Enskild egendom enligt äktenskapsförord

2018-11-11 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |Om man äger t ex 40 % av en fastighet som ska vara enskild egendom i ett äktenskapsförord, måste det då i ett äktenskapsförord anges att det är just 40 % av fastigheten som ska vara enskild egendom eller kan man skriva "min andel i fastigheten xxxx"? Kan man också ange att också framtida förvärv av fast egendom, t ex i form av att andelen i den redan nämnda, ska vara enskild egendom i äktenskapförordet?
Paula Reich Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Frågor om äktenskapsförord regleras av bestämmelserna i Äktenskapsbalken (ÄktB).Enskild egendom enligt äktenskapsförordHuvudregel är att all egendom är giftorättsgods, som inte är enskild egendom, se 7 kap 1 § ÄktB. I 7 kap 2 § ÄktB regleras på vilka sätt egendom kan göras till enskild. Genom äktenskapsförord är alltså möjligt att bestämma att egendom som tillhör eller tillfaller någon av makarna ska vara dennes enskilda egendom, med främsta rättsverkan att egendomen inte ska ingå i en eventuell framtida bodelning, se 7 kap 3 § och 10 kap 1 § ÄktB.För att ett äktenskapsförord ska vara giltig krävs dock att de formella kraven är uppfylla. Äktenskapsförordet ska upprättas skriftligen, undertecknas av båda makarna och även registreras hos skatteverket för att vara giltigt, 7 kap 3 § 2 stycket ÄktB. Vid upprättandet av äktenskapsförord är det viktigt att tänka på att det finns ett krav på att formulera sig tydligt och klart avseende egendom som ska utgöra enskild egendom, för att undvika eventuella tvister och oklarheter om vad som utgör enskild egendom. Enklast blir det då om äktenskapsförordet innehåller en uttrycklig föreskrift om att en viss andel i fastigheten ska vara enskild egendom. Till ett äktenskapsförord kan även föreskrivas att all egendom som du nu äger och som du framledes under äktenskapet kommer att förvärvar på ett visst sätt ska vara enskild egendom. Äktenskapsförordet kan även innehålla en uttrycklig föreskrift om att avkastning och det som trätt istället för den enskilda egendomen ska vara enskild. Lagens presumtionsregler om avkastning och surrogat vad gäller enskild egendom, tillämpas endast vid eventuella oklarheter vid tolkningen eller om det inte föreskrivits något i äktenskapsförordet, se, 7 kap 2 § 2 stycket. ÄktB. Behöver ni hjälp med att upprätta ett äktenskapsförord eller är osäkra på något skulle jag rekommendera er att vända er till en verksam jurist för att få hjälp med att upprätta ett äktenskapsförord i enlighet med era önskemål! Ni är välkomna att vända er till vår avtalstjänst som ni hittar här.Hoppas du fick svar på eran fråga!Med vänliga hälsningar,

Gäller ett muntligt avtal om att en båt skall ingå i ett fastighetsköp?

2018-10-15 i Alla Frågor
FRÅGA |Gäller ett muntligt avtal om att en båt skall ingå i ett fastighetsköp?
Paula Reich Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Utgångspunkten i svensk rätt är att avtal kan ingå formlöst, det räcker att parterna är överens. Ett avtal kan vara såväl muntligt som skriftligt, båda är således lika giltiga. Från denna huvudregel finns ett viktigt undantag vid köp av fast egendom, där avtalet är bindande först bland annat när båda parter har undertecknat avtalet. Fastighetsköpet är ett så kallat formalavtal som är ogiltigt om formkraven inte uppfylls, se 4 kap. 1 § Jordabalk (JB). Att fastighetsköpet är ett formalavtal hindrar dock inte att parterna ingår muntliga överenskommelser som i sig blir bindande. Det finns dock vissa villkor som måste intas i köpehandlingen för att gälla och dessa framgår av 4 kap. 3 § JB. Uppräkningen av villkoren i paragrafen är uttömmande, vilket innebär att andra avtalsvillkor kan avtalas muntligen eller i annan handling. Jag rekommenderar dock att du eller de parter som ska ingå avtalet upprättar ett skriftligt avtal, även om parterna skulle lita på varandra. Fördelen med ett skriftligt avtal är att det ur ett bevishänseende blir lättare att fastställa vad man har kommit överens om, än vid ett muntligt avtal. Ett skriftligt avtal kommer därför att underlätta om en eventuell tvist skulle uppkomma eller vid osäkerhet kring avtalsförpliktelser.Hoppas du fick fick svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,

Gåva till barn - arvsrättsliga konsekvenser?

2018-10-08 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej.vad gäller om man som 1 av 3 syskon som fått en summa pengar av föräldrarna.idag är båda föräldrarna borta och de 2 syskonen bråkar om pengarna och menar att syskonet som fått pengar ska ha detta emot sig i boupptäckningen. De menar att de tidigare pengar systern fått ska räknas av I arvet. vad gäller ?, kan man inte ge en peng till någon utan problem
Paula Reich Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Gåvor som en förälder ger sina barn under sin livstid kan medföra arvrättsliga konsekvenser och som precis som du skriver, aktualiseras i samband med dennes bortgång. Bestämmelserna om detta finns i Ärvdabalken (ÄB) och innebär att en gåvas värde i vissa fall ska läggas till kvarlåtenskapen vid beräkning av arvet.Förskott på arvBröstarvingar , det vill säga avkomling till den avlidne tillhör första arvsklassen och den som i första hand ärver , till lika stora delar som andra bröstarvingar till den avlidne, 2 kap 1 § ÄB. Bestämmelserna i ärvdabalken utgår från att varje arvinge ska ärva lika mycket. Det finns därför en huvudregel när det gäller gåvor som arvlåtaren under sin livstid gett till sina barn som innebär att detta ska ses som förskott på arv , 6 kap 1 § ÄB . Presumtionen om förskott på arv gäller dock inte om annat föreskrivits vid gåvans givande eller om det med hänsyn till andra omständigheter måste antas varit avsett, alltså om föräldrarna gett uttryck för att någon avräkning inte ska ske. Gåvans värde ska beräknas vid tidpunkten för gåvans mottagande och inte vid arvlåtarens bortgång. Kostnader som en förälder lagt ner på ett barns uppehälle och utbildning ska dock inte avräknas från arvet. Inte heller ska sedvanliga gåvor eller gåvor som inte står i missförhållande till givarens villkor avräknas från arvet, se 6 kap 2 § ÄB. Det förstärkta laglottskyddetBröstarvingar har enligt lag rätt att alltid minst få ut sin laglott, se 7 kap 1 § ÄB. Laglottskyddet medför att föräldrar inte kan göra sina barn helt arvlösa genom att testamentera bort hela kvarlåtenskapen eller göra sig av med sin egendom genom gåvor. Om dessa summor av pengar till endast en av bröstarvingarna, medför att det inte finns någon egendom kvar att fördela i arv kan det förstärka laglottskyddet komma att aktualiseras, 7 kap 4 § ÄB. Det förstärkta laglottskyddet, innebär att gåvor som går att likställa med testamente, enligt huvudregel ska återbäras till dödsboet. Värdet av gåvan ska läggas till givarens kvarlåtenskap vid beräkningen av laglotten. För att regeln ska kunna tillämpas krävs det dock att syftet med gåvan kan antas vara att ordna sitt arv. Det är värdet av egendomen vid tidpunkten för dödsfallet som ska läggas till kvarlåtenskapen, till skillnad för vad som gäller vid förskott på arv.SammanfattningBröstarvingar till alltid rätt till minst sin laglott, som garanterar barnen en viss del av den avlidnes kvarlåtenskap. Det förstärka laglottskyddet kan aktualiseras om dina föräldrar genom gåva gör så att det inte längre finns egendom kvar att ärva. Även bestämmelserna om förskott på arv bli aktuell, eftersom gåvor som arvlåtaren under sin livstid gett sina barn presumeras vara förskott på arv. Det framgår dock inte av din fråga varför föräldrarna gav pengarna eller om de andra barnen fått liknande gåvor fast vid ett annat tillfälle, vilket isåfall talar för att en avräkning inte ska ske. Det finns som sagt två typer av överföringar som inte ska avräknas, se 6 kap 2 § ÄB. En bröstarvinge som vill göra gällande det förstärkta laglottsskyddet, måste även väcka talan inom ett år från det att bouppteckningen efter arvlåtaren avslutades, annars går rätten till talan förlorad. se 7 kap 4 § 2 stycket ÄB.Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Arvsrättsliga konsekvenser vid försäljning till underpris

2018-10-07 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej!Min mor och far är skilda. Min far är omgift och ny fru har två barn sedan tidigare.Min far och hans fru har ett gemensamt barn.Nu kommer nog min far och hans fru sälja sin villa till deras gemensamma barn, till ett pris kraftigt under marknadsvärdet.Är det möjligt att göra så?Med vänlig hälsning,
Paula Reich Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Som utgångspunkt finns det ingenting som hindrar din far och hans nya fru säljer villan till ett pris som understiger marknadsvärdet, det är upp till ägarna att själva bestämma vilket pris det är villiga att sälja för. Försäljningen kan dock få arvsrättsliga konsekvenser genom att en försäljning till underpris kan ses som en gåva och därför kan komma att aktualisera bestämmelser i samband med din fars bortgång. Bestämmelserna finns i Ärvdabalken (ÄB) och innebär att en gåvas värde i vissa fall ska läggas till din fars kvarlåtenskap vid beräkning av arvet. Förskott på arvSom bröstarvinge, det vill säga avkomling till din far tillhör du första arvsklassen och den som i första hand ärver din far, till lika stora delar som andra bröstarvingar till din far, alltså din fars nya barn, 2 kap 1 § ÄB. Bestämmelserna i ärvdabalken utgår från att varje arvinge ska ärva lika mycket. Det finns därför en huvudregel när det gäller gåvor som arvlåtaren under sin livstid gett till sina barn i 6 kap 1 § ÄB . Bestämmelsen innebär att gåvor som din far i detta fall gett sitt barn under sin livstid ska ses som förskott på arv om inte annat föreskrivits vid gåvans givande eller om det med hänsyn till andra omständigheter måste antas varit avsett. Vid försäljning till underpris är det skillnaden mellan marknadspriset och det betalade priset som ses som gåva och detta ska alltså avräknas mot gåvomottagarens arv. Gåvans värde ska beräknas vid tidpunkten för gåvans mottagande och inte vid arvlåtarens bortgång. Att gåvor (försäljning till underpris) ska avräknas från arvet gäller dock endast om inte din far gett uttryck för att någon avräkning inte ska ske. Det kan även vara så att exempelvis samtliga bröstarvingar fått liknande gåvor, vilket talar för att en avräkning inte ska ske. Det finns dock två typer av överföringar som inte ska avräknas mot arvet, se 6 kap 2 § ÄB. Det förstärkta laglottskyddet Du som bröstarvinge till din far har enligt lag rätt att alltid minst få ut sin laglott, se 7 kap 1 § ÄB. Laglottsskyddet medför att föräldrar inte kan göra sina barn helt arvlösa genom att testamentera bort hela kvarlåtenskapen eller göra sig av med sin egendom genom gåvor. Om gåvan av fastigheten, medför att det inte finns någon egendom kvar att fördela i arv kan det förstärka laglottskyddet komma att aktualiseras, 7 kap 4 § ÄB. Det förstärkta laglottskyddet, innebär att gåvor som går att likställa med testamente, enligt huvudregel ska återbäras till dödsboet. Värdet av gåvan ska läggas till givarens kvarlåtenskap vid beräkningen av laglotten. För att regeln ska kunna tillämpas krävs det dock att syftet med gåvan kan antas vara att ordna sitt arv. Exempelvis kan gåvor, som innebär att givaren behåller den huvudsakliga nyttan till egendomen aktualisera det förstärkta laglottskyddet. Det är värdet av egendomen vid tidpunkten för dödsfallet som ska läggas till kvarlåtenskapen, tillskillad för vad som gäller förskott på arv. Sammanfattning Du som bröstarvinge till din far har alltid rätt till minst sin laglott, som garanterar dig en viss del av kvarlåtenskapen. Det förstärka laglottskyddet kan aktualiseras om din far genom gåva (försäljning till underpris) gör så att det inte längre finns egendom kvar att ärva. Eftersom försäljning till underpris även kan ses som gåva, kan bestämmelsen om förskott på arv bli aktuell, eftersom gåvor som arvlåtaren under sin livstid gett sina barn presumeras vara förskott på arv. Bestämmelserna kan dock bli aktuella först vid din fars bortgång, se 7 kap 4 § 2 stycket ÄB.Hoppas du fick svar på din fråga!Hälsningar,

Kan vår gemensamma bostadsrätt utmätas för vår sons skulder?

2018-11-11 i Utmätning
FRÅGA |Om jag och min fru står som ägare till en bostadsrätt (50/50) men endast vår son bor i densamma, kan denna då utmätas och tvångsförsäljas av kronofogden om sonen ifråga har obetalda skulder?
Paula Reich Zackrisson |Hej och tack för att ni vänder er till oss på Lawline med er fråga!Bestämmelser om utmätning och tvångsförsäljning regleras av bestämmelserna i Utsökningsbalken (UB). När en person har obetalda skulder följer Kronofogden (Krf) en viss ordning när det gäller utmätning, och försöker alltid att utmäta det som är till minst skada för den skuldsatte. Egendom som är enklast att utmäta ska i första hand utmätas. En utmätning går till på så sätt att Krf utreder vilka tillgångar som den skuldsatte har, detta kan ske genom att Krf inhämtar upplysningar från andra myndigheter, företag eller kommer till bostaden där den skuldsatte bor. Kronofogden får i princip ta all egendom som tillhör eller anses tillhöra gäldenären för utmätning, se 4 kap. 2 § UB. Egendom som i vissa fall undantas från utmätningDet finns dock viss egendom som är undantagen från att utmätas, vilket kallas beneficium, se 5 kap. 1 § UB. En bostadsrätt som den skuldsatte använder som stadigvarande bostad utgör i regel beneficieegendom och kan undantas från utmätning om det inte vore oskäligt att undanta den från utmätning på grund av dess höga värde. Utmätningsordningen Utmätning ska bara ske om det belopp som kan beräknas flyta in, med avdrag för kostnader som uppkommer efter utmätningen, ger ett överskott som gör åtgärden försvarlig. I första hand bör alltså kontanter, banktillgångar lön eller andra liknande likvida tillgångar utmätas. Det kan även vara bil, sommarstuga eller exempelvis en båt. I övrigt bör lös egendom som är lämplig att realisera och som den skuldsatte kan avvara med minst olägenhet tas i anspråk. Fast egendom och bostadsrätt bör i regel utmätas sist, se 4 kap. 3 § UB. Beroende på hur stor eller liten skulden är, kan det alltså vara så att det i första hand kan bli aktuellt att utmäta annan egendom innan det kan bli aktuellt att utmäta bostadsrätten. Det finns även vissa förutsättningar som måste vara uppfyllda för att kronofogden ska kunna utmäta några saker. Det framgår bland annat att egendom bara får utmätas om det framgår att egendomen tillhör den skuldsatte, 4 kap. 17 § UB. Egendom som finns i den skuldsattes besittning anses tillhöra den skuldsatte, om det inte framgår att egendomen tillhör någon annan 4 kap. 18 § UB Om det skulle bli aktuellt för Kronofogden att utmäta bostadsrätten, kan ni alltså behöva bryta äganderätts presumtionen genom att styrka att bostadsrätten inte tillhör, i detta fall er son utan att det är ni som är ägare av bostadsrätten för att Kronofogden inte ska kunna utmäta egendomen. Ni kan exempelvis genom köpehandlingar visa att ni köpt bostadsrätten för att styrka äganderätten till bostaden. SammanfattningKronofogden bör alltså i första hand ta i anspråk egendom som med minsta olägenhet, kostnad eller förslut för den skuldsatte, exempelvis kontanta medel såsom lön eller annan lös egendom. Eftersom det är ni och inte er son är ägare av bostadsrätten kan ni genom att styrka äganderätten till bostaden, förhindra en utmätning om det skulle bli aktuellt. Vill ni läsa mer om hur en utmätning går till skulle jag rekommendera Kronofogdemyndigheten hemsida, som ni hittar här. Det finns även möjlighet att kostnadsfritt kontakta de per telefon om ni har vidare frågor kring utmätning. Hoppas ni fick svar på er fråga!Med vänliga hälsningar,

Vad är ett överlåtelseavtal?

2018-10-15 i Alla Frågor
FRÅGA |Vad är ett överlåtelseavtal?
Paula Reich Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Ett överlåtelseavtal är ett skriftligt avtal som kan skrivas när egendom ska byta ägare och kan gälla vilken egendom som helst. Överlåtelseavtal kan förekomma i många olika former, vanligast är genom köp men kan även ske genom exempelvis gåva, arv eller genom byte. Syftet med avtalet är att ägaren ska kunna bevisa att egendomen är dennes egen. Exempelvis används alltid överlåtelseavtal när fast egendom ska överlåts. Avtalet måste då uppfylla vissa formkrav för att vara giltigt, bland annat ska avtalet vara skriftligt och undertecknas av båda parterna, se vidare 4 kap, 1 § Jordabalk.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Särkullbarn möjlighet att skänka sin arvslott till efterlevande make

2018-10-07 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! Kan jag som dotter skänka min arvslott till min fars fru när han går bort? Hans fru är alltså inte min mor. Med vänlig hälsning,
Paula Reich Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med er fråga!Bestämmelser om rätt till arv och fördelning av arv regleras av bestämmelserna i Ärvdabalken (ÄB).Kort om vad som händer med egendomen vid första makens bortgångNär ett äktenskap upplöses, genom ena makens död ska en bodelning ske innan arvskifte förrättas, se 9 kap.1 § Äktenskapsbalk (ÄktB) och 23 kap.1 § ÄB. Detta innebär att giftorätten kommer realiseras, som vanligtvis ger den efterlevande maken rätt att överta hälften av makarnas tillgångar på grund av sin giftorätt, 11 kap. 3 § ÄktB.Fördelning av kvarlåtenskapen efter den första avlidneFörst efter en bodelning gjorts kommer arvskifte att genomföras. Enligt huvudregel ärver efterlevande make före gemensamma barn. Du som särkullbarn kommer alltså ärva hela kvarlåtenskapen om det saknas gemensamma barn. Din pappas nya fru saknar därför legal arvsrätt, se 3 kap 1 § ÄB.Särkullbarn kan dock avstå sitt arv från den döda till förmån för den efterlevande maken och få rätt till efterarv när den efterlevande maken i sin tur går bort, se 3 kap. 9 § ÄB. Detta innebär att din pappas nya fru kan ha möjlighet att exempelvis bo kvar i det eventuella gemensamma hemmet, eftersom hon då kommer att att ärva din fars kvarlåtenskap och din del av arvet med fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt innebär att man kan förfoga över egendomen på alla sätt, förutom att testamente bort den, se 3 kap. 2 § ÄB. Detta förutsätter givetvis att du själv väljer att avstå ditt arv till förmån för din pappas nya fru, men med bibehållen efterarvsrätt. Det är alltså en fråga om att skjuta upp rätten till arv, inte avstå det.Jag vill även göra dig uppmärksam på att arvsrätten är personlig, och att det därför inte är möjligt att du genom exempelvis avtalar med din fars nya fru över ditt framtida arv från någon som fortfarande är i livet, se 17 kap. 1 § ÄB.Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Fördelning av tillgångar i dödsboet

2018-09-19 i Arvsskifte
FRÅGA |Min far dog i våras och bouppteckningen är klar och det är cirka 300000 kr kvar att fördela så arvsuppdelningen är kvar. Det finns ett testamente där jag ärver allt lösöre och min avlidna systers två barn ärver sin laglott. Kan jag sälja bilen innan uppdelningen är klar och ska värdet på bilens värde fördelas i arvsskiftet
Paula Reich Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Bestämmelser om arv och fördelning av arv regleras av bestämmelserna i Ärvdabalk (ÄB).Allmänt om avveckling av ett dödsbo och sammanlevnad i oskiftat boDet är först när bouppteckningen har registrerats och dödsboet skulder har betalats som arvskifte kan genomföras, 23 kap 2 § ÄB. Det finns ingen tidsgräns för hur länge ett dödsbo kan vara oskiftat och det finns heller inga civilrättsliga regler som anger att dödsbo måste skiftas, 24 kap ÄB. Dödsbodelägarna kan alltså komma överens om att sammanleva i ett oskiftat bo, såväl muntliga som skriftliga avtal är giltiga. Som testamenttagare räknas du som dödsbodelägare. Varje dödsbodelägare kan dock säga upp avtalet om sammanlevnad i oskiftat bo och dödsboet ska då skiftas inom 3 månader, se 24 kap 3 §. Förvaltningen av dödsboet utövas av dödsbodelägarna gemensamt, vilket kräver att alla är överens om de förvaltningsåtgärder som vidtas, 18 kap 1 § ÄB. Skiftet kan också delas upp i delskifte, boets tillgångar måste därför inte skiftas vid ett och samma tillfälle. Om alla dödsbodelägare är överens, är det även möjligt att skifta ut en eller flera dödsbodelägare, medan övriga dödsbodelägare andelar kvarstår oskiftade,23 kap 1 § ÄB. Ett sådant skiftesavtal, där ena dödsbodelägaren skiftas ut kräver dock skriftlig form, se 23 kap 4 § ÄB. Det är även möjligt att skifta ut sitt egendom genom delskifte.Ni som dödsbodelägare är inte heller bundna av lagens bestämmelser om arvslott, vilket innebär att ni, om ni är överens kan fördela tillgångarna mellan er som ni vill. Inte heller är dödsbodelägare bundna av de värden som den avlidnes tillgångar har värderats till i bouppteckningen, utan ni kan komma överens om andra värden exempelvis om bilens värde skulle förändras. Det finns heller inga rättsliga hinder mot att bortse från ett testamente om alla är överens om det. Det är även möjligt att en dödsbodelägare som vill ha ett visst föremål låter detta avräknas till ett så högt värde att de andra inte vill ha den. Är ni dock inte överens om hur tillgångarna i dödsboet ska fördelas framgår det av 23 kap 5 § ÄB att var och en av delägarna kan ansöka hos tingsrätten om förordnande av en skiftesman. Skiftesmannens uppgift är i första hand att försöka ena delägare om ett skifte. Skiftesmannen har både rätt och skyldighet att ta ställning till frågor som delägarna inte är överens om, exempelvis värdering av egendom, vilken egendom som ska ingå i skiftet, så kallad tvångs skifte. Skiftesmannen kan även ordna en oberoende värdering av viss egendom.Skulle en delägare inte vara nöjd med skiftesmannens beslut, finns möjlighet att klandra beslutet genom att väcka talan mot övriga delägare vid tingsrätt inom en månad från delgivningen av skiftet. Skiftesmannens ersättning betalas även av dödsboet, se 17 kap 8 § ÄktB och 23 kap 5 § ÄB.Sammanfattning Ni som dödsbodelägare kan om ni är överens fördela eller värdera egendomen er emellan som ni själva vill. Det är också möjligt om alla dödsbodelägare är överens, att lösa ut en dödsbodelägare ur boet medan andra dödsbodelägare kvarstår i ett oskiftat bo. Är ni inte överens om hur egendomen ska fördelas kan var och en av delägarna söka om förordnande av en skiftesman hos tingsrätten, som har till uppgift att fördela den egendom som finns i boet.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,