Måste en uppsägning av lokalhyresrätt från hyresvärden, signeras av hyresgästen för att vara gällande?

2020-02-09 i Hyresavtal
FRÅGA |Gällande uppsägning lokalhyresrätt:Måste jag som lokalhyresgäst signera att jag tagit emot uppsägningen av lokal för att uppsägningen skall gälla?dvs om uppsägning måste ske innan 30/4 och jag som firmatecknare ej skrivit under uppsägningen innan dess fortlöper då hyreskontraktet?
Hanna Lindqvist |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du undrar om ett lokalhyreskontrakt fortlöper om uppsägningshandlingen inte signeras av hyresgästen. För att besvara din fråga kommer jag att hänvisa till jordabalken (JB) samt delgivningslagen (DelgL) Uppsägningen ska vara skriftligUppsägning krävs, med en uppsägningstid om nio månader, om hyresförhållandet varat i mer än nio månader, JB 12 kap. 4 §. Av JB 12 kap. 8 § framgår att en uppsägning från hyresvärden ska vara skriftlig. Ett hyreskontrakt som tecknats på obestämd tid kan förlängas om det inte sägs uppGäller det ett hyresavtal för bestämd tid, kan hyresförhållandet fortsätta att gälla om inte hyresgästen sägs upp i tid på korrekt sätt. Hyresavtalet anses då vara förlängt på obestämd tid, JB 12 kap. 3 §. I hyresavtalet kan det finnas bestämmelser som istället anger att kontraktet ska anses förlängd på bestämd tid, för en viss period. Är uppsägningen ogiltig om hyresgästen inte signerar den? Det är upp till hyresvärden att visa att hyresgästen tagit emot uppsägningen, om det skulle bli en tvist om uppsägningen. Uppsägningen betraktas som ogiltig om den inte blivit delgiven hyresgästen. Att hyresgästen signerar uppsägningen är naturligtvis ett mycket bra bevis för hyresgästen tagit del av uppsägningen från hyresvärden. Observera att en underskrift är inte nödvändig för att uppsägningen ska anses vara mottagen, vilket jag redogör för lite längre ner i svaret. Vad krävs för att hyresgästen ska anses vara delgiven uppsägningen? I JB 12 kap. 8 §, som reglerar på vilket sätt en uppsägnings ska göras, finner vi tredje stycket en hänvisning till delvigningsbestämmelser i JB 8 kap. 8 § andra och tredje stycket.I delgivningslagen finns bestämmelser för hur en delgivning ska gå till. Så kallad vanlig delgivning (DelgL 16 §) sker genom att den handling som ska delges skickas eller lämnas till delgivningsmottagaren. Ställföreträdare för en juridisk person, exempelvis firmatecknare om hen har rätt behörighet, är delgivningsmottagare enligt, DelgL 11 § andra stycket & 13 §. Av DelgL 17 § framgår att handlingen inte får skickas på elektronisk väg, om det inte är en myndighet som skickar handlingen. E-post bör alltså inte vara aktuellt när det gäller privata aktörer. DelgL 18 § stadgar att delgivning har skett när delgivningsmottagaren har tagit emot handlingen. Av bevissynpunkt bör hyresvärden skicka ett rekommenderat brev ställt till den juridiska personen och delgivningsmottagaren, och inkludera ett mottagningsbevis. Har hyresvärden använt sig av en delgivningsbyrå bör detta kunna redovisas. Saknas signering eller liknande kvittens från hyresgästen innebär det alltså inte automatiskt att delgivning inte skett och att hyreskontraktet automatiskt förlängs. Dock är det upp till hyresvärden att bevisa att hyresgästen delgivits uppsägningen. Uppsägningen kan vara ogiltig på andra grunderEn uppsägning av lokalhyra ska som huvudregel följa de formkrav som uppställs i JB 12 kap. 58. I annat fall kan det vara tal om ogiltighet. Jag hoppas du har fått svar på din fråga!Jag kan varmt rekommendera att ta hjälp av våra duktiga jurister på Lawlines juristbyrå om du önskar kvalificerad juridisk rådgivning för ditt specifika fall. Juristerna kan granska ditt hyreskontrakt och titta på om uppsägningshandlingen följer de formkrav som krävs för giltighet. Juristerna kan även företräda dig vid en tvist i domstol. Du är välkommen att kontakta mig via följande mejladress: hanna.lindqvist@lawline.se, om du önskar att komma i kontakt med en kollega på juristbyrån. Naturligtvis får du kontakta mig om det är något som du önskar förtydligas i detta svar. Vänligen,

Olovlig andrahandsuthyrning - Måste vi flytta?

2020-01-31 i Hyresrätt
FRÅGA |Min syster tog en lägenhet i sitt namn i Piteå, planen var att jag och min fru ska få bo där och hon kan komma och bo här när hon behöver, på grund av att hon studerar på distans och kommer ha praktik här i Piteå. Idag knackade det på dörren och det var en man från Pitebo som säger att hon måste säga upp lägenheten för vi har brutit mot hyreslagen. De sa att hon har inte varit här, hon är skriven i en annan kommun (hon äger ett hus med sin man) i Jokkmokks kommun. Min fru väntar barn inom 2 veckor och Vi kommer stå utan bostad med en liten bebis. Jag försökte fråga mannen vad vi kan göra, kan jag betala in några hyror, ta över kontraktet osv. De säger att lägenheten måste ut på hemsidan så "alla" kan söka på den. Jag sitter här och gråter, det är snart februari och Vi kan inte bo i bilen med en liten bebis. Hjälp!
Hanna Lindqvist |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Jag förstår att situationen är mycket uppslitande för er. För att besvara din fråga kommer jag att hänvisa till jordabalkens (JB) 12:e kapitel som även kallas för "hyreslagen". Hyresvärden har rätt att säga upp hyresrätten Det stämmer att hyresvärden har rätt att säga upp hyresrätten. Det beror på att din syster, som har kontraktet med bostadsbolaget är förstahandshyresgäst. Hon har därefter upplåtit lägenheten i sin helhet till er, vilket är en upplåtelse av hyresrätten i andra hand. En sådan andrahandsuthyrning är endast tillåten om hyresvärden lämnar sitt samtycke till uthyrningen. Saknas samtycke är uthyrningen olovlig, JB 12 kap. 39 §. Däremot gäller motsatt om det finns ett villkor i hyresavtalet att andrahandsupplåtelse får ske utan samtycke. Då behöver inte hyresvärdens samtycke inhämtas. Din syster bör se över sitt hyresavtal. Förstahandshyresgästen kan även inhämta samtycke från hyresnämnden genom ansökan, JB 12 kap. 40 §. För att beviljas krävs att förstahandshyresgästen har beaktansvärda skäl för att hyra ut lägenheten i andra hand. Samtycket måste dock inhämtas före det att lägenheten hyrs ut. Inneboende eller andrahandshyresgäst? Observera att det är tillåtet att ha personer inneboende i en hyreslägenhet utan att fråga hyresvärden om samtycke. Att vara inneboende eller andrahandshyresgäst är dock inte detsamma. För att en person ska anses vara inneboende krävs att förstahandshyresgästen själv bor i lägenheten, och att den inneboende hyr del av lägenheten eller ett rum. Eftersom din syster inte använder lägenheten i större utsträckning kan ni knappast beaktas som inneboende hos henne i lagens mening, JB 12 kap. 39 § andra stycket. Olovlig andrahandsuthyrning kan leda till förverkande av hyresrätten Olovlig andrahandsuthyrning kan innebär att rätten att hyra anses förverkad, och hyresvärden får då rätt att säga upp hyresavtalet till omedelbart upphörande, JB 12 kap. 42 § tredje punkten. Av JB 43 § andra stycket framgår dock ett undantag då hyresvärden inte får skilja förstahandshyresgästen från lägenheten. Hyresvärden måste nämligen säga upp lägenheten inom sex månader från det att de fick vetskap om den olovliga upplåtelsen. Med andra ord, om hyresvärden vetat om att ni bott i lägenheten i mer än sex månader kan de inte säga att hyresrätten är förverkad. Det gäller dock primärt kontraktet som de har med din syster. Andrahandshyresgäster kan efter minst två år få så kallat besittningsskydd till en hyresrätt. Det gäller dock enbart i förhållande till förstahandshyresgästen (vilken i förhållande till er är hyresvärd). Ni kan alltså inte hävda någon besittningsrätt mot bostadsbolaget. Vad kan ni göra nu? -Din syster bör kontrollera sitt hyreskontrakt. Om det i kontraktet står att andrahandsupplåtelse är tillåten utan hyresvärdens samtycke har bostadsbolaget inte rätt att kräva att ni flyttar.-I annat fall har bostadsbolaget har rätt att säga upp din syster med omedelbar verkan då hyresrätten eftersom olovlig andrahandsuthyrning är grund för förverkande. -Tingsrätten är behöriga att ta upp tvister om förverkande. Det är förstahandshyresgästen samt hyresvärden som kan föra en talan i en sådan förverkandetvist om hyresvärden som säger upp kontraktet till omedelbart upphörande. -Det är dock inte omöjligt att hyresvärden kan tänka sig att istället göra en sedvanlig uppsägning av kontraktet och tillämpa en viss uppsägningstid, vilket i sig vinner lite tid för er.-Om hyresvärden går med på att göra en vanlig uppsägning av hyresrätten kan din syster eventuellt föra talan i en förlängningstvist. I sådant fall är hyresnämnden behörig att ta upp tvisten. Vid en förlängningstvist har hyresgästen, vilket visserligen bör sikta på förstahandshyresgästen, rätt att bo kvar i lägenheten under tiden som tvisten pågår, även om hyrestiden går ut, vilket även det kan vinna er lite tid, JB 12 kap. 50 §. Hyreslagstiftningen ändrades i oktober 2019, varav konsekvenserna för olovlig andrahandsuthyrning skärptes. Dessvärre tror jag inte att era chanser att bo kvar i lägenheten är särskilt stora. Enligt min bedömning är er bästa chans att vädja till hyresvärden om att tillämpa uppsägningstid, vilket ger er tid att försöka hitta en annan lägenhet. Jag hoppas att du fått svar på din fråga. Du är välkommen att mejla mig på: hanna.lindqvist@lawline.se, om du önskar att något ska förtydligas i svaret. Med förhoppning att detta kan lösa sig för er. Vänligen,

Har jag rätt att ta en paus under arbetstid?

2020-01-25 i Rast
FRÅGA |Hej!Jag har olika arbetstider under min 40 timmars arbetsvecka.Men en dag jobbar jag från kl. 7:30 till 17:00. Då har jag en kvart fikapaus (kl.9:45-10:00) som ingår i arbetstider och en rast/lunch 30 min. (kl.12:30- 13:00). Undrar om jag har rätt att ta en paus mellan kl.13:00-17:00?Tack på förhand!
Hanna Lindqvist |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I arbetstidslagen finns bestämmelser om arbetstagares rätt att ta rast och paus.Vissa typer av arbete är undantagna från arbetstidslagen, se uppräkningen i 2 §. Viktigt att notera är också att det kan finnas avvikelser eller kompletterande bestämmelser i kollektivavtal, om arbetsgivaren är knuten till ett sådant, se 3 §. När har du rätt till rast? Du har rätt att ta rast när du arbetat max fem timmar i sträck, arbetstidslagen 15 § tredje stycket. Rasten bör vara 30-45 minuter lång om du bara har en rast under hela arbetspasset. Är rasten uppdelad till två tillfällen kan något tillfälle vara kortare, dock minst 10 minuter. Rasten är inte arbetstid och du står därför inte under arbetsgivarens förfogande och kan exempelvis lämna arbetsplatsen. -Finns det bestämmelser om raster i kollektivavtalet går de före arbetstidslagen. När har du rätt till paus? Pauser är kortare avbrott från arbetet, vanligen för att dricka vatten, gå på toaletten eller annat. Hur lång en paus ska vara, eller hur många pauser en arbetstagare får ta under dagen är inte reglerat i arbetstidslagen. Det är upp till arbetsgivaren att ordna arbetet så att arbetstagarna kan ta de pauser som behövs utöver rasterna, arbetstidslagen 17 §. Pausen räknas som arbetstid. Reglerna om pauser i arbetstidslagen är tvingande, och arbetsgivaren kan därför inte avtala bort dessa genom ett kollektivavtal. I detta fallet går lagen före. Svaret på din fråga är att du har rätt ta en kortare paus mellan kl 13:00 och 17:00, om det finns behov för det. Det rör sig dock inte om någon ovillkorlig rätt till exempelvis fikapaus på bestämda tider. Arbetsgivarens arbetsmiljöansvarArbetsgivare är skyldiga att verka för och upprätthålla en god och tillfredställande arbetsmiljö, samt vidta åtgärder för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet vilket följer av arbetsmiljölagen 2 kap. 1 § och 3 kap. 2 § (mfl). Mår du dåligt över situationen eller upplever att du inte har tid att ta paus bör du därför påtala detta för arbetsgivaren eller ditt skyddsombud på arbetsplatsen.Hoppas du har fått svar på din fråga! Vänligen,

Sambor separerar - Hur snabbt kan jag kräva att sambon flyttar ut och tar med sig sina tillhörigheter?

2019-12-23 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! En person hyr en bostadsrättslägenhet i andra hand. Efter några år flyttar ytterligare en person in och de blir då sambos. Det ställs ingen fråga om detta till hyresvärden (innehavaren av bostadsrätten) och inget nytt andrahandskontrakt upprättas utan det är endast den ursprungliga personen som står på andrahandskontraktet. Efter ett par år blir paret osams och relationen kraschar och som jag förstår är det den som ej står på andrahandskontraktet som får flytta. - Hur snabbt kan man kräva att personen flyttar? - Vad gör man om personen vägrar flytta? - Har man rätt att "låsa ute" personen som skall flytta och i så fall ifrån vilken tidpunkt? (omgående?)- Vad gör man i så fall med personens tillhörigheter- Vad gör man om personen lämnar kvar sina tillhörigheter inklusive sina egna husdjur och bara försvinner?
Hanna Lindqvist |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga innehåller flera delfrågor, och för att hålla svaret läsbart kommer jag beröra delfrågorna kortfattat. För att göra svaret tydligare kommer den sambo som hyr bostadsrättslägenheten i andra hand benämnas Sambo 1, och den inflyttade sambon för Sambo 2. I svaret kan du hitta hänvisningar till relevanta bestämmelser i följande lagar: - Sambolagen (SamboL)- Äktenskapsbalken (ÄktB)- Jordabalken (JB) - Lag om betalningsföreläggande och handräckning (BfL) - Brottsbalken (BrB)Lägenheten är inte samboegendomEn andrahandshyresgäst får lov att ha en inneboende utan att meddela bostadsrättsinnehavaren. Skulle hyreskontraktet mellan Sambo 1 och bostadsrättsinnehavaren säga att endast en person får bo i lägenheten är det dock inte tillåtet. Observera att privatuthyrningslagen gäller för hyresförhållandet mellan bostadsrättsinnehavaren och Sambo 1, men ej mellan Sambo 1 och Sambo 2. Eftersom din fråga rör två personer som är sambor, aktualiseras Sambolagen. Den gemensamma bostaden ska tillfalla den som bäst behöver den, om bostaden är så kallad Samboegendom. SamboL 3 § och 16 §. I ditt fall kan vi konstatera att lägenheten inte är samboegendom. Det beror på att den inte införskaffades för parets gemensamma bruk. Sambo 1 som har andrahandskontraktet får då rätt att bo kvar i lägenheten. Sambo 2 får istället bedömas vara inneboende hos Sambo 1. -Bodelning mellan samborObservera att sambor har rätt att begära bodelning när samboförhållandet har upphört, SamboL 8 §. En bodelningsförrättare kan anordnas, om samborna inte är överens. Bodelningsförrättare kan då utses av tingsrätten på en eller båda sambors ansökan. Om ingen av samborna begär bodelning behöver det inte göras. Dock kan en vägran att flytta, eller meningsskiljaktigheter om vad gäller den egendom som finns i hemmet, likställas med en begäran om bodelning. Se SamboL 26 § samt ÄktB 17 kap. 1-2 §. -Domstolen kan bestämma vem som får bo kvar under tiden som bodelning pågårMedan bodelning pågår kan domstolen på ansökan av en av samborna ta ett beslut om vem som får bo kvar i lägenheten under tiden, SamboL 28 §. Då måste den andra sambon genast flytta därifrån, SamboL 29 § andra stycket. Hur snabbt kan man kräva att personen flyttar? Uppsägningstiden är tre kalendermånader, från och med kommande månadsskifte, JB 12 kap. 4 §. Detta gäller då hyresavtalet gäller för obestämd tid, vilket torde vara fallet när det gäller ett samboförhållande. Tidigast är Sambo 2 skyldig att flytta den 31 mars 2020, om uppsägning sker senast den 31 december 2019. Uppsägningen ska göras skriftligt av Sambo 1 och delges Sambo 2, JB 12 kap. 8 §. Vad gör man om personen vägrar flytta? När uppsägningstiden löpt ut, kan det bli aktuellt att begära avhysning av Sambo 2. Avhysning görs med hjälp av kronofogden, BfL 3 §. Sambo 1 kan ansökan om handräckning via kronofogdens webbsida. - Har man rätt att "låsa ute" personen som skall flytta och i så fall ifrån vilken tidpunkt? (omgående?)Nej, man har inte rätt att låsa ute en person/byta lås på dörren, för att stänga ute den andra sambon. Det förutsätter att Sambo 2 fortfarande bor i lägenheten. Om Sambo 2 har flyttat får hen inte gå in i lägenheten om inte den andra sambon lämnar samtycke till det. Överträds detta kan Sambo 1, som bor i lägenheten, anmäla Sambo 2 för hemfridsbrott, BrB 4 kap. 6 §. För att hemfridsbrott ska bli aktuellt måste den andra sambon anses ha flyttat.- Vad gör man i så fall med personens tillhörigheter?Om Sambo byter lås/låser ute Sambo 2, från lägenheten betyder det att Sambo 2 inte längre får tillgång till sina tillhörigheter. En sådan begränsning kan vara en otillåten gärning som kallas för egenmäktigt förfarande, BrB 8 kap. 8. Det är därför att rekommendera att personen får möjlighet att hämta sina tillhörigheter. Skulle du flytta på sakerna, skänka dem eller sälja dem skulle även det utgöra ett brott som kallas för olovligt förfogande, BrB 10 kap. 4 §.- Vad gör man om personen lämnar kvar sina tillhörigheter inklusive sina egna husdjur och bara försvinner?Brottet egenmäktigt förfarande kan även träffa en situation då en person inte flyttar sina tillhörigheter. Det har att göra med att Sambo ett, i detta fallet, begränsas i hur lägenheten kan användas. Exempelvis kan egenmäktigt förfarande bli aktuellt om det ligger saker i ett förråd som tillhör Sambo 2, och Sambo 1 därför inte kan använda utrymmet.Sambo 1 kan ansöka om handräckning hos kronofogden. Om ett beslut om handräckning beviljas blir Sambo 2 tvungen att hämta sina saker. Vad gäller husdjur som lämnas kvar, bör Sambo 1 kontakta Länsstyrelsen. Jag hoppas att detta svar kan bidra till att bringa klarhet i vad som gäller i den situationen du beskriver, och att du fått svar på dina frågor. Återkoppla gärna till mig på mejl, hanna.lindqvist@lawline.se, om det är något du önskar förtydligas i svaret. Önskar du hjälp att komma vidare med detta ärendet kan jag sätta dig i kontakt med en av våra duktiga jurister på Lawlines juristbyrå. Mer information finns på följande webbsidor: Kronofogdens webbsida där du kan ansöka om handräckning, och läsa mer om avhysning. Sveriges domstolars webbsida där du hittar information om bodelning och ansökan om bodelningsförättare. Vänligen,

Kan Försäkringskassan avslå min begäran om anstånd av återbetalning av underhållsstöd om en person är felaktigt folkbokförd på min adress?

2020-02-08 i Försäkringskassan
FRÅGA |Försäkringskassan står fast vid att mina bostadskostnader ska delas eftersom en annan person är folkbokförd där.Försäkringskassan skrev:"Du får det här brevet därför att du har ansökt om att skjuta upp betalningen av detlöpande beloppet och din skuld för underhållsstöd.X är folkbokförd tillsammans med dig och räknas som inneboende.Bostadskostnaden delas därför på två personer."Jag svarade FK med "2. X är INTE inneboende hos mig och betala ingenting åt hushålls räkningar. Hon har ett eget hus på Y där hon bor heltid (Fastighetsbeteckning)Orsaken till varför hon är inte skriven där är att hon inte vill riskera behöver göra nytt avlopp då avloppet är endast godkänt för att vara ett fritidshus och inte året runt boende. Hur som helst hon bor inte hos mig, och betala därför ingenting åt bostadskostnaden. Jag bor ensam bortsett från varannan fre-söndag där barnen bor hus mig."Kan de göra så tycker ni?
Hanna Lindqvist |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du har ansökt om att få anstånd för din återbetalning till Försäkringskassan gällande underhållsstöd. Försäkringskassan har gått igenom din ansökan och meddelar avslag eftersom en person är folkbokförd på din adress, och du undrar om Försäkringskassan kan meddela ett sådant beslut.När jag besvarar din fråga kommer jag att hänvisa till bestämmelser i socialförsäkringsbalken (SFB), utsökningsbalken (UB) och folkbokföringslagen (FOL). Eftersom din fråga kommer att publiceras, kommer jag att dölja de namn och fastighetsbeteckningar du uppger i din fråga. Anstånd för återbetalning av underhållsstöd Rättsligt stöd för att skjuta upp en återbetalning av underhållsstöd finns i SFB 19 kap. 40 §. I SFB 19 kap. 41 § definieras kriterierna för om anstånd ska lämnas. I bestämmelsen hänvisas till UB 7 kap. 4-5 §§ som är bestämmelser om förbehållsbelopp vid löneutmätning. Försäkringskassan ska i sitt beslut titta på din ekonomiska situation, och göra en individuell bedömning om din betalningsförmåga. De ska räkna med de kostnader du behöver, och kan ta stöd i bestämmelsen i UB 7 kap. 5 §, i sin uträkning. Bostadskostnaden är en sådan kostnad som försäkringskassan ska ta hänsyn till. Har man en inneboende är bostadskostnaden sannolikt lägre, vilket verkar vara anledningen till avslaget i ditt fall. Svaret på din fråga är därför: Ja, Försäkringskassan kan meddela ett sådant beslut. Det blir upp till dig ansöka om omprövning, och motivera vad som är felaktigt i försäkringskassans beslut. Du har svarat Försäkringskassan och bestrider deras uppgifter om att du skulle ha en inneboende, vilket är att anse som en begäran om omprövning enligt SFB 113 kap. 7 §. Försäkringskassan ska då titta på ditt ärende igen, och undersöka om ett nytt, förändrat beslut kan tas med det nya underlaget. Om Försäkringskassan ger avslag på ditt omprövningsbeslut kan du överklaga hos Förvaltningsdomstol. Försäkringskassans webbsida har information om hur du går tillväga för att överklaga, och hur detta ska gå till ska även framgå av det beslut de skickat till dig. Tänk på att det viktigt att hålla de tidsfrister som framgår av beslutet.Konsekvenser av felaktig folkbokföringHuvudregeln är att man ska vara folkbokförd där man faktiskt bor, 6-7 §§, FOL Om en person folkbokför sig någon annanstans kan Skatteverket förelägga personen att folkbokföra sig rätt, 31 §, FOL. Föreläggandet kan förenas med vite, 37 §, FOL. Det är straffbart att medvetet ämna oriktiga uppgifter till grund för ett beslut om folkbokföring, om det resulterar i att felaktiga uppgifter kan registeras. Gärningen kallas för folkbokföringsbrott, 42 § FOL. Döms personen för folkbokföringsbrott kan böter eller fängelse följa i högst sex månader. Det jag nämnt ovan om folkbokföringsbrott rör den person som skrivit sig hos dig. Eftersom det är ett brott att medvetet folkbokföra sig felaktigt, samt att det nu innebär problem för dig i och med avslag på din ansökan till Försäkringskassan, bör din vän åtgärda detta och folkbokföra sig rätt. Om din vän folkbokför sig rätt underlättar det i ditt ärende om folkbokföring, eftersom du måste bevisa att vännen inte bor hos dig (och att ni därför inte delar på boendekostnaderna). Om vännen vägrar kan du kontakta Skatteverket på egen hand. Bra information finns på skatteverkets webbsida. Mina rådJag ser det som att ditt svar till Försäkringskassan ska betraktas som en begäran om omprövning, och Försäkringskassan ska nu titta på ditt ärende igen. Du kan kontakta Försäkringskassan och förtydliga att du med din skrivelse avser att begära omprövning. Om försäkringskassan inte kan ändra beslutet, kan du överklaga till Förvaltningsdomstolen. Jag uppmanar dig att be din vän att folkbokföra sig där vännen faktiskt bor, dels med tanke på att det är brottsligt att ange felaktiga uppgifter till grund för folkbokföring, men också för att det sannolikt hjälper dig att bevisa för Försäkringskassan att vännen inte bor hos dig. Skulle du behöva kvalificerad juridisk hjälp, exempelvis om det blir aktuellt att skriva ett överklagande, kan jag varmt rekommendera våra jurister på Lawlines juristbyrå. Juristerna kan titta på ditt ärende som helhet, och hjälpa dig med en skrivelse till Förvaltningsrätten. Kontakta gärna mig om du önskar kontakt med juristbyrån, via följande mejladress: hanna.lindqvist@lawline.se. Givetvis är du välkommen att kontakta mig om du önskar att något förtydligas i detta svar. Vänligen,

Har skattefordringar förmånsrätt vid löneutmätning?

2020-01-27 i Utmätning
FRÅGA |HejVi är småföretagare har ett AB, hos kronofogden har vi lämnat in en skuld som en privat person har till vårt företag. Skulden uppkom genom att vi hade en tvist i domstol och Gäldenären blev dömd att betala våra advokatkostnader. Skulden lämnades in 2015, genom kronofogden fick vi ersättning en tid men på våren 2016 fick Gäldenären skatteskulder. Kronofogden säger att skatteskulder har företräde framför mitt enskilda mål. Nu i december bytte vi revisor, han tvivlar på om kronofogden har rätt och säger att 1 Januari 2004 avskaffades skatteförmånsrätten. Jag har bett kronofogden visa mig var i lagtexten det står om vårt undantag.Min fråga till er: Kan ni hitta några domslut där skatteverkets förtur har dömts bort och enskilda mål liknande vårt fått ta del av den proportionella fördelningen, som kronofogden gör varje månad vid löneutmätningen.
Hanna Lindqvist |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Skattefordringar har förmånsrätt vid löneutmätningFörmånsrätten för vissa skatter och avgifter mm. är inte avskaffad vad gäller löneutmätning. Lagstöd för förmånsrätten finns i utsökningsbalken (UB) 7 kap. 14 §, som i tredje punkten hänvisar till 2 § i lagen om indrivning av statliga fordringar mm. (IndrL). I 2 § IndrL finner vi under flera punkter hänvisningar till skattelagstiftning, såsom i 6 punkten en hänvisning till skatteförfarandelagen. En fordring som påförts gäldenären enligt bestämmelserna i skatteförfarandelagen har alltså företrädesrätt framför övriga "oprioriterade" fordringar (allmänna såsom enskilda), UB 7 kap. 14 §. Kronofogden förefaller ha tagit ett lagenligt beslut. Att överklaga kronofogdens beslutDå ärendet rör löneutmätning har ni som sökande möjlighet att överklaga beslutet, UB 18 kap. 1 § och 18 kap. 7 § första stycket. Beslut om fördelning eller utbetalning av medel kan överklagas. Gällande en enskild utbetalning löper fristen för överklagande ut tre veckor efter att utbetalningen gjordes. Överklagandet ska innehålla de uppgifter som anges i 7 § lag om domstolsärenden: beslutet som överklagas, vilken del i beslutet som yrkas ändring av samt grund för överklagandet. Omprövning av beslut kan bli istället bli aktuellt om nya uppgifter inkommer, UB 7 kap. 10 §. -Min bedömningEn grund för överklagande bör bestå i en felaktighet i beslutet, eller en felaktighet i hur beslutet fattats. En möjlig felaktighet är om skatteskulden inte är av sådan beskaffenhet som träffas av de bestämmelserna som är hänvisade i 2 § IndrL, varav någon förmånsrätt inte ska åtnjutas.Preskriberad (skatte)fordran har inte förmånsrätt, och om en preskriberad fordran drivits in kan beloppet i vissa fall återbetalas till gäldenären. (Se NJA 2018 s. 805, ett rättsfall från högsta domstolen som berörde preskription). En felaktighet kan även bestå i beräkningen av förbehållsbeloppet, vilket är det belopp som är fredat från utmätning. Du efterfrågar praxis som skulle tala i er riktning. Dessvärre har jag inte identifierat något vägledande fall där förmånsrätten för skatteskulder dömts ut till förmån för en oprioriterad fordran. Min bedömning är att era chanser att nå framgång med ett överklagande är små, men naturligtvis krävs en bedömning av samtliga omständigheter för att ge en mer tillförlitlig prognos. Önskar ni hjälp med att skriva ett överklagande, eller få en helhetsbedömning av detta ärendet kan jag varmt rekommendera våra duktiga jurister på Lawlines juristbyrå. Mejla gärna mig på hanna.lindqvist@lawline.se, så sätter jag er i kontakt med en kollega på juristbyrån. Vänligen,

Kan chefen tvinga mig att medverka till lagbrott?

2020-01-18 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |Min chef beordrar mig att medverka till lagbrottHej, Min chef har beordrat mig att svara på en remiss där jag vet att den handling som ämnas genomföras inte är lagenlig. Det gäller en remiss om ett bygglov som inte har något lagstöd i PBL, den tilltänkta åtgärden går även helt emot detaljplanens riktlinjer. Jag har tidigare skriftligen påpekat detta till både chefen och den som har skickat remissen, men de vill ändå att jag svarar på remissen som om den åtgärd som är tänkt att genomföras är laglig. Är jag tvungen att svara på remissen eller kan jag vägra med motiveringen att jag inte vill medverka till lagbrott?Tacksam för svar/
Hanna Lindqvist |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Hur jag förstår din fråga: I ditt arbete handlägger du PBL-ärenden eller har liknande arbetsuppgifter. Jag förstår det som att både du och din chef bedömt att beslutet i fråga skulle strida mot PBL samt gällande detaljplan. Trots chefens vetskap beordrar denne dig att kringgå lagens bestämmelser för att få handlingen att framstå som lagenlig. Du undrar om du måste svara på remissen eller vägra med hänvisning till det lagvidriga i en sådan skrivelse. Arbetstagare har lydnadsplikt Att inte följa chefens instruktioner och således vägra att utföra en arbetsuppgift är objektivt sett misskötsamhet i form av arbetsvägran. Arbetsvägran är ett brott mot anställningsavtalet, samt eventuellt kollektivavtal, genom vilket arbetsgivarens rätt att leda arbetet och arbetstagarens lydnads- samt lojalitetsplikt anses följa, oavsett vad som är uttryckligen stadgat. Konsekvenser av arbetsvägran kan, förutom varningar från arbetsgivaren, i det yttersta sluta i uppsägning på grund av personliga skäl (7 § lagen om anställningsskydd) eller avsked (18 § lagen om anställningsskydd). En order om att begå lagbrott måste inte åtlydasHuvudregeln enligt ovan är att du måste följa det chefen beordar dig att göra. Dock finns det situationer då lydnadsplikten och arbetsledningsrätten måste ge vika, vilket framgår ur praxis på området. De situationer som åsyftas är då arbetsgivarens order strider mot god moral, eller innebär fara för liv och hälsa. Arbetsledningsrätten innebär inte heller en rätt för arbetsgivaren att tvinga en anställd att begå eller medverka till ett lagbrott. Att följa lagen (PBL eller annan lag) som grund för ditt beslutsfattande är dessutom en skyldighet som följer av din tjänst. Rör det sig om kommunal verksamhet gäller även övergripande principer för kommunala beslut, såsom likställighetsprincipen som uppställer krav på likabehandling av kommunens medlemmar om inte särbehandling framstår som sakligt motiverat.Av praxis framgår att en helhetsbedömning av omständigheterna måste göras i frågan om arbetsvägran var motiverad. Naturligtvis får inte din uppfattning om lagbrottet vara ogrundad.Hur kan du gå vidare? En typ av argumentation som du skulle kunna föra mot arbetsgivaren är att din lydnadsplikt inte är så långtgående att du är tvingad att medverka till ett beslut som strider mot lag. Dessutom bör du framhålla att du i ditt arbete är bunden de lagar och föreskrifter som reglerar området. Att åsidosätta dem vore en allvarlig förseelse, som dessutom utåt sett är förtroendeskadligt för verksamheten. Det skulle utgöra ett fel i din utövning av tjänsten. Skulle chefen inte rätta sig efter du fört en sådan dialog är nästa steg att följa de interna regler som finns för att rapportera oegentligheter. Exempelvis skulle du kunna vända dig till en högre chef inom verksamheten. Får du inte gehör inom verksamheten kan du tala med ditt fackförbud om du är fackligt ansluten. Ett råd är att låta arbetet i övrigt fortskrida och skötas i vanlig ordning, samt att dokumentera kommunikationen med chefen.Om du önskar en bedömning av en av våra kvalificerade jurister på Lawlines juristbyrå hjälper jag dig gärna att komma i kontakt med en kollega. Kontakta mig gärna via följande mejladress: hanna.lindqvist@lawline.se, så hjälper jag dig vidare. Givetvis får du även kontakta mig om du önskar att något förtydligas i detta svar. Hoppas att situationen kan lösa sig till det bästa. Vänligen,

Hur kan man begära ut kontoutdrag för en avliden persons konto?

2019-12-21 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej ! Min moder gav mig för några år sedan pga stigande ålder (obs ej demens) uppdraget att sköta om så att hennes räkningar blev betalda.Efter det att min moder avlidit vill min bror(ombud) att det redogörs genom utdrag från transaktioner på moderns konto ,så att jag inte använt förtroendet till att stjäla pengar. Hur kan han att förfara juridiskt för att få tillgång till mammas konto efter hennes död.Väntar med rent samvete svar !
Hanna Lindqvist |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar din fråga som att du undrar: Om och hur man kan få tillgång till kontoutdrag för de transaktioner som gjorts på ett bankkonto som tillhört en avliden person. I svaret kommer jag att hänvisa till relevanta bestämmelser i lag om bank och finansieringsärenden, ärvdabalken, samt brottsbalken. Banksekretess är huvudregelnHuvudregeln är att transaktionsuppgifterna är skyddade i enlighet med banksekretessen, lag om bank och finansieringsrörelser, 1 kap. 10 §. Därför lämnar banken normalt inte ut kontoutdrag från tiden före det att personen avled, såvida det inte finns ett befogat behov att ta del av transaktionsuppgifterna. Det brukar förklaras så att det krävs godtagbara skäl för att banken ska lämna tillgång till uppgifterna. Godtagbara skäl kan vara exempelvis att utreda om förskott på arv delats ut eller om den avlidnes medel har använts på något otillbörligt sätt. Banken ska göra en prövning i det enskilda fallet om sekretessen kan lyftas och uppgifterna ska lämnas ut. Dödsbodelägarna företräder dödsboet gemensamt Jag förutsätter att du och din bror är dödsbodelägare i er mors dödsbo. Eftersom dödsbodelägarna ska företräda dödsboet gemensamt krävs samtliga personers samtycke för att begära ut uppgifterna hos banken, ärvdabalken 18 kap. 1 §. Givetvis kan dödsbodelägarna lämna en skriftlig fullmakt till en delägare att företräda dödsboet enskilt. Dödsfallsintyg eller bouppteckning ska visas upp för banken Praktiskt går det till så att dödsbodelägarna visar upp ett dödsfallsintyg hos banken. Dödsfallsintyget beställs hos Skatteverket, och det är endast dödsbodelägare som har möjlighet till att beställa det. Om bouppteckningen är förrättad fungerar den för att legitimera er som dödsbodelägare inför banken. Något dödsfallsintyg behövs inte om så är fallet. Dödsbodelägarna ska göra en skriftlig framställan där behovet av att begära ut uppgifterna ska framgå, och gärna så specificerat som möjligt vad gäller exempelvis tidsperiod.SammanfattningFör att få begära ut uppgifterna krävs ditt samt eventuellt andra dödsbodelägares samtycke till det. Banken har rätt att neka er kontouppgifterna med hänvisning till banksekretessen.Observera att eftersom förskringring är en brottslig gärning, skulle detta kunna bli ett polisiärt ärende. Banken är skyldiga att lämna ut kontouppgifterna till polisen om de behövs som underlag i en förundersökning i brottmål, lag om bank och finansieringsärenden, 1 kap. 11 § & brottsbalken 10 kap. 1 §. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Hör gärna av dig till mig på mejl, hanna.lindqvist@lawline.se, om du önskar att något ska förtydligas i svaret. Vänligen,