Kan skolan tvinga mitt barn att gå till skolan trots covid-19?

2020-04-19 i Skola och utbildning
FRÅGA |Kan skolan tvinga mitt barn går till skolan trots Corona viruset. Finns det inte undantag i skollagen när det gäller Corona viruset. Vissa skolor är stängda och vissa är öppna!
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I Sverige har alla barn som är bosatta i Sverige och går i grundskolan skolplikt, skollagen 7 kap 2 och 4 §. Det är du som vårdnadshavare som har ansvar för att skolplikten fullgörs, det vill säga att du är skyldig att se till ditt barn faktiskt går till skolan, skollagen 7 kap 20 §. Om barnet inte fullgör sin skolplikt på grund av att du brister i ditt ansvar har kommunen möjlighet att förelägga att skolplikten ska fullgöras vilket kan förenas med vite, skollagen 7 kap 23 §. Det innebär att om barnet fortsättningsvis inte går till skolan så får du betala pengar till kommunen till dess att barnet börjar gå till skolan igen. På så sätt finns det alltså en möjlighet för kommunen att "tvinga" barn att gå till skolan i vissa fall. Så vitt jag kan förstå finns det inga undantag från skolplikten i skollagen. Anledningen till att vissa skolor är stängda och vissa är öppna är att regeringen har utfärdat en förordning som tillåter kommuner att stänga skolor. Kommunen har möjlighet att ta ett beslut om stängning bland annat då de bedömer att verksamheten inte kan bedrivas på grund av covid-19 eller för att motverka smittspridningen av viruset, förordningen 2 §. Även regeringen har möjlighet att ta beslut om att stänga skolor, se lag om tillfällig stängning av verksamheter på skolområdet vid extraordinära händelser i fredstid.SammanfattningSkolan i sig kan inte tvinga ditt barn att gå till skolan, men kommunen som är att se som skolans huvudman har viss befogenhet att göra det. Vidare har kommunen befogenhet att stänga skolor om de bedömer det vara nödvändigt för att verksamheten ska kunna fortgå eller för att motverka smittspridning. Även regeringen har möjlighet att ta ett sådant beslut. Så länge ingen väljer att stänga skolan måste ditt barn dock fortsätta gå dit för att uppfylla sin skolplikt.Jag hoppas att du har fått din fråga besvarad!Vänliga hälsningar,

Hur kan en avtala om att ett lån ska ses som förskott på arv?

2020-03-26 i Förskott på arv
FRÅGA |Min bror har lånat mycket pengar från mor som han betalar av på varje månad. Vill skriva att lånat är ett förskott på arvet, samt att om jag som syster dör före mor så ärver mina barn samma summa. Hur skriver man ett sådant tillägg?
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna som jag kommer att utgå från i mitt svar finns att hitta i ärvdabalken (ÄB).Angående lån som förskott på arvGåvor som en förälder ger sitt barn under sin livstid ses enligt huvudregeln som arv, ÄB 6 kap 1 §. Ett lån ses som regel inte som ett förskott på arv, men detta kan variera beroende på omständigheterna. Det har bland annat framkommit i ett rättsfall (NJA 1941 s. 62) att ett lån som inte är förenat med ränta kan ses som ett förskott på arv. Om lånet skulle avskrivas när din mor dör är även det en omständighet som kan innebära att lånet bör ses som förskott på arv.Om det trots allt bör ses som ett lån kommer din brors skuld vid din mors död övergå till att bli en skuld till dödsboet. Det innebär att din bror kommer att behöva betala tillbaka pengarna så småningom, oavsett om det sker när din mor är vid livet eller efter hennes död.Låneavtalet, oavsett om det finns ett fysiskt avtal eller ej, är upprättat mellan din bror och din mor. Det är i detta avtal som tillägget måste skrivas in. Hur det skrivs in spelar mindre roll då avtalsfrihet råder och särskilda formkrav för liknande villkor saknas. Det viktiga är att det tydligt framgår vad som menas i det fall att det skulle uppstå en tvist om innebörden av villkoret. Eftersom det är din bror och din mor som är parter i avtalet vill jag också tillägga att du personligen inte kan skriva in villkoret om att det som inte betalats tillbaka ska ses som förskott på arv, utan det måste parterna i avtalet komma överens om. Angående att dina barn ska ärva i ditt ställeSom bröstarvinge till arvlåtaren är du först i arvsordningen. Om du skulle dö innan din mor träder dina barn in som arvtagare i ditt ställe och erhåller motsvarande din del av arvet, ÄB 2 kap 1 §. Eftersom detta redan är lagstadgat är det inget som ni själva behöver avtala om. SammanfattningMin rekommendation är att du först utreder hur lånet är reglerat mellan din mor och din bror för att ta reda på om lånet möjligtvis bör ses som en gåva. I sådana fall kommer summan att ses som ett förskott på arv. Om så inte är fallet kommer skulden aldrig att försvinna plötsligt, utan den kommer att kvarstå, men istället övergå till dödsboet när din mor dör. Vidare är lån mellan privatpersoner inget som är lagstadgat, varför avtalsfrihet råder på området. Ett villkor enligt vilket det din bror inte betalat tillbaka ska utgöra förskott på arv bör därför vara ett möjligt tillägg i låneavtalet. Detta är ett villkor som måste avtalas mellan avtalsparterna, det vill säga din bror och din mor. Slutligen kommer dina barn alltid att få träda in som arvtagare i ditt ställe i det fall du skulle dö innan din mor.Jag hoppas att du har fått dina frågor besvarade! Om inte är du mer än välkommen att ställa en ny fråga till oss på Lawline.Vänliga hälsningar,

Bör gäldenären och borgensmannen upprätta ett avtal om regressrätt?

2020-03-14 i Avtal
FRÅGA |Hej,Vi ska hyra en lägenhet i Barcelona, vilket är svårt då jag studerar och min sambo är föräldraledig. Vi har blivit godkända om någon kan stå med som borgensman på kontraktet. Antingen vänner eller familj här i Spanien, vilket vi inte har eller så kan den svenska familjen vars lägenhet vi ska ta över skriva under kontraktet med oss.Vi känner dem inte så väldigt väl och för att ens kunna fråga känner vi att det behövs ett kontrakt mellan oss som gör att de inte behöver betala något för oss. En garanti för dem att vi betalar på annat sätt eller om ett Regressavtal skulle funka här? där de kan kräva tillbaka pengarna av oss.
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad innebär ett borgensåtagande?Inledningsvis tänkte jag klargöra vad ett borgensåtagande innebär. En borgensman åtar sig att betala en skuld i det fall den som är skyldig någon pengar, även kallat gäldenär, inte kan betala till den som hen är skyldig pengar, även kallat borgenär. Det finns två olika typer av borgensåtaganden:- enkel borgen, som innebär att borgensmannen behöver gå in och betala först när gäldenären inte kan betala.- proprieborgen, som innebär att borgenären när som helst kan välja att kräva antingen gäldenären eller borgensmannen på pengarna.Oavsett vilken typ av borgensåtagande som än aktualiseras är det ett stort åtagande, i och med att borgensmannen försätter sig i en riskfylld ekonomisk situation.Behöver ni skriva ett regressavtal?Borgen är i Sverige lagstadgat i en gammal lag, handelsbalken, och där står ingenting om regressrätt. Att borgensmannen faktiskt har regressrätt följer dock av sedvänja. Då det inte finns någon lag som explicit skyddar borgensmannens regressrätt i den här situationen tycker jag trots allt att det kan vara en god idé att upprätta ett avtal er emellan där ni fastslår borgensmannens regressrätt. Då hyresavtalet kommer att skrivas i en spansk kontext kommer dock spanska lagar och regler att gälla. Det är möjligt att det finns ett lagstadgat skydd för regressrätt för borgensmän i Spanien – men ett avtal kan hur som helst inte skada.Sammanfattning Sammanfattningsvis kan ni självklart fråga familjen som tidigare hyrde lägenheten om de har möjlighet att ställa upp som borgensmän. Som nämnt är det dock ett stort åtagande, speciellt om ni inte känner varandra väl. Därför vill jag först och främst understryka att det inte är självklart att de är villiga att ställa upp över huvud taget. Om familjen mot all förmodan skulle gå med på att bli borgensmän kommer de automatiskt att ha regressrätt, då det följer av borgensåtagandet som sådant. Jag tycker trots detta att det är en god idé att upprätta ett avtal er emellan för att båda parter ska kunna känna sig trygga och för att ni ska kunna reglera på vilka villkor eventuell återbetalning ska ske.Jag hoppas att du har fått din fråga besvarad!Vänliga hälsningar,

Kan en servera alkohol under ett öppet event i en galleria?

2020-02-25 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej, Jag är centrumledare i en galleria med 20 butiker. Vi ska under en kväll ha tjejkväll och vill börja kvällen med mingel där vi ska ha live musik, småplock och dryck. Min fråga om det är OK att bjuda på bubbel med alkohol en sådan kväll? Det är ett öppet event där alla är välkomna. Kvällen ska endast starta så och det är ett begränsat antal som vi serverar till och pågår ca. 17-17:30. Kan ni hjälpa mig?
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna som rör servering av alkoholhaltiga drycker finns att hitta i alkohollagen.Som huvudregel behöver du ha serveringstillstånd när du serverar alkohol, alkohollagen 8 kap 1 §. Det finns ett undantag från huvudregeln som innebär att serveringstillstånd inte behövs om:- serveringen avser ett enstaka tillfälle för i förväg bestämda personer, - serveringen sker utan vinstintresse och utan annan kostnad för deltagarna än kostnaden för inköp av dryckerna, och - serveringen äger rum i lokaler där det inte bedrivs yrkesmässig försäljning av alkohol- eller lättdrycker, alkohollagen 8 kap 1a §.I och med att det är ett öppet evenemang dit alla är välkomna skulle jag tro att undantaget inte är tillämpligt. Om ni vill bjuda på alkohol bör ni därför ansöka om ett tillfälligt serveringstillstånd som gäller för den aktuella kvällen, alkohollagen 8 kap 2 §. En sådan ansökan görs skriftligen till den kommun som gallerian ligger i, alkohollagen 8 kap 10 §.Jag hoppas att du har fått din fråga besvarad!Vänliga hälsningar,

Vad gäller för permittering på ett företag som saknar kollektivavtal?

2020-03-26 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej, Vad gäller för permittering på ett företag som saknar kollektivavtal? Var finns regelverket för detta?
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna jag kommer att utgå från finns att hitta i lagen om anställningsskydd (LAS).Om det inte finns kollektivavtal på arbetsplatsen är det i första hand det som står i anställningsavtalet som gäller. Du bör därför undersöka om det finns något skrivet om permittering i anställningsavtalet. Ofta är inte anställningsavtal heltäckande, och i det fall arbetstagaren och arbetsgivaren inte har avtalat om en viss omständighet är det istället gällande lag som blir tillämplig.Observera också att du har vissa lagstadgade rättigheter som inte får inskränkas i anställningsavtalet, LAS 2 §. En arbetstagares rättigheter enligt anställningsavtalet får alltså inte vara sämre än de hen har enligt LAS. Om så är fallet ska det aktuella villkoret ses som ogiltigt. Det finns inte något särskilt regelverk som rör just permittering. De regler som finns är följande:1. Din arbetsgivare är vid permittering skyldig att avtala med ditt lokala fackombud om detta om du är med i facket, även om arbetsgivaren själv inte är bunden av kollektivavtal, LAS 29 § och 13 § MBL.2. Du har under permitteringen rätt till samma lön som om du skulle arbeta, LAS 21 §.Nu har regeringen dock kommit med nya bud gällande s.k. korttidspermittering eller korttidsarbete. Enligt förslaget kommer arbetstagare inte att få behålla riktigt hela sin lön, men större delen av den. Du kan läsa mer om det här. Fler regler än så rörande permittering hittar jag dessvärre inte. Anledningen till detta är troligtvis att permittering har varit ett förhållandevis ovanligt fenomen fram tills nu. Jag råder dig att följa utvecklingen av regeringens förslag samt att samtala med facket om du är medlem, och annars din arbetsgivare, för att få reda på hur de uppfattar den rådande situationen och hur permitteringen kommer att påverka dig.Jag hoppas att du har fått din fråga besvarad!Vänliga hälsningar,

Kan en i efterhand häva en gåva som arvlåtaren gav bort under sin livstid?

2020-03-15 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej, Min bonusdotter E:s riktiga pappa A gick bort 2013. A var enda barnet och vi har nyligen fått vetskap om att hans mamma, E:s farmor, har skrivit på ett gåvobrev som givit en utomstående person (=sol & vårare) rätten till 90 % av all egendom (hus, skog, mark) på ett uppskattat värde av 4-5 MSEK. Farfar är död sedan flera år.Vad gäller här juridiskt?Kan vi häva/överklaga på något sätt?E har väl någon form av rätt som efterbröstarvinge? Arvslott som enda barnbarn?Vad händer om/när farmor går bort? Kan vi göra något efter hennes bortgång?Mvh
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om bröstarvinges arvsrätt med mera finns att hitta i ärvdabalken (ÄB). Det är dessa regler jag kommer att utgå från i mitt svar.Har E rätt till arvet efter hennes farmor?De så kallade bröstarvingarna, det vill säga barnen till arvlåtaren, kommer först i arvsordningen. Om barnen inte finns vid livet, som i detta fall, träder deras barn in som arvtagare istället, ÄB 2 kap 1 §. Det innebär alltså att E, precis som hennes pappa hade varit om han levde, är att se som bröstarvinge.Bröstarvingens arvsrätt är stark och kan inte testamenteras bort helt och hållet. En bröstarvinge har alltid rätt till sin så kallade laglott, ÄB 7 kap 1 §. Laglotten utgörs av halva arvslotten, det vill säga hälften av det en skulle ärvt om den avlidne inte hade testamenterat bort något. Enligt huvudregeln har E som enda bröstarvingen rätt till hela farmoderns arv, och laglotten utgör därmed hälften av farmoderns egendom.Kan gåvan hävas på något sätt?Om ett testamente hindrar bröstarvingen från att få ut sin laglott kan testamentet jämkas, ÄB 7 kap 3 §. Gåvor som överlämnas när arvlåtaren är vid livet kan även de jämkas i efterhand om omständigheterna eller villkoren är sådana att gåvan till syftet är att likställa med testamente. Så kan vara fallet om farmodern ligger på sin dödsbädd vid gåvotillfället eller om hon får lov att nyttja egendomen fram till sin död. I det fall en vill väcka talan ska detta göras inom ett år från det att bouppteckningen efter den avlidne är avslutad, ÄB 7 kap 4 §. SammanfattningOm farmodern inte hade överlämnat något gåvobrev hade E i enlighet med huvudregeln fått all egendom i arv efter farmodern. E har hur som helst åtminstone rätt till sin laglott, det vill säga hälften av den totala egendomen farmodern kvarlämnar efter sig. För att, trots gåvan, få ut sin laglott måste E väcka talan senast ett år efter bouppteckningen slutförts. För att talan ska gå vägen krävs det att gåvan är att likställa med ett testamentsförordnande. Med de få omständigheter jag har för handen är det svårt för mig att dra en korrekt slutsats kring huruvida gåvan är att likställa med ett testamente eller ej. Om det är så att farmodern bor kvar på sin mark och i sitt hus även nu efter att gåvobrevet är överlämnat, och att hon gör det fram till sin död, vill jag dock mena att det finns en chans för er att lyckas "överklaga" gåvan så att E får sin laglott.Jag hoppas att du har fått din fråga besvarad!Vänliga hälsningar,

Hur beräknas den sammanlagda arbetstiden hos en arbetsgivare?

2020-03-09 i Anställningsformer
FRÅGA |Jag arbetar inom en statlig myndighet. Min arbetsgivare påstår att man räkna tiden olika vid olika anställningar för att hamna inom Lagen om Anställnings Skydd, de menar att man håller isär om man är timanställd eller månadsanställd, alltså du måste jobba 2 år som månadsanställd för att bli Lasad så att säga eller 2 år som timanställd!Men är det inte så att all tid hos arbetsgivaren skall beaktas vid sammanräkningen av tid för LAS?Jag har precis blivit uppsagd av arbetsgivaren för att jag inom en månads tid skulle ha blivit Lasad eftersom jag har gått snart 2 år på månads vikariat min sista dagen som anställd är 31 marsMin närmaste Chef vill gärna anställa mig på den raden som jag har gått på i snart 2 år dock vill hans chef inte detta.Som jag ser det innan min nuvarande månadsanställning så arbetade jag som timanställd på samma arbetsplats skulle kunna medverka till en fast-anställning! Bortsett för den bristande etiska synsättet denna arbetsgivare uppvisar så vill jag mena att de skall räkna all tid som jag har arbetat de senaste 5 åren tillbaka eller hur?Med vänlig hälsning
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer att utgå från regler i lagen om anställningsskydd (LAS) när jag besvarar din fråga.Förklaring av vissa centrala begreppInledningsvis ska jag utreda vissa begrepp som kan vara svåra att hålla reda på.Enligt LAS finns det i princip två typer av anställningar, tillsvidareanställningar och tidsbegränsade anställningar, LAS 4 §. Tillsvidareanställningar är vad en till vardags ofta kallar för fast anställning, och anställningen är som höres på namnet tänkt att gälla "tills vidare". Tidsbegränsade anställningar är vikariat, allmänna visstidsanställningar eller säsongsanställningar och är tänkta att gälla för en viss tid, LAS 5 §. Det innebär att du och arbetsgivaren avtalat om när din anställning ska ta slut, vilket verkar vara fallet för dig. Jag utgår därför från att det är någon typ av allmän visstidsanställning eller vikariat du har.Vad gäller tim- och månadsanställning är det inte olika typer av anställningar, utan olika löneformer. Om du är anställd på timmar får du timlön, och annars får du månadslön. Vilken löneform du har enligt ditt kontrakt är däremot inte relevant när en ska räkna ut hur länge en har arbetat hos en arbetsgivare.När övergår en tidsbegränsad anställning i en tillsvidareanställning?En tidsbegränsad anställning, oavsett vilken typ det är, övergår efter en viss tid till att bli en tillsvidareanställning. Skälet till det är för att motverka att arbetsgivare ska anställa arbetstagare på viss tid då det i regel innebär en minskad trygghet för arbetstagaren. På följande sätt kan en tidsbegränsad anställning övergå till en tillsvidareanställning:- Om du enbart har haft en enda allmän visstidsanställning under två års tid övergår den till att bli en tillsvidareanställning automatiskt. Detsamma gäller om du haft ett vikariat som sträcker sig över mer än två år, LAS 5a §.- Om du har haft flera anställningar – det kan även vara olika typer av tidsbegränsade anställningar – som totalt sträcker sig över två år och som följer efter varandra. Med det menas att det inte får ha varit mer än 6 månader mellan att anställningarna påbörjats. Jag ska tydliggöra detta med ett exempel.Exempel: Om du haft ett vikariat på fyra månader följt av ett nytt vikariat på åtta månader och efter det en allmän visstidsanställning på tretton månader så kommer den allmänna visstidsanställningen automatiskt att gå över i en tillsvidareanställning efter den tolfte månaden OM anställningarna har följt på varandra (det vill säga påbörjats inom sex månader efter varandra), LAS 5a §.- Om du haft flera visstidsanställningar som totalt sett utgör två års arbete hos arbetsgivaren inom en femårsperiod, LAS 5a §.Utifrån omständigheterna i frågan tolkar jag det som att du har haft flera olika tidsbegränsade anställningar som sammanlagt överskridit tvåårsgränsen. Om det stämmer ska din anställning redan ha övergått till att bli en tillsvidareanställning. Som nämnt sker detta automatiskt, utan att du eller arbetsgivaren behöver göra något särskilt.Det kan dock finnas ett hinder, då arbetsrättsliga regler i stor utsträckning kan avtalas bort i kollektivavtal. LAS 5a § är en sådan regel som är möjlig att avtala bort och det är därför inte säkert att det som jag redogjort för ovan gäller för dig, LAS 2 §. Då "tillsvidare" är en stark huvudregel inom svensk arbetsrätt som få fackförbund skulle gå med på att avtala bort vill jag dock mena att detta inte är särskilt sannolikt.Vad kan du göra nu?För att säkert veta vad som gäller bör du undersöka vad som står i kollektivavtalet som gäller för din arbetsplats. Om det står något annat i kollektivavtalet än det som regleras i LAS är det som står i kollektivavtalet som gäller. Observera även att reglerna i kollektivavtalet gäller dig även om du inte skulle vara med i facket.Om kollektivavtalet inte säger något annat förstår jag det utifrån omständigheterna i din fråga som att din anställning redan bör ha övergått till en tillsvidareanställningOm arbetsgivaren låter dig gå trots detta skulle det innebära en ogrundad uppsägning, vilket är ett brott mot LAS, LAS 7 §. I sådana fall kan du yrka på att uppsägningen ska ogiltigförklaras, LAS 34 §. Du kan även yrka på skadestånd, LAS 38 §.Om din arbetsgivare försöker att motsäga sig detta bör du kontakta eventuellt fack som du är medlem i, så att de kan hjälpa dig att driva igenom dina rättigheter. Om du inte är medlem i facket kan du ta hjälp av våra jurister på Lawline som kan hjälpa dig att driva ditt fall.Då du även har valt 30 minuters uppföljande rådgivning via telefon kommer jag att ringa dig torsdag den 12/3 kl. 14. Om tiden inte passar är du välkommen att kontakta mig på amanda.kinnander@lawline.se. Observera att jag kommer att ringa från dolt nummer.Jag hoppas att du har fått din fråga besvarad!Vänliga hälsningar,

Hur ser regelverket avseende sekter ut?

2020-02-25 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Vad har Sverige för lagstiftning där man kan döma sekter eller manipulativa rörelser för de saker de gjort eller för att förebygga deras verksamhet? Om vi inte har något specifikt skulle ni kunna ge en översikt av regelverket kring detta om vi har ett.
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns ingen lag eller annat regelverk i Sverige som reglerar sekter eller liknande rörelsers verksamhet. Tvärtom, är möjligheten att samlas i grupp utan att staten kan lägga sig i grundlagsskyddad. Denna rätt benämns föreningsfrihet och innebär en frihet att sammansluta sig med andra för allmänna eller enskilda syften, regeringsformen 2 kap 1 §. Föreningsfriheten kan begränsas för att:- tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle, utan att för den sakens skull bli ett hinder för den fria åsiktsbildningen. Begränsningen ska dessutom vara proportionerlig och får inte göras enbart på grund av religiösa, kulturella eller politiska skäl, regeringsformen 2 kap 21 §. - förhindra verksamhet av militär natur eller verksamhet som innebär förföljelse av en folkgrupp, regeringsformen 2 kap 24 §.Vad gäller sekter är det i princip bara det första undantaget som skulle kunna aktualiseras, då vissa sekter potentiellt sett kan tänkas syssla med verksamhet som inte är godtagbar i ett demokratiskt samhälle. Vidare har sekter ofta någon typ av religiös grund, vilket också gör ett generellt förbud mot sekter svårt att lagstifta om. Precis som föreningsfriheten är religionsfriheten något som skyddas i grundlagen, där det stadgas att alla har en frihet att ensamma eller tillsammans med andra utöva sin religion, regeringsformen 2 kap 1 §. Om vi för stunden antar att ett förbud mot sekter skulle vara en acceptabel begränsning av föreningsfriheten, skulle det trots det troligtvis innebära en olaglig inskränkning av religionsfriheten. Ett liknande, och än mer långtgående, skydd för både religionsfriheten och föreningsfriheten finns att hitta i Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (EKMR). Sverige har åtagit sig att följa denna konvention och ett generellt förbud mot sekter skulle sannolikt strida mot konventionsåtagandet.Alternativet till att förbjuda sekter som sådana blir att ställa personer inom sekter till rätta, i det fall det misstänks att brottsliga handlingar har begåtts inom rörelsen. Det är bland annat det som skett i fallet med Knutby Filadelfia, som av tidigare medlemmar har beskrivits som en sektliknande församling. Rättegången mot tre av pastorerna som misstänkts ha begått misshandel, olaga tvång med mera tog slut här om veckan och domen lär komma snart. SammanfattningDet finns inget generellt förbud som kan verka förebyggande mot sekter som i svensk lag, vilket sannolikt grundar sig i att det skulle vara svårt att stadga ett sådant förbud utan att det skulle inskränka människors föreningsfrihet och/eller religionsfrihet. Dessa friheter har ett starkt skydd i svensk grundlag samt i flera svenska konventionsåtaganden, däribland EKMR. Om en vill ställa en sekt till rätta för gärningar som begåtts inom rörelsen får en istället använda sig av straffrättsliga regler. Straffrätten tillåter enbart att individer ställs till svars, och sekter som sådana kan alltså inte dömas för saker som pågått inom församlingen. Istället får åtal väckas mot de individer som begått de brottsliga gärningarna, liksom i fallet med Knutby Filadelfia.Jag hoppas att du har fått din fråga besvarad!Vänliga hälsningar,