Kan man kräva anspråk på någon som gjort en bokning i någon annans namn?

2019-04-30 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Hej!Vad gäller om en bokning sker "som ett skämt" i ett namn av bokarens "vänner" och först när vi skickar ut påminnelsen om bokningen får vi veta att de inte kommer dyka upp. Kan vi fakturera detta eller måste det framgå i vår policy? Kan vi göra någonting då ett medvetet slöseri av vår tid skett, vi kommer till framtiden ändra vår policy då vi ser att detta kan innebära förluster för oss, men det vore trevligt om det går att komma åt dessa "skojare".MVH
Nicolas Kitzler |Hej och tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga!Avbeställning av tjänsti 42 § Konsumenttjänstlagen regleras rätten för näringsidkaren att få ersättning för utfört arbete när en tjänst avbeställs innan den slutförts.Dessutom har näringsidkaren rätt till ersättning för utebliven vinst ifall denne kan visa att man avböjt ett erbjudande om en annan bokning till förmån för avbeställaren, 42 § 2 st. Konsumenttjänstlagen. Denna rätt beaktas bara om man inte har bokningar "liggandes på hög", utan man faktiskt har behövt neka en annan bokning av uppdrag. Värt att poängtera är att detta inte måste skrivas in som ett förbehåll i någon policy eller avtalsvillkor, utan gäller som lag. Man kan dock avtala bort det till fördel för konsumenten eftersom konsumenttjänstlagen är tvingande till konsumentens fördel. Det betyder att om ni har en avbokningspolicy som "skämtarna" har följt, dvs avbokat i tid, blir det svårt att kräva ersättning på denna grund.i 43 § Konsumenttjänstlagen stadgas att man kan föra in en fast ersättning som ett förbehåll i sin policy, men som motsvarar den ersättning som 42 § ger rätt till.AvtalsbundenhetI ert fall är problemet dock att den person vars namn bokningen har gjorts i inte kan bli bunden av avtalet eftersom hen saknas partsvilja, hen har ju inte själv gjort någon bokning. Anspråket får isåfall riktas mot de personer som fyllt i dennes namn och gjort bokningen.Skadestånd och polisanmälan.Tyvärr kan det bli knepigt att försöka angripa personerna med hjälp av skadestånd, eftersom skadestånd för rena ekonomiska skador förutsätter att ett brott har begåtts, se 2 kap. 2 § Skadeståndslagen. Det skulle kunna röra sig om oredligt förfarande enligt 9 kap. 8 § Brottsbalken, men det saknas praxis på området. Självklart kan ni ändå göra en polisanmälan, chansen finns ju att om fler uppmärksammar det här problemet så kan lagstiftaren reglera detta området för att få bukt med problemet i framtiden.Vad ni bör göra nuOm ni vill ha hjälp med att skriva in en bra policy för att klargöra vad som gäller vid avbeställningar kan ni kontakta vår juristbyrå. Vill ni komma åt skämtarna kan ni absolut göra en polisanmälan, men i nuläget blir det svårt att kräva någon ersättning ifall de har följt er nuvarande avbokningspolicy. Boka tid hos en jurist kan ni göra via http://lawline.se/boka.Hoppas ni fick lite vägledning!Med vänlig hälsning,

Vilken lag är tillämplig på köp av abonnemang mellan näringsidkare?

2019-04-30 i Köplagen
FRÅGA |Hej! Vilken lag är det som gäller om jag som företagare köper ett abonnemang av ett annat företag? Har jag som företagare samma rätt som en privatperson att säga upp abonnemanget hur jag vill? Kan jag t.ex. ta hjälp av ett annat företag som genom en fullmakt säger upp abonnemanget åt mig? På samma sätt som jag som privatperson kan säga upp abonnemang via tjänster som t.ex. "Mina tjänster", "Abonnemangshjälpen" och liknande idag, genom att skriva under en fullmakt med hjälp av bank-id. Tack på förhand & ha en fin dag!
Nicolas Kitzler |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! I svensk rätt finns det ingen lag som uttryckligen reglerar köp av tjänster mellan företag. Man utgår från avtalsfrihet, det vill säga parterna kan komma överrens om det mesta i ett skriftligt eller muntligt avtal. Vid oklarheter utgår man från partsviljan. Avtalslagen 36 § är dock tillämplig och kan användas för att jämka eller ogiltigförklara oskäliga avtal/avtalsvillkor. Om det saknas ett avtal eller det är omöjligt att avgöra vad parterna kommit överens om, hämtar domstolen vägledning från Köplagen, som i normala fall endast behandlar köp av lös egendom (varor) mellan privatpersoner eller mellan två företag. Jag hittar ingenting i Köplagen som skulle vara tillämpligt i ert fall. Det betyder att om det i ert kundavtal inte råder några speciella villkor som som reglerar uppsägning av abonnemanget, kan ni säga upp avtalet precis som vilken privatperson som helst. Som sagt, finns det ingenting i avtalet eller lagen som reglerar hur uppsägningen får gå till, så det är fritt fram att använda de metoder som står till buds.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Bodelning vid dödsfall - hur ska skulderna fördelas?

2019-04-27 i Bodelning
FRÅGA |Om man äger 30% i en fastighet hur kan det då bli halva lånet var vid ett dödsbo?
Nicolas Kitzler |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar hur lånet vid dödsboet kan fördelas till 50 % vardera när man bara ägde 30 % av en fastighet. Jag utgår från att du stod för 30 % av lånet innan makens död och jag utgår dessutom i mitt svar från att ni varit gifta. När en maka/make i ett gift par avlider sker det normalt en bodelning av parets giftorättsgods. Giftorättsgods är all egendom makarna äger förutom enskild egendom, 7 kap. 1 § Äktenskapsbalken. Enskild egendom kan vara gåvor med förbehåll om att den ska vara enskild eller egendom som till följd av äktenskapsförord är enskild, 7 kap. 2 § Äktenskapsbalken. Om det finns ett äktenskapsförord som reglerar ägandeförhållandet i en fastighet så kan det påverka bodelningen. BodelningVid bodelningen räknar man först av vardera makens skulder på vardera makens tillgångar, som kan utgöra giftorättsgods, och sedan slår man ihop egendomen och fördelar det på lika lotter. Huvudregeln är alltså att var make svarar för sina skulder när äktenskapet upplöses. Detta innebär att om din make/maka stod för 70 % av skulderna på bostaden så ska detta räknas av på dennes giftorättsgods/ och eller enskild egendom inann bodelningen sker. Regler kring detta finner du i 11 kap. Äktenskapsbalken. Vid dödsfallNär bodelning väl har skett så ska den avlidne maken/makans resterande egendom läggas in i dödsboet. Eventuella kostnader såsom avgifter för dödsboförättare, begravningskostnader etc. ska dras av som skulder på dödsboet innan tillgångarna fördelas mellan arvtagarna. Vad du bör göra nuI ditt fall kan jag inte se varför du skulle stå på 50 % av lånet efter bodelningen, eftersom din makes skulder bör räknas av från dennes egendom i samband med bouppteckningen. Jag råder dig att kontakta vår telefonrådgivning eller boka tid med en av våra jurister för att eventuellt utreda möjligheterna att klandra bouppteckningen. Du kan boka rådgivning på: http://lawline.se/boka.Hoppas du fick lite vägledning! Med vänliga hälsningar

Kan omyndiga ingå ett avtal om friskrivning från skadestånd?

2019-03-31 i Omyndiga
FRÅGA |Hej!Snabb fråga. Vi ska anordna en aktivitet i sommar, bumperball. Man hoppar in i en stor plastboll och spelar fotboll. Vi har tänkt anordna detta på en camping där gäster kan komma och spela.Det finns en viss skaderisk i denna aktivitet även om den är låg.Det kommer vara ungdomar under 18 år som provar denna aktivitet. Vi vill att alla ska skriva under ett kontrakt/avtal där vi som arrangör inte tar något som helst ansvar för eventuella skador.Kan vi göra detta med personer som ej är myndiga, dvs under 18 år?
Nicolas Kitzler |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Friskrivning från skadeståndsansvarTill att börja med kan det finnas begränsningar i vilka skador man kan friskriva sig ifrån. Man brukar tala om att skador som uppkommer från grov vårdslöshet inte går att friskriva sig ifrån, även fast det står med i avtalet, med hänvisningar till bland annat 36 § Avtalslagen om oskäliga avtalsvillkor.I ert fall, enligt min uppfattning, borde det dock gå att friskriva sig från de flesta skador som kan uppkomma inom ramen för aktiviteten så länge ni inte lämnar till exempel gropar i marken eller tillhandahåller felaktig utrustning. Kan omyndiga ingå avtal? När det kommer till omyndigas möjlighet att ingå avtalsförbindelser hittar ni reglerna här i Föräldrabalken. Huvudregeln är att omyndiga inte kan ingå avtal, och att endast förmyndares samtycke medför att ett barn inte sedan kan frånträda avtalet. Inga av undantagen är tillämpliga i det här fallet, eftersom det handlar om en friskrivning från skadestånd. Jag råder er att begära ett skriftlig intyg från en förmyndare så att barnet får ingå detta avtal eller en förmyndares underskrift, för att minimera risken att betala skadestånd. Med vänlig hälsning,

Är det brottsligt att konsumera äpplen inne i butiken?

2019-04-30 i Stöld och rån m.m., 8 kap BrB
FRÅGA |En person blir stoppad av en väktare i en butik då han äter två äpplen i butiken. Under hela rättegångsprocessen hävdar personen att den hade tänkt att betala. Vad bör gärningen rubriceras som? Personen har alltså inte passerat kassalinjen och hade som avsikt att betala för äpplena (RH 1984:54). Problemet är ju dock att varan är konsumerad och det finns ingen direkt prisangivelse för äpplena till skillnad från fallet med kycklingen. Med vänlig hälsning
Nicolas Kitzler |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Ringa StöldI Brottsbalken 8 kap. 2 § regleras brottet ringa stöld (tidigare snatteri), som att en person olovligen tillgriper vad annan tillhör med uppsåt att tillägna sig det, tillgreppet innebär skada, och det tillgripnas värde och övriga omständigheter är att anses som ringa. Vid brott i butik är värdegränsen mellan stöld och ringa stöld enligt praxis 1000 kr, HD:s dom B 5097-08 från den 30 sept 2009. Prisangivelsen på äpplena borde inte spela någon roll, eftersom man kan fastställa att de inte var gratis och att de inte översteg 1000 kr. Alltså borde gärningen rubriceras som ringa stöld enligt BrB 8:2. Problemet med ringa stöld är att försök till brottet inte är straffbart, 8 kap. 12 § Brottsbalken, och alltså blir den avgörande frågan när brottet anses fulllbordat. Vad händer när en vara är konsumerad? Precis som du säger finns det ett avgörande från Hovrätten där en person som ertappats med att äta en kyckling inne i en matbutik dömdes för snatteri (RH 1984:54), eftersom brottet ansågs fullbordat när personen konsumerade kycklingen och dessutom inte hade pengar att betala den för. Den dömde erkände dessutom dessa omständigheter, samt att han inte hade möjlighet att betala. I ett anant fall från Hovrätten (RH 1983:6) hade en person istället konsumerat en korv inne på livsmedelsavdelningen. Där friades personen från snatteri, med endast motiveringen "brottets fullbordan anses inte klarlagt". Det råder alltså bristande praxis på området och någon vägledning från Högsta Domstolen finns ännu inte. Min bedömning, utifrån praxis från hovrätten, är att personen inte borde dömas för ringa stöld, eftersom denne hade tänkt betala för äpplena. Sålänge personen hade betalningsmöjligheter borde alltså personen frias från brottsanklagelsen.Värt att tillägga är att i övrig praxis anses stöld eller ringa stöld vara fullbordat när man passerat kassaspärrarna eller larmbågarna med varan. Det anses även vara fullbordat när man går ut från en avdelning till en annan avdelning med varan, se NJA 1972 s.253 och RH 2007:49. Med vänlig hälsning,

Hur får jag ut skadestånd för en kroppskada?

2019-04-27 i Skadestånd på grund av brott
FRÅGA |Hej! Jag bröt flera leder i foten pga en person som sviktade en trampolin medans jag hoppade och inte ville det. Jag har fått gått med skena för foten i ca 3 månader och doktorn säger att det är en skada för livet. Hur anmäler jag personen?
Nicolas Kitzler |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline!Det finns lite olika vägar att gå för att du ska få kompensation för din skada. Jag kommer att redogöra för två av dessa nedan. Till att börja med, då detta kan utgöra ett brott kan du få ersättning via ett s.k. enskilt anspråk i en brottmålsprocess. För detta krävs det en polisanmälan och att brottet leder till åtal, mer om detta nedan. Det andra alternativet är att driva en skadeståndsprocess mot personen där du kräver ersättning för personskada till följd av den andres oaktsamhet enligt 2 kap. 1 § Skadeståndslagen. För detta krävs en stämningsansökan. Detta blir en s.k. civilrättsligt tvist där jag råder dig att anlita en jurist för att få de bästa förutsättningarna till framgång. Värt att notera är att ett enskilt anspråk i en brottmålsprocess fungerar på samma sätt som ett skadeståndsmål, bara att en fällande dom ligger till grund för skadeståndet i det förstnämnda fallet.BrottmålsprocessDe brott som kan vara aktuella i ditt fall är misshandel, 3 kap. 5 § Brottsbalken, eller vållande till kroppskada eller sjukdom, 3 kap. 8 § Brottsbalken . Rekvisiten är att någon uppsåtligen har orsakat någon annan kroppsskada (misshandel) eller av oaktsamhet orsakat någon annan kroppskada som inte är ringa (vållande till kroppskada).Då du nämner att du behövt uppsöka läkarvård och har fått en skada för livet så bedömer jag det som att skadan i vart fall inte är ringa. Vad gäller bedömningen av om personen har begått gärningen uppsåtligen eller av oaktsamhet spelar det ingen roll för skadebedömningen eller ersättningen men däremot hur högt straff personen kan få (böter eller fängelse i högst två år respektive högst sex månader).ÅtalEn polisanmälan kan leda till åtal men i fallet vållande till kroppskada eller sjukdom, om brottet inte är grovt, krävs det att målsäganden, dvs du, anmäler brottet till åtal och att det är påkallat ur allmän synpunkt, 3 kap. 12 § Brottsbalken. Det är således svårare att få till ett åtal om gärningen bedöms som vållande till kroppskada, då det krävs att det är påkallat ur allmän synpunkt, till exempel att gärningen är någon form av allmän fara.Jämte brottmålet så begär du också som målsägande enskilt anspråk, 22 kap. 1 § Rättegångsbalken. Bedöms brottet som misshandel får du hjälp av åklagaren att bereda skadeståndsmålet, annars måste du göra denna framställning själv eller med hjälp av ett ombud, 22 kap. 2 § Rättegångsbalken. CivilprocessOm du av någon anledning väljer att inte polisanmäla, kan du kräva skadestånd i en vanlig domstolsprocess. Detta gör du genom att skicka in en stämningsansökan till tingsrätten där du klargör varför du anser att personen i fråga ska ersätta din skada och hur mycket ersättning du vill ha. Blanketter för stämningsansökan hittar du på Domstolsverkets hemsida. Beräkningen av skadeståndet som domstolen utgår från finner du i 5 kap. 1 § Skadeståndslagen. (Obs. samma beräkning vare sig det är en civilrättslig process eller enskilt anspråk i brottmål).Vad du bör göra nuDet är alltså upp till dig om du vill driva en skadeståndsprocess i ett brottmål eller i en civilprocess. Jag råder dig att ta kontakt med en jurist i vilket fall som helst då det är troligt att du kommer att behöva ett ombud i en skadeståndsprocess. Du kan boka tid med en av våra jurister via: http://lawline.se/boka. Ta även kontakt med ditt försäkringsbolag för att se om du kan få ut någon ersättning där. Jag hoppas detta var till hjälp!Mvh,

Får en kommun ändra ett gynnande startbesked för att en byggnation går emot detaljplanen?

2019-03-31 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej!Hösten 2018 kontaktade jag min kommun och sa att jag skulle byta tak och tänkte då installera ett soltak med svarta takpannor där det finns en solcell integrerade i varje panna. De sa då att det var en anmälningspliktig åtgärd men krävde inte bygglov. Jag gjorde en anmälan och skrev i denna att taket skulle bli svart. Fick startbesked och sedan slutbesked. Nu våren 2019 har en granne lämnat i ett klagomål då det finns en detaljplan som säger att taken ska vara röda på vårt område. Handläggaren på kommunen har kontaktat mig och erkänt att han inte läste hela min ansökan och därför missat att jag bryter mot detaljplanen och borde ha sökt bygglov. Kommunen vill nu att jag ska ansöka om bygglov i efterhand med det tycker jag känns fel.Jag har ju ett startbesked och har följt detta till punkt och pricka och inte försökt vilseleda någon. Om jag förstått förvaltningslagen och PBL rätt så är det bara möjligt att överklaga ett beslut som går emot och det är endast anmälaren som kan göra detta. Även om ett beslut är felaktigt så går det inte att riva då det är ett gynnande beslut till min fördel. Det kommunen kan göra är att starta ett tillsynsärende men om jag följt startbeskedet kan de inget göra. Är det rätt uppfattat eller finns det någon möjlighet att jag tvingas riva taket?
Nicolas Kitzler |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ändring av gynnande myndighetsbeslut Det framgår av Förvaltningslagen 37 § att en myndighet endast får ändra ett gynnande myndighetsbeslut, det vill säga ett beslut till en enskilds fördel, om något av följande tre undantag föreligger. Dessa undantag är 1. Om det finns ett återkallelseförbehåll i antingen beslutet eller någon särskild lag, t.ex. Körkortslagen som säger att ett körkort får återtas, 2. tvingande säkerhetsskäl eller 3. om felaktigheten beror på att den enskilde har lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter. Möjligheten att ändra ett gynnande beslut är således mycket smala, detta för att skapa förutsebarhet och trygghet för den enskilde. När det skett ett misstag från myndighetens sida är det i princip omöjligt att ändra ett gynnande beslut, bortsett från tvingande säkerhetsskäl. Överklagan av beslutVem som kan överklaga ett myndighetsbeslut följer av 42 § Förvaltningslagen. Som du säger är det begränsat till de som "beslutet angår" och beslutet måste vara betungande för den parten. Det är tveksamt enligt min mening om din granne kan anses ha klagorätt i den meningen att beslutet skulle ha gått honom emot. Vidare vinner ett myndighetsbeslut laga kraft normalt efter 3 veckor då beslutet meddelats och kan därefter inte överklagas. Ditt fallPrecis som du säger så är det svårt att ändra ett myndighetsbeslut som är gynnande för någon enskild part. Min uppfattning är att risken är liten att du behöver riva taket i framtiden. Mvh,

Hur ska jag få betalt när personen inte svarar på mail?

2019-03-31 i Fordringar
FRÅGA |HejFick akut ta hand om en dräktig burma med 2 veckor kvar till nedkomst. Födde och hade totalansvar under 11 veckor. Vi skrev ett avtal där hon stod för alla kostnader gällande kattungarna. Vad gäller?Jag har trasiga sängkläder, gardiner etc. Och uppfödaren svarar inte på mail. För mig en utgift på 4-5 tusen kronor som jag vill att hon står för.Vad och hur går jag vidare?
Nicolas Kitzler |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det enklaste sättet att få dina pengar när en motpart slingrar sig är att anlita kronofogdemyndigheten. Du kan ansöka om ett s.k. betalningsföreläggande via deras hemsida. Den hittar du här: KronofogdemyndighetenVad händer när du lämnat in en ansökan?Kronofogdemyndigheten (KFM) skickar ett brev till den du vill få betalt av. Personen som är skyldig dig pengar kan då agera på några olika sätt:Antingen betalar personen skulden och då kan du ta tillbaka din ansökan. Det andra alternativet är att personen invänder mot att det finns en skuld, då behöver du ta ställning till om du vill driva ärendet vidare i domstol vilket medför extra kostnader och kan innebära en risk att du ändå inte får betalt. Gör du det lämnar KFM över ärendet till domstolen. Betalar personen inte men bestrider heller inte fordringen så meddelar KFM ett utslag. I det utslaget fastställs skulden och du kan begära att skulden ska verkställas eller drivas in. Därefter gör KFM en utredning för att se om den som är skyldig dig pengar har tillgångar att betala med. Har den det så sker det en utmätning, där KFM tar ifrån den betalningsskyldige vissa tillgångar och säljer dem för att kunna betala din skuld. Finns det inga tillgångar så skrivs ärendet av och du får stå för avgiftskotsnaderna.Avgifter kan tillkomma både vid ansökningen och ifall ärendet skrivs av. Mer information hittar du på kronofogdemyndighetens hemsida.Förenklade tvistemålHamnar tvisten i domstol är det värt att notera att en domstolsprocess för så pass lite pengar inte innebär någon risk att du behöver stå för din motparts rättegångskostnader, mer än för 1 timmes juridisk rådgivning vid en förlust. Detta gäller vid alla tvistemål där beloppet som rättegången rör understiger ett halvt prisbasbelopp (ca 22000 kr år 2019). Jag kan inte förutsäga hur utgången kommer bli i en domstolsprocess, men eftersom ni har ett avtal verkar det ganska självklart att uppfödaren kommer att få betala dina utgifter. Reglerna om förenklade tvistemål hittar du i 1 kap. 3 d § och 18 kap. 8 a § Rättegångsbalken.Vad du bör göra nu: Du bör skicka in en ansökan om betalningsföreläggande så snart som möjligt via KFM:s hemsida.Lycka till med ditt ärende!Mvh/