Återkallelse av körkort på grund av ringa narkotikabrott

2021-02-19 i Trafik och körkort
FRÅGA |Hej. Jag har ett ringa narkotikabrott maj 2019Sedan ett till december 2020. Sedan nu i februari 2020 fick jag innehav av narkotika eget bruk. 2 tabletter. Kommer det påverka mitt körkort något.? Kommer ja tappa körkortet ?Hur många ringa narkotikabrott krävs för att tappa körkortet ?
Lovisa Lindgren |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Grunderna för återkallelse av körkort finns i 5 kap. 3 § körkortslagen. I punkt 5 stadgas att ett körkort ska återkallas om körkortshavaren är opålitlig i nykterhänseende. Omständigheter som talar för att någon är opålitlig i nykterhänseende är till exempel att personen ifråga blivit dömd för narkotikabrott eller blivit omhändertagen för berusning enligt lagen om berusade personer (LOB). Det finns dock ingen exakt gräns för till exempel hur många ringa narkotikabrott som krävs för att körkortet ska återkallas. Istället görs en helhetsbedömning av risken för fortsatt misskötsamhet. Av denna anledning kan jag dessvärre inte svara på om du kommer att bli av med ditt körkort eller ej.Domstolen bedömde i RÅ85 2:41 att en person som dömts för tre rattonykterhetsbrott inom loppet av fyra månader inte skulle få körkortet återkallat på grund av opålitlighet i nykterhänseende. I RÅ 1986 ref. 113 hade en person vid tre tillfällen blivit omhändertagen enligt LOB. Inte heller denna person fick sitt körkort återkallat.Det krävs med andra ord ofta en ganska hög grad av misskötsamhet. Men som sagt görs en helhetsbedömning där det avgörande alltså är vilken risk till fortsatt misskötsamhet som du bedöms ha. De ovanstående rättsfallen är alltså ingen garanti för att du får behålla ditt körkort. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar

Att inte kalla en bröstarvinge till bouppteckning

2021-02-18 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej .Jag har en fråga jag inte tycks hitta svar på .Jag och mina syskon är osams och när mina föräldrar går bort har dom skyldighet att informera mig vid bouppteckning?Eller kan dom köra ful spel och inte berätta om deras död för att göra bouppteckning (dvs dela upp allt mellan dom men utan mig)? Om det nu är så att dom kan hålla det hemligt och försöka ta min arvs del ifrån mig vad kan jag då göra ?Är det brottsligt att lämna ute en arvinge och dela upp det utan den ?
Lovisa Lindgren |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i första hand i Ärvdabalken (ÄB). Alla dödsbodelägare ska kallas till bouppteckningBarn har alltid har rätt att ärva från sina föräldrar, oavsett vad som står i ett eventuellt testamente (7 kap 1 § ÄB). Detta innebär att du är en "legal arving", och vidare att du ska kallas till bouppteckningen (20 kap 2 § ÄB). Den dödsbodelägare som tar hand om dödsboets egendom, alternativt boutredningsmannen eller testamentsexekutorn har ansvar för att bland annat bestämma tid och ort för bouppteckningen. Det är också denne som ska se till så att alla dödsbodelägare (vilket du är) kallas till bouppteckningen (20 kap 2 § ÄB). Kallelse ska ske åtminstone 2 veckor i förväg. Skatteverket kan inte registrera bouppteckningen utan att du tagit del av denDu har alltså för det första en rätt att bli kallad till bouppteckningen. Om ett juridiskt ombud anlitas kommer denna kräva ut ett personbevis där det framgår att du är bröstarvinge, och därmed kalla dig till bouppteckningen. Om bouppteckningen görs utan juridiskt ombud kommer det ändå vara svårt för dina syskon att "komma undan". Detta beror på att det på bouppteckningen ska framgå vilka som deltagit på bouppteckningen. Om du inte deltar vid bouppteckningen, krävs att ett bevis om att du åtminstone har kallats bifogas (20 kap 3 § ÄB). Skatteverket får nämligen inte registrera bouppteckningen om du inte tagit del av den (20 kap 9 § ÄB). Beviset kan ha form av en skriftligt bekräftelse från dig, eller postens kvitto på ett rekommenderat brev med kallelsen till dig. Om Skatteverket inte får in dessa uppgifter kan de med föreläggande om vite sätta ut en tid inom vilken bristen måste avhjälpas. En ny bodelning får då göras.Om en bouppteckning och arvskifte ändå gjorts utan din vetskap Om bouppteckningen ändå, mot förmodan, har registrerats och ett arvskifte gjorts enligt denna, har du tio år på dig att göra din rätt gällande. Du får då överklaga till förvaltningsrätten (16 kap 4 § ÄB). Eftersom en registrerad bouppteckning är en offentlig handling, har du dessutom rätt att få ta del av den (2 kap 1 § tryckfrihetsförordningen). Detta görs genom att vända sig till Skatteverket.Dina syskon kommer alltså ha väldigt svårt att genomföra en bodelning utan dig. Jag hoppas du är nöjd med ditt svar. Har du ytterligare funderingar är du välkommen att återkomma!Vänliga hälsningar

Vad avses med direkt förlust enligt köplagen?

2021-02-15 i Köplagen
FRÅGA |Hej! Vad avses med en direkt förlust enligt 67§ KöpL? Är det ersättning för "utgifter, prisskillnad och utebliven vinst" som det står i paragrafen?
Lovisa Lindgren |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!67 § KöpL tillämpas vid en säljare eller köpares avtalsbrott. Den preciserar vilka skador som ska ersättas av den part som har brutit mot köpeavtalet. Skadestånd blir tillämpligt parallellt med en annan påföljd, till exempel avhjälpande, omleverans eller prisavdrag (se ex 30 § KöpL). Med direkt förlust menas sådana skador som är en omedelbar följd av avtalsbrottet. Typiska direkta skador är utgifter, övertidsarbete, hyreskostnad för en ersättningsvara under den tid som säljarens avtalsbrott varar, extra kostnader i form av tex dubbla transportkostnader, höjda driftskostnader och prisskillnader vid täckningstransaktioner. I förarbetena förklaras att direkta skador ska vara sådana skador som "till sin typ och omfattning är vanliga och förutsebara vid det aktuella avtalsbrottet". De indirekta skadorna sägs vara de som är "mera avlägsna och svårförutsebara" (prop. 1988/89:76 s. 48). Utebliven vinst är ett exempel på en indirekt förlust (67 § 2 st p.1). Vid skadestånd på grund av fel i varan kan exempel på direkta skador vara kostnad för varans undersökning eller kostnad för annan utredningen på grund av felet. Vid skadestånd i kombination med hävning kan exempel på direkta skador vara utgifter som är inte är återkrävbara, exempelvis tullar, skatter eller andra avgifter. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar

Namnbyte påverkan på testamente

2021-02-07 i Testamente
FRÅGA |Hej!Jag har bytt mitt förnamn som gäller fr 25/1 2021. Har skrivit testamente 2016. Måste jag skriva testamentet på nytt med det nya förnamnet?Mvh
Lovisa Lindgren |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser kring testamente finns i Ärvdabalken (ÄB).Det finns inga krav på att ett nytt testamente måste upprättas vid namnbyte. Det krävs inte heller att det befintliga testamentet ändras. Namnbytet påverkar alltså inte testamentets giltighet.Om testamentet inte redan innehåller ditt personnummer, kan jag dock rekommendera att lägga till det på ditt befintliga testamente. Det är som sagt inget krav, men kan göras för att reda ut eventuella oklarheter som kan uppkomma på grund av namnbytet. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar

Beloppsgränser och preskriptionstider för bidragsbrott

2021-02-19 i Övriga brott
FRÅGA |Hej,Jag undrar var de beloppsmässiga gränserna går mellan ringa bidragsbrott, bidragsbrott av normalgraden, grovt bidragsbrott och vårdslöst bidragsbrott samt vad de olika preskriptionstiderna för respektive brott är numera efter den nya bidragsbrottslagen som trädde i kraft från 1 januari, 2020 ?Efter vad jag har förstått är de beloppsmässiga gränserna, straffskalorna samt preskriptionstiderna att jämställa med de gränser som gäller vid bedrägeribrott ?
Lovisa Lindgren |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att besvara dina frågor får vi titta i Brottsbalken (BrB) samt bidragsbrottslagen (BBL).Gränsdragning mellan de olika graderna av bidragsbrottFör det första ska påpekas att det inte endast är beloppet som är det avgörande vad gäller grad av bidragsbrottet. Beloppet är definitivt vägledande, men även andra omständigheter, såsom om falska handlingar har använts eller om brottet är en del i en systematisk brottslighet är av betydelse. Det görs helt enkelt en bedömning av samtliga omständigheter i det enskilda fallet (3 § BBL). Precis som du säger har det uttalats i förarbetena att beloppsgränserna ska kunna jämföras med andra förmögenhetsrättsliga brott, såsom stöld och bedrägeri (prop 2006/07:80 s. 97). Ett ringa bidragsbrott bör, enligt uttalanden från Åklagarmyndigheten, understiga 2000 kr (RättsPM 2020:1 s. 5). För att brottet ska vara grovt, kan riktvärdet, efter en jämförelse med brottet "grov stöld", sägas vara över fem prisbasbelopp (RättsPM 2020:1 s. 5). I dagsläget motsvarar detta 238 000 kr. Vårdslöst bidragsbrottVad som är avgörande vid bedömningen av om straff för vårdslöst bidragsbrott ska dömas ut, är att den misstänkte begått brottet av grov oaktsamhet (4 § BBL). I de övriga fallen ska bidragsbrottet ha begåtts med uppsåt, det vill säga avsiktligen (1 kap 2 § BrB). Det är dock inte straffbart att genom grov oaktsamhet begå ett bidragsbrott om gärningen med hänsyn till beloppet och övriga omständigheter är mindre allvarlig (4 § 2 st BBL). Vad som avses med ett "mindre allvarligt" belopp kan sägas vara belopp under 6000 kr (RättsPM 2020:1 s. 5). PreskriptionstiderPreskriptionstiderna för de olika typerna av bidragsbrott är:- Ringa bidragsbrott: två år (om gärningen begicks innan den 1 januari 2020)- Bidragsbrott av normalgraden: fem år - Grovt bidragsbrott: tio år- Vårdslöst bidragsbrott: två år (om gärningen begicks innan den 1 januari 2020) (35 kap 1 § BrB). De nyaste ändringarna i BBL har dock medfört att preskriptionstiden för ringa och vårdslösa bidragsbrott begångna efter den 1 januari 2020 är fem år (7 § BBL). Hoppas du fick svar på din frågor!Vänliga hälsningar

Överklaga kommuns beslut

2021-02-16 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej,Jag undrar om vad som gäller när en kommun utfärdar lokala föreskrifter som missgynnar ett fåtal av kommunens innevånare. D.v.s. enligt min mening bryter mot kommunallagen andra kap §3 Likställighetsprincipen.Gäller föreskriften eller är den ogiltig?Är föreskriften olaglig eftersom den bryter mot lagen?Vilka påföljder kan komma ifråga om en kommnun bryter mot kommunallagen?
Lovisa Lindgren |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Likhetsprincipen stadgas, precis som du säger, i kommunallagens (KomL) 2 kap. 3 §. Överklaganden av dessa beslut hanteras i såväl kommunallagen som förvaltningslagen (FL). Vad likställighetsprincipen innebärPrincipen innebär att kommuner och regioner ska behandla alla invånare lika om det finns sakliga skäl för annat. Likställighetsprincipen kan endast åsidosättas om det i annan lag finns stöd för det, eller om det finns objektiva skäl för det.Vad du kan göra om du anser att beslutet strider mot principen Att en kommun fattat ett beslut som strider mot likställighetsprincipen innebär inte automatiskt att beslutet blir ogiltigt. Det är upp till förvaltningsdomstolen, eller i vissa fall Länsstyrelsen, att avgöra detta, på initiativ av en överklagan. Det innebär att om ingen överklagan görs, kommer kommunens föreskrift att fortsätta gälla, trots att det egentligen strider mot likställighetsprincipen. Beroende på vad det är för typ av föreskrift som fattats, ser överklagandeprocessen lite olika ut. Det görs antingen genom en så kallad laglighetsprövning, eller genom ett så kallat förvaltningsbesvär. Oavsett är överklagandetiden endast tre veckor från dess att protokollet lagts upp kommunens elektroniska anslagstavla respektive från dess att den berörda personen blivit delgiven beslutet (13 kap 5 § KomL och 44 § FL).Om det är ett beslut som ska överklagas genom laglighetsprövning kan rätten endast upphäva beslutet, eller låta det kvarstå (13 kap 8 § KomL). Om det är ett förvaltningsbesvär kan domstolen även besluta om att ändra beslutet, det vill säga fatta ett nytt beslut. Om du vill ha vidare vägledning kring hur du överklagar beslutet, vänligen återkom till oss med mer uppgifter kring vad föreskriften angår. Hoppas du är nöjd med ditt svar och lycka till!

God mans behörighet att sälja lägenhet utan samtycke samt återkallande av framtidsfullmakt

2021-02-07 i Alla Frågor
FRÅGA |Får en god man sälja stuga och lägenhet utan att ägaren gett sitt samtycke?Vad krävs för att man ska säga upp en framtidsfullmakt?
Lovisa Lindgren |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglering kring goda män finns i Föräldrabalken (FB). Bestämmelser om framtidsfullmakter finns i lag om framtidsfullmakter (LFF) och avtalslagen (AvtL). Får en god man sälja lägenhet eller stuga utan huvudmannens samtycke?En person som har god man har kvar sin rättshandlingsförmåga. Det innebär att den gode mannen som huvudregel inte kan företa rättshandlingar, såsom att till exempel sälja en stuga eller lägenhet, utan huvudmannen (ägarens) samtycke. Undantag finns vad gäller sedvanlig daglig hushållning, såsom normala inköp av kläder och livsmedel, betalning av hyra osv.Vid försäljning av en bostadsrätt eller fastighet krävs dessutom samtycke från överförmyndaren. Det krävs också att den gode mannen ansöker om ytterligare en god man som bevakar huvudmannens rätt vid försäljningen (14 kap 11 § FB). Om den gode mannen utan samtycke har sålt tex en lägenhet eller stuga är försäljningen inte bindande (11 kap 5 § FB).Vad krävs för att säga upp en framtidsfullmakt?För att säga upp en framtidsfullmakt ska fullmaktsgivaren återta eller förstöra fullmaktshandlingen/handlingarna. Fullmaktshavaren är skyldig att på begäran från fullmaktsgivaren lämna tillbaka framtidsfullmakten (8 § LFF och 12 § AvtL). Fullmaktsgivaren har rätt att återkalla fullmakten när hen vill, så länge fullmakten inte trätt i kraft.Hoppas du fick svar på dina frågor!Vänliga hälsningar

Arbete hos annan arbetsgivare vid arbetsbefrielse

2021-01-23 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |Hej! Jag är för tillfället arbetsbefriad då jag blivit uppsagd pga arbetsbrist. Är det okej att ev ta en timanställning på några timmar i veckan under arbetsbefrielsen på ett annat företag? Min arbetsgivare trodde det var okej om man man inte får ut en stor summa varje månad som man hade kunnat klara sig på för så ifall betalar ju arbetsgivaren ut lön i onödan...Men de var inte 100% på hur det funkar.
Lovisa Lindgren |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i lag om anställningsskydd (LAS).Precis som du och din arbetsgivare verkar vara medvetna om har du fram till att uppsägningstiden löpt ut rätt till lön och andra förmåner trots att du blivit arbetsbefriad (12 § LAS).Om du blivit arbetsbefriad och inte längre behöver stå till din arbetsgivares förfogande är det okej att arbeta åt en annan arbetsgivare. Utgångspunkten är dock att du inte har rätt till dubbla löner. Det innebär att din gamla arbetsgivare har rätt att räkna av den lön du får från din nya arbetsgivare, från den uppsägningslön du annars har rätt till (13 § LAS). Detta är dock något ni kan avtala bort. Om din arbetsgivare går med att på att betala din ursprungliga lön, utan avdrag, är det således helt okej.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar