Har man som misstänkt en skyldighet att svara på frågor under ett polisförhör?

2021-04-30 i Justitieombudsmannen (JO)
FRÅGA |Hej, jag vart gripen för misstanke för innehav och ringa narkotika brott, polisen släppte misstanke om innehav. I alla fall jag undrar vad jag har för laglig rätt när det kommer till rätten att inte svara på frågor i ett förhör. Jag försökte samarbeta och svara på deras frågor, när dom frågar om en e-mail så säger jag att jag inte vill ange en e-mail adress. Det va två poliser en som förde förhöret och en annan som satt i rummet intill när förhöret är klart så kommer den andra polisen in i rummet och säger en e-mail adress som tillhör mig mitt svar är "som jag inte har angett till er" och får svar att dom har den i deras system, det visar sig sen att polisen som inte förde förhöret har angett den och skrivit att det ska vara primär kontakt väg, även fast den polis som fört förhöret sagt att jag ska få brev till min folkbokförings adress.Vad kan jag göra åt det? Kan jag Polis anmäla polisen som har angett svar i förhöret på eget bevåg? Det kanske inte låter som ett stort problem, men jag använder den delvis i mitt arbete och har blivit av med en potentiell anställning tack vare att dom har skickat e-mail till den adressen.
Sanna Parkan |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Är jag skyldig att svara på frågor under ett polisförhör?Du har ingen juridisk skyldighet att svara på frågor under ett polisförhör. Om du anser att polisen gjort någonting olagligt kan du polisanmäla den polisman du anser begått brottet, men jag skulle snarare råda dig att vända dig till Säkerhet- och integritetsskyddsnämnden eller JO. Hur kan jag gå vidare - vart anmäler jag polisen?Mitt främsta råd är att du vänder dig till Riksdagens Ombudsmän (JO) som är tillsynsmyndighet över Polismyndigheten. De granskar myndigheten för att se till att de följt de lagar och regler som gäller. Jag kan inte garantera vilket utfall som blir då jag inte har ingående uppgifter från dig men då det inte finns någon lag som säger att du är skyldig att svara på förhör och det verkar som att polisen försökt pressa fram vad du har för mejladress, och vidare skrivit i dokumenteringen att du angett en sådan men så inte varit fallet, och detta lett till att du förlorat en anställning, så kan det bli ett negativt JO beslut för polismydigheten (Jfr bland annat JO dnr 4222-2016 där Polismyndigheten utan rättsligt stöd tvingat en person att visa ID handling). Notera dock att JO inte kan ändra dokumenteringen hos polismyndigheten utan enbart ge ett beslut som sedan blir vägledande i framtiden. Om du behöver ytterligare hjälpVill du ha ytterligare juridisk hjälp kan du alltid vända dig till info@lawline.se.Hoppas det var svar på din fråga!

Kan all framtida egendom omfattas av ett äktenskapsförord?

2021-04-30 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |Vilket gäller före det andra, äktenskapsförord eller samlevnadstiden i huset? 1981 skrevs ett äktenskapsförord (äf) mellan min nu döda pappa (2/4-21) och hans döda fru (20/7-18). De gifte sig 1986. Äf sade bort all giftorätt till fruns fördel. 1995 köper de ett hus för att bo gemensamt i. Huset skrivs på henne. De bor i huset i 23 år, då dör frun. Pappa var med och betalade försäkringar och högst sannolikt för gemensam samlevnad mm. Frun stod dessutom med på pappas kontoinformation som meduttagande person. Osv. Efter fruns död tvingade hennes son min pappa att betala hyra till honom för att bo kvar i huset. Ca 35 månader x 7000 kr. Ca 245000 kr. Hennes son räknar nu med att vinsten från försäljningen av huset går till honom enligt äf. Vi är fyra barn efter pappa.
Sanna Parkan |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar om din far och hans frus äktenskapsförord gäller före deras samlevnadstid i det gemensamma huset som de inte visste att de skulle förvärva vid tidpunkten då äktenskapsförordet skrevs. Dvs äktenskapsförordet skrevs år 1981 där de angav att all giftorättsgods ska tillfalla frun och de visste då inte att de skulle förvärva det specifika huset som de köpte 1995. Äktenskapsförord kan inte omfatta all framtida egendomÄktenskapsförord regleras i 7 kap äktenskapsbalken (1987:230) (ÄktB). Huvudregeln är att all egendom är giftorättsgods i den mån det inte är enskild egendom (7 kap 1 § ÄktB). Makar eller blivande makar kan genom äktenskapsförord bestämma att egendom som tillhör eller tillfaller någon av dem ska vara dennes enskilda egendom (7 kap 2-3 § ÄktB). Men det gäller alltså konkret egendom som man redan har eller vet att man kommer att få. Det finns ett krav på klarhet och individualisering vad gäller egendom som ska bli enskild egendom. T ex kan man inte genom äktenskapsförord avtala att all fortlöpande innehav av aktier ska vara enskild egendom eftersom aktier köps och säljs konstant. Innehavet kommer förändras från att make A har 100 aktier i företag 1 till att kanske efter tre år ha 50 aktier i företag 1, 25 aktier i företag 2 och 25 aktier i företag 3 (Agell & Brattström, Äktenskap, samboende och partnerskap, s96-98).Eftersom huset skrivits på henne så hade det kunna vara hennes enskilda egendom om de skrivit ett nytt äktenskapsförord när de köpte huset, men utefter det du angett i din fråga så utgår jag ifrån att så inte var fallet. Huset kan alltså inte omfattas av äktenskapsförordet eftersom din far och hans fru vid tidpunkten då förordet skrevs inte visste om att de skulle köpa ett hus tillsammans. Hoppas det var svar på din fråga!Om du vill bestrida äktenskapsförordetVill du bestrida äktenskapsförordet eller få ytterligare hjälp kan du alltid kontakta info@lawline.se.

Hembudsförbehållet - vilka har företrädesrätt?

2021-04-28 i Bolag
FRÅGA |Hej.Gäller hembudsförbehållet i bolagsordningen även om lösningsberättigade INTE är inskrivna i bolagsordningen?MvhBo
Sanna Parkan |Hej och tack för att du vänder dig till lawline!Aktier kan som huvudregel förvärvas och överlåtas fritt enligt aktiebolagslagen (ABL) 4 kap 7 § såvida inte annat följer av lag eller förbehållen enligt 4 kap 8, 18 eller 27 §§. Hembudsförbehåll stadgas i ABL 4.27-36 och innebär att aktieägare eller annan som anges ska ha rätt att köpa tillbaka aktierna av en ny förvärvaren. När dessa har tackat nej så får den nya förvärvaren föras in i aktieboken, men inte innan dess. Av 4:27 ABL framgår att hembudsförbehållet ska tas in i bolagsordningen och av 4:28st1p3 framgår att det ska stå vilka som har denna rätt. Detta kan uppfyllas på olika sätt, t ex kan det stå att samtliga aktieägare i aktieboken har denna lösningsrätt. Svaret på din fråga är både ja och nej, det ska stå i bolagsordningen vilka som har lösningsrätten men det behöver inte stå något specifikt namn. Är personen inte en del av den krets som omfattas av hembudsförbehållet så har personen inte denna lösningsrätt och vise versa.Hoppas det var svar på din fråga!

Ersättning för olaga hot

2021-03-31 i Skadestånd på grund av brott
FRÅGA |Jag undra om jag får nån ersättning för olaga hot. Det har gått ca 17månader sen jag anmälde det har inte hört nåt alls sen då.
Sanna Parkan |Hej och tack för att du vänder dig till lawline!Beroende på vilken grad av olaga hot det är fråga om, BrB 4:5, kan olika summor utges. Först och främst krävs att förundersökningen går vidare och gärningsmannen åtalas för brottet. Detta kan ta sin tid tyvärr då Åklagarmyndigheten har ett stort antal mål per år. Oavsett om förundersökningen läggs ned på grund eller om de väljer att åtala personen så bör du underrättas om densamma. Eftersom det gått över 1 år skulle jag ändå ringa in till polisen alt åklagarmyndigheten och fråga hur det går med undersökningen.I samband med att du underrättas om åtal så kan du begära skadestånd via brottsmålsrättegång pga kränkning, SkL 2:3, om vilken summa du önskar, det vanliga som utges vid mål om olaga hot brukar vara mellan 2000-15 000kr, återigen beroende på vilken grad av olaga hot det är fråga om och hur omständigheterna ser ut. Åklagaren kommer då att föra din talan om skadestånd.Om du inte begär något skadestånd kommer inget heller att utges. Mitt tips är alltid att begära en högre summa då domstolen aldrig kan gå över den summan du begärt men de kan gå under. Begär du 5000 i skadestånd kan de inte utge 8000 även om de anser att det vore skäligt. Skulle du däremot begära 10 000 kan de utge den summan eller under. Om förundersökning om olaga hot läggs nedSkulle åtal för olaga hot inte väckas kan du själva begära skadestånd för kränkning via ett civilrättsligt tvistemål. Men enligt SkL 2:3 krävs, för att skadestånd ska utges, att kränkningen skett via brott. Frågan blir då istället varför åtal inte väcktes. Beroende på den bevisning som kommer fram i förundersökningen skulle du kunna använda den som underlag för din talan. Skulle åtal läggas ned för att åklagare inte anser att det kommer leda till en fällande dom innebär inte detta i sig att du inte skulle ha framgång i ett civilrättsligt tvistemål, men det kan bli svårare. Detta är de tips jag har till dig. Hoppas att det hjälpte och lycka till!

Har en fd sambo och fästmö/fästman skyldighet att skicka den andres egendom till hen när förhållandet tar slut?

2021-04-30 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej!Jag och min fd fästman och särbo bröt upp i vintras. Jag skrev då att jag packar hans nycklar och övriga tillhörigheter i en kartong, och att han är välkommen att hämta när han vill, och det passar en vän, som har nycklar till min bostad. Skrev även att denna vän- vid behov kan hjälpa till med skjuts, om det efterfrågas, eftersom jag vet att han inte har körkort. Detta eftersom min fd fästmans tidigare och även nuvarande beteende och behandling av mig gör att det känns väldigt olustigt för mig att träffa honom igen.Han svarar då att: "Jag förväntar mig att du skickar mina husnycklar i ett rekommenderat kuvert, annars har du en polisanmälan att vänta." Efter detta har han vid flera tillfällen skickat mejl med hot om polisanmälan om olika händelser och andra otrevliga saker om mig och vår tid tillsammans Han har även skrivit till min mor. Mina frågor är nu; har jag juridisk skyldighet att skicka hans nycklar, (sina övriga tillhörigheter skriver han ingenting om) när jag vid tre tillfällen har skrivit att han är välkommen att hämta dom när han vill, och det passar min vän?Och vad gör jag med hans övriga tillhörigheter, som han inte skriver något om?Och eftersom han av någon anledning valt att dra detta ända till Tingsrätten, har han någon möjlighet att vinna? All mejlkonversation finns sparad. Och hans mejl är väldigt kränkande, en fortsättning på den psykiska och verbala misshandeln jag har varit utsatt för under alla våra år tillsammans. Kan han få rätt?
Sanna Parkan |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som om du har någon skyldighet att skicka hans nycklar till honom efter att du skrivit att han kan hämta dem hos dig när det passar. Eftersom ni aldrig var gifta men, om jag förstått frågan rätt, under viss period bott tillsammans, regleras din fråga av sambolagen (2003:376) (SamboL). Din skyldighet vad gäller hans nycklar och tillhörigheterErt samboförhållande avslutades när ni flyttade isär (1-2 § SamboL). Ingenstans i sambolagen står det någonting om att den ena maken skulle vara skyldig att skicka den andre makens egendom till denne. Varje individ är själv ansvarig för sin egna egendom. Skulle ni vara osams om vilken egendom som tillhör vem, t ex om ni köpt hemmet tillsammans och ni är osams om vem som ska få bo kvar där, kan du begära om bodelning (3-8 § SamboL). Jag skulle råda dig att packa ihop de saker som du anser är hans och ställa dem antingen i ett rum i hemmet eller i källaren och återigen skriva till honom att han kan hämta sakerna närhelst han önskar. Du har ingen juridisk skyldighet att skicka någonting till honom när du sagt att han kan hämta nycklarna och tillhörigheterna när han vill, då det är hans egna egendom som han är ansvarig för.Råd från mig till dig angående de hot och andra mejl han skickar till digNu har du inte frågat om det men jag tänker ändå ge dig råd om vad du kan göra gällande de hot och andra mejl han skickar till dig. Denna del regleras av brottsbalken (1962:700) (BrB). Om han kontinuerligt kränker dig via mejl och det är uppenbart att hans avsikt är att kränka din självkänsla eller värdighet, så kan du polisanmäla för förolämpning (5 kap 3 § BrB)Det framgår inte vad det är han har dragit till tingsrätten, om han har anmält dig för något brott, om han begärt bodelning eller något annat. Om han skulle ha anmält dig för något brott som du uppenbarligen inte begått kan du även polisanmäla honom för falsk angivelse (15 kap 6 § BrB)Hur du kan gå vidareSom sagt tycker jag att du kan packa ihop hans grejer i lådor och skriva en sista gång att han kan hämta alla sina grejer när det passar honom, men att du inte tänker köra ut någonting till honom. Han är ansvarig för sin egna egendom, ditt enda ansvar är att inte göra dig av med någonting, dvs inte slänga hans saker, eftersom jag förstår det som att ni inte är överens om vad som gäller.Till sist råder jag dig att ta ytterligare juridisk hjälp då jag förstår det som att han kanske redan polisanmält dig för någonting alt begärt bodelning. Oavsett så tolkar jag det som att han inte är villig att samarbeta. Du kan alltid vända dig till oss via info@lawline.se för att få ytterligare hjälp.Hoppas att det var svar på din fråga och tveka inte att vända dig till oss om du har ytterligare följdfrågor eller vill ha mer ingående juridisk hjälp!

Olaga hot - vad gäller vid samtycke?

2021-04-28 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej. Kan någon dömas för olaga hot om det visar sig att personen som blev hotad bad om det, dvs. gav sitt samtycke? Låter orealistiskt, men anta att fallet är så nu.
Sanna Parkan |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline!Olaga hot är straffbelagt enligt brottsbalken (BrB) 4 kap 5 §. Paragrafen anger att den som hotar någon på ett sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig rädsla för egen eller annans säkerhet, döms för olaga hot. Om vi antar att den hotade gett sitt samtycke till hot så kan vi även anta att den som hotar inte menar på att hos den hotade framkalla allvarlig rädsöa för egen eller annan säkerhet, eftersom den hotade dessförinnan samtyckt till att bli hotad. Här faller det alltså på uppsåtet hos den som hotar.Om detta inte skulle gå att bevisa så finns även BrB 24:7 som anger att en gärning som någon begått med annan samtycke endast är brottslig om den med hänsyn till den skada, kränkning eller fara som den medför, syfte eller övriga omständigheter är oförsvarlig.Nu vet jag inte scenariot men såvida det inte är fråga om att ett vapen varit involverat, t ex en butterfly-kniv som inte har något annat syfte än våld, så ser jag inte att det skulle vara fråga om någon av undantagen till samtyckesregeln i BrB 24:7.Hoppas det var svar på din fråga!

Avtal underskrivet av någon som inte förstår innebörden - kan det ogiltiförklaras?

2021-03-31 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Hej, min mor har. utan min vetskap, skrivit under ett avtal med Ip Only gällande markarbete på vår gemensamma fastighet. Min mor är 78 år och lider av kognitiv svikt, som blivit allt sämre under det senaste året. I samtal med henne förstår jag att hon inte har förstått vad avtalet med IP-only gäller och trott sig tvungen att skriva under. Eftersom jag som gemensam fastighetsägare inte har blivit tillfrågad av IP-only skrev jag till dem och bad om att avtalet hävs då jag inte ger mitt medgivande till de markarbeten som IP-only vill genomföra på vår tomt. Jag bifogade även en framtidsfullmakt som visar att jag har rätt att fatta beslut å min mors vägnar gällande avtal av den typ som här har ingåtts.IP Only svarar: Det stämmer att vi har ett markavtal för [fastigjeten] som är undertecknat [NN]. Markavtalet gäller för en tid om 50 år inom detaljplanelagt området och i 25 år från undertecknande. Det gör alltså att markavtalet fortsatt är bindande och följer med fastigheten. Det är alltså inte möjligt att säga upp markavtalet då det fortsatt är ett aktivt avtal.Får det gå till så här? Finns det något jag kan göra? Mvh Monica
Sanna Parkan |Hej Monica och tack för att du vänder dig till lawline med dina frågor!Om jag har förstått frågan rätt så undrar du kring möjligheter att häva / ogiltigförklara detta avtal.Eftersom din mor lider av kognitiv svikt kan möjligen AvtL 31 § användas för att ogiltigförklara avtalet, beroende på hur din mors tillstånd de facto är. AvtL 31 § anger att om någon missbrukat annans trångmål, oförstånd eller lättsinne för att få igenom en rättshandling, så är rättshandlingen inte gällande. Men här krävs att det föreligger ett uppenbart missförhållande mellan förmånen för motparten och det som utlovas, det vanligaste exemplet är s k kreditocker vilket innebär oskäligt hög ränta för ett lån.Ett annat sätt att angripa situationen är lilla generalklausulen, AvtL 33 §. Den innebär att hela avtalet blir ogiltigt om det vid avtalets tillkomst föreligger en omständighet som strider mot tro och heder och motparten har insikt om denna omständighet. I detta fall kanske det kan vara fråga om att IP-only individen som pratat med din mor märkt att hon kanske lider av någon sjukdom alt var medveten om att din mor trott att hon måste skriva under. Men då måste uppsåt hos motparten bevisas, dvs att IP only vetat om denna omständighet.Ett tredje alternativ kan vara den stora generalklausulen, AvtL 36 §, som stadgar att avtalsvillkor får jämkas eller lämnas utan avseende om villkoret är oskäligt med hänsyn till bl a omständigheter vid avtalet tillkomst eller senare inträffade händelser. Sist men inte minst har vi även lag (1924:323) om verkan av avtal, som slutits under påverkan av en psykisk störning. Psykiskt störning är en samlingsbeteckning där t ex kraftig demens kan inräknas. Här blir bedömningen beroende av hur din mors tillstånd de facto är. Mitt tips är att först kontakta IP only igen och mena på att avtalet inte kan vara giltigt i och med att din mor på grund av sitt tillstånd inte förstod vad hon skrev under, samt var under intrycket att hon måste skriva under. Om de inte vill ogiltigförklara avtalet därefter bör du skaffa ett juridiskt ombud som kan få all info kring omständigheterna när din mor skrev under, hennes hälsotillstånd etc och därefter hjälpa dig att hos tingsrätten yrka att avtalet ska ogiltigförklaras.Hoppas att det var svar på din fråga!

Giltiga testamenten och möjlighet att överklaga ett testamente

2021-03-31 i Testamente
FRÅGA |Min bror avlider mars 2021.jag är syster till min bror inga andra släkt finns. Hans hustru dog för 30 årsedan de var gifta och hustrun hade en son som var 7 år vid dödstillfället. Min bror och hustruns son har inte umgås med varandra under alla dessa år från hans 18 års dag. Nu är sonen 43 år.Jag har nu fått en kopia av ett testamente från hustruns son som påstår att min bror skrivit under detta testamente till fd hustruns son fördel just innan min bror gick bort.Kvällen innan går min dotter och pojkvän och grannen som är präs till min bror. De har ett testamente med till min bror och säger att min bror skrivit under detta testamente. Min bror dog dagen efter.medicin morfin.Min bror har levt som särbo med en kvinna under flera år. Hon visste inget om besöket. Hemtjänsten släppte in min dottern. Testamentet underskrift är oläsligt och jag kan inte se att det är min bror som skrivit under. Min bror skrivit väldigt tydligt i vanliga fall. Hustruns son mickael har även kontaktat Fonus utan min vetskap. Boupptäckning har ej bestämt.Vad gör jagKan ni hjälpa mig. Jag är över 80 år.Klandra testamente eller..Ulla-britt VestermarkTel 013 392057ase@falkgarden.se Genom Aase Gustafsson
Sanna Parkan |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Det första jag kan konstatera är att särbon inte har någon juridisk rätt till kvarlåtenskapen såvida de inte varit gifta eller det funnits ett testamente där hon ingick. Huvudregeln enligt ÄrvdB 10:1 är att ett testamente ska upprättas skriftligt med 2 vittnen som ska närvara när testatorn skriver testamentet och sedan skriva under densamma. Formkraven är alltså inte uppfyllda om dottern och hennes pojkvän tog med ett testamente som de själva skrivit och som brodern sedan skrivit under. Skulle de påstå att brodern skrivit testamentet kan det ändå ogiltigförklaras enligt ÄrvdB 13:3 som stadgar att om någon missbrukat testatorns oförstånd, viljesvaghet eller beroendeställning, är testamentet inte giltigt. Här är det fråga om en person som ligger på din dödsbädd och beroende på hans form vid det tillfället kan testamentet ogiltigförklaras.Vad gäller testamentet från fd hustruns son så gäller samma sak. Om han skrev under det strax innan han gick bort så kan även där förutsättningarna för ÄrvdB 13:3 vara uppfyllda. Vidare finns inga uppgifter om några vittnen skrivit under detta testamente eller inte så även här kan det vara fråga om att formkraven inte är uppfyllda.Hoppas det svarar på din fråga!