Hur och inom vilken tidram måste skadestånd krävas in?

2020-11-23 i Skadestånd på grund av brott
FRÅGA |Hej har en fråga om en gammal dom från år 2000Domen blev till fördel till övergrepp i rättsakOch blev tilldöm 10.000kr till min fördel har aldrig mottagit pengarna.Hur ska jag gå vidare?Tack för svar
My Öhman |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Först och främst vill jag fråga huruvida utfallet blev böter eller skadestånd och vilket av dessa du syftar på? Det är nämligen så att böter som straffpåföljd inte är några pengar som tillfaller brottsoffret, böter tillfaller nämligen staten. Har du i brottmålsprocessen eller vid sidan av denna även fört en skadeståndstalan så har du som utsatts för brott naturligtvis också rätt till ersättningen. En skadeståndstalan jämte en brottmålsprocess kallas för enskilt anspråk och ska ersätta skada du lidit till följd av brottet. Jag beskriver nedan hur du som brottsutsatt kan få ut din ersättning men också risken för att ditt skadeståndsanspråk är preskriberat, vilket skulle innebära att du inte kan få ut någon ersättning. Hur ska jag få ut mitt skadestånd?I de bästa av världar betalar gärningspersonen skadeståndet utan några motsättningar, ofta ser verkligheten inte ut så. Domstolen brukar i samband med att skadestånd döms ut kontakta kronofogden. Kronofogden kontaktar sedan brottsoffret för att undersöka möjligheterna att kräva gärningspersonen på betalning. Du kan också själv kontakta kronofogden med ett sådant ärende. Kan inte gärningspersonen betala finns möjligheten att få ut skadeståndet via ditt försäkringsbolag. Försäkringsbolaget får då en sk. Regressfordran på gärningspersonen vilket innebär att de i sin tur kan kräva denne på pengar. I fall då ovan nämnda tillvägagångssätt inte vinner framgång finns möjligheten att få ut en ersättning från brottsoffermyndigheten. Tyvärr är inte det ett alternativ för dig då en sådan ansökan måste göras senast 3 år efter att domen inte längre är överklagbar (då den vunnit laga kraft). När preskriberas skadestånd?När det gått en viss tid kan inte längre skadeståndet krävas in, det kallas då att skadeståndet preskriberas (8 § Preskriptionslagen). Preskriptionstiden för skadestånd är 10 år om inte preskriptionstiden för brottet är längre än 10 år, då gäller istället brottets preskriptionstid (2 § och 3 § Preskriptionslagen). Preskriptionstiden för övergrepp i rättssak är vid brott av normalgraden endast 5 år (17 kap. 10 § och 35 kap. 1 § Brottsbalken). Att notera är dock att försök till att då gärningspersonen att betala genom att väcka ärende hos kronofogden eller annars genom att skriva till denne och påminna om skadeståndet räknas som ett preskriptionsavbrott (5 § Preskriptionslagen). Ett preskriptionsavbrott innebär att preskriptionstiden börjar löpa på nytt (6 § Preskriptionslagen). Låt säga att du eller någon å dina vägnar år 2010 hörde av dig till gärningspersonen angående betalningen, en ny preskriptionstid börjar då löpa och skadeståndet preskriberas inte förrän år 2020. Sammanfattningsvis bör du först förvissa dig om huruvida skadeståndet är preskriberat eller inte. Har det inte gjorts några preskriptionsavbrott är det tyvärr försent i ditt fall då domen är så pass gammal. Du kan då inte kräva gärningspersonen på skadeståndet. Är domen inte preskriberad kan du vända dig till kronofogdemyndigheten eller ditt försäkringsbolag. Hoppas att du fick svar på din fråga!Hälsningar,

Är det olagligt att trolla eller spamma på internet?

2020-11-15 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej, kan det vara olagligt att trolla folk eller spamma forum med skräp på internet? Mvh.
My Öhman |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med dina funderingar. Vi ser ofta beteendet trolling och spamming när vi scrollar igenom diverse sociala medier. Frågan är om det är lagligt att uttrycka sig hur som helst på internet. Är det olagligt att "trolla"?Att framkalla gräl och ofruktbara diskussioner på nätet, så kallat "trolling", är i sig inte olagligt. Lagligheten i beteendet beror mycket på innehållet i det som uttrycks. Uttrycks hot kan beteendet utgöra brottet olaga hot (4 kap. 5 § Brottsbalken). Är det så att kommentarerna är nedsättande och ägnade att kränka någon kan det utgöra brottet förolämpning (5 kap. 3 § Brottsbalken). Utmålas någon som brottslig eller klandervärd för att andra ska missakta den personen så kan uttalanden klassas som brottet förtal (5 kap. 1 § Brottsbalken). Uttrycks missaktning mot en grupp av människor med anspelning på exempelvis sexuell läggning, etnicitet eller religion kan uttalandena utgöra hets mot folkgrupp (16 kap. 8 § Brottsbalken). För att nämna några brott. Är det olagligt att "spamma"?Lagligheten i "spamming" beror liksom i fallet för trolling mycket på innehållet uttalandena. Görs uttalanden som är brottsliga så blir spammingen brottslig. Att spamma någon kan dock utgöra ett brott oavsett vad som uttrycks. Skickas stora upplagor av meddelanden eller annat kontaktsökande till en person med avsikt att dessa ska verka störande så kan beteendet utgöra brottet ofredande (4 kap. 7 § Brottsbalken). Ofredande förutsätter att den som utövar beteendet vet med sig att de upprepande meddelandena uppfattas som störande. Sammanfattningsvis kan spamming vara olagligt oavsett innehåll om det riktas mot en särskild person. Trolling i sin rena definition är inte olagligt men kan utgöra brott om det som uttrycks är brottsligt. Hoppas att du fick svar på din fråga!Hälsningar,

Försäljning av ärvd fastighet - vad gäller angående förbättringar?

2020-10-18 i Omkostnadsbelopp
FRÅGA |Hej,Frågan jag har gäller avdrag vid försäljning av ärvd fastighet.Förbättringsutgifter (punkt 2) som tidigare ägare haft får dras av i 5 år . Men vad gäller för punkt 1?1.) till- och ombyggnad av fastighet (t.ex. ombyggnad av garage)2.) reparationer och underhåll av fastighet (t.ex. omläggning av tak, renovering av utrymmen osv.)Exempel:Jag och min syster ärver en fastighet av vår far och vi beslutar oss efter några år för att sälja den. Vid framräkning av beskattningsbar vinst undrar jag om vi, förutom anskaffningskostnaden vår far har haft, även får dra av hans utgifter för stadigvarande grundförbättring för bostaden, som exempelvis utbyggnad, omdragning av el osv, oavsett tidsperiod? Hälsningar
My Öhman |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Den som tar arv kliver in i arvlåtarens skattemässiga ställning (44 kap. 21 § Inkomstskattelag). Det innebär att du och din syster får göra samma skattemässiga avdrag som er pappa hade fått göra vid en försäljning. Som du själv nämner har ni rätt av göra avdrag på vinsten för omkostnadsbeloppet (44 kap. 13 § Inkomstskattelag). Omkostnadsbeloppet består av utgifter för anskaffning och förbättringar (44 kap. 14 § Inkomstskattelag). De avdragsgilla förbättringsutgifterna delas in i två grupper: förbättringar och grundförbättringar. Vad är förbättringar?Som förbättringar avses reparationer och underhåll på privatbostadsfastigheter som medfört att fastigheten blir i bättre skick än förut (45 kap. 12 § Inkomstskattelag). Att ett nyrenoverat hus renoveras på nytt med samma standard kan alltså i regel inte räknas som en förbättring, fastigheten förblir i samma skick. Förbättringar får dras av om de skett inom de 5 senaste beskattningsåret och till den del förbättringsutgifterna under ett beskattningsår överstiger 5000 kr (45 kap. 11 och 12 § Inkomstskattelag). Har underhåll under ett beskattningsår skett för exempelvis 3000 kr och det är den enda förbättringskostnader under det året så får kostanden inte dras av. Vad är grundförbättringar?En grundförbättring är en ändring i grundbyggnaden exv. att dra om el, byta från oljepanna till luftvärme, utbyggnation med mer. För grundförbättringar gäller ingen tidsbegränsning men det går inte att göra avdrag för grundförbättringar som skett innan år 1952. Liksom för vanliga förbättringar gäller för grundförbättringar att kostnaden måste överstiga 5000 kr (45 kap. 11 § Inkomstskattelag). Att notera är att gränsen på 5000 kr avser förbättringar och grundförbättringar tillsammans. Sammanfattningsvis har ni förutom anskaffningskostnaderna möjlighet att dra av förbättringsutgifter från de senaste fem beskattningsåren men också grundförbättringar utan någon direkt tidsbegränsning. Hoppas att du fick svar på din fråga. Hälsningar,

Brister i hyresrätt

2020-10-17 i Hyresrätt
FRÅGA |Hej! min flickvän skrev upp sig på ett hyresavtal i en förstahandslägenhet, efter att hon har haft tillgång till lägenheten i en månad, får hon reda på att lägenheten har svartmögel, vilket även fastighetsbolaget visste om utan att informera när avtalet skrevs på, har hon rätt för återbetalning och omedelbar uppsägning?
My Öhman |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Vad gäller vid brist i hyreslägenhet? Hyresvärden är skyldig att hålla lägenheten i fullt brukbart skick (12 kap. 15 § Jordabalken). Att det finns hälsofarligt mögel i lägenheten kan naturligtvis inte anses uppnå kravet på fullt brukbart skick. När det föreligger brister i bostadslägenheter ska hyresgästen i första hand förelägga hyresvärden att avhjälpa bristen (12 kap. 15 och 11 § Jordabalken). Ett föreläggande att avhjälpa bristen kan med fördel ske genom att hyresgästen skickar in en ansökan om åtgärdsföreläggande till hyresnämnden (12 kap. 11 § 5 punkten Jordabalken). Hyresnämnden anger då en tidsram för när felet måste vara avhjälpt (12 kap. 16 § Jordabalken). Är det så att hyresvärden då inte avhjälper bristen eller om ett sådant avhjälpande inte kan ske utan dröjsmål har hyresgästen rätt att med omedelbar verkan säga upp hyresavtalet. Uppsägning med omedelbar verkan får endast ske om bristen är av väsentlig betydelse för hyresgästen. De kända hälsoriskerna med att under längre perioder bo med svartmögel borde anses vara av väsentlig betydelse.Finns rätt till nedsättning av hyra? Under den tid lägenheten är behäftad med mögel har din flickvän även rätt till en skälig nedsättning av hyran (12 kap. 11 § 3 punkten Jordabalken). En förutsättning för nedsättning är att hyresvärden är upplyst om bristen, du nämner att de var medvetna om möglet men det kan vara en god idé att ha upplysningen "på svart och vitt" om hyresvärden skulle krångla. Hur stor nedsättning som är skälig beror på från fall till fall, varför det är svårt för mig att göra en närmare bedömning. Anses lägenheten vara helt obrukbar kan en fullständig nedsättning vara möjlig, men jag tror inte att det är fallet här. Går hyresvärden inte med på en hyresnedsättning kan delen av hyran som din flickvän vill sätta ned istället deponeras till länsstyrelsen (12 kap. 21 § Jordabalken). Fördelen med en deponering är att hyresvärden då inte kan vräka din flickvän med motivering att hyran inte har betalats.Sammanfattningsvis finns det i lägenheten en brist. Brister ska i första hand avhjälpas av hyresvärden, vilket kan ske genom ett åtgärdsföreläggande från hyresnämnden. Kan inte bristen avhjälpas utan skäligt dröjsmål och bristen för hyresgästen är av väsentlig betydelse så kan rätt till uppsägning med omedelbar verkan föreligga. Under tiden lägenheten är behäftad med fel har hyresgästen rätt till en skälig nedsättning av hyran. Lycka till! Hälsningar,

Minskning av efterarv och tagande från dödsbo

2020-11-15 i Efterarv
FRÅGA |Min moster dog 2004.Äktenskapet var barnlöst.Nu har även maken avlidit och vi efterarvingar kallades till bouppteckningen.Något testamente skrevs inte mellan makarna.Arvet på flera miljoner kronor efter min moster är så gott som borta.Hennes make skaffade en trettio år yngre kvinna som han testamenterat sin del till. Kvinnan i fråga har aldrig varit skriven eller bott på samma adress som honom.Han har under åren givit bort arvet efter min moster till henne.Några månader innan han dog skrev han över sin bil värd 200.000 kr på henne. Eftersom hon lever på socialbidrag och har betalningsanmärkningar så har hon inte råd att köpa bilen utan hon har fått den som gåva.Hon hade börjat sälja huset före hans död vilket upptäcktes och stoppades. Eftersom hon ensam har nyckel till huset så lär smycken och konst vara bortplockat när värderingen ska göras.Hon uppgav att hon bodde där vid bouppteckningen vilket jag kollade upp och meddelade juristen att så inte var fallet. Hur ska jag agera?
My Öhman |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Det låter som en knepig situation ni efterarvingar hamnat i efter mosterns makes död. Nedan kommer en lång redogörelse för hur efterarv fungerar och hur ni kan gå tillväga efter en så pass stor minskning av arvet. Hur fungerar efterarv?Makar ärver som bekant varandra (3 kap. 1 § Ärvdabalken). Arvet från en make ges om inget annat är sagt med fri förfoganderätt. Innebörden av fri förfoganderätt är att maken har rätt att minska eller öka arvet men inte att testamentera eller ge bort arvet i allt för hög utsträckning. Storleken på efterarvet beror på hur egendomsförhållandena såg ut mellan makarna vid tiden för den första makens död. Ni som efterarvingar ärver då en kvotdel av den efterlevande makens sammanlagda kvarlåtenskap, som då ska motsvara arvet efter mostern. Vad händer om arvet minskas?Då den efterlevande maken ärver med fri förfoganderätt har denne faktiskt rätt att minska arvet i viss utsträckning. Har det däremot skett en väsentlig minskning av arvet som beror på att den efterlevande maken har gett bort stora delar av arvet så kan efterarvingar ha rätt till kompensation. Kompensationen ges från den efterlevande makens arv, alltså den del han har testamenterat till den yngre kvinnan (3 kap. 3 § Ärvdabalken). En sådan åtgärd kräver att arvet har minskat väsentligt, vilket brukar anses vara en minskning runt 25 %. Är det så att det inte är möjligt att genom arvet efter den efterlevande maken täcka minskningen av efterarvet kan istället gåvorna som minskat arvet gå åter. Du nämner att kvinnan kort innan bortgången mottagit en bil i gåva, har hon mottagit bilen i vetskap om att det påverkar ert arv kan hon behöva lämna tillbaka bilen till dödsboet. Det gäller även andra gåvor som har getts inom 5 år från dödfallet.Är det okej att ta saker från oskiftat dödsbo?Att ta saker från ett dödsbo innan bouppteckning är inte okej. Vid bouppteckningen ska samtliga dödsbodelägare intyga att bouppteckningen stämmer. Har kvinnan då tagit egendom från dödsboet innan dess att bouppteckning skett gör hon sig skyldig till bedrägeri eller förskingring. Dessutom är dödsbodelägare som orsakat skada på dödsboet skyldig att ersätta övriga dödsbodelägare som drabbas (18 kap. 6 § Ärvdabalken). Innebörden blir då att kvinnan blir skyldig att återföra värdet av föremålen till dödsboet. Hur ska ni gå tillväga? Då mycket inte står rätt till i er situation rekommenderar jag starkt att ni snarast anlitar en jurist som kan ge er ytterligare vägledning i just ert fall. Det är en mycket bra investering för att få ut det arv som ni är berättigade till. Förslagsvis står Lawlines duktiga jurister till ert förfogande, boka tid här. Prata även med kvinnan och upplys henne om vilka konsekvenser hennes agerande kan få, ofta räcker det för att få slut på sådant beteende. Då det är brottsligt att ta egendom från ett dödsbo kan även polisära åtgärder kopplas in. Hoppas att du fick svar på dina funderingar, stort lycka till!Hälsningar,

Kan makes särkullbarn tillgodogöra sig mitt arv?

2020-10-18 i Särkullbarn
FRÅGA |Jag och min man har ett gemensamt barn och min man har även särkullsbarn. Jag har nu fått ett arv efter min mamma. Kan jag försäkra mig om att det arvet endast kommer vårt gemensamma barn tillgodo när både jag och min man har gått bort? I mammas testamente står att det är enskild egendom.
My Öhman |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Det korta svaret är att du inte behöver göra någonting särskilt för att arvet endast ska tillfalla ert gemensamma barn, det följer av lagen. Situationen som jag antar gör dig mest orolig är om du går bort före din man. Om du går bort innan din man kommer hela din kvarlåtenskap (giftorättsgods såväl som enskild egendom) ärvas av din man med fri förfoganderätt (3 kap. 1 § Ärvdabalken). Fri förfoganderätt innebär att din man kan öka eller minska på egendomen, men inte testamentera eller ge bort den. Ert gemensamma barn får då en kvotdel ur pappans egendom som denne har rätt till när pappan senare går bort. Exempel:Exempel: Din efterlevande mans kvarlåtenskap är 1000 kr, din kvarlåtenskap är 1 500 kr. 1 500 /2500 =0.6. 0.6 är er gemensamma sons kvotdel av sin pappas egendom som ska motsvara efterarvet från dig. När pappan avlider har han en total egendom på 3000 kr. Er gemensamma son får då ut sitt efterarv från dig motsvarande 1800 kr (3000x 0.6). Resterande kvarlåtenskap är pappans arv som ska delas lika mellan särkullbarnet och ert gemensamma barn.Som du ser från exemplet kommer din kvarlåtenskap endast ert gemensamma barn till godo även i fall då du avlider först. Möjligheten finns naturligtvis att den efterlevande maken spenderar upp större delen av arvet genom dåliga investeringar eller liknande. Är du orolig för det kan du skriva ett testamente där er gemensamma son ärver dig direkt. Testamentet kan avse hela ditt arv eller också bara de delarna som är enskild egendom eller också en viss summa. Hoppas att du fick svar på din fråga annars är du varmt välkommen att ställa en ny fråga till oss på Lawline. Hälsningar,

Vem har hand om dödsbos förvaltning?

2020-10-17 i Testamente
FRÅGA |Hej, jag har en fråga ang dödsbo;En person har tagit sitt liv, personen var ogift och barnlös, personens närmaste släktingar är en mor (änka) samt 2 bröder. Personen har lämnat efter sig ett testamente där personen önskar att all kvarlåtenskap skall gå till en god vän, samtliga blandade anser att testamentet är helt i sin ordning.Min fråga: vem är i detta fall ägare / delägare i Dödsboet och bör vara den som tar hand om det praktiska?Tack!
My Öhman |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Enligt lag är det efterlevande make och sambo, arvingar och universella testamentstagare som blir dödsbodelägare (18 kap. 1 § Ärvdabalken). Universell testamentstagare är den som enligt testamente ärver andel i eller hela den avlidnes kvarlåtenskap. Även då testamentstagaren i det fall du beskriver egentligen är den enda dödsbodelägaren ses släktingar som förlorar sin legala arvsrätt till följd av testamentet så som dödsbodelägare till dess testamentet vunnit laga kraft (18 kap. 1 § 4 stycket Ärvdabalken). I scenariot du beskriver godkänner alla legala arvingar testamentet vilket är ett av sätten som ett testamente kan vinna laga kraft. Testamentstagaren är därför ensam dödsbodelägare och ansvarar för dödsboets förvaltning. Hoppas att du fick svar på din fråga annars är du varmt välkommen att ställa ytterligare frågor till oss på Lawline.Hälsningar,

Brottsmisstänkts rätt till insyn

2020-10-17 i Förundersökning
FRÅGA |Jag har frågor om hur det fungerar kring när en person är brottsmisstänkt. Vad är det för skillnad på termen åtalsanmälan och inte polisanmälan?Om en person blir brottsmisstänkt, får denne information det på något sätt? Via polis/åklagare? Det råder förundersökningssekretess men vilken information har den brottsmisstänkte rätt att ta del av? Vad gäller kring att få information om anmälningsnummer, när anmälan inkom och /eller vilken kontakt som finns hos polis/åklagare?
My Öhman |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med dina funderingar. Termen åtalsanmälan rör främst kontrollmyndigheters skyldighet att anmäla brott till polis eller åklagare. Polisanmälan innebär att en person anmäler ett brott till polisen, det kan vara den som utsatts för brottet men även en annan utomstående person. En polisanmälan kan leda till att en förundersökning startas kring det misstänkta brottet. Vilken rätt till insyn har den brottsmisstänkte?Så fort misstankegraden når upp till "skäligen misstänkt" ska den som misstänks för brottet underrättas om misstanken när denne hörs (23 kap. 18 § Rättegångsbalken). Den misstänkte har också rätt att få reda på innebörden av misstanken och grunden för denna. Ofta sker det i förhör med polis. Innan misstankegraden når upp till skäligen misstänkt finns alltså ingen skyldighet att underrätta den misstänkte. När underrättelse om misstanke skett har den misstänkte rätt till löpande insyn i förundersökningen (23 kap. 18 § 2 stycket Rättegångsbalken). Rättigheten kommer med begränsningen att uppgiftslämningen till den misstänkte inte får vara till men för utredningen ( 10 kap. 3 § Offentlighets- och sekretesslagen). Det måste alltså kunna motiveras av förundersökningsledaren (som kan vara polis eller åklagare) varför ett uppgiftslämnande skulle vara till men för utredningen. Exakt vilken information som ska och inte ska lämnas ut till den misstänkte innan förundersökningen är avslutad beror alltså på fall till fall. Som du förstår blir det därför svårt för mig att besvara den frågan med ingående. Efter åklagare eller polis känner sig klara med förundersökningen ska en sk. slutdelgivning ske (23 kap. 18a § Rättegångsbalken). En slutdelgivning är till för den misstänkte och dennes försvarare ska kunna förbereda sitt försvar. Den misstänkte har du en fullständig rättighet att ta del av allt förundersökningsmaterial och begränsningar genom sekretess kan bara ske i en väldigt liten utsträckning, om alls (10 kap. 3a § Offentlighets- och sekretesslagen). Hoppas att du har fått svar på dina frågor. Återstår några frågetecken är du varmt välkommen att ställa en ny fråga till oss på Lawline. Hälsningar,