Dold samäganderätt till ett fordon mellan exsambor

2019-09-14 i Samägandeavtal
FRÅGA |Jag och min sambo har köpte en husbil. Den står i hans namn men vi har betalat lika mycket för den. Nu ska vi separera och jag har varit så dum att vi har inte skrivit några papper på detta. Nu ska han sälja den och jag är rädd att han lurar mig?Har jag rätt att kräva att vara med vid försäljning? Om ja, om han säljer den utan mig vad/var kan jag vända mig då? Vad ska jag göra?Har hört något om sambolagen?Tacksam för snabbt svar han har någon som ska titta på denna i helgen och jag får inte vara där.MvH...
Hanna Lindqvist |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Utifrån den situation du beskriver i din fråga rör det sig sannolikt om att du har så kallad dold samäganderätt till husbilen. Den här typen av konflikter saknar reglering i lag. Istället får vi vända oss praxis som finns på området, och dra slutsatser från tidigare rättsfall. Tyvärr kan jag inte ge dig ett säkert svar på om du faktiskt har dold samäganderätt. Det rör sig om en bedömning från fall till fall, och är beroende av en subjektiv sida, nämligen parternas uppfattning och vad som hände vid köptillfället. Lite längre ner i svaret kan du läsa om dold samäganderätt, vad det innebär och vilka kriterier som krävs för att du ska klassas som ägare till husbilen. Svaret innehåller information om sambolagen, som du tyvärr inte kan använda dig av för att få rätt till husbilen. Jag kommer även att hänvisa till andra bestämmelser som är relevanta. Mitt råd till dig är att kontakta med din exsambo och dels hävda din rätt som dold samägare till husbilen. Dels kan du upplysa honom om den reglering som finns på området. Det förutsätter naturligtvis att du faktiskt har ett anspråk på samäganderätt.Sambolagens regler är inte tillämpliga i din situationInom såväl samboförhållanden som äktenskap gäller att den som köpt egendom, eller förvärvat på annat sätt ska anses vara ägare till densamma. För sambor räknas viss egendom som så kallad samboegendom (sambolagen 3 §). Då ett samboförhållande upphör kan en eller båda samborna påkalla bodelning för att dela upp samboegendomen, som utgörs av den gemensamma bostaden och det gemensamma bohaget (sambolagen 4-6 §§). Annan egendom, såsom fritidsartiklar som endast används av den ena sambon, samt sådant som inte omfattas av den gemensamma bostaden och bohaget hålls utanför en bodelning (sambolagen 7 §). Fordon, husbilar, husvagnar och liknande hamnar utanför sambolagens område. Det finns alltså inte någon möjlighet för dig att få del i husbilen genom en bodelning enligt sambolagen. Lagen om samäganderättGivetvis kan sambor äga saker tillsammans, oavsett om egendomen utgör samboegendom eller ej. När två eller flera personer betalar något tillsammans blir ni samägare till egendomen. Lagen som reglerar rättsförhållandet mellan två personer som äger något gemensamt kallas för Lagen om samäganderätt. Lagen stadgar att ägarna ska ha lika rätt i egendomen om inte något annat framkommer samt att samtliga ägare måste samtycka till de åtgärder som vidtas med godset (1 och 2 §§). En viktig bestämmelse i lagen är att en av samägarna kan framtvinga en försäljning genom offentlig auktion (6 §). Bestämmelserna i lagen om samäganderätt kan alltså bli tillämpliga då gemensamma ägare till egendom inte är överens om hur godset ska förvaltas eller exempelvis en försäljning ska ske. Som ovan nämnt har ägare lika lott i egendomen om inte något annat kan visas. Är parterna överens om att de är samägare, och detta enkelt kan visas genom avtal eller liknande kan lagen om samäganderätt användas. I ditt fall är det lite klurigare om ni inte är överens om ägandeskapet över husbilen, och det inte finns något skriftligt avtal som visar din rätt till husbilen. Dold samäganderättI vissa fall anses så kallad dold samäganderätt uppkomma, eller i vart fall ett anspråk på dold samäganderätt. Det rör sig om det anspråk på äganderätt till husbilen som du kan göra gällande mot din exsambo. Observera dock att en dold samägare inte i praktiken har någon rätt till egendomen förrän äganderätten blir erkänd. Här talar man om en öppen ägare, vilken är den som utåt sett ses som ägare samt att det finns en dold ägare som bidragit till köpet, men som utåt sett inte framstår som ägare. Principen om dold samäganderätt är till för att skydda den som inte står som öppen ägare till egendomen. Det är vanligt i synnerhet i parförhållanden där sambor eller makar har gemensam ekonomi, men kan i praktiken vara svårt att påvisa eftersom det inte finns någon lag som reglerar dold samäganderätt. Domstolen har fastställt kriterier i praxis som kan användas för att avgöra om dold samäganderätt föreligger: 1. Egendomen köptes med avsikt att parterna ska använda den gemensamt. 2. Den dolda ägaren måste på något sätt ha lagt ett ekonomiskt bidrag vid köpet. 3. Det var vid köpet förutsatt att ägandet skulle vara gemensamt, och att det ekonomiska tillskott som tillfördes inte rörde sig om en gåva eller ett lån till den andra parten. 4. Den som köpte egendomen måste ha insett att avsikten med den ekonomiska tillskottet var att den andra parten skulle bli delägare. Viktigt att notera är att ovanstående punkter gäller vid köptillfället, och att samäganderätt inte ska anses föreligga om du vid senare tillfälle har skjutit till pengar för köpet. Dold äganderätt kan omvandlas till öppen äganderättEn dold ägare kan omvandlas till en öppen ägare. Antingen genom att parterna upprättar ett avtal om överlåtelse där parten erkänns som öppen delägare, eller genom att domstol fastställer äganderätten i en dom. Sambon har i nuläget rätt att sälja husbilen Det blir upp till dig att bevisa att du bidragit vid köpet, samt att avsikten vid köpet var att ni gemensamt skulle använda husbilen. Din exsambo får i sådant fall visa på motsatsen. Du har ingen rätt i husbilen förrän din dolda äganderätt kan sägas ha omvandlats till en öppen äganderätt. Exsambon har alltså som öppen ägare i nuläget rätt att sälja husbilen utan ditt samtycke. Exsambon är skyldig att erkänna dig som ägare om du har dold samäganderättKan du bevisa att du har (dold) samäganderätt i husbilen är exsambon skyldig att överföra den andel som tillhör dig genom att ni tecknar ett överlåtelseavtal. Givetvis är det möjligt att exsambon vägrar detta och tvist uppstår. Då återstår möjligheten för dig att vända dig till domstolen för att få tvisten löst och äganderätten till husbilen fastställd. Konsekvenser av att du erkänns som ägareFöjande gäller om du blir erkänd som samägareSkulle ni anses ha samäganderätt ska ni dela lika på vad husbilen kan inbringa vid en försäljning - förutsatt att ni kommer överens om att sälja. Samägandet innebär också att din exsambo inte får förfoga som han vill över husbilen, då ditt samtycke krävs. Är ni inte överens får exsambon inte sälja husbilen i sin helhet, men skulle trots allt ha behörighet att sälja sin egen andel. Ifall exsambon struntar i vad du tycker om försäljningen och trots allt genomför den, innebär det att han sannolikt gör sig skyldig till en brottslig gärning, vilket kan berättiga dig till skadestånd för den ekonomiska skadan du får (Skadeståndslagen 2 kap. 2 §). Köpet kan i vissa fall gå åter genom att det förklaras ogiltigt. Köparen till husbilen kan vilja häva köpet och kräva skadestånd av din exsambo, eftersom halva husbilen då faktiskt ägs av dig. Det kallas i lagen för ett rättsligt fel, när det köpta godset är belastat med äganderätt (Köplagen 41 §). Hur du kan gå vidareDu kan upplysa exsambon om hur regleringen ser utMitt råd är att du samtalar med din exsambo och upplyser honom om de bestämmelser som finns. I bästa fall leder det till att exsambon erkänner dig som delägare, och att ni skriver ett avtal om detta. Sannolikt vill inte din exsambo riskera skadestånd och en domstolsprocess. Därefter kan ni gemensamt sälja husbilen och dela på köpeskillingen som erläggs. Tänk på att din exsambo är behörig att sälja husbilen eftersom han står som öppen ägare.Vägrar exsambon har du möjlighet att väcka talan i domstolEtt sätt att gå vidare är att väcka talan i domstol där du yrkar på att husbilen innehas av er båda med samäganderätt. Det kallas för fastställelsetalan, eftersom domstolen då fastställer ett rättsförhållande då detta är osäkert, exempelvis då parterna är oense om vem som äger eller har bäst rätt till viss egendom (Rättegångsbalken 13 kap. 2 §). Vid ett sådant förfarande kan domstolen förordna om kvarstad, varav egendomen tas i hand tills dess att rättsförhållandet är fastställt, men det ska påpekas att detta endast sker i undantagsfall (Rättegångsbalken 15 kap. 2 §). En process i domstol kan innebära stora konsekvenser Att gå igenom en domstolsprocess är oftast både dyrt och krävande på andra sätt. Jag råder dig definitivt att ta kontakt med ett juridiskt ombud om du vill ta saken till domstol. Domstolens bedömning av konflikten kan givetvis resultera i att du inte anses vara ägare, och därmed riskera att få betala din motparts rättegångskostnader. Skulle du behöva mer kvalificerad juridisk hjälp kan våra duktiga jurister på Lawlines Juristbyrå hjälpa dig. Följ länken för att boka tid. Jag hoppas att mitt svar kan hjälpa dig vidare och har givit dig underlag för att göra en egen bedömning av situationen. Jag vill avsluta med att göra dig uppmärksam på att du har rätt att begära en bodelning med anledning av separationen, för att dela upp er gemensamma samboegendom. Lycka till!

Vem får vårdnaden om förälder med ensam vårdnad avlider?

2019-09-05 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Hej. Jag undrar vad som gäller. Vid separationen hade jag vårdnaden om våra 2 döttrar och maken hade vårdnaden om våra 2 söner. Jag har haft varannan vecka umgänge. Barnen är vuxna utom den yngsta sonen som är 17 år. Pappan dog nu ( han var omgift men dom hade inga barn gemensamt) , hur blir det med vårdnaden om sonen? Jag varken röker, dricker, tar droger och har heller aldrig slagit mina barn, har aldrig varit dömd för något heller, haft en parkeringsbot. Så jag är inte dömd kriminell. Får jag vårdnaden nu? Hur och vad gör man. M v h /
Hanna Lindqvist |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! När det gäller frågor om barns vårdnad, boende och umgänge är det alltid barnets bästa som är avgörande. Det rör sig om en bedömning av domstolen, varför det är svårt att ge ett rakt svar på om du kommer att tilldelas vårdnaden eller inte. I svaret nedan presenteras de bestämmelser i föräldrabalken (FB) som blir tillämpliga i ditt fall. Domstolen bestämmer vem som blir vårdnadshavare för din sonHuvudregeln då en förälder med ensam vårdnad avlider är att rätten anförtror vårdnaden till den efterlevande föräldern om den föräldern bedöms vara lämplig som vårdnadshavare. Undantagsvis ska en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare utses istället om det skulle vara lämpligare. Det kan exempelvis vara en släkting, styvförälder eller annan vuxen som barnet har en god och nära relation till (FB 6 kap. 9 § andra stycket). Barnets bästaRättens beslut föregås alltid av en bedömning av den/de tilltänkta vårdnadshavarna och vilken lösning som får anses vara bäst för barnet (FB 6 kap. 2a §). Rätten ska förordna en person som är väl lämpad att ge barnet omvårdnad, trygghet och en god fostran. Särskilt viktigt är barnets säkerhet, och att barnet inte riskerar att utsättas för övergrepp eller på andra sätt fara illa. Man fäster även vikt vid barnets behov av en nära och god kontakt med sin förälder, och vilken relation barnet har till denne. Barnets levnadssituation och individuella behov ger underlag för rättens bedömning liksom barnets egen inställning i frågan, vilket är beroende av barnets mognad och ålder. Eftersom din son är 17 år gammal och närmar sig myndighetsåldern kommer rätten sannolikt att ta del av hans önskemål, och får ha starka skäl till att förordna en person som vårdnadshavare mot din sons vilja. Den efterlevande föräldern kan ansöka om att få vårdnadsfrågan prövad av domstolenDu som är dins sons förälder kan ansöka om att få vårdnaden. Socialtjänsten är också behörig att göra en anmälan om att vårdnad ska förordnas (FB 6 kap. 9 § andra stycket). En sådan ansökan gör du genom att kontakta tingsrätten där din son har sin hemvist (FB 6 kap. 17 § första stycket). Detta gör du i en skriftlig handling där du att anger att du yrkar på att få vårdnad om sonen, omständigheter till stöd för detta och eventuell bevisning, förenat med dina kontaktuppgifter (Se Lag om domstolsärenden 4 § - 6 §). Sammanfattning och bedömningDet är inte möjligt att ge ett säkert besked på hur domstolen kommer att förordna om vårdnaden eftersom en individuell bedömning måste göras där hänsyn tas till din sons situation.Din lämplighet som vårdnadshavare kommer att uppskattas av rätten, tillsammans med en bedömning av vad som är barnets bästa. Din sons åsikt kommer sannolikt att vara viktig i bedömningen. Vanligtvis, och i första hand, ska vårdnaden tilldelas barnets efterlevande förälder, varför jag bedömer dina chanser som goda. Jag hoppas att detta svar kan vara till hjälp för dig. Om du tror att du behöver mer ingående hjälp eller har frågor av personlig karaktär kan du kontakta vår telefonrådgivning på telefonnummer 08- 533 300 04, vardagar mellan kl. 10-16. Det är gratis vid första kontakten.För hjälp med att upprätta en handling till tingsrätten eller annan mer kvalificerad juridisk hjälp kan jag rekommendera dig att kontakta våra duktiga jurister på Lawlines juristbyrå. Lycka till!

Medlemsskap i kommun grundat på delägarskap i fast egendom

2019-09-01 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |HejJag har en fråga gällande "kommunmedlem" .Äger man fast egendom så är man kommunmedlem.Räcker det med att äga 1% för att bli kommunmedlem?Mvh
Hanna Lindqvist |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Mycket riktigt så är du kommunmedlem om du äger fast egendom i kommunen. Kommunmedlemskap kan grundas genom folkbokföring, innehav av fast egendom eller en skyldighet att betala kommunalskatt (Kommunallagen 1 kap. 5 § första stycket). Medlemsskapet följer per automatik om någon av ovan grunder för medlemsskap är uppfyllda, och föregås inte av något särskilt beslut. Att ägarskapet till fastigheten är delat har inte någon betydelse för rätten till medlemskap. Samtliga delägare av fastigheten är således kommunmedlemmar i den kommun som fastigheten är belägen i. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Du är alltid välkommen att ställa en ny fråga till oss om du har fler funderingar!Med vänlig hälsning,

Vi har gjort en bodelning under bestående äktenskap - Måste en ny bodelning göras vid skilsmässa?

2019-08-27 i Bodelning
FRÅGA |Hej Har skill mig från min make nu år 2019 och undrar om vi måste göra en ny bodelning för skilsmässan ? Vi har delat boet redan 2000 och avtalat att all egendom är enskild efter detta. Med vänliga Hälsningar
Hanna Lindqvist |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Kort svarSannolikt är det inte nödvändigt att ni gör en bodelning, av den anledningen att det inte finns någon egendom att fördela - förutsatt att ni har ett giltigt äktenskapsförord och inte gör anspråk på att ta över en bostad från den andra maken.Nedan presenteras ett längre och mer ingående svar där jag hänvisar till relevanta bestämmelser som rör makars egendom, som du kan hitta i äktenskapsbalken (ÄktB). Svaret är disponerat så att du först kan läsa om generella bodelningsregler, därefter hur jag bedömer din situation utifrån hur du ställt din fråga, och slutligen nämns några möjliga komplikationer som kan uppstå om bodelning inte genomförs. Giftorättsgods ska ingå i en bodelningMakars egendom kan delas in i två kategorier, giftorättsgods respektive enskild egendom. Uppdelningen har som störst betydelse vid en bodelning då det primärt är giftorättsgods som ska fördelas mellan makarna (ÄktB 10 kap. 1 §). Ett äktenskapsförord kan omvandla giftorättsgods till enskild egendomEgendom som är giftorättsgods kan göras enskild genom att makarna upprättar ett äktenskapsförord (ÄktB 7 kap. 2 §). Det är även möjligt att bestämma att egendom som förvärvas i framtiden ska vara enskild (ÄktB 7 kap. 3 § första stycket). Äktenskapsförordet är giltigt om det är skriftligt, undertecknat av båda makar och registrerat (eller ingivet) hos Skatteverket (ÄktB 7 kap. 3 §). Ett eget avtal makarna emellan som inte är registrerat är därför inte giltigt, och kan inte göra giftorättsgods till enskild egendom. Bodelning är oftast inte nödvändig om makarna endast har enskild egendomHuvudregeln är att bodelning ska ske om makarna skiljer sig. Undantagsvis är en bodelning inte nödvändig om det bara finns enskild egendom i boet. En ytterligare förutsättning är att ingen av makarna begär att få ta över bostad eller bohag från den andra maken (ÄktB 9 kap. 1 § första stycket). Jag utgår ifrån att ni var gifta år 2000 och då har gjort en bodelning under bestående äktenskap (ÄktB 9 kap. 1 § andra stycket). Vid en sådan bodelning förblir egendomen som delas giftorättsgods, och blir inte enskild egendom om inte makarna bestämmer det i ett äktenskapsförord. Jag förutsätter att du med "avtalat" - som du nämner i din fråga - menar att ni har ett giltigt äktenskapsförord där all egendom som fanns, samt framtida förvärv, gjorts enskild. Så länge inte någon av er gör anspråk på att ta över bostad eller bohag från den andra maken är det inte nödvändigt att göra en bodelning. Ni träffas då av ovan nämnda undantag i lagen. Finns det inte en bodelningshandling kan det innebära problem för den make som vill inteckna eller överlåta den gemensamma bostaden -Trots att en bodelning sannolikt inte behöver genomföras i er situation, om ovan förutsättningar är uppfyllda, kan vissa komplikationer uppstå. Vi kan kalla detta för ett undantag från undantaget att bodelning ej är nödvändigt. Ett "undantag" som inte går att läsa direkt i lagen, men som högsta domstolen fastställt som praxis.Om en bodelning inte genomförs kan det innebära problem för den make som äger den gemensamma bostaden, trots att den är makens enskilda egendom. Ägarmaken kan nekas att ensam inteckna eller sälja fastigheten mellan tiden då skilsmässan gått igenom och då bodelning registrerats. Det har att göra med att den andra maken kan ha rätt att ta över fastigheten, vilket isåfall ofta antecknas och avgörs vid bodelningen (ÄktB 11 kap. 8 §). Ägarmaken träffas av den regel som kräver den andra makens samtycke vid inteckning eller försäljning av bostaden, trots att makarna har skilt sig (se ÄktB 7 kap. 5 §). (Se även högsta domstolens avgörande i NJA 1968 s. 169, samt NJA 2009 s. 747.)En bodelning kan begäras långt efter domen på äktenskapsskillnadEn annan anledning är att rätten till att begära bodelning finns kvar - den preskriberas ej. Exmakarna kan alltså begära bodelning många år efter att skilsmässan gått igenom. I vissa fall anses rätten ha gått förlorad genom makens passivitet. Förrättas och registreras en bodelning slipper du det scenariot att exmaken senare ställer krav på en utredning av egendomen och att bodelning ska ske. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Ställ gärna en ny fråga om du har fler funderingar! Med vänlig hälsning,

Får en make göra stora investeringar utan samtycke från den andra maken?

2019-09-08 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |Hej!Jag undrar om man har rätt att göra större investeringar under ett äktenskap utan att tillfråga sin partner, alltså behöver man partnerns godkännande till det.I den ovanstående äktenskapet finns inget äktenskapsförord.Eller är det så att var och en äger sina egna pengar och kan investera dem efter eget godtycke, förutom att man är skyldig att dela de gemensamma kostnaderna efter förmåga.Tacksam för svarMed vänlig hälsning
Hanna Lindqvist |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!En make råder över sin egendom och är ansvarig för sina egna skulderI Äktenskapsbalken (ÄktB) 1 kap. 3 § stadgas att varje make råder över sin egendom och svarar för sina skulder. Bestämmelsen syftar på att en make har rätt att förfoga som hen vill över sin egendom, även under ett äktenskap. Precis som du nämner i din fråga så äger var och en av makarna sin egendom, oavsett om det gäller pengar eller annan egendom, och vardera make kan i princip förfoga över egendomen efter eget tycke.Emellertid finns det inskränkningar i makens rätt att förfoga över viss egendom och bestämmelser som ger skydd för den andra maken vid illojala transaktioner. Om en make gör sig av med egendom för att minska sitt giftorättsgods kan det innebära att den andra maken måste kompenseras vid en bodelning. Nämnda situationer behandlas lite längre ned i svaret. Makars försörjningspliktFörsörjningsplikten innebär att makarna ska bidra till det underhåll som är nödvändigt, dels för gemensamma behov såsom utgifter för mat och bostad, men även en makes personliga behov. Med underhåll åsyftas såväl arbete i hemmet som att en make tillskjuter pengar(ÄktB 6 kap. 1 §). Skulle den ena maken sakna medel att täcka det personliga behovet ska den andra maken skjuta till pengar (ÄktB 6 kap. 2 §). Rådighetsinskränkningar i makens förfoganderätt då samtycke krävsViss egendom har makarna inte rätt att förfoga över fritt, eftersom den andra makens samtycke krävs. Bestämmelsen gäller oavsett om makarna äger egendomen gemensamt, eller om bara den ena maken är ägare. Rådighetsinskränkningarna i äktenskapsbalken avser makarnas gemensamma bostad samt makarnas gemensamma bohag. Det gäller även annan fast egendom eller tomträtt, även om fastigheten inte utgör den gemensamma bostaden, förutsatt att egendomen utgör giftorättsgods. Ägarmaken får exempelvis varken sälja, pantsätta, inteckna eller hyra ut makarnas gemensamma bostad, om den andra makens samtycke saknas (ÄktB 7 kap. 5 §). Det är först då äktenskapet upplöses som makarna har anspråk på varandras egendomMakarna kan göra anspråk på varandras egendom vid en bodelning (ÄktB 9 kap. 1 §). Oftast blir det aktuellt då makarna vill skiljas, men en bodelning kan förrättas trots att äktenskapet ska bestå.Vid en bodelning ska makarnas giftorättsgods ingå (ÄktB 10 kap. 1 §). I den här situationen kan man alltså tala om att makarna gör anspråk på sin giftorätt och således begär rätt i den andra makens egendom. Allt av makarnas egendom utgör som huvudregel giftorättsgods, så länge den inte är gjord till enskild egendom (ÄktB 7 kap. 1 §). En make får inte avhända sig egendom i syfte att minska sitt giftorättsgodsEn make kan kompenseras vid bodelning om den andra maken har gjort sig av med egendom i syfte att minska sitt giftorättsgods (ÄktB 11 kap. 4 §). Syftet med bestämmelsen är att motverka planering inför skilsmässa i den situation då den ena maken gör stora transaktioner och därmed sätter den andra maken i en sämre sits vid bodelningen. Bestämmelsen riktar sig mot de transaktioner som maken har gjort inom tre år från tidpunkten då man väckte talan om äktenskapsskillnad. Maken kan ha avhänt sig egendom genom gåva, eller ökat sin enskilda egendom genom att använda och därmed minska sitt giftorättsgods. Transaktioner som den andra maken inte samtyckt till och som utgör ett större värde i förhållande till makens förmögenhet kan aktualisera regeln om kompensation. Sammanfattning I regel är det tillåtet för en make att använda sin egendom till att göra stora investeringar, utan den andra makens samtycke. Rör det sig om ett förfogande över den gemensamma bostaden eller bohaget eller för annan fast egendom eller tomträtt som maken innehar krävs samtycke. Om transaktionen bidrar till att makens giftorättsgods minskas för att öka enskild egendom, eller då investeringen får anses utgöra en gåva (exempelvis kan det gälla en försäljning till underpris) kan den andra maken eventuellt kompenseras vid en skilsmässa. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Ställ gärna en ny fråga till oss på Lawline om du har fler funderingar. Med vänlig hälsning,

Kan man förlora ett svenskt medborgarskap om man jobbar utomlands?

2019-09-01 i Alla Frågor
FRÅGA |HejJag är en svenskt medborgarskap. Men nu jag jobbar i Tysland mer 3 år. Men jag besökte inte sverige i 3 år. Kan man förlora svenskt medborgarskap?Tack så mycketMed vänliga hälsninga
Hanna Lindqvist |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Bestämmelser om svenskt medborgarskap finns i Lag om svenskt medborgarskap.Det är möjligt att förlora ett svenskt medborgarskap Ja, det är möjligt att förlora ett svenskt medborgarskap. Med det sker endast utifrån följande samlade kriterier: 1. Personen är född utomlands2. och aldrig har haft sin hemvist i Sverige, 3. personen har inte heller vistats i Sverige under förhållanden som tyder på samhörighet med landet. Exempelvis räcker det inte att personen har varit på semester i Sverige. Om dessa tre kriterier är uppfyllda kan du bli av med ditt svenska medborgarskap när du fyller tjugotvå år. Det är dock möjligt att genom en ansöka om att behålla medborgarskapet, om ansökan om det görs före det att medborgaren fyller tjugotvå. (Se 14 § Lag om svenskt medborgarskap). Ett undantag från ovan nämnda huvudregel om förlust av svenskt medborgarskap är att medborgarskapet ska bestå om förlusten resulterar i att personen blir statslös. Du kommer sannolikt att behålla ditt medborgarskap Om du är född i Sverige, eller tidigare har bott i Sverige ser jag det som osannolikt att du skulle förlora ditt svenska medborgarskap enbart på grund av att du har jobbat i Tyskland och därför inte besökt Sverige på tre år. Det finns inte någon anledning att oroa dig om du inte uppfyller ovan samtliga kriterier. Någon tidsgräns på hur länge du får vistas utomlands finns inte. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Du är alltid välkommen att ställa en ny fråga till oss, om det är något annat du funderar på.Med vänlig hälsning,

Bodelning mellan sambor - vad ska ingå?

2019-09-01 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Jag vart sambo 2018. Han och en släkting till honom står på lånet. Allstå äger ja inte huset. Men vi har nu separerat. Bodde ihop i 18 månader. Har jag rätt att kräva hälften av allt vi köpt ihop? Som möbler tex? Vi har betalat på gemensamma räkningar varje månad, i dom räkningarna var det med lånet. och med lite snabb uträkning har jag betalat nästan 90 000 kr. Min del har kallats * hyra* . Jag har noll koll på sånt här. Tack på förhand.
Hanna Lindqvist |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Den lag som reglerar rättsförhållandet mellan sambor är Sambolagen (SamboL). Mer specifikt innehåller lagen regler om sambornas gemensamma bostad och bohag och vad som ska hända då samborna går skilda vägar. I svaret går jag igenom de grundläggande regler som gäller enligt sambolagen, med hänvisning till dessa bestämmelser. Först presenteras ett kort svar på din fråga som du kan ha i åtanke om du vill läsa resterande.Kort svarJa, du har rätt att kräva hälften av värdet av de möbler ni köpt under samboförhållandet, med avräkning för eventuella skulder - förutsatt att det nu är mindre än ett år sedan ni separerade. Du kan då begära att ni ska göra en bodelning, där samboegendomen fördelas mellan er, vilket är den gemensamma bostaden och bohaget. Egendom som införskaffats före samboförhållandet ska inte ingå i bodelningen. De eventuella amorteringar du har gjort på din sambos huslån har du sannolikt inte rätt att få ersättning för. Vem är sambo enligt sambolagen? Enligt lagen avses med sambor (1 § SamboL): -två personer, -som stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande-har ett gemensamt hushåll-samt ingen av personerna är gift eller har registrerat partnerskap. Rätten till bodelning preskriberas ett år efter att samboförhållandet upphört Eftersom ni har separerat anses ert samboförhållande ha upphört (2 § SamboL). Du har då rätt att begära en bodelning, där er gemensamma samboegendom fördelas mellan er (8 § första stycket SamboL). En sambo har ett år på sig att begära bodelning, räknat från och med då samboförhållandet upphörde. Tidpunkten ska som huvudregel räknas från det datum då ni flyttade isär (8 § andra stycket SamboL). I din fråga skriver du att du var sambo år 2018. Om du fortfarande har kvar rätten att begära bodelning beror alltså på när under år 2018 som samboförhållandet upphörde. Har det gått längre tid än ett år så har du tyvärr förlorat rätten att kräva att bodelning ska ske.Med samboegendom åsyftas parets gemensamma bostad och bohag.Samboegendom är endast den egendom som samborna har skaffat under deras samboförhållande, eller strax före samboförhållandet - om egendomen skaffats i syfte att paret ska bruka den gemensamt i deras hem. Vem av samborna som har betalt egendomen har inte någon betydelse för om den ska utgöra samboegendom eller ej. En av samborna kan alltså ha betalt för alla gemensamma möbler - de utgör ändå samboegendom. Observera att samboegendom enligt sambolagen inte innebär att ägandeskapet måste vara delat mellan samborna. Tidpunkten för separationen är avgörande för vad som är samboegendom och ska ingå i bodelningenBodelningen görs med utgångspunkt i hur egendomsförhållandet såg ut så samborna separerade. Egendom som införskaffats efter denna tidpunkt ska inte ingå i bodelningen (8 § första stycket SamboL).Allt i hemmet är inte samboegendomBohag är exempelvis möbler, hushållsmaskiner, tv, textilier, prydnadsföremål, böcker osv. som brukas i det gemensamma hemmet. -Sådant som du hade med dig in i ert samboförhållande, exempelvis en möbel du tog med dig i flytten från din tidigare bostad, är inte samboegendom. Likaså är möbler som din exsambo redan hade då du flyttade in inte samboegendom. Som ovan nämnt kan egendom som skaffats inför samboförhållandet för att bruka gemensamt trots allt anses vara samboegendom.-Bohag som endast används av den ena sambon räknas inte som gemensamt, exempelvis hobbyutrustning eller en dator som bara den ena sambon använder. Kläder och andra tillhörigheter av personlig karaktär ska undantas. Likaså är egendom som används för fritidsändamål inte samboegendom. Även här åsyftas till exempel hobbyutrustning som bara den ena sambon använder. Bestämmelsen gäller även bostäder. En fritidsbostad eller annan bostad som inte är parets huvudsakliga räknas inte som gemensam bostad (7 § SamboL). -Enskild egendom som någon av samborna erhållit i gåva, genom testamente eller som är arvegods är inte samboegendom (4 § SamboL). -Medel på bankkonton, fordon osv. är inte samboegendom och ska inte dras in i en bodelning då det inte är hänförligt till den gemensamma bostaden eller bohaget. Den gemensamma bostadenOm din exsambo ägde huset du åsyftar redan före ert samboförhållande inleddes, räknas huset inte samboegendom. Här gäller samma regler som ovan nämnt för bohag som införskaffats före samboförhållandet inletts, även om ett hus ofta utgör ett större värde. Har din sambo köpt huset med åtanke att ni skulle bo där tillsammans gäller det motsatta, att huset är samboegendom. Uppdelningen i samboegendom och personlig egendom har betydelse vid bodelningenVid bodelningen tecknar man upp ett dokument där sambornas andelar i samboegendomen beräknas (12 § SamboL). Eventuella skulder ska också avräknas (13 § SamboL). Värdet läggs sedan samman, och ska delas lika mellan samborna (14 § SamboL).Vad gäller för kostnaderna för de gemensamma räkningarna? Vad som ska räknas in som "hyra" till den sambo som äger den gemensamma bostaden är en privat överenskommelse och inte något som regleras i lag. Hur sambor väljer att fördela löpande utgifter sinsemellan varierar från par till par. Om endast den ena sambon är ägare till huset är min personliga åsikt att den andra sambon inte ska betala av på huslånet. Detta eftersom den sambo som inte är ägare inte får någon som helst rätt till ägandeskap i huset om detta inte är överenskommet. Vem som ska stå för räntan, som på sätt och vis kan ses som en kostnad för lånet är inte lika självklart, ur min synvinkel. Om man som par väljer att sätta en "fast månadskostnad i hyra" till den sambo som "hyr", eller betalar räkningar gemensamt är också en högst individuell överenskommelse som inte regleras i lag. Vad som är en "skälig hyra" beror såklart på vilka löpande kostnader som finns, och hur ni fördelar andra gemensamma utgifter. Jag har uttolkat från din fråga om den summan du nämner är hänförlig endast till amorteringar och ränta på huslånet, eller att du räknat in löpande utgifter såsom kostnader för vatten, värme och sophämtning osv. Som jag förstår det har du dock, genom att dela på de "gemensamma räkningarna" har bidragit till avbetalningar/amortering på det huslån som din exsambo och hans släkting hade. Det innebär tyvärr inte att du har rätt till ägandeskap i huset. Dina inbetalningar/överförningar kommer troligtvis att ses som en gåva från din sida. Det samma gäller om du har betalat räkningar hänförliga till renovering av huset. Av ekonomiska skäl kan det såklart vara nödvändigt att båda sambor delar på kostnaderna, även för amorteringar och renovering. Vad som är viktigt är att anteckna utgifterna som en skuld som ägarsambon har till den andra sambon, eller på annat sätt reglera ägandeskapet av fastigheten. I annat fall ses betalningarna sannolikt som en gåva till den andra sambon. Sammanfattning-Du har rätt att kräva en bodelning mellan dig och din sambo om det gått mindre än ett års tid sedan ni separerade. -I bodelningen ska samboegendom ingå, såsom gemensam bostad och bohag, om detta införskaffats under samboförhållandet och inte är enskild egendom. Ni ska alltså dela på värdet av de möbler ni köpt under samboförhållandet. Om din sambo har behållt allt gemensamt bohag kan han kompensera dig med motsvarande belopp i pengar, utifrån den summa som räknas fram i bodelningen. -Om du har betalat av på din exsambos huslån kan du tyvärr inte få tillbaka pengarna om ni inte upprättat något skuldebrev sinsemellan. Pengarna kommer sannolikt att ses som en gåva till din exsambo. Självklart kan du påpeka detta för sambon (och sambons släkting) som såklart av egen vilja kan betala tillbaka till dig. Jag hoppas att du kan tillgodogöra dig mitt svar, och har fått hjälp på vägen. Om du tror att du behöver hjälp av mer personlig karaktär finns möjlighet att ringa vår telefonrådgivning på telefonnummer: 08 533 300 04, vardagar mellan kl. 10.00-16.00. För mer ingående juridisk hjälp rekommenderar jag dig att kontakta våra duktiga jurister på Lawlines Juristbyrå. Självklart får du gärna ställa en ny gratisfråga till oss om du har fler funderingar. Lycka till!Med vänlig hälsning,

Hur kan jag få umgänge med mina barn när den andra föräldern har ensam vårdnad och inte vill samarbeta?

2019-08-23 i Alla Frågor
FRÅGA |Jag behöver få veta mina rättigheter till umgänge med gemensamma barn när pappan har ensam vårdnad?Enligt pappan så hatar han mig och vill att jag ska hålla mig borta, han säger även att barnen hatar mig och aldrig mer vill träffa mig. Jag får höra saker som "-Lycka till att prata med mig ang umgänge när du är så vidrig och sinnessjuk"Där måste finnas något att göra åt detta? Barnen är våra biologiska, 11 år och 6 år gamla.Vi har varit skilda i två år och han är inte tilldömd ensam vårdnad.
Hanna Lindqvist |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Hur jag förstår din fråga:Pappan till dina barn har ensam vårdnad av barnen, men har ej tilldelats vårdnaden genom ett domstolsbeslut. Ni har inte avtalat om umgänge. Du önskar att träffa barnen och få till ett umgänge. Pappan till barnen vill inte samarbeta i frågan. Du vill nu veta hur du kan få umgänge med barnen och vilka rättigheter du har. I mitt svar nedan kommer jag först att förklara hur regleringen för umgänge ser ut, och vilka faktorer som är viktiga i en bedömning av om umgänge ska ske. Därefter kommer jag presentera några alternativ för hur du kan gå vidare med umgängesfrågan. Lagen som reglerar umgänge är föräldrabalken (FB), vilken jag kommer att hänvisa till i mitt svar. Jag kommer även att hänvisa till socialtjänstlagen (SoL). Barnets rätt till umgänge Barn har rätt till umgänge med båda sina föräldrar, och ofta rör sig det om att barnet ska få träffa den förälder som barnet inte bor hos (FB 6 kap. 15 §). Observera att rätten till umgänge är till för och tillkommer barnet. Bestämmelsen syftar alltså inte på att tillgodose förälderns behov av att ha kontakt med sitt barn.Umgänget innebär att barnet och föräldern på något sätt har kontakt med varandra. Det kan innebära att barn och förälder träffas, men kan även ske endast genom telefonkontakt. I vissa fall medverkar en person utsedd av socialnämnden vid umgänget som ett särskilt umgängesstöd (FB 6 kap. 15c §).Båda föräldrar har en plikt att tillgodose barnens behov av umgänge med den förälder som inte är boförälderDet är föräldrarnas gemensamma ansvar att tillgodose barnets behov av umgänge med den förälder som barnet inte bor hos (FB 6 kap. 15 § andra stycket). Du och barnens pappa är alltså båda skyldiga att sörja för att barnen får behovet av umgänge med dig tillgodosett.Barnets bästaFrågor som rör vårdnad, boende eller umgänge ska alltid bedömas utifrån vad som får anses vara barnets bästa. Vad som är barnets bästa är dels en fråga om barnets säkerhet. En riskbedömning ska göras utifrån frågan om barnet befaras utsättas för övergrepp, föras bort, hållas kvar eller annars fara illa. Dels ska en bedömning göras utifrån barnets eget behov av en nära och god kontakt med båda sina föräldrar. Barnets individuella behov och förutsättningar är även en viktig del i bedömningen av vad som är bäst för barnet. I takt med att barnet blir äldre och mognare läggs större vikt vid barnets egen vilja och inställning till att ha kontakt med sin förälder (FB 6 kap. 2a §).Umgängesavtal Föräldrarna kan i samförstånd med varandra ingå ett umgängesavtal som reglerar formerna för barnets kontakt med den förälder som inte är boförälder (FB 6 kap. 15 a § tredje stycket). Detta avtal ska lämnas till socialtjänsten för godkännande. Givetvis sker en bedömning av om avtalet är i enlighet med barnets bästa.Umgängesvtalet blir juridiskt bindande och ska följas av föräldrarna, som annars kan utkräva sina rättigheter enligt avtalet i domstol. I ditt fall utgår jag från att ni inte kan komma överens om ett sådant avtal på egen hand, eftersom barnens pappa uttryckt att han inte vill tala med dig om umgänget. Jag vill ändå informera dig om att det finns möjlighet att få hjälp att i vart fall få till ett så kallat samarbetssamtal, med socialtjänstens medverkande. SamarbetssamtalDe flesta kommuner erbjuder hjälp för föräldrar att komma överens i frågor om barnet. Det kallas för samarbetssamtal, och sköts av socialtjänsten (SoL 5 kap. 3 § och FB 6 kap. 18 §). Verksamheten kallas ofta för familjerätten eller familjerådgivningen. Målet med samarbetssamtalen kan vara att nå enighet och en gemensam överenskommelse i frågan om umgänge. Ni föräldrar kan också få hjälp att upprätta ett umgängesavtal. Samarbetssamtal får endast ske om det antas vara för barnets bästa. Formerna för genomförandet av samarbetssamtalen kan variera mellan kommuner.Domstolen kan avgöra om umgänge ska skeAtt delta i ett samarbetssamtal är frivilligt, och varken du eller socialtjänsten kan tvinga barnens pappa till ett sådant samtal om han vägrar. Att visa att du är villig att samarbeta med pappan i frågor som rör barnen är dock något positivt om umgängesfrågan skulle bli domstolens sak att besluta om. Det sista alternativet jag rekommenderar att tillgå är att domstolen får avgöra om umgänge ska ske (FB 6 kap. 15a § första stycket).Det vanligt att domstolen remitterar samarbetssamtal parallellt med förstadiet i en domstolsprocess om föräldrarna inte redan har utnyttjat möjligheten (FB 6 kap. 18 § andra stycket). Domstolen kan även utse en medlare som ska försöka få föräldrarna att komma överens (FB 6 kap. 18a §). Skulle det gå så långt att du väljer att ta saken till domstol så gör du det genom att skriva en stämningsansökan du ger in till tingsrätten. Om du väljer att ta saken till domstol råder jag dig att skaffa dig ett juridiskt ombud. Jag vill understryka vikten av att först försöka få till en överenskommelse, eller i vart fall ett samarbetssamtal med barnens pappa. En process i domstol kan bli såväl kostsam som känslomässigt uppslitande för alla inblandade. Mitt råd till dig är att kontakta socialtjänsten i din kommun för att gå vidare med umgängesfrågan.Jag hoppas mitt svar kan vara till hjälp för dig att göra en egen bedömning av hur du vill gå vidare med umgängesfrågan, med förhoppning att detta kan lösa sig för dig. Tror du att du behöver mer ingående juridisk hjälp eller har ytterligare frågor av privat karaktär finns möjlighet att kontakta våra duktiga jurister på Lawlines juristbyrå. Självklart har du även möjlighet att ringa till Lawlines telefonrådgivning, som är gratis vid första kontakten, på telefonnummer 08 - 533 300 04, vardagar mellan kl. 10-16. Om jag har missförstått din fråga, eller det är något annat du undrar, är du varmt välkommen att ställa en ny gratisfråga till oss. Lycka till! Med vänlig hälsning,