Kan man som 68+ få en nyanställning med samma villkor som de som är yngre?

2021-10-03 i Övrigt
FRÅGA |Hej!Kan man får en fast anställning med samma anställningsvillkor som de under 65 efter att man har fyllt 65?Jag vet att man får jobba kvar men det är just nyanställning som jag vill ha information om.Med vänlig hälsning
Madeleine Runesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Jag ber också om ursäkt för att ditt svar har fått dröja något.Jag utgår att din frågar handlar om reglerna i lagen om anställningsskydd (LAS) och arbetstagares rätt att kvarstå i sin anställning till en viss ålder. Enligt LAS har en arbetstagare numera rätt att kvarstå i sin anställning till "utgången av den månad då han eller hon fyller 68 år". Från och med 2023 höjs dock denna ålder till 69 (32 a § LAS).Innebörden av bestämmelsen är att arbetstagaren mister mycket av det uppsägningsskydd som lagen ger en arbetstagare som inte än har fyllt 68 år. Enligt lagen gäller alltså följande för en arbetstagare som är 68 år eller äldre:- Saklig grund vid uppsägning krävs inte och en uppsägning kan inte heller förklaras som ogiltig om den sägs upp utan saklig grund. - Arbetsgivaren behöver inte iaktta 8 § andra stycket LAS gällande innehållet i ett uppsägningsbesked. - Arbetsgivaren har inte en skyldighet att ange grunden för uppsägning. - Inte en längre uppsägningstid än en månad. - Inte företrädesrätt till anställning vid uppsägning på grund av arbetsbrist och särskild sysselsättning. - Anställningen övergår inte till en allmän visstidsanställning eller vikariat till en tillsvidareanställning efter en anställningstid på mer än två år (se 33-33d § LAS). Med ovan nämnt kan arbetsgivaren och arbetstagaren dock avtala om andra fördelaktigare villkor än vad som anges i lagen. Som svar på din fråga kan man alltså som 68+ åring avtala med arbetsgivaren om att man ska ha samma anställningsvillkor som de som är yngre än 68 (2 § andra stycket LAS).Jag hoppas du känner att du fått svar på din fråga! Annars är du varmt välkommen att höra av dig till oss igen.Vänligen,

Vad har jag för uppsägningstid som provanställd och har jag rätt till ob-ersättning?

2021-10-03 i Anställningsformer
FRÅGA |Hej! Jag har sen förra veckan börjat arbeta som konditor (bakar bröd också) på ett kafe för X. Det är provanställning på 6 månader, med chans till tillsvidareanställning.Det står konditor på mitt anställningsavtal, men jag ska tydligen ta hand om luncher och diska också när kocken och diskpersonal är lediga. Jag trivs inte alls med att det ska vara så!Hur ser min uppsägningstid ut som provanställd inom X?Sen undrar jag också om jag har rätt till ob-ersättning. Det står flextid på mitt avtal. Jag får bestämma mina arbetstider själv säger min chef och har börjat vid 4-5 tiden på morgonen. Men min chef säger att jag inte får ob för de timmarna. Har jag rätt till ob -ersättning?Tack på förhand!Hälsningar/
Madeleine Runesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Jag får även be om ursäkt för att ditt svar har fått dröja.Jag kommer dela upp ditt svar i två rubriker utefter dina två frågor: 1. Vad du har för uppsägningstid som provanställd och 2. Om du har rätt till någon ob-ersättning.Gällande uppsägningstid som provanställdLagen om anställningsskydd (LAS) anger att provanställning får ske på högst sex månader. Om arbetstagaren eller arbetsgivaren inte vill att anställningen ska fortsätta kan båda parter avsluta anställningen innan prövotidens slut. Lagen anger ingen uppsägningstid för provanställning och det är därför som utgångspunkt fritt fram för dig avsluta anställningen när du vill. Din arbetsgivare har däremot en skyldighet underrätta dig minst två veckor i förväg att anställningen inte kommer fortgå eller övergå till en tillsvidareanställning (31 § och 6 § LAS).Notera dock att ditt anställningsavtal alternativt ett eventuellt kollektivavtal på arbetsplatsen kan reglera en uppsägningstid som gäller före lagens regler. Så min rekommendation är att du kollar upp detta först (2 § LAS).Gällande rätt till ob-ersättningOm man arbetar obekväma arbetstider, exempelvis tidiga morgnar i ditt fall, kan man ha rätt till ersättning för detta (ob-ersättning) om det regleras i ett kollektivavtal på arbetsplatsen eller om man avtalat om detta direkt med arbetsgivaren. Det finns dock ingen lag som reglerar rätt till ersättning för obekväm arbetstid.Min rekommendation i denna fråga är återigen att kolla upp om ett kollektivavtal finns på arbetsplatsen och i så fall om den säger något om ob-ersättning för dig. Om kollektivavtal saknas har du ingen rätt till ob förutsatt att du inte avtalat om det själv med arbetsgivaren, men så verkar inte vara fallet eftersom arbetsgivaren hävdar att du inte har rätt till det. Jag hoppas du är nöjd med ditt svar! Annars kan du alltid höra av dig till oss igen.Vänligen,

Får arbetsgivaren anordna hemgångskontroller?

2021-10-01 i Övrigt
FRÅGA |Hej om man är anställd på ett företag och företaget anlitar väktare för att ibland kolla de anställdas ryggsäckar eller annat när de går hem ifrån jobbet så ingen stjäl mm.Är det lagliggt o göra så?Mvh
Madeleine Runesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Det du beskriver är mest troligen en så kallad hemgångskontroll, en oanmäld kontroll av personalens tillgångar i anslutning till företagets personalutgång. Hemgångskontroller är inte reglerat närmare i lag men brukar förhandlas med fackförbund om arbetsplatsen har kollektivavtal.I Polismyndighetens föreskrifter finns det en skrivelse som anger att hemgångskontroll och liknande bevakning inte är att anse som butikskontroll. Denna skrivelse innebär vidare att personal som utför kontrollen ska vara uniformerade. Tänk därför på att det är viktigt att kontrollera att kontrollen utförs av en legitimerad väktare och att arbetsgivaren har informerat om att kontroller kan ske (3 kap. 3 § Polismyndighetens föreskrifter och allmänna råd om bevakningsföretag och bevakningspersonal, FAP 573-1).Notera dock att hemgångskontroller är "frivilliga", vilket innebär att väktaren inte med tvång kan kolla i din ryggsäck eller andra tillhörigheter utan måste ha ditt samtycke. Om du säger att du inte vill visa dina tillhörigheter kommer detta mest troligen att informeras till din arbetsgivare. Att under enstaka tillfälle vägra visa upp sin väska anses i normalfallet inte vara saklig grund för uppsägning, men det är inte otänkbart (se AD 1997 nr 29).Svaret på din fråga är därför ja, det är lagligt för väktaren att kontrollera dina tillgångar om du samtyckt till det. Väktaren kan inte tvinga dig men din arbetsgivare kommer mest troligen få reda på en eventuell vägran.Jag hoppas du är nöjd med ditt svar! Annars är du varmt välkommen att höra av dig till oss igen.Vänligen,

Kan arbetsgivaren skjuta upp ledighet för utbildning så länge att jag inte kan delta på utbildningen?

2021-09-12 i Studieledighet
FRÅGA |Studieledighetslagen ger arbetsgivaren rätt att skjuta upp ledigheten i sex månader. Kan arbetsgivaren skjuta upp ledigheten så jag inte kan delta på utbildningen?
Madeleine Runesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Precis som du skriver kan arbetsgivaren ha rätt att skjuta upp ledighet till en senare tid än vad arbetstagaren har begärt. Vill arbetsgivaren uppskjuta ledigheten ska hen genast underrätta arbetstagaren om detta och skälen för det (4 § lag om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning).Arbetsgivaren kan på egen hand skjuta upp ledigheten upp till sex månader efter att du framfört din önskan om ledighet. Om arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal som är aktuell för dig och hen vill att ledigheten ska börja senare en sex månader, krävs fackligt samtycke (5 § lag om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning).Om du inte fått påbörja din ledighet inom två år efter att du framfört din önskan om ledighet, har du rätt att påkalla en prövning i domstol angående frågan (6 § lag om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning).SammanfattningFörutsatt att du inte framfört önskan om ledighet för studier inom sex månader från då utbildningen börjar, så kan arbetsgivaren själv välja att skjuta upp ledigheten i upp till sex månader. Om arbetsgivaren fått fackligt samtycke kan hen skjuta upp ledigheten ännu längre.Jag hoppas du fått svar på din fråga! Om inte är du varmt välkommen att höra av dig till oss igen.Vänligen,

Vem ansvarar för när en hund biter en annan hund?

2021-10-03 i Skadeståndssansvar för djurägare
FRÅGA |Hej! Jag och min sambo var hemma hos hans syster med våran hund. I huset befann sig hela min sambos familj och 2 andra hundar. På kvällen kommer en bekant till min sambos syster och släpper in sin hund i huset utan att berätta det för någon. Ingen visste alltså att det kom en till hund. Min hund som då vaktar sin flock går till attack och biter hunden i benet så att den får sy. Är det jag som ska stå för kostnaden trots att hon släpper in en hund i min hunds revir utan att berätta för någon av oss andra hundägare?
Madeleine Runesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Lagen om tillsyn över hundar och katter anger att en hunds ägare eller innehavare har ett strikt skadeståndsansvar. Detta innebär att du som ägare ansvarar för all skada som din hund orsakar, även när du till exempel inte har tillsyn över hunden (19 § lag om tillsyn över hundar och katter). Ett djur räknas inom skadeståndsrätten som saker och en skada på ett djur utgör därför en sakskada. Eftersom din hund har bitit en annan hund har din hund därför orsakat en sakskada som du är skadeståndsskyldig för, även fast det kan kännas orimligt i situationen.Storleken på skadeståndsbeloppet kan dock sättas ned (jämkas) om hundägaren till den skadade hunden anses ha medverkat till skadan. Beroende på övriga omständigheter skulle det möjligen kunna anses att hundägaren har medvållat till skadan på sin hund genom att släppa ut hunden i ett hus med flertalet andra hundar utan att informera de andra hundägarna. Observera dock att det slutligen blir upp till domstol att besluta om jämkning är aktuellt och att det blir upp till dig att visa att den andre hundägaren har medvållat till skadan (6 kap. 1 § andra stycket skadeståndslagen).Jag hoppas du känner dig nöjd med ditt svar! Om inte kan du alltid höra av dig till oss igen.Vänligen

Anställningsavtal, kollektivavtal och lagen anger olika uppsägningstid. Vilken gäller?

2021-10-03 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |Jag har sagt upp mig. Det verkar svårt att fastställa uppsägningstiden. Jag har hittat tre varianter: 1. Signerat anställningsavtal från maj 2014 säger tre månaders uppsägningstid2. Kollektivavtal för tjänstemän på arbetsplatsen säger 2 månaders uppsägningstid3. LAS ger 1 månad om arbetstagaren säger upp sig själv, annars baserat på anställningstidNär jag skrev på för företaget fanns inget kollektivavtal. Företaget har anslutit sig till kollektivavtal flera år senare. Eftersom jag vill lämna och påbörja mitt nya jobb så tycker jag att det avtal jag skrivit på är till nackdel för mig. Både LAS och kollektivavtal skulle vara bättre för mig. Arbetsgivaren är orolig för att planerat arbete ska bli försenat och hävdar att det är tre månader som gäller. Har de rätt?
Madeleine Runesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!För att besvara din fråga blir det främst aktuellt att kolla på lagen om anställningsskydd (LAS) som reglerar uppsägningstid, men även medbestämmandelagen (MBL) kommer beröras eftersom den behandlar regler kring kollektivavtal. För det första är LAS semidispositiv, vilket innebär att ett kollektivavtal kan gå före vissa av lagens bestämmelser. För det andra är det möjligt att avtala om annan uppsägningstid i anställningsavtalet jämfört med vad LAS anger, så länge det inte är till nackdel för arbetstagaren (2 § LAS).Så lång uppsägningstid som möjligt för arbetstagaren anses vara det mest förmånliga för arbetstagaren. Anställningsavtalet hade därför kunnat gå före lagen eftersom avtalet ger rätt till en längre uppsägningstid. Kollektivavtalet går dock före både lagen och anställningsavtalet när det gäller uppsägningstid, även fast det anses vara till arbetstagarens nackdel (2 §, 11 § LAS och 27 § MBL). Förutsatt att kollektivavtalet gäller för dig som tjänsteman så ska arbetsgivaren följa vad som anges där och om det inte görs kan arbetsgivaren riskera att behöva betala skadestånd till facket (se 54–55 § MBL). Om du är medlem i det fackförbund som har kollektivavtal på arbetsplatsen eller inte får betydelse för om bestämmelserna i kollektivavtalet anses tvingande eller inte. Om du är medlem i det aktuella fackförbundet blir villkoret i ditt anställningsavtal ogiltigt eftersom kollektivavtalet anger ett annat villkor, oavsett om du varit medlem sedan tidigare eller blir medlem idag. Det gäller dock inte om du redan är bunden av något annat kollektivavtal (26 § och 27 § MBL).Om du inte är medlem i fackförbundet som har kollektivavtal har kollektivavtalet ingen tvingande verkan, men arbetsgivaren kan som sagt åka på skadestånd om hen brutit mot bestämmelsen i kollektivavtalet. Vanligtvis medger dock fackförbundet bättre villkor i det enskilda anställningsavtalet än vad som följer av kollektivavtalet men inte sämre villkor (54 § och 55 § MBL).SammanfattningUtifrån lagens bestämmelser ska kollektivavtalet gå före, det vill säga att två månader uppsägningstid ska gälla i ditt fall. Om du är fackligt medlem i fackföreningen som har kollektivavtal på arbetsplatsen blir denna bestämmelse tvingande och villkoret i anställningsavtalet på tre månader blir ogiltigt. Om du inte är fackligt medlem blir inte villkoret i anställningsavtalet ogiltigt men arbetsgivaren kan riskera skadestånd om fackförbundet motsäger sig villkoret. Fackförbundet kan dock gå med på att arbetsgivaren avtalar om mer förmånligare villkor med arbetstagaren, det vill säga en längre uppsägningstid.Min rekommendationOm du inte är medlem i något fackförbund sedan tidigare är mitt råd till dig att du blir medlem i den fackliga organisation som har kollektivavtal på arbetsplatsen, eftersom kollektivavtalets bestämmelser då kommer få tvingande verkan för dig. Om detta inte är möjligt är min rekommendation att du försöker komma överens med arbetsgivaren om en kortare uppsägningstid. Alternativt hör med vad det kollektivavtalsanslutna fackförbundet tycker om frågan eftersom det strider mot kollektivavtalet.Jag hoppas du känner att du är nöjd med ditt svar! Om du behöver mer hjälp med din fråga rekommenderar jag dig att boka tid med en av våra kunniga jurister.Vänligen,

Ingår villavagnen i bodelningen?

2021-10-01 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |6 min far har nyligen avlidit.Han var sambo och ägde en villavagn som var köpt innan de blev sambo.Kommer villavagnen som min far sedan tidigare köpt ingå i sambodelningen.
Madeleine Runesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!När en part i samboförhållandet avlider ska en bodelning ske för att fördela samboegendomarna mellan parterna. "Samboegendom" utgör sambornas gemensamma bostad och bohag som förvärvats för gemensam användning, om inte särskilt har avtalats eller egendom är enskild (3 §, 4 § och 9 § sambolagen). Villavagnen utgör inte sambornas gemensamma bostad eftersom villavagnen mest troligen inte anses vara fast egendom i detta sammanhang och verkar inte heller ha förvärvats för gemensam användning då den köptes innan samboförhållandet (3 § och 5 § sambolagen). Villavagnen utgör inte heller sambornas gemensamma bohag eftersom den inte kan vara avsedd för det gemensamma hemmet (6 § sambolagen). Svaret på din fråga är således nej, villavagnen kommer inte ingå i bodelningen eftersom den inte anses vara samboegendom.Om du har några fler funderingar kan du alltid höra av dig till oss!Vänligen,

Vad händer med hyresrätten om vi går isär?

2021-09-12 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej!Jag ska flytta ihop med min flickvän och tanken är att vi ska flytta till min hyresrätt där jag står. Hon har två barn men vi har inga GEMENSAMM barn.Vad händer i framtiden om vi skulle gå isär och hon står skriven på min adress? Får hon per automatik rätt till lägenheten då? Som sagt vi har inga egna barn ihop utan hon har 2 med två andra sen tidigare :)tack!
Madeleine Runesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Frågor kring vem som har rätt till hyresrätten vid en eventuell separation regleras i sambolagen (SamboL).Eftersom du skriver att det är din hyresrätt förutsätter jag att lägenheten skaffades innan samboskapet och utan avsikt att den skulle användas som er gemensamma bostad. I sådant fall ska hyresrätten inte betraktas som samboegendom och därmed inte ingå i någon bodelning. Som utgångspunkt ska därför hyresrätten tillfalla den som skaffade den innan samborelationen, det vill säga dig (3 § SamboL).Trots detta kan den andre sambon ha rätt att överta hyresrätten under förutsättning att hon "bäst behöver" den samt att det anses skäligt. Eftersom ni inte har några barn tillsammans gäller även att synnerliga skäl krävs för att din sambo ska få ta över lägenheten (22 § SamboL). Enligt förarbetena till lagen ska "synnerliga skäl" tolkas restriktivt och det ska förekomma mycket starka skäl av "social natur" för att övertagande skulle bli aktuellt. I sådant fall måste en intresseavvägning ske, varav ena partens vårdnad av icke gemensamma barn samt hur lång tid samboskapet varit kan få betydelse (prop. 1973: 32 s. 169).SammanfattningOm du och din sambo separerar i framtiden kan din sambo ha rätt till din hyresrätt förutsatt att hon bäst behöver den, det anses skäligt och synnerliga skäl föreligger. Detta gäller oavsett om hon står skriven på adressen eller inte. Eftersom ni inte har några gemensamma barn ställs det dock relativt höga krav för att hon ska få rätt att ta över lägenheten. Jag hoppas du fått svar på din fråga! Jag önskar dig allt gott i framtiden.Vänligen,