Förverkande av hyresrätt

2019-04-08 i Hyresrätt
FRÅGA |Hej. Jag har blivit vräkt från min lägenhet till 30 juni. Fick psykos och förde oväsen. Har fått ett brev om att jag ska ha hotat någon vilket jag ej har gjort. Granne/grannar ska ha blivit rädda. Hur ser lagarna kring detta ut finns det en chans att ändra på vräkningen?
Hugo Snöbohm Hartzell |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Hyresgästs skyldighet att inte störa sina grannarEn hyresgäst har en skyldighet att se till att dennes grannar inte utsätts för störningar i sådan omfattning att det kan försämra deras boendemiljö eller skada deras hälsa. Störningarna ska inte skäligen kunna tålas av grannarna. Detta framkommer av 12 kap. 25 § Jordabalken (JB). När man bedömer vilka störningar som måste accepteras söker man vägledning i den allmänna uppfattningen beträffande vad vanliga gäster i ett flerfamiljshus ska behöva tåla. Hänsyn tas i regel inte till att vissa gäster kan vara särskilt känsliga, utan det rör sig om en mer objektiv bedömning. Det är svårt för mig att dra någon slutsats i detta fall eftersom jag inte vet exakt vad som hänt. Att föra mycket oväsen och skrämma sina grannar borde dock räknas som störningar i boendet. Föreligger störningar i boendet ska hyresvärden meddela hyresgästen att genast upphöra med det störande beteendet. Hyresvärden ska även meddela socialnämnden. Hyresvärden måste dock inte meddela varken hyresgästen eller socialnämnden om hyresavtalet sägs upp med anledning av att störningarna är att anse som särskilt allvarliga. Ett exempel på särskilt allvarliga störningar är hot om våld mot exempelvis en granne. Kan hyresgäst bli förverkad på grund av oväsen och liknande? Att bli förverkad innebär att hyresrätten sägs upp med omedelbar verkan (i förtid). Enligt 12 kap. 42 § p. 6 JB kan hyresrätten förverkas om hyresgästen åsidosätter skyldigheterna i 25 § (se ovan) och inte rättar sig efter hyresvärdens tillsägelse. Om din psykos bara innebar störelser vid ett enstaka tillfälle och du därför rättade dig efter tillsägelse, borde hyresvärden inte ha rätt att vräka dig. Anses dock störningarna som särskilt allvarliga kan du förlora hyresrätten oavsett. Som jag redan sagt skulle detta kunna vara fallet om du t.ex. hotat en granne med våld eller angripit någon fysiskt. Hur kan du gå vidareFör det första råder jag dig att ta kontakt med din hyresvärd angående vräkningen och det potentiellt felaktiga påståendet att du hotat dina grannar. Vidare rekommenderar jag dig att vända dig till hyresnämnden (alternativt Kronofogden) för frågor kring ett eventuellt överklagande. Det är hyresnämnden som i första hand hanterar överklaganden beträffande exempelvis förverkande. För vidare rådgivning kan du kontakta Lawlines telefonrådgivning alternativt Lawlines juristbyrå.

Hur styrelsesuppleant avgår

2019-04-01 i Bolag
FRÅGA |Jag sitter som styrelsesuppleant i ett AB.Ägaren är Vd och så är det jag.Nu ska ägaren sälja av och sluta sin verksamhet.Jag fick veta det av ägaren när jag frågade om detta.Hon har inte tagit kontakt med mig för att informera.Jag har ingen insyn i företaget och hon har sagt att allt är bra när jag har frågat.Inget styrelsemöte el dyl. Ägaren tänker flytta till Finland och hon funderar på att lägga AB som vilande.Jag har varken tid eller lust att vara kvar i företaget.Hur gör jag? Har informerat ägaren att jag vill kliva av.Hon förstår det. Vad kan och vad får jag göra??
Hugo Snöbohm Hartzell |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Styrelsesuppleanter har till uppgift att ersätta styrelseledamöter när dessa inte kan delta vid exempelvis ett styrelsemöte. När suppleanten ersätter styrelseledamoten innehar suppleanten samma rättigheter och skyldigheter som den ordinarie styrelseledamoten. En suppleant kan alltså bara bli ansvarig för till exempel ett beslut när denne trätt istället för en ledamot när beslutet fattades.Du har rätt att lämna ditt uppdrag som suppleant på egen begäran. Ifall du blivit tillsatt genom bolagsstämma ska detta anmälas till bolagets styrelse, 14 § Aktiebolagslagen (ABL). Annars kan du anmäla din avgång till personen som tillsatte dig. Notera att reglerna i ABL om styrelseledamöter även tillämpas på styrelsesuppleanter. Din avgång gäller inte formellt förrän Bolagsverket har fått reda på den. Styrelsen ska egentligen anmäla ditt utträde till verket, men för att påskynda processen borde du kunna kontakta Bolagsverket och fixa det själv. Det finns mer information på deras hemsida angående detta. Slutsats: du har gjort helt rätt i att kontakta henne beträffande din avgång, och mycket mer behöver du inte göra för att ha rätt att frånträda ditt uppdrag.

Särkullbarns arvsrätt

2019-03-29 i Laglott
FRÅGA |Min man dog för ett tag sedan, han har barn sedan tidigare, vi har inga gemensamma och jag har inga barn. Vi har skrivit äktenskapsförord och testamente där allt står på mig, huset tog jag över innan vi gifte oss för 18 år sedan. Jag bara undrar vad särkullbarnen har rätt till vid en bouppteckning? Han hade inga tillgångar mer än en skatteåterbäring som får gå till begravning.
Hugo Snöbohm Hartzell |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Äktenskapsförord och testamenteEnligt 7 kap. 3 § Äktenskapsbalken (ÄktB) kan makar genom äktenskapsförord avtala att viss egendom ska vara undantagen från eventuell bodelning. Denna egendom utgör då så kallad enskild egendom. När en av makarna går bort, har den andra maken rätt till arv enligt 3 kap 1 § Ärvdabalken (ÄB). Detta innefattar också enskild egendom. Genom ett testamente kan man bestämma vem eller vilka som ska få ärva ens tillgångar när man går bort. Jag utgår ifrån att din make har testamenterat all sin kvarlåtenskap till dig. Särkullbarns arvsrätt Huvudregeln är att kvarlåtenskapen från den bortgångne maken först tillfaller den efterlevande maken. Den först bortgångnes arvingar har sedermera rätt till efterarv när den kvarlevande maken avlider. Detta framkommer av 3 kap 2 § ÄB. Ett undanag från huvudregeln finns dock beträffande särkullbarn. Ett särkullbarn har rätt att få ut sitt arv direkt, men har möjlighet att avstå sitt arv till fördel för den efterlevande maken. Särkullbarnet har då rätt till efterarv senare istället (3 kap 9 § ÄB). Sammanfattningsvis har din mans särkullbarn rätt att få ut sitt arv direkt i och med bouppteckningen, om de inte frånsäger sig denna rätt. Man får inte glömma att din man antagligen testamenterat all sin egendom till dig. Detta gör dock inte att särkullbarnen helt och hållet kommer att sakna arvsrätt. Då särkullbarnen är din mans bröstarvingar (barn) har de nämligen ett så kallat laglottsskydd. Enligt 7 kap 1 § ÄB har bröstarvingar alltid rätt till minst hälften av sin arvslott oavsett testamenten. Detta innebär att en förälder kan testamentera bort maximalt hälften av vad barnet hade haft rätt till att ärva annars. Tänkte illustrera laglottsskyddet med ett exempel: A och B är gifta. A går bort. A har ett särkullbarn från tidigare förhållande som heter C. A och B har inga barn tillsammans. A testamenterade bort all sin egendom till B innan han dog. Kvarlåtenskapen efter A uppgår till 1 000 000 kronor. Hade testamentet inte funnits, hade särkullbarnet C fått rätt att ärva allt. Laglottskyddet innebär då att C oavsett A:s testamente i alla fall har rätt till 500 000, d.v.s. halva den "riktiga" arvslotten.Märk även att det finns ett förstärkt laglottsskydd enligt 7 kap 4 § ÄB. Denna regel innebär att ifall arvlåtaren exempelvis skänker bort massa egendom precis innan dödsfallet för att minska bröstarvingarnas laglott, ska värdet på dessa gåvor läggas in i kvarlåtenskapen. Kvarlåtenskapen används sedan för att räkna ut laglotten. För vidare rådgivning rekommenderar jag dig att vända dig till antingen Lawlines telefonrådgivning eller Lawlines juristbyrå.

Arv från utlandet

2019-03-28 i Arvsskatt
FRÅGA |Vi är två syskon vars pappa nyligen avlidit i USA. Han var gammal och hade bott där större delen av sitt liv. Vi har nu fått ärva en större summa pengar. En del kommer från försäljningen av ett hus och den har vi redan mottagit. Andra delar är pengar placerade i olika typer av finansiella instituet, vi tror det är frågan om pensionsförsäkring och kapitalförsäkring. Vi ska meddela instituten hur vi vill ta emot pengarna, som engångsutbetalningar eller många utbetalningar under längre tid. Vi behöver veta vad som gäller i Sverige t.ex. för skatt. Vi har varit i kontakt med Skatteverket men de hänvisar till sin rättsdatabas som är svårtillgänglig för en lekman. Finns även annat att tänka på? Hur kan man gå vidare?
Hugo Snöbohm Hartzell |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Till att börja med är arv helt skattefritt i Sverige enligt 8 kap. 2 § Inkomstskattelagen (IL). Inkomster av arv tas således inte upp till beskattning för mottagaren alls. Det kommer antagligen inte vara några problem med att sätta in pengarna på banken. För säkerhets skull råder jag dig dock att meddela banken att pengarna härrör från arv så de vet vart överföringen kommer ifrån. Om summan av arvet överstiger 150 000 är banken nämligen skyldig att lämna en så kallad kontrolluppgift till Skatteverket. Du ska då vara beredd på att bevisa att inkomsten faktiskt härrör från ett arv. Detta borde du kunna bevisa genom att exempelvis visa upp en bouppteckningshandling eller ett testamente eller liknande. Får vidare rådgivning rekommenderar jag dig att vända dig till antingen Lawlines telefonrådgivning alternativt Lawlines juristbyrå. Jag rekommenderar vidare att även försöka ta kontakt med Skatteverket igen, eftersom de är den ansvariga myndigheten för skattefrågor.

Betalningsansvar förening

2019-04-01 i Föreningar
FRÅGA |En registrerad förening (ej ekonomisk) som hamnar i skuld på grund av bl a obetalda hyror mm vem har betalningsansvaret ?Hyreskontraktet är undertecknat av styrelsen.
Hugo Snöbohm Hartzell |Jag utgår från att det inte rör sig om en ekonomisk förening eftersom det uttryckligen står i frågan. Är det ingen ekonomisk förening så är det en så kallad ideell förening. En ideell förening kan även den bedriva näringsverksamhet, men har ofta ett annat ändamål än att bara främja medlemmarnas ekonomiska intressen. De grundläggande kraven för en ideell förening är att det ska ha antagits stadgar samt finnas minst tre styrelseledamöter. Det finns ingen lag som specifikt avser ideella föreningar, utan reglerna härrör framförallt från praxis, normer och analogier från Lagen om ekonomiska föreningar.En ideell förening är en juridisk person, vilket innebär att den själv exempelvis kan teckna avtal, ha anställda, vara part i rättegång och äga egendom. Föreningars medlemmar och företrädare har inget personligt betalningsansvar för föreningens skulder. Föreningen är ett eget rättssubjekt och svarar således för sina egna skulder. Skulle föreningen i fråga mot förmodan inte räknas som en ideell förening, är dock medlemmarna betalningsskyldiga för eventuella skulder. I vissa fall kan styrelseledamöter bli skadeståndsskyldiga gentemot föreningen, ifall de uppsåtligen eller av vårdslöshet orsakat föreningen skada. Det finns dock inget i frågan som tyder på att så skulle vara fallet. Slutsats: en förenings medlemmar samt dess företrädare (styrelseledamöter) har som huvudregel inte något betalningsansvar för föreningens skulder. För vidare rådgivning rekommenderar jag dig att vända dig till Bolagsverket.

Bodelning sambo bostad

2019-04-01 i Bodelning
FRÅGA |Hej Om jag äger en villa till 100%, står ensam för lånen. Vid separation, har min sambo rätt till hälften vid en separation? Hur lång tid efter en separation kan han kräva en bodelning?
Hugo Snöbohm Hartzell |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad händer med den gemensamma bostaden?När ett samboförhållande avslutas, ska samboegendomen vid bodelning delas lika mellan samborna. Samboegendom innefattar bostad och bohag som förvärvats för gemensam användning enligt 3 § Sambolagen (SamboL). Om du köpte villan innan ni blev sambor kommer den förmodligen inte ingå i en potentiell bodelning. Däremot om den förvärvades under samboförhållandet (eller innan för gemensam räkning) bedöms den som förvärvad för gemensam användning och ska således ingå i bodelningen. Värt att notera är att sambolagen är dispositiv enligt 9 § SamboL, vilket innebär att sambor kan avtala om huruvida viss samboegendom ska ingå i bodelningen eller inte. Detta gör man genom så kallade samboavtal. Jag utgår dock från att något sådant inte finns här. Något du dessutom bör veta är att det finns en övertaganderätt av bostaden för den sambon som behöver den bäst, 22 § SamboL. Detta gäller även ifall bostaden inte utgör samboegendom och regeln är inte möjlig att avtala bort. Övertagande blir oftast aktuellt på situationer då exempelvis barn är inblandade eller andra betydelsefulla omständigheter föreligger. Märk dock att övertagandet bara avser gemensam bostad som är bostads- eller hyresrätt. Hur lång tid efter separationen kan han påkalla bodelning? En bodelning är inget måste när sambor ska separera. Det krävs att någon av samborna begär det. Denna begäran måste ske inom ett år från och med att samboförhållandet avslutades, enligt 8 § SamboL. Slutsats: gemensam bostad ska ingå i bodelningen om den förvärvades för gemensam användning och begäran om bodelning måste framställas inom ett år från separeringen.För vidare rådgivning rekommenderar jag dig att vända dig till Lawlines juristbyrå alternativt Lawlines telefonrådgivning.

Makes arvsrätt och efterarv halvsyskon

2019-03-29 i Efterarv
FRÅGA |Min halvbror har avlidit. han var gift, inga barn Inget testamente skrivet. Hustrun ärvde. Vad händer när hon går bort? Hustrun har en helsyster. Min bror har 3 halvsyskon. Kan hustrun göra vad hon vill med arvet?
Hugo Snöbohm Hartzell |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Makes arvsrätt och den fria förfoganderättenNär en make avlider upprättas en bodelning. Den del som tillfaller den avlidne maken, ärver den efterlevande maken precis som du säger. Detta framgår av 3 kap. 1 § Ärvdabalken (ÄB). Den del den efterlevande maken ärver från den bortgångne, innehas med så kallad fri förfoganderätt. Detta innebär att maken får disponera över egendomen, vilket bland annat innefattar rätt att konsumera eller sälja den. Notera dock att hon inte har rätt att testamentera bort egendomen eller skänka bort en stor del av den i gåva. Makes arvsrätt är egentligen ingen "riktig arvsrätt" eftersom make inte tillhör någon av de tre arvsberättigade klasserna. Det som händer när den efterlevande maken sedermera avlider är nämligen att den först bortgångne makens arvingar har rätt till efterarv (3 kap. 2 § ÄB). Efterarvet består av samma procentuella andel av förmögenheten som den kvarlevande maken ärvde från den först avlidne. Den andel som frun fick rätt till av bodelningen innehar hon med full äganderätt. Denna kvarlåtenskap kommer att delas mellan hennes arvingar som vanligt när hon går bort, d.v.s. hennes syster (om hon inte har några andra arvingar). Efterarvet Enligt 3 kap. 2 § ÄB har enbart den första och andra arvsklassen rätt till efterarv. Den första arvsklassen består av bröstarvingar, det vill säga barn (2 kap 1 § ÄB). Finns inga bröstarvingar, går man vidare till andra arvsklassen. Den består primärt av arvlåtarens föräldrar (2 kap. 2 § ÄB). Har föräldrarna gått bort, träder föräldrarnas barn (det vill säga den avlidnes syskon) in istället. Detta omfattar även halvsyskon, men dessa har endast rätt till arv för den del som skulle ha tillfallit deras faktiska förälder om denne var vid liv. Jag tolkar situationen som att din halvbror varken har några barn eller föräldrar vid liv. Då är du och din brors resterande halvsyskon berättigade till efterarv för den delen er gemensamma förälder skulle ha ärvt om denne var vid liv. Tänkte illustrera halvsyskons arvsrätt med ett exempel:Tänk dig att A avlider utan några bröstarvingar eller föräldrar vid liv. A har ett helsyskon som heter B och ett halvsyskon som heter C (barn till A:s pappa från tidigare förhållande). Kvarlåtenskapen uppgår till 1 000 000 kronor. B och C kommer att dela på arvet som pappan hade fått (d.v.s. 500 000 / 2 = 250 000 var). B kommer även att ärva den delen mamman hade haft rätt (d.v.s. 500 000 till B också). Kontentan är att halvsyskon bara har rätt att träda in arvsrättsligt för den gemensamma föräldern med halvsyskonet. För vidare rådgivning rekommenderar jag dig att vända dig till antingen Lawlines telefonrådgivning eller Lawlines juristbyrå.

Makes arvsrätt

2019-03-28 i Make
FRÅGA |HejMin fru gick bort för ett tag sedan och vi hade äktenskapsförord, varken hon eller jag har några barn, den enda släktingen är hennes mor, då undrar jag om det är jag som ärver huset eller hennes modermvh Sukjoo Green
Hugo Snöbohm Hartzell |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! ÄktenskapsförordGenom äktenskapsförord kan makar avtala om att viss egendom ska vara undantagen från bodelning. Egendomen räknas då som enskild egendom, 7 kap 3 § Äktenskapsbalken (ÄktB). Ett äktenskapsförord är dock inte samma sak som ett testamente. Man disponerar inte över arvsrätt genom ett äktenskapsförord. Även ifall bostaden skulle anses vara din makes enskilda egendom har du fortfarande rätt till arv enligt nedan. Makes arvsrätt När ett äktenskap löses upp, i detta fall genom att din make har gått bort, ska en bodelning ske. Vardera makes andel kommer då vara 50 % av det totala giftorättsgodset. Den delen som tillhör den bortgångne maken tillfaller i regel den efterlevande maken. Detta kallas makes arvsrätt och framkommer av 3 kap. 1 § Ärvdabalken (ÄB). Du kommer alltså att ärva det som tillhör din make efter bodelningen. Sedermera när du går bort kommer hennes moder (och ifall hennes moder gått bort - hennes syskon) ha rätt till efterarv, 3 kap. 2 § ÄB. Efterarvet består av den andel av er totala förmögenhet som du ärvde av din make. Märk att det du ärver från din make ägs med så kallad fri förfoganderätt. Du kan då disponera över tillgångarna men inte exempelvis testamentera bort egendomen.Hoppas detta gav svar på din fråga! För vidare rådgivning rekommenderar jag dig att vända dig till Lawlines telefonrådgivning eller Lawlines juristbyrå.