Barnbidrag och växelvist boende

2021-01-27 i Underhåll
FRÅGA |Hej! Barnen, båda 12 år, bor växelvis varannan vecka sedan 5 år tillbaka. Mamman har ensam vårdnad. Pappa och Mamma delar på kostnader. Hon behåller hela båda barnbidragen då hon anser att Pappan tjänar bättre och därmed inte förtjänar hälften av barnbidraget. Får hon göra så? Kan ju inte vara rätt när barnen bor växelvis. Om hon inte får göra så, kan pappan begära hälften av barnbidraget retroaktivt av henne?
Anna Liss |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Huvudregeln för gemensam vårdnad är att barnbidraget ska delas lika mellan föräldrarna (16 kap 5 § socialförsäkringsbalken). Om ett barn bott varaktigt hos ena föräldern har denne rätt till hela barnbidraget (16 kap 6 § socialförsäkringsbalken), men vid växelvist boende lämnas barnbidraget med hälften till vardera flräldern efter anmälan av någon av dem (16 kap. 7 § socialförsäkringsbalken). Det är tyvärr inte möjligt att kräva ut barnbidraget retroaktivt. Om mamman i dagsläget får hela barnbidraget men barnen bor växelvist mellan föräldrarna kan föräldern anmäla att den ska få del av hälften av barnbidraget, vilket föräldern har rätt till. Här finns mer information om barnbidrag och hur en anmälan ensam kan görasav dig till Försäkringskassan för att i framtiden dela på barnbidraget.

Vårdslöshet i trafik - grov eller inte?

2020-12-30 i Trafikbrott
FRÅGA |Hej, min son 21 år körde ca 45km/h på 30 väg och fick sladd i skarp kurva och kanade då in i mötande bil. Mao körde för fort och oaktsamhet med tanke på väglaget var halt. Polisen Palm kom till plats pratade om möjligen grov vårdslöshet och därmed dagsböter och indraget körkort. Går detta under grov vårdslöshet? Har polisen rätt i detta? Mötande bils förare kunde gå själv men åkte med ambulans för vidare undersökning. Sonen blåste och ingen alkohol i kroppen. Aldrig tidigare straffad.Tack!
Anna Liss |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Jag tolkar din fråga som att du vill få svar på skillnaden mellan vårdslöshet och grov vårdslöshet i trafik och om din situation kan anses passa in på grov vårdslöshet i trafik. Den vägtrafikant som för ett motordrivet fordon och i väsentlig mån brister i den omsorg och varsamhet som till förekommande av trafikolycka betingas av omständigheterna döms för vårdslöshet i trafik till dagsböter (1 § lag om straff för vissa trafikbrott). Den som istället gör sig skyldig till grov vårdslöshet eller visar uppenbar likgiltighet för andra människors liv eller egendom döms för grov vårdslöshet i trafik till fängelse i högst två år (1 § 2 st. lag om straff för vissa trafikbrott). Frågan om någon gjort sig skyldig till vårdslöshet i trafik bedöms med utgångspunkt från de gällande trafikreglerna. Straffbestämmelsen får alltså sitt innehåll genom de allmänna och speciella föreskrifter som finns för trafiken, främst i trafikförordningen. Många av dessa föreskrifter är straffsanktionerade. Som exempel kan nämnas reglerna om högsta tillåtna hastighet (3 kap. 17 § trafikförordningen).Vårdslöshet eller grov vårdslöshet?Det ska till mycket för att det ska vara tal om grov vårdslöshet. Att färdas med en hastighet av 95 km/tim inom tättbebyggt område och passera en gatukorsning har exempelvis inte ansetts vara grov vårdslöshet i trafik (se NJA 1979 s. 274). Att färdas med en hastighet av 189 km/tim på en 110 km/tim- väg har inte ansetts utgöra grov vårdslöshet eller ens vårdslöshet, utan enbart hastighetsförseelse (se NJA 2001 s. 286). Att köra mot färdriktningen på en motorväg men vidta åtgärder för att undvika kollision har inte ansetts som grov vårdslöshet utan bara vårdslöshet (se Hovrättens för Västra Sverige dom 2010-01-26 i mål B 3739-09). Av praxis att döma krävs närmast att det funnits en betydande fara för att människor kommit till skada av handlandet för att bedöma detta som grovt (se NJA 1959 B 26). Alkoholförtäring är också vanligt vid dömande av grov vårdslöshet i trafik och kräver eventuellt inte samma risk för att människor ska ha kommit till skada för att bedöma som grovt (se NJA 1957 s. 513). En omkörning i ett backkrön, där omkörningen ansetts innefatta en betydande fara för kollision med mötande fordon med hänsyn till sikt- och trafikförhållandena har ansetts kunna utgöra grov vårdslöshet, även om utredningen i det specifika fallet inte ledde fram till en fällande dom. Att köra 130 km/tim genom en gatukorsning trots att trafiksignalerna slagit om till rött när denne varit ca 100 meter från korsningen har ansetts utgöra grov vårdslöshet (se NJA 1978 s. 251). Omkörning på höger sida av tre bilar på en bro med tät mötande trafik har ansetts som grov vårdslöshet (se RH 1988:140).Vad gäller i ditt fall?Det krävs därmed något utöver det vanliga för att dömas för grov vårdslöshet. Att påminna om är att det inte är polisen som bestämmer hur ett brott ska rubriceras eller bedömas, den bedömningen kan bara åklagare och domstol göra. Enligt min mening handlade det i ditt fall inte om någon särskilt hög hastighet. Visserligen brukar en 30- hastighet kunna motiveras med att skola eller liknande ligger i närheten men avgörande torde vara om någon allvarlig skada skulle kunna skett. Någon större skada har inte skett och någon alkohol har inte intagits. Enligt min mening, baserat på praxis handlar det här om vårdslöshet i trafik och inte grov vårdslöshet. Vänligen,

Provokation och förolämpning

2020-12-30 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Hej! En mörkhyad man hoppade oprovocerat på mig bakifrån med våld. Jag slog tillbaka och skrämde iväg honom, under tiden jag försvarade mig själv kallade jag honom i nåt med stil som: Din jävla n***rb*g, åk hem till din fattiga skithåla! Jag undrar om mitt uttryck är brottsligt, och ifall det faktum att han gick till attack först kan utgöra en ursäkt? Jag trodde inte jag skulle överleva om jag inte slog tillbaka.
Anna Liss |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Inledningsvis beskriver jag brottet förolämpning och hets mot folkgrupp för att därefter förklara om provokation kan vara aktuellt i fallet som en förmildrande omständighet och vad det i sådana fall skulle innebära.FörolämpningenDet uttalande som du beskriver kan klassas som förolämpning enligt 5 kap. 3 § brottsbalken. Att uttala sig mot någon annan på ett sätt som är ägnat att kränka den andres självkänsla eller värdighet klassas som brottet förolämpning (5 kap. 3 § brottsbalken).För att det ska klassas som förolämpning krävs att uttalandet är riktat till den specifika personen/personerna. I det här fallet krävs alltså att du uttalat dig till personen när denne var närvarande. Att istället snacka "skit" inför en tredje person om någon annan för att åhöraren därefter för detta vidare till målsägande är inte att klassa som förolämpning utan brottet förtal (5 kap. 1 § brottsbalken).Att något är ägnat att kränka den andres självkänsla innebär också att det i det enskilda fallet inte är avgörande om denne faktiskt blivit kränkt utan att gärningen typiskt sett är en sådan som kan orsaka kränkning. Att uttala sig så som du nämnt är att klassa som uttryck som kan orsaka kränkning.Hets mot folkgruppAv 16 kap. 8 § brottsbalken framgår att den som i ett meddelande som sprids uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan grupp av personer med anspelning på exempelvis hudfärg ska dömas för brottet hets mot folkgrupp. Bestämmelsen skyddar alltså både folkgrupper och andra grupper av personer när angreppet tar sin utgångspunkt i exempelvis hudfärg.Att använda uttryck som du beskriver kan bedömas vara ett sätt att uttrycka missaktning för en grupp av personer och leda till straff för hets mot folkgrupp. Missaktningen måste dock spridas, det räcker inte med att endast några få personer tar del av missaktningen. Om det funnits flera på platsen kan alltså detta vara tillämpligt. En hovrätt har bedömt att det varit fråga om uttalanden som uttrycker missaktning mot en grupp av individer med en viss hudfärg och ursprung när gärningsmannen sagt n**** flera gånger (Hovrätten för Nedre Norrland mål nr B 906-15). ProvokationProvokation tas i beaktning av rätten genom 29 kap 3 § 1 punkten brottsbalken. Det är en förmildrande omständighet som inte åsidosätter den tilltalades ansvar, men som ändå kan reducera påföljden denne får. Vad gäller provokation så beskrivs det i bestämmelsen att "brottet föranletts av någon annans uppenbart kränkande beteende", dvs. att brottet skett som en reaktion på någon annans uppenbart kränkande beteende. Det ska framstå som förståeligt att den tilltalade agerat som han eller hon gjort. Det brott där det ofta torde finnas anledning att beakta provokation är misshandel, dvs. att exempelvis förolämpning givit misshandel som reaktion. I det här fallet kan troligtvis viss förolämpning anses "försvarligt" i och med misshandeln. Däremot är det ett grovt uttalande och eventuellt även hets mot folkgrupp, vilket gör att en påföljd sannolikt skulle ges i alla fall. Vänligen,

Uppehållstillstånd

2020-12-21 i Migrationsrätt
FRÅGA |Om min sambo har ett tillfälligt uppehållstillstånd för ett år för att studera i sverige, får han då stanna kvar i sverige för att arbeta eller studera när det uppehållstillståndet går ut om vi varit ihop ca ett år men bara sambo i 4 månader? Innan han fick detta uppehållstillståndet bodde han och studerade i sverige i 4 år som flykting. Han har deltidsanställning och är ostraffad. Jag har heltids tillsvidareanställning och ekonomi att kunna försörja oss båda om så skulle behövas. Behöver han ansöka om någon ny sorts uppehållstillstånd eller kan han bli svensk medborgare? Eller borde vi gifta oss?
Anna Liss |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Det låter som att din sambo är kvalificerad dels för tillfälligt uppehållstillstånd på grund av anknytning (5 kap. 3 § utlänningslagen) och på grund av slutförda studier. Eventuellt kan han även vara kvalificerad för svenskt medborgarskap. Tillfälligt uppehållstillstånd pga slutförda studier Enligt 5 b kap. 8 § utlänningslagen ska en sökande som vid ansökningstillfället har ett uppehållstillstånd enligt 5 b kap. 3 § utlänningslagen (uppehållstillstånd för studier inom högre utbildning) beviljas ett uppehållstillstånd för en tid av ett år efter slutförda studier, om inte annat följer av lag och sökanden: slutfört en högskoleutbildning och utbildningen avser studier som motsvarar minst två terminer (ett år), avser att söka arbete eller undersöka förutsättningarna för att bedriva näringsverksamhet här, och har ett examensbevis eller utbildningsbevis som avser den slutförda utbildningen. För att beviljas ett sådant uppehållstillstånd krävs att personen kan försörja sig för tillståndstiden och har pengar för återresa, inte utgör ett hot mot allmän ordning osv (5 b kap. 9 § 1-4 p. utlänningslagen). Detta är ett alternativ. Ett annat alternativ är tillfälligt uppehållstillstånd pga anknytning: Tillfälligt uppehållstillstånd pga anknytning I 5 kap. 3 § utlänningslagen finns förutsättningarna för när uppehållstillstånd ska ges på grund av anknytning. Det som blir aktuellt i det här fallet är uppehållstillstånd som ska ges till en sökande som är make eller sambo till någon som är bosatt eller som har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige (5 kap. 3 § 1 p. utlänningslagen). Uppehållstillståndet ska gälla minst ett år. För att stanna i Sverige behöver han ansöka om ytterligare uppehållstillstånd, antingen permanent eller tillfälligt. I och med att ni är sambos är tillfälligt uppehållstillstånd på grund av anknytning uppfyllt. Huvudregeln är att en sökanden som vill ha uppehållstillstånd i Sverige ska ha ansökt om och beviljats ett sådant före inresan i landet (5 kap. 18 § utlänningslagen). Däremot finns undantag. Både ansökan om uppehållstillstånd när personen har ett uppehållstillstånd för studier enligt 5 kap. 10 § utlänningslagen (och slutfört 30 hp) samt om personen har stark anknytning till en person som är bosatt i Sverige och det inte skäligen kan krävas att personen reser till ett annat land för att ge in sin ansökan där gäller (5 kap. 18 § 9 punkten, 5 punkten utlänningslagen). Permanent uppehållstillstånd om EES- medborgare Den EES- medborgare som vistats lagligt i Sverige utan avbrott under minst fem år har rätt till permanent uppehållsrätt (3 a kap. 6 § utlänningslagen). Om sökanden är EES- medborgare kan permanent uppehållstillstånd vara gällande. Svenskt medborgarskap Kraven på vem som får bli svensk medborgare finns i lagen om svenskt medborgarskap. Enligt 11 § kan en sökande efter ansökan beviljas svenskt medborgarskap, om han eller hon har: styrkt sin identitet, fyllt 18 årpermanent uppehållstillstånd i Sverige,hemvist här i landet sedan fem år, ochhaft och kan förväntas komma att ha ett hederligt levnadssätt. I ert fall har han inte permanent uppehållstillstånd. Däremot finns undantag till kraven i 12 §. Om kraven i 11 § inte är uppfyllda får sökanden ändå medborgarskap dels om sökanden är gift eller sambo med en svensk medborgare. Här finns däremot vidare krav för att undantaget ska gälla. Om sökanden haft hemvist i Sverige kortare tid än tre år gäller inte undantaget. Har sökanden varit bosatt i Sverige längre tid än tre år brukar kravet på sammanboende reduceras i motsvarande mån. Om sökanden exempelvis haft hemvist i Sverige i fyra år och bott sedan ett år med en svensk medborgare är det tillämpligt. I ert fall har sökande haft hemvist i Sverige i 5 år och sammanboende i 4 månader, och därmed torde undantagen vara tillämpliga. Eventuellt kan alltså svenskt medborgarskap vara möjligt i det här fallet. Om inte har din sambo rätt till det gäller i vart fall tillfälligt uppehållstillstånd pga avslutade studier eller anknytning. Om sambon är EES- medborgare kan permanent uppehållstillstånd vara gällande. Vänligen,

Vårdnadshavare inte överens om hemspråk

2021-01-27 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Hej! Jag och barnets pappa är skilda. Barnet erbjuds modersmålsundervisning då jag har utländsk bakgrund. Barnets pappa vägrar att godkänna eftersom barnet och jag ändå bor i Sverige. Har han rätt till det? Om inte vilka balkar/ lagar stödjer barnets rätt till modersmålsundervisning.
Anna Liss |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! För besvarande av frågan spelar det roll om du och barnets pappa har gemensam vårdnad om barnet eller inte. I och med att du inte nämner något annat antar jag vid besvarandet att ni har gemensam vårdnad om barnet. Vid gemensam vårdnad är huvudregeln att båda vårdnadshavare ska vara överens, det krävs i princip gemensamma beslut om det mesta vid gemensam vårdnad (6 kap. 13 § föräldrabalken). Däremot behöver båda vårdnadshavare inte vara överens över alla små avgöranden som förekommer under den dagliga vården om ett barn (ex. kost, kläder, fritidsaktivitet osv.) Det anses att den förälder barnet under tidpunkten bor hos har rätt att fatta sådana beslut utan den andres samtycke.Men ju betydelsefullare avgörandet är, desto viktigare är det att båda vårdnadshavare tar del av beslutet. Angående beslut som är av ingripande betydelse för barnets framtid, såsom beslut som rör bosättning och skolgång har det uttryckligen föreskrivits att de inte får fattas endast av den ena vårdnadshavaren.Avseende beslut om hemspråk kan du alltså inte fatta det beslutet själv utan den andra vårdnadshavaren. Om du och barnets pappa inte kan komma överens i flera hänseenden och känner att möjligheten att samarbeta är liten kan det vara en eventuell anledning till förändring av vårdnadssituationen, om någon av er skulle önska det (6 kap. 5 § föräldrabalken). I sådana fall ska rätten besluta att någon av vårdnadshavarna ska bli ensam vårdnadshavare. Vänligen,

Stämning och upprättelse vid personskada

2020-12-30 i Domstol
FRÅGA |Hej!Jag blev den 19:e kraftigt biten i ansiktet av en jakthund, i min syster hem. Jag blev fick åka ambulans akut till sjukhuset, där dom lappade ihop mig så gott det gick. Ca 20 stygn läpp och munhåla. Det konstaterades att jag vid ett senare skede skulle vara behov av plastik kirurgi. Idag 30:e blir jag uppringd av akademiska sjukhuset för en kalles akut för att kolla på min skada dom säger även att bilderna var svarta och det kan vara för sent med plastik kirurgi. Läkare 1 sa att jag skulle gå hem och låta det läka och vänta tills dom kontaktar mig. Jag anmälde skadan till mitt försäkringsbolag, tyvärr så gällde inte min sjukvårdsförsäkring som jag har via jobbet av nån anledning vela dom inte betala ut ersättning för min skada dom bad mig att ta det via hundägarens försäkringsbolag. Hund ägaren vill inte att jag polisanmäler händelsen, utan sa att han kan ringa sitt försäkringsbolag och lösa det. Idag 30:e har jag fortfanrade inte fått något svar från ägaren gällande ersättningen från hans försäkringsbolag. Vilket är konstigt då jag fick svar efter 1 dag från mitt försäkringsbolag. Hur/Vart vänder jag mig för att få skadestånd och ersättning för min skada? Kommer ha men för livet, känselbortfall och fula ärr. Delar av min läpp kommer aldrig bli återställda. Jag jobbar delvis som modell vilket kommer resultera att jag inte kommer kunna göra det något mer heller. Vad rekommenderar ni mig att göra? Med vänlig hälsning, förvirrad Alexander
Anna Liss |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Inledningsvis nämner jag lite om ansvarsskyldigheten för skador hundar orsakar för att därefter gå vidare med dina möjligheter att få ersättning Hundägare har ett strikt ansvar för all skada som deras hund orsakat, även om ägaren inte varit vållande till skadan (19 § lagen om tillsyn över hundar och katter). Vad som ska ersättas är dels sjukvårdskostnader skadelidande kan ha haft, inkomstbortfall, fysiskt och psykiskt lidande av övergående natur (sveda och värk) eller av bestående art (ärr och liknande) (5 kap. 1 § skadeståndslagen). Vilka möjligheter finns till upprättelse?Det mest kostnadseffektiva sättet att få upprättelse är genom en överenskommelse med personen i fråga. Ibland kan det vara effektivt att visa att man annars kommer väcka talan i domstol och meddela parten om fördelarna att lösa saken utanför domstol. Om detta inte går vägen kan domstol genom tvistemål eller förenklat tvistemål vara lämpligt. Förenklat tvistemål kan användas om beloppet inte överstiger 23 250 kr. Fördelen med ett förenklat tvistemål är dels att vardera part står sina egna rättegångskostnader och att kostnaderna för processen inte springer iväg på samma sätt. För att få ut skadestånd måste du då väcka en skadeståndstalan genom att stämma personen som äger hunden. Här finns alltså två möjligheter. Antingen kan du väcka en tvistemålstalan via domstol eller så kan du väcka en förenklad tvistemålstalan. Detta gör du genom att ansöka om stämning hos tingsrätten (42 kap. 1 § rättegångsbalken). Att tänka på är att den förlorande parten står för båda parters rättegångskostnader i ett tvistemål, vilket gör att en tvist kan bli väldigt dyr beroende på hur omfattande den blir. Har du en rättsskyddsförsäkring (ingår i de flesta hemförsäkringar) täcker denna en del av dina tvistekostnader. Kolla med ditt försäkringsbolag om du har rätt till rättsskydd så att du kan planera eventuella framtida kostnader för tvisten bättre. Har du inte rättsskydd kan det vara så att du har rätt till rättshjälp. HÄR finns information om rättsskydd och rättshjälp.HÄR finns mer information om tvistemål och hur själva processen går till, samt information om blanketter för ansökan om stämning. Vänligen,

Offentlighet och sekretess gällande uppgifter i dom

2020-12-30 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |En vän kommer troligen bli dömd för stöld. Har inte skannat alla matvaror.Hon är aldrig dömd tidigare. Hon är livrädd för att hennes barn ska få reda på detta eller andra personer i samhället, så att hon förlorar sitt jobb. Det skulle påverka barnen fruktansvärt negativt. Finns det möjlighet att be om sekretess på personuppgifter i domen. ?
Anna Liss |Hej och tack för att du vänder dig till lawline! En dom utgör en allmän handling som var och en har rätt att ta del av (2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen (TF)). Rätten att ta del av domar är en stark, grundlagsskyddad rättighet. Domen blir allmän handling och kan lämnas ut i och med att den avkunnas (2 kap. 10 § 2 punkten TF). Handlingsoffentligheten kan bara begränsas med stöd i lag (2 kap. 2 § TF). Sådant stöd kan finnas i offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Sekretess kan begränsa handlingsoffentligheten. Bestämmelserna om huruvida sekretess omfattar specifika uppgifter finns i offentlighets- och sekretesslagen (OSL), och avseende uppgifter i domar i 36 kap. OSL. Däremot är det inte i alla typer av mål som sekretess kan antas omfatta den enskildes uppgifter. För att sekretess ska omfatta uppgifterna i domen måste någon av bestämmelserna i OSL passa in, i och med att handlingsoffentligheten bara får begränsas genom bestämmelser i lag. I fall där en bestämmelse passar in på situationen är det inte heller alla uppgifter som kan omfattas av sekretess, utan enbart de uppgifter som vid röjande kan antas innebära skada för personen det gäller eller någon närstående till denne. Här ska en sekretessprövning ske före utlämnande av handling. I ditt fall handlar det om brottmål. De måltyper som omfattas av bestämmelserna i lagen är främst familjerättsliga mål, affärs- eller friftförhållanden, vissa fall av medling samt mål om kollektivavtal, diskriminering m.m. Brottmål är inte en av de mål som kan omfattas av sekretess i 36 kap. OSL. Troligtvis kommer inte sekretess att kunna omfatta uppgifterna i domen. Vänligen,

Fel i vara - vem ansvarar?

2020-12-21 i Köplagen
FRÅGA |Hej!Vingar köpt en begagnad husvagn som var nybesiktigad utan anmärkningar. Väl hemkomna så förstår vi att något är fel då den förra ägaren har lastat bland annat förtält och tältpinnar i vagnens främre del för att öka vikten där. Vi upptäcker nu att hela chassit sitter löst då reglar, golv och front är uppruttet. Den förra ägaren har alltså lagt vikt över draget för att det inte skall märkas direkt vid framfart. Jag undrar nu om Bilprovningen som nyss godkänt vagnen kan hållas skadeskyldig då vagnen borde belagts med körförbud. Eller kan jag hålla privatpersonen skadeskyldig som sannolikt har känt till felet. Med vänlig hälsning, Malin
Anna Liss |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Säljarens felansvar regleras i Köplagen. Förutsättningen för att en köpare ska kunna begära prisavdrag/hävning och skadestånd är här att det kan anses föreligga ett fel i varan (30 § Köplagen). Om det visar sig att varan är felaktig har köparen rätt att kräva dels prisavdrag, som beräknas av förhållandet mellan det nedsatta och avtalsenliga priset motsvarande förhållandet mellan värdet på det felaktiga och det avtalsenligt skicket (38 § Köplagen). Köparen har även rätt att kräva skadestånd om han lider någon skada på grund av felet i varan (40 § Köplagen). Slutligen kan köparen häva köpet om felet är av väsentlig betydelse för honom och säljaren insåg eller borde insett detta (39 § Köplagen).Vad utgör en felaktig vara?Varan felaktig enbart om felet fanns vid riskövergångenDen avgörande tidpunkten för huruvida en vara är felaktig eller inte är vid överlämnandet av varan (21 § Köplagen). Då anses risken övergå från säljare till köpare. Har ett fel uppstått i varan före överlämnandet svarar alltså säljaren för felet även om detta visar sig först senare. Uppstår felet först efter riskövergången svarar köparen för felet. I ditt fall verkar det som att felet funnits före köpet.Avtalsenligt skick - ändamålsenligt skick påverkar vad som anses felaktigtI första hand ska varan stämma överens med vad som följer av avtalet (17 § Köplagen). I och med att du inte nämner att säljaren specificerat husvagnens skick ytterligare får man gå vidare till mer allmänna utgångspunkter kring skick. I regel ska varan då vara ägnad för det ändamål för vilket varor av samma slag i allmänhet används (17 § Köplagen), eller vara ägnad för ett särskilt ändamål om säljaren vid köpet måste ha insett detta särskilda ändamål och köparen haft anledning att förlita sig på säljarens sakkunskap och bedömning. Om varan inte stämmer överens i det ovannämnda anses den som felaktig.Fel som köparen får antas känt till vid köpet går inte att åberopaEn ytterligare dimension är att du inte får åberopa såsom fel det du måste antas ha känt till vid köpet (20 § Köplagen). Om köparen har undersökt varan före köpet får denne nämligen inte åberopa fel som hen borde märkt vid undersökningen. Här ställs dock inga omfattande krav av köparen. Det finns ingen skyldighet att undersöka en vara före ett köp, och har en undersökning skett ska det beaktas hur långtgående denne varit och vilka praktiska möjligheter köparen haft att vid undersökningen upptäcka felet. Är det så att felet krävt omfattande undersökning/mekanikerbesök krävs det inte av dig att du ska ha upptäckt ett sådant fel. För ett sådant krav förutsätter det att felet varit relativt lätt att upptäcka samt att du, vid upptäckt hade förstått vad felet innebar. Du nämner inget om undersökning, och i och med besiktningen har ni haft denna att förlita er på.Avgörande att du reklamerat feletOm det är så att felet fanns vid riskövergången och du inte kan anses ha känt till detta vid köpet går det ändå inte att åberopa felet om du inte reklamerat felet till säljaren inom skälig tid efter det att du märkt av felet (32 § Köplagen). Här torde ett par månader vara en skälig frist. Krav på innehållet i en reklamation är inte större än att det ska framgå att du är missnöjd med varan i fråga. Krav på användande av ordet "reklamation" finns inte. Meddelar du säljaren inom den tiden efter att du får kännedom om felet torde felet alltså gå att åberopa.En ytterligare förutsättning för påföljden hävning, om det är så att du vill häva köpet, dvs. att prestationerna går åter och i ditt fall att du får pengarna tillbaka + eventuella skador täckta är att du inom skälig tid efter att du märkt av felet meddelar säljaren att du vill häva köpet (39 § Köplagen). Bedömningen för vad som anses som skäligt torde vara densamma som den för reklamationssituationen.SkadeståndetAvseende skadeståndet har du som köpare rätt till skadestånd för den skada du lider till följd av att varan är felaktig (40 § köplagen), om säljaren inte visar att det förelegat ett hinder för att avlämna en felfri vara som ligger utanför hans kontroll som han inte skäligen kunde förväntas räkna med (force majeur). Skadeståndsansvaret inkluderar reparationskostnader, inkomstbortfall och andra kostnader relaterade till skadan. Avseende Bilprovningen har det funnits rättsfall på att företaget blivit skadeståndsskyldigt vid en felbedömning som orsakat en sakskada (NJA 1991 s. 138). Däremot torde detta vara en svårare process än att vända sig till säljaren direkt.I och med att husvagnen är felaktig och felet fanns före köpet kan prisavdrag, hävning och skadestånd vara aktuellt. Det du borde göra är i första hand att meddela säljaren att du vill åberopa felet och att du inte känt till detta vid köpet. Om säljaren inte medger detta kan det vara lämpligt att gå vidare. Ett förenklat tvistemål är att föredra om det omtvistade beloppet understiger 23 250 kr (ett halvt prisbasbelopp). Vänligen,