Frågor & Svar

Min sambo har skrivit ett testamente och gett en person delar av sin förmögenhet inskrivet i testamentet. Personen är ej släkt. Innan testamentet skrevs gav han bort x miljoner till denna person. Räknas detta som förskott på arv? Jag står inskriven i testamentet som den andra mottagaren till delar av hans kvarlåtenskap. Underskiften/vittnen på hans nya testamente är hans kompanjon som han äger ett företag tillsamman med (ab) och kompanjonens son. Testatorn har get bort sin del av företaget till den ovan nämna personen men jag vet inte om vittnet (kompanjonen) vet om detta/att de kommit överens om detta eller om han är ovetande. Som jag har förstått det så får vittnet inte ha ett personligt intresse i testamentet. Om vittnet har kunskap om detta och skulle vara en överenskommelse som de på något sätt tjänar på vilket i så fall skulle vara ett personligt intresse. Pengarna och företaget ärvs av en person i Chile.

Jag äger en näringsfastighet privat (enskild näringsidkare) som jag hyr ut till ett aktiebolag som bedriver verksamhet där (bolag A).Jag är helägare i bolaget A som bedriver verksamheten. Jag har nu bildat ett nytt aktiebolag (bolag B) även där är jag helägare, där tanken är att detta bolag ska överta näringsfastigheten. Kan detta ske genom apportegendom eller finns lämpligare sätt att överlåta fastigheten utan att jag säljer den till bolaget och då gör en reavinst privat? Näringsfastigheten är ärvd om det har någon betydelse. Bolag B ska också förvärva bolaget A's dotterbolag (bolag C) då det finns en verksamhetsfastighet även i bolag C. Tanken är att samla fastigheterna i det nya bolaget B .

Jag återkommer med en följdfråga på det som ni svarade på den 2025-08-12. Ni bekräftar där att ingånget avtal om p-plats gäller. Jag har meddelat styrelsen er svar på frågan. Den 2025-09-09 har de återkommit med följande: "När det gäller föreningens parkeringsavgifter och dina fakturor till föreningen förstår vi att du har en massa synpunkter. I och med att du har betalat dina avgifter efter varje höjning anses du ha accepterat höjningarna och kan därför inte kräva tillbaka någon del av hyran. Vi kommer att säga upp din parkeringsplats om du inte accepterar ovanstående samt släpper dina krav mot föreningen och enskilda styrelsemedlemmar." Vad är er bedömning av detta att styrelsen säger sig säga upp avtalet? Jag anser mig hotad. Styrelsen har inte kommenterat ert svar om att avtal gäller. Jag har fortsatt betalat det belopp som man debiterat. Fakta är att jag ställde mina krav på föreningen så fort jag kontrollerat avtalet.

Hej, Vi är fyra syskon som tillsammans äger en fritidsfastighet i svenska fjällen. Den ägdes från början av vår far, men år 1980 överlät han ägandet till oss syskon. I villkoren som följde med i gåvobrevet (se nedan) så säger det att om en, eller fler av delägarna, önskar sälja sin andel så ska kvarvarande ägare ha rätten att köpa till ett pris motsvarande rådande taxeringsvärde. Min fråga är om detta fortfarande gäller, 45 år senare? Eller ska skrivningen anses ha gällt just då i samband med överlåtandet? Har en, eller flera, delägare fortfarande rätten att i dag köpa till taxeringsvärdet? Ur texten till gåvobrevet (daterat 1980-12-31): För gåvan gäller följande villkor: 1. Gåvan eller vad som kan träda i dess ställe jämte avlastningen därav skall utgöra enskilda egendom. 2. Om någon av gåvotagarna önskar överlåta sin andel skall övriga gåvotagare äga lösa andelen till ett värde som motsvarar andelen av taxeringsvärdet. Försäljning till någon utanför kretsen av gåvotagare får ej ske utan skriftligt samtycke av xxx xxxx och xxx xxxx, eller - vid förhinder för någon av dem – en av dem.

Har blivit uppsagd från min anställning i dotterbolag A pga arbetsbrist. Dagen innan info om varsel annonserades min tjänst ut, men hos dotterbolag B inom samma koncern. Juridiskt sett är A och B två olika bolag, men operativt fungerar de som ett affärsområde med gemensam arbetsledning, HR, projekt, strategi & mål. Chefer i dotterbolag B fattar beslut om hur arbetsuppgifter ska prioriteras i dotterbolag A och har mandat att instruera chefer i dotterbolag A. Projekten drivs så att B ansvarar för tillstånd och finansiering, medan A:s anställda realiserar projekten. Eftersom B:s projektpipeline minskat har det lett till nedläggning av A. En mindre grupp har erbjudits att fortsätta sina roller och verksamheten i mindre skala inom dotterbolaget B istället. Även materiella tillgångar ska överföras till B. Vi är 3 med min roll i dotterbolaget A,men endast en har fått fortsätta i B. Samtidigt har en identisk tjänst annonserats i B, riktad mot en person från tredjeland. Annonsen är enligt arbetsledningen en formell åtgärd för Migrationsverket, då tjänsten redan är förutbestämd för en specifik person som redan är inplanerad, och jag har instruerats att överlämna mitt arbete till denne. Min fråga: Är detta förenligt med svensk arbetsrätt, särskilt turordningsregler och arbetsgivaridentitet inom koncern? Finns rättspraxis om liknande situationer och vad krävs för att två bolag ska anses vara samma arbetsgivare? Kan det vara kringgående av turordningsregler eller verksamhetsövergång?

Vår fastighet har servitut för väg över 2 andra fastigheter där den ena också utnyttjar del av väg.Vägen är nu efter skyfall i behov av restaurering.Vi har erbjudit att betala hela kostnaden ca 60000 kr men grannen som utnyttjar vägen vägrar låta oss göra något på hennes mark.Hur går vi vidare?

Jag och min bror har ärvt ett hus efter vår far. Jag vill nu sälja min halva till min bror. Priset har vi kommit överens om, men hur gör man med lanmäteriet samt hur skriver man ett köpekontrakt? Som jag har förstått det så behöver man inte anmäla till Lantmäteriet förens efter arvskiftet vem som äger huset. Vilket då blir min bror genom arv. Men vem är det som säljer huset? Är det både dödsboet och jag eller bara jag? Kan jag sälja min del utan att äga det på papperet hos Lantmäteriet?