Upplysningsplikt vid löneutmätning

2020-02-18 i Utmätning
FRÅGA |jag har ett skuldbrev till en privatperson och kronofogden vill veta min inkomst och skulder. kan man ta med denna skuld . de ska göra en löneutmätning
Linnéa Lind |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår det som att du undrar om det finns någon upplysningsplikt vid löneutmätning. Upplysningsplikt innebär en skyldighet att lämna information av visst slag. Eftersom du är skyldig någon pengar är du gäldenär.Allmänt om löneutmätningVid utmätning är det utsökningsbalken (1981:774) som är tillämplig lag. Det finns en möjlighet att utmäta lön månadsvis, där arbetsgivaren utbetalar ett visst belopp till Kronofogdemyndigheten (7 kap 1 §).UpplysningspliktInnan löneuppgifter ska gäldenären lämna uppgifter om tillgångar, skulder, levnadsförhållanden mm. för att det belopp man får behålla av lönen ska kunna fastställas. En gäldenär har i det här sammanhanget en upplysningsplikt (4 kap 14 § UB). Upplysningsplikten gäller dock bara tillgångar av ekonomiskt värde som kan förväntas driva in pengar för att betala av skulderna av skulden. Det finns alltså inte en direkt uttalad skyldighet att lämna uppgift om skulder. Upplysningsplikten gäller också den som gäldenären är skyldig pengar (4 kap 15 § UB). På så sätt är borgenären också skyldig att lämna uppgifter om gäldenärens skulder.Ditt fallEftersom privatpersonen som du är skyldig pengar har upplysningsplikt fyller det inte alltid någon funktion att utelämna uppgifter om skulder. Det kan också tilläggas att när man har löneutmätning och får ändrade ekonomiska förhållanden och medvetet inte lämnar uppgift om dessa, eller förtiger detta kan man göra sig skyldig till osann försäkran och straffas med böter eller fängelse (15 kap 10 § BrB). Om dina ekonomiska förhållanden ändras, t.ex. på grund av skulden, och du sedan underlåter att informera om detta finns därför risk för straffansvar. Jag skulle därför råda dig till att upplysa Kronofogdemyndigheten om skulden, särskilt eftersom syftet med löneutmätningen är att betala av skulder.Hoppas att du fått svar på din fråga!

Köpa lägenhet som kan bli samboegendom?

2020-02-18 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej!Om jag köper en bostad i syfte att jag och min sambo ska flytta in i den med min surrogategendom, hur blir bodelningen om vi väljer att separera? Fördelas värdet på bohaget på två?
Linnéa Lind |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förutsätter att det inte råder några tveksamheter om att ni är sambos. Om ni väljer att separera kan en sambobodelning komma att ske för att värdet av viss egendom ska fördelas mellan er. Det är sambolagen (2003:346) som är tillämplig i fråga om sambobodelning. Egendom som är föremål för sambobodelning kallas för samboegendom. Bostad eller bohag kan bli samboegendom om den inköps för gemensam räkning (3§).BostadenDu kommer att köpa bostaden i syfte att ni ska bo där tillsammans. Då bostaden kommer att vara inköpt för er gemensamma räkning kommer den också att utgöra samboegendom. Vid eventuell bodelning fördelas bostadens värde att mellan er. Det finns dock en viss möjlighet att avtala om en annan fördelning genom ett samboavtal.SurrogategendomI fråga om surrogategendomen är det inte helt lätt att förstå vad du syftar på. Jag förstår det som att surrogategendomen är bohag som har trätt i stället för något som utgjort enskild egendom. I samboegendomen ingår inte sådant som trätt i stället för egendom som mottagits med föreskrift om att den ska vara mottagares enskilda (4§ 3p). Om din "surrogategendom" har trätt i stället för enskild egendom ingår den inte i samboegendomen. Således kommer inte värdet att fördelas mellan er vid en eventuell sambobodelning.Sammanfattningsvis kommer bostaden att vara samboegendom men surrogategendomen inte att vara det. Om du skulle behöva vidare hjälp att upprätta ett samboavtal finns möjlighet att ta kontakt med våra jurister.Hoppas att du fick svar på din fråga!

När kan arv utmätas för arvtagarens skulder?

2020-01-17 i Testamente
FRÅGA |Hej, undrar följande:Om en person får ett arv, o har skulder hos tex kronofogdmydigheten, kan då denna instans gå in o ta sitt belopp från arvstagarens konto?Går det att sätta sitt ev arv på en annans konto vid bouppteckningen?
Linnéa Lind |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer inledningsvis att redogöra för om arvet är utmätningsbart för att sedan tipsa er om vad man kan göra för att undgå utmätning.Kan arvet utmätas?I fråga om arvet är det ärvdabalken (1958:637) som är tillämplig lag. Rätten till arv infaller vid arvlåtarens död (1 kap 1 § ÄB) och rätten till testamente infaller när man accepterar testamentet (14 kap 4 § ÄB). Det är vid dessa tidpunkter som arvet tas upp som rättighet hos arvingen och kan utmätas. När man är skuldsatt och det finns risk för utmätning av till exempel arv är det utsökningsbalken (1981:774) som är tillämplig lag. Egendom får utmätas för betalning av obetald skuld (4 kap 1 § UB). All egendom kan utmätas av annat inte framgår av lag eller särskild föreskrift (4 kap 2 § UB). Kronofogden har möjlighet att ta arvet i anspråk genom att begära utmätning, om arvet utgör ett ekonomiskt värde som arvtagaren har hemma hos sig eller förfogar över och presumeras vara ägare till (4 kap 17 § UB). Även ett arv som utgörs av pengar kan utmätas.Under vilka förutsättningar kan arvet inte utmätas?För att arvet ska kunna utmätas krävs emellertid att arvet är överlåtbart. Om arvet är oöverlåtbart kan det inte utmätas (5 kap 5 § UB). Arvet görs oöverlåtbart genom föreskrift om detta i testamente. Detta får till följd att arvtagarens får den ärvda egendomen och att borgenärer som arvtagaren är skuldsatt till inte kan göra anspråk på arvet.Sammanfattningsvis är arvet utmätningsbart från och med att arvet tillfaller arvingen vid arvlåtarens död. Det är därför inte effektivt att sätta över arv på annans konto vid bouppteckningen. Finns föreskrift om att arvet är oöverlåtbart i testamente och arvet tillfaller testamentstagare genom godkännande av testamente kan arvet inte utmätas. Jag skulle därför råda er till att se över möjligheten till att upprätta och taga testamente.Hoppas att jag besvarade din fråga!

Hur kan jag överlåta del av fastighet till min sambo?

2020-01-16 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej. Min sambo vill skriva in mig i sin fastighet med ett gåvobrev, jag undrar om exempelvis min bror och hans sambo skulle kunna vara vittnen utan att det blir problem?
Linnéa Lind |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag antar att din fråga rör fastighet som är fast egendom. Det är jordabalken (1970:994) som är tillämplig för förhållanden rörande fast egendom (1 kap 1 §). För överlåtelse av fastighet mellan sambor genom gåva gäller samma formkrav som vid överlåtelse av fastighet (4 kap 29 § JB och 4 kap 1 § JB). Gåvohandlingen är då en överlåtelsehandling som ska upprättas innehållandes uppgift av egendomen som ska överlåtas. Handlingen ska underskrivas av gåvogivaren och gåvomottagaren (4 kap 1 §). Det finns alltså inte krav på att vittnen ska närvara eller vilka som kan vara vittnen. Krav på vittnen aktualiseras främst i ärvdabalken (1958:637) avseende testamente (10 kap 1§ ÄB). Ett förordnande i testamente innebär dock ingen övergång av äganderätt.Ditt förvärv av del i fastighet innebär att du och din sambo innehar fastigheten med samäganderätt (4 kap 8 § JB). För att ditt förvärv ska bli fullständigt skyddat ska du ansöka om lagfart inom tre månader efter överlåtelsen (20 kap 1–2 § JB).Sammanfattningsvis så krävs det överlåtelsehandling som uppfyller krav på fastighetsöverlåtelse och lagfart för att ditt förvärv ska bli fullständigt skyddat. För detta krävs inga vittnen. Jag skulle inte rekommendera er till att förordna om detta i testamente då det inte innebär en övergång av äganderätt. För hjälp med upprättande av överlåtelseavtal kan du vända dig till våra jurister här.Hoppas att jag besvarat din fråga!

Rätt att träda i förälders ställe vid testamente

2020-02-18 i Testamente
FRÅGA |Hej, min mammas faster och hennes man var barnlösa och testamenterade till min mamma och hennes 2 systrar, min mamma och en av hennes systrar dog före fastern, 10 år tidigare hade maken avlidit, min fråga: är det bara den levande systern som ärver allt eller går det vidare till de avlidnas familjer? Fastern ändrade inget i testamentet efter de 2 syskonbarnen avlidit, fastern hade god kontakt med syskonbarnens familjer
Linnéa Lind |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!LagregleringTill att börja med är det ärvdabalken (1958:637) som är den tillämpliga lagen för arv. För att ha rätt att taga testamente är huvudregeln att man ska vara vid liv vid testatorns död (9 kap 2 §). Testamentet ska tolkas utifrån testatorns yttersta vilja (11 kap 1 §). Rätten att upprätta ett testamente gör det möjligt att sätta den legala arvsordningen ur spel, därför måste särskilda regler för testamente tillämpas. På så sätt kan ett förordnande i testamente göra det möjligt att frångå rätten för barn att träda i avlidnas föräldrars ställe (jmf 2 kap 2 §).Emellertid är ert testamente av en viss karaktär vilket innebär att testamentstagande personers rätt motsvarar en arvinges rätt (11 kap 10 § 2st). Det finns också en tolkningsregel som innebär att arvingar kan träda i testamentstagarens ställning om (1) testamentstagaren avlidit innan den gjort sin rätt gällande enligt testamentet och (2) att arvingarna till testamentstagaren hade varit arvsberättigade efter testatorn (11 kap 6 §).Tolkningsmöjligheter(1) Testamentstagare i form av er mamma och hennes systrar har tyvärr gått bort. Det framgår dock inte av din fråga om det i testamentet ges uttryck för att ni kan träda i era föräldrars ställe. Med stöd av ovannämnda tolkningsregler finns det en möjlighet att låta er barn träda i testamentstagarens - er mammas - ställe. (2) För att ni ska kunna träda i er mammas ställe krävs det att ni har arvsrätt efter fastern. Då ni är fasterns brors avkomlingar kan ni vara arvsberättigade (2 kap 2 §). Arvet ska fördelas lika mellan varje gren i släktledet. Detta innebär att ni kommer att få dela på er mammas del och er moster kommer att få lika mycket som er mamma hade fått. Det bör dock observeras att detta är en tolkning som gjorts utan vetskap om vad som faktiskt står i testamentet och vilka andra levande som kan finnas i släkten. Sammanfattningsvis så kan testamentet tolkningsvis skulle ge möjlighet till att ni kan träda i era avlidnas föräldrars ställe. På grund av det ovanstående råder jag er dock starkt till att låta upprätta ett nytt testamente eller göra ett tillägg i det befintliga. För vidare hjälp att upprätta testamente kan ni vända er till Lawlines jurister.Hoppas att du fick svar på din fråga!

Arvsordning efter att den efterlevande maken avlidit

2020-02-18 i Arvsordning
FRÅGA |Hur skall ett arv fördelas efter vår moster?Vi är två barn.Moster hade inga barn.Moster är syster till vår mor som är död.Moster var gift med en man som är död.Mosters man har en bror som lever.
Linnéa Lind |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ett kortfattat svar på din fråga är att hälften av arvet kommer att tillfalla den först avlidne makens syskon. Jag kommer förklara varför det är så nedan. Observera att jag i lösningsförslaget utgår från att det inte finns ett testamente.Arvet efter makenTill att börja med är det ärvdabalken (1958:637) som är den tillämpliga lagen för arv. För att vara arvsberättigad krävs det att man är en levande arvinge (1 kap 1 §). Var den avlidna gift ska kvarlåtenskapen tillfalla den efterlevande maken (3 kap 1 §). Som jag förstår situationen har din moster ärvt sin make eftersom hon var arvtagare till honom och levande vid hans död.Arvet efter mosternVid den efterlevande makens död har den först avlidnas bröstarvingar, föräldrar eller syskon rätt till halva kvarlåtenskapen (3 kap 2 §). Då mostern ärvt sin make och att arvet senare ska fördelas efter henne har därför den först avlidne makens bror rätt till hälften. Rätten kan inte testamenteras bort av den efterlevande maken. Den andra hälften kommer att delas mellan dig och ditt syskon i det fall föräldrar och syskon till mostern inte är vid liv (2 kap 2 §).Sammanfattningsvis innebär detta att den först avlidna makens bror har rätt till hälften och att ni har rätt att dela på resten, om ovanstående omständigheter är för handen.Hoppas att du fick svar på din fråga!

Arbetsgivarens uppgiftsskyldighet om man inte kallats till arbetsintervju

2020-01-16 i Arbetsgivarens skyldigheter
FRÅGA |Hej. Jag har blivit nekad en anställningsintervju och har begärt av företaget att få ut ett skriftligt dokumentmed vilka meriter de som har fått gått på anställningsintervjun har. Jag har hänvisat till lag 2008:567 kap 2 paragraf 4.arbetsgivaren har nekat att ge ut någon dokumentation. Med anledning av att de enligt dem inte rör sig om diskriminering och att företaget inte verka i offentlig sektor. Måste jag först nämna och bevisa att jag har utsatts för diskriminering innan jag kan begära ut dokumentation? Vem ut av oss har rätt?
Linnéa Lind |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som du nämnt i din fråga är det diskrimineringslagen (2008:567) som tillämpas när man vill begära ut skriftlig handling efter att man inte kallats till anställningsintervju. En sådan begäran framställs med stöd av just 2 kap 4 § DiskL. Det är också möjligt att framställa begäran om meriter rörande den som blev kallad till intervju enligt 2 kap 8 § DiskL. För de olika paragraferna gäller i huvudsak samma krav. Diskrimineringslagen är tvingande och omfattar därför även arbetsgivare utanför offentlig sektor (1 kap 3 § DiskL och 2 kap 1 § DiskL). Om arbetsgivare omfattats av diskrimineringsförbudet för de som söker anställning enligt 2 kap 1 § DiskL har de också uppgiftsskyldighet mot Diskrimineringsombudsmannen (4 kap 3 § 1st DiskL).Att du begärt ut skriftlig handling medför inte en direkt skyldighet för arbetsgivaren att lämna ut värdeomdöme eller negativa uppgifter. Det föreligger ingen bevisvärdering vid en sådan begäran. Du kan dock vända dig till Diskrimineringsombudsmannen som kan hjälpa dig med en begäran. Mot Diskrimineringsombudsmannen har arbetsgivaren en skyldighet att lämna ut uppgifter om meriter (4 kap 3 § 1st DiskL). Om arbetsgivaren inte lämnar ut uppgifter kan den bli skyldig att betala vite (4 kap 3 § 2p DiskL)Sammanfattningsvis har arbetsgivaren en uppgiftsskyldighet mot Diskrimineringsombudsmannen som är sanktionerad med vite. Denna gäller även om företaget inte är verksamt inom offentlig sektor. Jag råder dig därför till att kontakta Diskrimineringsombudsmannen för att de ska kunna hjälpa dig med din begäran. Hoppas att du fick svar på din fråga!

Kopia av testamente

2020-01-16 i Testamente
FRÅGA |Hej.Vi har skrivit ett testamente, undertecknat och klart. Nu vill vi ta en kopia och lägga på ett annat ställe. Hur gör man och hur formulerar man detta på kopian och vem ska vidimera detta?
Linnéa Lind |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag uppfattar din fråga har ni upprättat ett testamente med vittnen närvarande för att ert testamente ska uppfylla de formkrav ärvdabalken (1958:637) uppställer (10 kap 1 § ÄB). Nu vill ni lägga en kopia på ett annat ställe och undrar vilka krav som ställs för att kopian ska bli giltig.För upprättande av kopior av testamenten finns inga särskilda regler. Vid delgivning av testamente utges dock en vidimerad kopia av originalhandlingen (14 kap 4 § ÄB). I ert fall är det dock upprättande av en kopia och dess giltighet vid sidan av originalhandlingen som är aktualiseras. Avgörande blir då huruvida det går bevisa att originalet inte är återkallat (10 kap 5 § ÄB), och att kopian ger uttryck för testatorn yttersta vilja (11 kap 1 § ÄB). I domstolsavgöranden har en fotokopia av ett testamente ansetts utgöra en giltig handling då det ej fanns misstanke om att kopian inte överensstämde med originalet (NJA 1977 s 168, HovR T 2277-08, 2009-05-11). Således finns det inga krav på vittnen eller vidimering av kopia, så länge som det går att bevisa att handlingen överensstämmer med originalet och att det ger uttryck för testatorns yttersta vilja. Kopians giltighet är på sätt en bevisfråga. Avseende testatorns yttersta vilja ska hänsyn tas till när testamentet upprättades, om originalhandlingen uppfyllde formkraven och omständigheter i övrigt.Sammanfattningsvis så grundas kraven på kopior av testamenten huvudsakligen på domstolsavgöranden. Med bakgrund av detta måste jag därför råda er till att förvara originalet på en tillgänglig plats så att bevissvårigheter inte uppkommer i onödan. Jag kan även rekommendera er till att överväga en kopias nödvändighet. Hoppas att ni fick svar på er fråga!