgäster för den hyran som nu föreslås) som vägledning. Eftersom jag saknar information om vad hyran var förr, vad höjning ligger på, var lokalen ligger med mer så kan jag tyvärr inte ge en mer konkret bedömning än att nämna vilka faktorer man ser till för att avgöra om den nya hyran är skälig eller inte. Så ni behöver som första steg ta reda på om den föreslagna hyresökningen är skälig. Är hyresökningen är skälig har ni inte rätt till ersättning, är hyresökningen oskälig kan ni få ersättningen genom att skicka stämningsansökan till tingsrätten, men för först en dialog med hyresvärden och se om det kanske inte krävs att ni tar det till domstol för att ni ska få ut ersättningen eftersom det också blir negativ publicitet för hyresvärden, 12:60 JB. Hoppas detta är svar på er fråga, Med vänlig hälsning