Får en hyresvärd ändra elleverantör hursomhelst?

2019-06-27 i Hyresavtal
FRÅGA |Hej! Hoppas ni kan svara då jag inte hittar svar på nätet. Jo jag undrar ifall min hyresvärd kan utan min signatur flytta över min el, förut ingick den i hyran men nu har de flyttat över mig till eon bara rakt av. Får de göra så?
Nicolas Kitzler |Hej! Vad trevligt att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du tidigare betalade elen genom hyran, men att den nu är separat och undrar ifall de kan ändra villkoret i avtalet utan ditt samtycke. För det fall du undrar om hyresvärden kan byta elleverantör fritt så svarar jag på detta nedan under "Elen" också.Hyreslagen tvingande till hyresgästens fördelEtt hyresavtal, liksom de flesta andra avtal, är som huvudregel bindande för parterna. 12 kapitlet Jordabalken reglerar hyresförhållanden och är dock tvingande till hyresgästens fördel. Det innebär att om ett avtal avviker från vad som står i Hyreslagen, till hyresgästens nackdel, så har lagen företräde framför avtalet. Se 12 kap. 1 § 5 st. Jordabalken.ElenVad gäller betalningen av el och huruvida den ska ingå i hyran står det ingenting om det i hyreslagen. Detta innebär att parterna kan avtala fritt om att el till exempel ska ingå i hyran eller vara en rörlig avgift, eller att hyresgästen får välja sitt elbolag. Det som står i avtalet kring elen är därför gällande. Har ni inget skriftligt avtal är det det som ni kom överens om vid hyrestidens början som gäller, det vill säga att elen ska ingå i hyran.Värt att tillägga är att om det inte står något om vilken elleverantör som ska stå för elen, förutsatt att den ingår i hyran, så borde hyresvärden fritt kunna flytta dig mellan olika elbolag sålänge inte hyran höjs oskäligt.SammanfattningSlutligen, en hyresvärd kan inte ändra villkoren i avtalet utan att först meddela dig. Är ni överens kan ni skriva på ett tilläggsavtal eller ett nytt avtal för att ändra villkoret. Är det en lokal du hyr så måste hyresvärden säga upp avtalet för att ändra villkoren.Mitt svar till dig är därför: Nej, hyresvärden får inte hursomhelst ändra villkoren i avtalet utan att först meddela dig och få ditt samtycke. Det som står i avtalet gällande elen är det som gäller.Hoppas du fick svar på din fråga! Vill du ha hjälp att driva ärendet mot din hyresvärd så kan du boka tid med en jurist här på Lawline. Det gör du via den här länken: https://lawline.se/bokaMed vänliga hälsningar

När får man resa med sitt barn i 6 månader vid gemensam vårdnad?

2019-06-19 i Alla Frågor
FRÅGA |Jag har frågat snällt till mitt ex om jag kan tar med varans dottern till usa för en stund (6 månader) men hon började bråka om att jag kan inte och jag har bestämdt att åka så jag för åka utan henne ( dottern). Vad säger lagen om det och om jag har rätt att göra det? Tack.OBS: min fru är amerikanskt medborgare och dottern kan få amerikanskt pass direkt då, så hon kommer att inte stanna där olaglig.
Nicolas Kitzler |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag utgår i mitt svar från att ni har gemensam vårdnad över er dotter. Gemensam vårdnadUtgångspunkten vid gemensam vårdnad är att båda föräldrarna tillsammans ska fatta beslut om större frågor som rör barnets personliga angelägenheter, se 6 kap. 11 § och 6 kap. 13 § Föräldrabalken. Vardagliga beslut får den ena föräldern dock fatta självständigt. I vardagliga beslut räknar man till exempel kortare resor eller utflykter, även utomlands. Detta innebär att det som utgångspunkt vid längre utlandsvistelser krävs samtycke från båda föräldrarna för att den ena föräldern ska få resa med barnet. Vissa länder kräver även ett skriftligt intyg från bägge föräldrarna för att godkänna inresa till landet. Längre UtlandsvistelseVad som räknas som en längre utlandsvistelse är svårdefinierat och det finns ingen uttrycklig definition i lagen, men 6 månader borde räknas som en sådan och du kan således inte ta med barnet till USA utan ditt ex samtycke. Resa i framtidenVill du resa med barnet under längre tid i framtiden så är alternativen att antingen komma överens med ditt ex eller att ansöka om ensam vårdnad. Ansökan om ensam vårdnad sker via en stämningsansökan till Tingsrätten.Det ska tilläggas att ett olovligt bortförande av barn till ett annat land kan vara straffbart i Sverige.Hoppas du fick svar på din fråga!

Är det lovligt att avlyssna en arbetsintervju man själv är med i?

2019-06-11 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Jag har varit på en arbetsintervju på ett företag, och i efterhand fått reda på att den som intervjuade mig spelat in samtalet. Jag fick vetskap om detta av tredje person. Är detta lovligt?
Nicolas Kitzler |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag beklagar att du har hamnat i den här situationen, det är aldrig roligt att få veta att ett samtal har spelats in utan ens vetskap, dessutom av en tredje person. Nedan redogör jag kort för vad som gäller. I Brottsbalken finner du de flesta brott som är straffbelagda i Sverige. I fjärde kapitlet hittar du brotten mot frid och frihet där Olovlig avlyssning finns, 4 kap. 9 § Brottsbalken. Det som står där är att den som spelar in ett samtal som sker i ett privat utrymme, dvs ej allmän plats, och personen själv inte deltar, gör sig skyldig till brottet Olovlig avlyssning. Detta innebär motsatsvis att om personen som spelar in själv deltar i samtalet, i ditt fall intervjuaren, så begår personen tyvärr inget brott. Det finns i nuläget ingen svensk lag som förbjuder någon att spela in ett samtal som denne själv deltar i. Hoppas detta gav dig svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

När återbetalas böterna om åtalet ogillas i hovrätten?

2019-06-10 i Påföljder
FRÅGA |HejJag blev i tingsrätten dömd till dagsböter. Jag betalade böterna och överklagade till hovrätten. Hovrätten ogillade åtalet. Kommer böterna att återbetalas?Behöver jag göra något.
Nicolas Kitzler |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag finner ingen information om hur och när böter som redan har betalats ska återbetalas, men eftersom domen överklagades, åtalet ogillades och böterna upphävdes så borde de betalas tillbaka så snart som möjligt. Kontakta Polismyndigheten via e-post domstolsboter@polisen.se eller ring på nummer: 010-56 335 04, måndag till fredag klockan 08.00-16.30, och fråga dem när böterna betalas och ifall du behöver vidta någon åtgärd. Ange alltid ärendenummer eller referensnummer vid kontakt med polisen, se Polismyndighetens hemsida. Med vänlig hälsning,

Hur tolkar man avtal när parterna inte är överrens om innehållet?

2019-06-19 i Avtal
FRÅGA |Hej! Jag och min kurskamrat har tillsammans skrivit ett examensarbete denna vår för en myndighet. Vi skrev båda under ett varsitt kontrakt i början av arbetet om att där det bland annat stod vilket arvode vi skulle erhålla efter godkänt examensarbete. I kontraktet står det följande (Jag har bytt ut myndighetsnamnet till enbart "myndigheten"): "Examensarbetaren nedan har åtagit sig att skriva ett examensarbete enligt bilagda projektförslag (se bilaga 1). Efter att examensarbetet godkänts av examinatorn och myndigheten (handledare och ämnesgranskare på myndigheten) kommer ett arvode om 20 000 SEK att utbetalas till examensarbetaren.Detta avtal har upprättas i två likalydande exemplar, varav parterna (Myndigheten och Examensarbetaren) har tagit var sitt. Myndighetens exemplar skickas inskannad till Studentgruppen(student@blablabla.se).Nu när arbetet är godkänt och arvodet ska betalas ut påstår det att det är 20.000 SEK att dela på och inte per examensarbetare. Men när vi läser kontraktet så anser vi att det framgår det att det är per examensarbetare, eftersom vi har två separata kontrakt med samma formulering. Hur kan man ställa sig till detta? Har vi någon rättighet att få 20.000 utbetalat var?Vänliga hälsningar
Nicolas Kitzler |Hej och tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga!Frågan du ställer rör s.k. avtalstolkning. Huvudregeln inom svensk rätt är avtalsfrihet vilket innebär att parterna i princip kan avtala om vad som helst och hur de vill. Eftersom det inte finns några formkrav för hur ett avtal kan slutas (med vissa undantag vid t.ex. fastighetsköp) medför detta att det inte automatiskt är det som står i avtalet som gäller. Man utgår bland annat från parternas gemensamma vilja vid själva slutandet av avtalet. I ert fall är det tvetydigt vad ni har kommit överens om. Domstolen tillämpar därför ett antal tolkningsprinciper för att komma fram till vad ni egentligen har avtalat om. Några olika tolkningsmodellerDen Gemensamma PartsviljanDen första tolkningsmodellen är den gemensamma partsviljan som nämnts ovan. Man utgår helt enkelt efter vad ni subjektivt ville avtala om vid tillfället för avtalets slutande. Denna gemensamma vilja har som regel företräde framför vad som står i avtalet. Observera att det är den gemensamma viljan som är relevant, vilket kan vara svårt att bevisa i efterhand.FörklaringsmodellenEn annan tolkningsmodell är Förklaringsmodellen. Modellen bygger på en tillämpning av 32 § första stycket Avtalslagen (AvtalsL) motsatsvis och innebär att den part som har gett en viljeförklaring i ett skrivet avtal, som på grund av en felskrivning eller annat misstag fått ett annat innehåll än hen har syftat på, blir bunden av viljeförklaringens innehåll om den som förklaringen är riktad mot inte insåg eller borde ha insett misstaget. Det blir alltså fråga om att avtalet är giltigt, så som det uttrycks i avtalet, om mottagaren är i god tro.CulpamodellenDet finns även en modell som anger att om parten borde ha insett att den andre var ovetande om att texten betydde något annat, står denne risken för sin oaktsamhet att inte meddela den andre parten om det rätta förhållandet.Avtalstextens lydelseAvtalstexten är såklart av stor praktisk betydelse eftersom den presumeras återge parternas viljor, se Högsta Domstolens resonemang i målen NJA 1959 A 41, NJA 1940 s. 179 och NJA 1986 s. 366. Det skrivna avtalet utgör bevis för vad som anses vara avtalat. Man brukar säga att man tar hänsyn till meningsuppbyggnader och allmänt språkbruk. Experter på området brukar ange att oklar text ska tolkas så som en utomstående betraktare skulle tolka budskapet i texten.Finns det inget material som styrker parternas gemensamma avsikter, eller något som styrker vad den ena parten har eller inte har uppfattat vid slutandet av avtalet kan domstolen vara helt hänvisad till vad som står i avtalet. Ert fallEftersom myndigheten har använt ordet "examensarbetar(en)" i singular flera gånger i avtalet (lydelsen) samt har skickat det till er båda separat, talar mycket för att det rör sig om två separata arvoden och att ni båda har rätt till 20 000 kr som arvode för ert arbete. Skulle myndigheten kunna bevisa att det var deras och er "gemensamma vilja" att avtala om ett gemensamt arvode från början, så borde de ändå ha insett att mottagaren, det vill säga ni, uppfattade det som att ni hade rätt till varsitt arvode när ni fick avtalen skickade till er. Summa summarum så finns det mycket som tyder på att ni skulle kunna ha rätt till 20 000 kr i arvode vardera. Sammanfattningsvis har ni således rätt till 20 000 kr var. Det enklaste sättet att få ut era pengar är att vända er till Kronofogdemyndigheten och sen i nästa led till Tingsrätten. Ni hittar mer information om det på Kronofogdens hemsida! Hoppas detta svar gav er lite vägledning och lycka till!Med vänlig hälsning,

Hur ska jag få mina pengar om köparen inte har betalat vid onlineköp?

2019-06-14 i Kronofogdemyndigheten
FRÅGA |Hej! Jag blev kontaktad av en tjej som ville köpa min Celine väska, hon sa att hon skulle föra över pengar till mitt PayPal konto och har skickat falska mail så det ser ut som att PayPal kontaktat mig och att betalningen är påväg men jag har nu pratat med "riktiga PayPal" jag har namn, adress på personen och samt hennes signering från när hon tog emot paketet. Vad kan jag göra?
Nicolas Kitzler |Hej! Det du kan göra nu är att vända dig till Kronofogden och skicka in en ansökan om betalningsföreläggande. I ansökan anger du vilken summa du kräver, från vem samt vad du kräver betalning för. Själva ansökningskostnaden ligger på 300 kronor. Kronofogdemyndigheten kommer sedan att skicka betalningföreläggandet till tjejen som köpte din väska. Hon kan därefter välja att göra två saker: 1. Hon betalar och då skrivs skulden av. 2. Hon bestrider skulden - då får du valet att ta vidare ärendet till domstol. Observera att extra avgifter kan tillkomma. Efter prövningen i domstol, om domstolen fastställer skulden, dvs dömer att du har rätt till dina pengar, så kan Kronofogden driva in den. 3. Hon bestrider inte skulden men betalar inte heller. Då fastställer Kronofogden hennes skuld genom ett beslut. Efter beslutet driver Kronofogden in skulden åt dig. Hon ska även svara för de kostnader och ansökningsavgifter som har tillkommit. Mer informationen om hur du ansöker hittar du på Kronofogdens hemsida. Hoppas detta gav dig lite vägledning! Med vänlig hälsning,

Hur beräknar man ränta enligt 6 § Räntelagen?

2019-06-10 i Dröjsmålsränta
FRÅGA |Ränta enligt 6§ räntelagen på summa 1 550 000 kronor från 2010 - september?Tacksam för svar.
Nicolas Kitzler |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Enligt 6 § räntelagen räknas räntan, också kallad dröjsmålsänta, ut genom att man adderar Riksbankens referensränta (se 9 § Räntelag) med 8 procentenheter. Till exempel var referensräntan 1 januari 2019 -0,5 procent. Genom addition av 8 procentenheter blir den årliga räntan 7,5 procent, se Riksbanknens hemsida. Räntan ska dock beräknas för referensräntan för varje kalenderhalvår sedan skulden förfallit, vilket innebär att man måste känna till referensräntan för varje kalenderhalvår som man kräver ränta för och räkna in dessa. Det finns en funktion på Kronofogdens hemsida där man enkelt kan räkna ut räntan, se här. Fyll i 1550000 under "belopp" och under "ränta %" skriver du 8 (procentenheter). Sedan skriver du in datumen och slutligen klickar du i "vanlig ränta" och "hänsyn ska tas till diskonto-/referensränteändringar". Genom att göra ovanstående får du fram vad räntebeloppet samt totalbeloppet blir. Just nu verkar Kronofogdens sida inte fungera, varför jag rekommenderar dig att avvakta och sedan utföra beräkningen via samma tjänst. Med vänlig hälsning,

Får en myndighet skicka ut allmänna handlingar via email?

2019-06-07 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Hej Jag undrar om det är lagligt eller olagligt att skicka Allmänna dokument i ett miljöärende som jag själv anmält. Avdelningschefen på Miljöförvaltningen säger att det är mot lagen att skicka dem via email.? Tog mig mer än fem veckor att få ut mina dokument trots 7 påminnelser och JO anmälan. Finns bara fyra dokument som är klassade som sekretess och det är mina egna. Vår tidning här i stan fick däremot ut dokumenten 1 månad innan mig. Tillbaka till frågan får en myndighet skicka dokumenten via email till mig?
Nicolas Kitzler |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När det kommer till utlämnande av allmänna handlingar är det 2 kap. Tryckfrihetsförordningen (TF) och Offentlighet- och sekretesslagen (OSL) som är aktuella. Vad är en allmän handling? Enligt 2 kap. TF är en handling allmän om den har inkommit till en myndighet, och är förvarad hos denna, 2 kap. 4 § och 2 kap. 9 § TF.Med inkommen avses att den har kommit in till myndigheten på något sätt, fysiskt eller digitalt, till exempel genom en anmälan. Med förvarad avses att den finns hos myndigheten, antingen fysiskt eller digitalt.SekretessNär man väl fastställt att en handling är allmän går man vidare och kollar om handlingen ska kunna lämnas ut, dvs om den är offentlig. Huvudregeln är att alla allmänna handlingar är offentliga och ska kunna hämtas ut av vem som helst, men för att skydda vissa allmänna och enskilda intressen finns det sekretessbestämmelser i Offentlighet- och Sekretesslagen som medför undantag till offentlighetsprincipen.När man prövar sekretess tittar man dels på vilka sorts uppgifter det är i handlingarna men också vem som begär ut handlingarna. Ju starkare sekretesskydd, desto större utredningsskyldighet har myndigheten att ställa frågor om vem som begär ut handlingarna, se 2 kap. 18 § TF. Detta eftersom skaderekvisitet "kan antas orsaka men för en enskild" som finns i många paragrafer i OSL t.ex. påverkas av vem som hämtar ut materialet.Sekretessbrytande grundEnligt 10 kap. 3 § OSL har den som är part i ett ärende rätt till insyn i sina handlingar (partsinsyn) trots sekretess. Dock får detta åsidosättas om det finns andra enskilda eller allmänna intressen av synnerlig vikt som gör att uppgifterna i materialet inte får röjas. Sker detta så ska myndigheten informera om det och göra de förbehåll som krävs för att den enskilde ändå ska få ut så mycket information om sitt ärende som möjligt.Skyndsamhetskravet vid utlämnande avEn begäran om att få ut kopior av allmänna handlingar ska enligt 2 kap. 15 § och 16 § TF behandlas skyndsamt. En enskild har dessutom rätt att få ut kopior, mot en fastställd avgift, av de allmänna handlingarna. Enligt JO ska en myndighet normalt lämna besked i utlämnandefrågan samma dag som en begäran har gjorts. Myndigheten ska alltså antingen lämna ut handlingen eller ge dig besked om att du inte har rätt att få ut den. Enligt JO får beskedet dröja någon eller några dagar om det är nödvändig för att myndigheten ska kunna ta ställning till om den efterfrågade handlingen är allmän och offentlig. Det kan såklart behövas ännu längre tid om begäran avser ett omfattande material, se JO-beslutet 4209-09.Rätt att få ut handlingar via e-mail? Dock finns det ingen skyldighet enligt lag för myndigheten att maila ut digitala kopior. Det finns å andra sidan heller inget hinder mot att göra så, men en myndighet väljer själv, med hjälp av interna riktlinjer om de mailar ut digitala kopior. Det vanligaste är att man får utskrivna kopior på posten. Dessa ska dock behandlas skyndsamt som sagt. Det finns alltså ingen laglig skyldighet för myndigheten att lämna ut kopior av handlingar via mail. De får dock välja att göra detta då inga restriktioner finns mot det i TF, jämför 2 kap. 16 § TF. En anledning till att de inte vill lämna ut på mail kan vara att det anses göra det mer tillgängligt för spridning. Hoppas detta gav dig svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,