Ärva skulder från utlandet?

2020-11-19 i Arvsordning
FRÅGA |Hej, jag har förstått att man inte kan avsäga sig sin förälder. Min man har sedan länge brutit med sin far. Vår oro ligger nu att när pappan dör kommer det att leda till kostnader för oss. Pappan kommer att dö i ett annat EU land (där man ärver skulder) skuldsatt upp över öronen. (Han är också gift med en kvinna som inte är min mans mamma. De har ett gemensamt barn och tre särkullbarn var). Om man avsäger sig arvet avsäger man sig då också eventuella skulder från dödsboet. Vi strider redan idag för den skatteskuld pappan lämnade efter han länsat sin mammas dödsbo som nu verkar landa på barnbarnen som också var arvingar. Vad kan vi göra för att skydda oss från fler framtida problem? Tack för hjälp!
Lisa Olsson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det spelar ingen roll att pappan avlider i ett land där man ärver skulder då ni, vilket jag utgår från, lever och bor i Sverige. Ni har inte angett något annat i frågan som tyder på att ni lever utomlands. Enligt svensk lag kan man inte ärva några skulder alls, det är dödsboet som "betalar" skulderna om det finns tillgångar kvar. Så ni kommer inte att ärva skulder från föräldrar som flyttat utomlands, om ni själva bor kvar i Sverige.Det är en annan situation om man själv är bosatt i landet där man kan ärva skulder, då är det möjligt/finns en risk att man ärver förälderns skuld. Enligt en EU-lag från 2015 kommer utlandssvenskar att omfattas av den arvslag som gäller i landet dit personen flyttat och inte av svensk lag. I exempelvis Spanien där många svenskar bor kommer därför många att eventuellt ärva sina föräldrars skulder.Alltså borde ni inte oroa er för något då ingen med laglig rätt kan kräva er på er föräldrars skuld från utlandet om ni bor i Sverige, för då omfattas ni av svensk lag. Jag hoppas att jag förstått din situation korrekt, annars får du gärna återkomma!Med vänlig hälsning

Brev på häktet

2020-10-31 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej!Jag fick ett brev skickat till mig för ungefär 2 år sedan av min dåvarande pojkvän från häktet. Jag har tyvärr tappat bort det brevet men vill gärna ha det igen. Problemet är att jag inte minns vilket häkte han skrev ifrån. Min fråga är: Sparas någon form utav kopia på brev som skickas från den som sitter häktad? Finns det någon möjlighet för mig att ta del av den kopian? Hur går jag isådanafall tillväga om jag inte vet vart han satt häktad?
Lisa Olsson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Svaret på din fråga är tyvärr att det inte är fallet. Personalen på häktet har endast rätt att kontrollera posten som den häktade skickar och tar emot, om den häktade godkänner det eller om det är nödvändigt ur säkerhetssynpunkt. Om brev har hållits från personen, får denne breven efter att denne släpps. Detta regleras i 3 kap 6- 10 §§. Breven som skickats ut har ev. kontrollerats men kopior sparas inte. Med vänlig hälsning

Uppsägning vid olovlig andrahandsuthyrning

2020-10-28 i Hyresrätt
FRÅGA |Hejsan, en lägenhet gick till olovlig andrahand uthyrning som är upphörde 30 september 2019. Kan hyresvärd säga upp kontraktet efter den 30 mars 2020? Jag menar sex månader efter uthyrning upphörde. Efter 30 september 2019 förstahand hyresgäst har flyttat tillbaka i lägenheten och bor med en vän? Tack på förhand.
Lisa Olsson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågan om olovlig andrahandsuthyrning av hyresrätt och uppsägning från hyresvärdens sida regleras i 12 kap 43 § 2 st. Där anges att hyresgästen då endast kan förlora lägenheten (förverka hyresrätten) om hyresvärden säger upp avtalet inom sex månader från det att hyresvärden fick reda på förhållandet, dock senast sex månader från det att den olovliga andrahandsuthyrningen upphörde. Så i vilket fall, om uppsägningen inte sker inom eller exakt senast vid sex månader, så har man inte förlorat sin hyresrätt. Alltså, svaret på din fråga, om hyresvärden kan säga upp kontraktet efter 30 mars 2020, är nej, om uthyrningen upphörde den 30 september 2019. Den 30 mars 2020 är den sista möjliga dagen för uppsägning.Med vänlig hälsning

Arvsordningen och testamentets påverkan

2020-10-26 i Arvsordning
FRÅGA |Hej!Jag har en väninna som lever ensam utan barn, båda föräldrarna är döda. Hon har en helsyster och vill inte att hennes syster ska ärva henne. Har systern rätt till arv enligt arvsordningen? Kan detta i så fall hävas via ett testamente.
Lisa Olsson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Svaret på din fråga är att systern kommer att ärva om inget annat anges i ett testamente. Det går alltså att ändra arvsordningen.Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB), där anges den legala arvsordningen (2 kap) vilken din fråga rör. Arvsordningen fungerar på det sättet att olika arvingar delas upp i olika arvsklasser. Det är först när en person i exempelvis första arvsklassen är bortgången som någon i andra arvsklassen kan ärva.Första arvsklassen består av barnen till personen i fråga. Andra arvsklassen består av föräldrarna och i andra hand syskonen (ifall föräldrarna inte lever får syskonen ärva). Den tredje arvsklassen består av far- och morföräldrar, vilka ärver om det inte finns någon i första eller andra arvsklassen. Där tar det slut, kusiner ärver inte varandra.Baserat på din information har inte din väninna någon i första arvsklassen, alltså inga barn. Inte heller någon förälder i livet. Dock har hon en syster kvar. Alltså aktualiseras hennes arvsrätt nu när varken barn eller föräldrar finns.Din väninna kan testamentera bort denna rätt och istället ange vilka som hon önskar ärva henne. Hon kan skriva det själv eller ta hjälp av en jurist för att säkerställa sig om att det utformas på ett korrekt sätt. I 10:1 ÄB anges de krav som ställs på ett testamente för att det ska vara giltigt. Det ska vara skriftligt och upprättas med två vittnen som ska veta om att det är ett testamente de bevittnar och skriver under. Underskriften ska ske i deras närvaro och de ska även skriva under.Med vänlig hälsning

Regler kring byte av hyresrätt

2020-11-19 i Hyresrätt
FRÅGA |Hej lawline, Läste precis https://lawline.se/answers/5875, Den tråden har ju några år på nacken och jag undrar om samma regler gäller idag
Lisa Olsson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Svaret på din fråga är att rättsläget inte är detsamma som då frågan besvarades. Det har genomfört en del ändringar och hyresnämnden ger inte längre godkännande till byte från en hyreslägenhet till bostadsrätt eller villa. Anledningen är att det saknas skäl för bytet då man kan köpa en bostadsrätt eller en villa utan att använda hyresrätten för byte, till skillnad från en hyresrätt. Straffet för att handla med bostadshyreskontrakt har skärpts då det förekommit svarthandel, alltså att man fått betala svart för att få ett hyreskontrakt.Huvudregeln är att hyresvärden ska samtycka till en överlåtelse av hyresrätten enligt 12 kap 32 § JB. 12 kap i JB brukar benämnas hyreslagen. I 34-37 § medges dock undantag till detta där hyresnämnden kan medge överlåtelsen om hyresvärden inte gör det. I 35 § anges kriterier nämnden då utgår från: "Tillstånd ska lämnas om hyresgästen har beaktansvärda skäl för bytet och om det kan äga rum utan påtaglig olägenhet för hyresvärden. Tillstånd ska inte lämnas om det finns anledning att anta att någon som är delaktig i att bytet kommer till stånd begärt, avtalat om eller tagit emot en sådan ersättning som avses i 65 eller 65 a §. Om hyresgästen eller den som hyresrätten ska överlåtas till har varit bosatt i sin lägenhet under kortare tid än ett år vid tidpunkten för ansökan om tillstånd, ska tillstånd lämnas endast om det finns synnerliga skäl för bytet. Ett tillstånd kan förenas med villkor." De ser på hyresgästens skäl för att vilja byta, till exempel behov av större lägenhet pga familj. Hänsyn tas även till om ekonomiska förhållanden har ändrats, att man ska arbeta eller läsa på annan ort. De ser även på olägenheten för hyresvärden, om den nya hyresgästen verkar skötsam och har förmåga att betala hyran.Alltså medger hyresnämnden inte längre byte till bostadsrätt eller villa. Men det gäller fortfarande att nämnden kan medge undantag om hyresvärden inte skulle gå med på byte till en annan hyresrätt. Jag hoppas att jag förstått din fråga korrekt och besvarat den, annars får du återkomma!Med vänlig hälsning

Lönegaranti vid eget aktiebolag

2020-10-30 i Alla Frågor
FRÅGA |Konkurs. Haft eget aktiebolag och vi gick i konkurs har jag rätt till lönegaranti? Jag ägde 50 procent av aktier
Lisa Olsson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Svaret på din fråga kräver inte ett längre svar utan är ganska tydligt. Lönegarantin kommer troligtvis inte utgå i ditt fall. I andra fall, när det inte är fråga om ett eget företag, kan lönegaranti kan betalas ut till anställda vid en konkurs för olika slags utgifter. I ditt fall då det gäller ett eget aktiebolag, där i vilket fall du äger en stor del, så omfattas ni inte av den statliga lönegarantin.Om du undrar något mer får du gärna återkomma!Med vänlig hälsning

Regler kring legat

2020-10-27 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej, önskar få svar på följande frågor: Hur länge kan man vänta med att ta ut sitt legat. Kan arvskiftet ske trots att legatarien tagit ut sin legat?
Lisa Olsson |Hej!Kan arvsskiftet ske trots att legatarien tagit ut sitt legat? Svaret är ja, det kan det, det är så det är tänkt att gå till. Det framgår av 22 kap 1 § ÄB att legatet ska utges så snart det kan ske. Om ett testamente anger ett konkret föremål eller ett belopp, vilket är ett legat, ska det verkställas och delas ut innan dödsboet skiftas mellan dödsbodelägarna. Det framgår även av 11 kap 2 § ÄB vilket anger att den som får ett legat ska få det "oskifto", vilket innebär att man ska få det innan arvsskiftet.Hur länge kan man vänta med att ta ut legatet? Som regel ska legatet utgå innan dödsbodelägarna får sina andelar, vilket normalt resulterar i att legatarien inte behöver väntar en längre period, utan får ut sitt i första hand. Det är till och med så, om mer än fyra månader gått har du som legatarie rätt att begära ränta för dröjsmålet.Men hur länge kan man vänta? Det är så att rätten till legatet kan upphöra om du inte kräver legatet inom tio år från att den avlidne gick bort. Men det kan även bli så att om du som legatarie inte uttrycker att du vill ha legatet kan någon annan, en dödsbodelägare, ansöka hos Skatteverket om att rätten måste göras gällande inom sex månader för att fortsatt gälla. Så om man inte gör sin rätt gällande då inom sex månader så förlorar man sin rätt till legatet.Det är även så om legatarien är okänd för övriga testamentstagare/dödsbodelägare kan en anmälan göras till skatteverket om det. Efter den anmälan får det max ta fem år för legatarien för att ta tillvara på sin rätt och ta kontakt, annars förloras den rätten. Till den som är legatarie kan jag rekommendera att bevaka sin rätt och ta ut/begära ut legatet direkt för att inta ta någon risk. Jag hoppas att du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Efterarv och särkullbarn

2020-09-29 i Efterarv
FRÅGA |Hej!Min mamma o pappa var gifta och hade 4 gemensamma barn, och ett särkulle barn som var mammas. När mamma dog så avstod särkulle barnet sin arvslott till fördel för vår pappa. Nu har vår pappa avlidit och nu undrar vi hur arvet ska fördelas mellan särkulle barnet och oss 4 syskon ?
Lisa Olsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Arv regleras i ärvdabalken. Din fråga gäller egentligen efterarv, alltså när en person väntar med att begära ut sitt arv till förmån för en efterlevande make. Då särkullbarnet avstått sitt arv till förmån för er pappa har denne rätt att istället ta del av hans dödsbo nu vid hans bortgång. När er mamma gick bort fick således er pappa särkullbarnets del med fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt föreligger bland annat när den först avlidnas arvingar har rätt till efterarv. Det innebär att er pappa kunnat hantera egendomen fritt men inte kunnat testamentera bort den eller ge bort den i gåva. Er fråga gäller hur arvet fördelas mellan särkullbarnet och mellan de gemensamam barnen. Särkullsbarnet har rätt till en kvotdel av det som den efterlevande maken har vid sin död, och inte en fast summa. Det innebär att efterarvet kan öka eller minska i värde, beroende på hur den efterlevande maken förfogat och nyttjat tillgångarna medan denne levde, med vissa begränsningar exempelvis att testamentera bort. Denna kvotdel räknas ut genom att man räknar ut hur stor del av den efterlevande makens totala egendom, (alltså den egendom och de tillgångar som maken fick genom bodelningen och enskild egendom om sådan finns).Ett exempel enligt er konstellation: A & B var gifta, de har 4 gemensamma barn och A har ett särkullbarn. A går bort och hennes särkullbarn avstår med att ta ut sitt arv till fördel för dennes styvpappa B. B får hela A:s kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. När B avlider har särkullbarnet rätt till efterarv, tillsammans med de gemensamma barnen. Detta innebär att vid efterarvet för A ska den andelen som B mottog av A delas lika mellan A:s barn. I detta fallet hade A fem barn, alltså ska hennes andel delas i fem och ni får efter er mor en femtedel var. Sedan delar ni gemensamma barn på er pappas andel och får av honom en fjärdedel var. Hur mycket alla får beror på hur mycket kvarlåtenskap som finns. Utan några exakta summor kan man därför inte ge ett mer preciserat svar. Jag hoppas att du fått svar på din fråga! Annars får du gärna återkomma.Med vänlig hälsning