Beskattning av fastighet

2018-10-18 i Reavinstskatt
FRÅGA |Hej!Jag ska köpa en del av ett fritidshus av en släkting. Släktingen har sedan tidigare en privat skuld till mig, som jag tänkte dra av från köpeskillingen. Kan jag göra så, så att den köpeskilling hon får och kommer att betala reavinstskatt för, är det egentliga värdet minus den privata skulden?
Henrik Berg |HejTack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Korta svaret på din fråga vad gäller om man kan kvitta en skuld vid köp av fastighet är ja. Det är fullt möjligt att betala genom att kvitta en skuld då lagen inte föreskriver något annat. Det enda som sägs angående erläggande av köpeskilling för fastighet är att det pris som står i köpehandlingarna är den som gäller (4 kap. 1§ 1&2 st Jordabalk). t.ex.Pris på fastighet: 100 000 sekSkuld som kvittas: 20 000 sekDu betalar: 80 000 sek, dock kommer du juridiskt sett ha betalat 100 000 eftersom avskrivande av en skuld räknas som värdeöverföring.Skatt på fastighet/ReavinstskattVad gäller skatten så kommer det att fungera som följande.Även om man använder en skuld som kvittas mot en del av priset på fastigheten så kommer det fortfarande juridiskt sett ha skett en värdeöverföring. Det innebär att reavinstbeskattningen kommer att inkludera den summa som praktiskt sett inte betalas i pengar då lagen fortfarande anser att din vän har haft en inkomst som härrör från fastigheten genom avskrivningen av skulden (41 kap. 1§ inkomstskattelagen). Att efterskänka eller kvitta en skuld mot del av betalning jämförs/fungerar som något som skatterätten kallar "ackordsvinst". Du kan läsa mer om detta på skatteverkets hemsida. Ackordsvinst och efterskänkning av skulder är inte exakt samma sak men den skatterättsliga principen om inkomst är densamma. Reavinstskattens storlek beror helt enkelt på hennes omkostnadsbelopp för att förvärva fastigheten var (44 kap. 14§ inkomstskattelagen) samt de avdrag hon kan vara berättigad till (45 kap. 11-15§§ inkomstskattelagen). SvarAtt kvitta skulden mot en del av betalningen för fritidsfastigheten är fullt möjligt. Dock kommer eftersläckningen/kvittningen av hennes skuld till dig innebär skattepliktig inkomst för henne. Eftersom ni kvittar skulden som del av fastighetsköpet kommer hennes "vinst" genom kvittningen kommer kvittningen genomgå samma regler som om hon hade fått kontant betalning.Mvh/

Medlåntagare

2018-10-08 i Skuld
FRÅGA |Vad innebär det rent juridiskt för oss.?Jag äger ensam min villa idag, när jag separera så fick min pappa gå in och bli medlåntagare, alltså inte borgensman. Så med andra ord står han för halva mina lån på huset men jag är fortfarande ensam ägare. Om han går bort? Och när mamma går bort? Vad händer med skulden? Jag har en syster. Banken pratade något om att det kunde påverka henne. Man kan väll inte avskriva hans del av skulden när han går bort?
Henrik Berg |Hej.Tack för att du vänder dig till Lawline.Vad innebär "medlåntagare"?Medlåntagarskap nästan samma som solidarisk borgensmannaskap. Solidarisk borgensmannaskap innebär att man tillsammans med andra står som part i ett lån och svarar lika mycket som alla andra för skulden. Man svarar envar för hela skulden men har sedan regressrätt mot de andra gäldenärerna. 10 kap. 9§ handelsbalken. Att vara medlåntagare innebär att man solidariskt med låntagaren svarar för en skuld. Ofta sker detta för att ge borgenärer (t.ex. banker) en lite starkare garanti för deras lån. Denna solidariska förpliktelse fungerar lite annorlunda från en vanlig enkel borgen då borgenären kan kräva in betalningen från vilken av parterna de vill. Borgenären måste alltså inte vända sig direkt till "låntagaren" innan de vänder sig till "medlåntagaren" som de måste göra när det gäller en enkel borgen. De två låntagarna har sedan regressrätt mot varandra i vilket om borgenären kräver in hela skulden av t.ex. "medlåntagaren" kan denne sedan kräva "låntagaren" på halva beloppet då de båda anses dela lika på skulden. Detta framgår av 10 kap. 9§ handelsbalken. Som medlåntagare står båda parter på avtalet i vilket de båda måste deklarera. Detta innebär att alla parter ska deklarera för lika del. Om det är två gäldenärer ska de deklarera för 50% vardera. Detta gäller inte nödvändigtvis för solidarisk borgen med gör det i de flesta fallen.Vad händer om borgenspart går bort?Som ovan sagt så svarar gäldenärerna solidariskt för skulden oavsett om man kallar den medlåntagarskap eller solidarisk borgen. Om ena parten dör så kan denne person inte vara part i ett avtal utan då kommer den efterlevande parten att få stå för hela lånet. Detta eftersom banken kan vända sig till vilken av parterna de vill. Om denna situation skulle uppstå så har den efterlevande parten regressrätt mot dödsboet. Detta kan dock vålla ett problem.Om skulden ska betalas (säg 1 000 000) så svarar du och din pappa gemensamt för beloppet. Banken kan välja att kräva dig på 1 000 000 kronor eller din pappa på 1 000 000 kronor. Om din far går bort så kommer du vara tvungen att betala de 1 000 000 kronorna men du kan sedan, genom din regressrätt, få ut 500 000 kronor från din fars dödsbo. Problemet ligger i att ett dödsbo inte har oändligt med pengar. Eftersom dödsboets finanser utgörs av de tillgångar den avlidne efterlämnas sig så finns det en viss summa pengar. Om din fars dödsbo inte har 500 000 kronor utan kanske 200 000 kronor kommer du kanske inte att få ut hela det belopp som din regressrätt tillåter.Skulden kommer dock inte att föras vidare längre än så. Detta innebär att skulden inte kommer att överföras på någon annan familjemedlem eller dylikt. Det som påverkar din syster och moder är att din fars kvarlåtenskap sjunker p.g.a. din regressrätt. Vänligen/

Kontrakträttens terminologi

2018-09-23 i Avtal
FRÅGA |Hur definieras ordet kontraktsdatum. Är det datumet då kontraktet upprättades eller datumet då den sista underskriften gjordes?
Henrik Berg |Hej.Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Avtalsrättens termer.När det gäller de termer som förekommer i ett kontrakt finns det inga egentliga regleringar i lag. Detta innebär att man egentligen kan skriva lite vad som helst som rubrik sålänge avtalet i slutligt blir förståeligt. Dock rekommenderas parterna att skriva ett kontrakt så tydligt som möjligt för att undvika missförståelse. För den som författade avtalet finns en risk att vid ev. senare tvist så tolkas avtalet till den andres fördel. Detta framgår av den avtalsrättsliga principen "oklarhetsregeln". Denna princip är dock inte särskilt stark. Exempel:Om A och B författar ett kontrakt om en leverans. I en av paragraferna står det att leveransen ska ske till "stället". Denna paragraf är ett typexempel på otydlig formulering. Skulle sedan A och B tvista om vad "stället" innebär, och B har författat avtalet, finns det risk att rätten dömer till As fördel p.g.a oklarhetsregeln. Denna princip tillämpas dock restriktivt i vilket man hellre väljer att försöka tolka avtalets syfte, partsvilja, avtalets systematik etc. Oklarhetsregeln är med andra ord väldigt lågt rankad bland metoder för att tydliggöra ett avtal. Svar.Termen kontraktsdatum brukar innebära det tidpunkt så avtalet ingicks. Alltså det datum båda parterna eller den sista parten skriver under kontraktet. Dock kan det även innebära andra saker som kanske den totala tiden som kontraktet ska gälla. Mitt råd är att om du är osäker så fråga vad som avses med "kontraktsdatum". Det finns som sagt inga riktiga regler om vad termerna innebär.

Utförande av tjänst.

2018-09-15 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Hej ,Jag har lämnat in min bil och kommit överens om att göra en felsökning som enligt verkstan ska kosta max 3000 . Vi skulle sedan få möjlighet att avgöra om reparationen var värd att utföras. Nu ringer de och säger att bilen är lagad . Några kablar utbytta , ett glapp samt ett nytt relä . Jag har inte fått någon räkning än , men jag funderar på hur jag ska göra om summan blir betydligt mer än 3000 ....Är jag skyldig att betala oavsett vad det kommer att kosta ? Han sa i och för sej att ; om vi dyker på någon trasig kabel under felsökningen så byter vi ju den ...!Oklart är dock om det då ska kosta mer än den summan han angivit. Undrar vad som gäller rent juridiskt .Med vänlig hälsning, Ingalill
Henrik Berg |Hej.Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Allmänt om tjänster.När det gäller affärsförhållanden/relationer om att en näringsidkare ska utföra tjänster för en konsument så finns det ett specifikt regelverk för detta, nämligen konsumenttjänstlagen. Med detta blir inte konsumentköplagen tillämplig vilket många tror (1§ konsumenttjänstlagen).Lagen definierar en tjänst som när en näringsidkare utför t.ex. reperationer på både fast och lös egendom samt förvaring av lös egendom. Lagen är inte tillämplig på saker som ska tillverkas, monteras eller avhjälpande eller om tjänsten avser något som har med levande djur att göra (1&2§§ konsumenttjänstlagen).Liksom konsumentköplagen är avtalsvillkor i konsumentens nackdel utan verkan (3§ konsumenttjänstlagen). Priset.Priset för att utföra en tjänst är den som konsumenten och näringsidkaren avtalat om. Om inget pris har avtalats om så ska konsumenten betala vad som är skäligt (36§ konsumenttjänstlagen). Vad som anses vara skäligt är ofta svårt att avgöra. Mätstockar för att avgöra vad som är "skäligt" är t.ex. jämförelser med vad andra näringsidkare skulle utföra samma arbete för. Dock måste man även kompensera skälighetsbedömningen med tjänstens art, omfattning och tid i vilket en individuell bedömning får göras från fall till fall.Har dock näringsidkaren lämnat ett anbud om pris så ska denna gälla. Undantagen är att priset får ha en differens om 15% från det anbudet näringsidkaren givit (36§ 2st konsumenttjänstlagen). Om dock annan prisdifferens har avtalats om ska denna gälla till den gräns att det inte är oskäligt för konsumenten. Vidare har näringsidkaren rätt att ta betalt för tilläggsarbeten (38§ konsumenttjänstlagen). Detta innebär att om näringsidkaren utfört tilläggsarbeten enl. 8§ konsumenttjänstlagen (arbete utöver avtalet) så har näringsidkaren rätt att få ersättning därefter. (se nedan stycke).Tilläggsarbeten. I viss mån så har näringsidkaren rätt att utföra arbete utöver avtalet och även fakturera därefter (8§ och 38§ konsumenttjänstlagen). 8§ menar att om näringsidkaren med arbetets gång upptäcker t.ex. ett nytt problem under en pågående reperation så ska näringsidkaren, innan denne åtgärdar problemet, rådfråga konsumenten om denne vill ha även det nya problemet åtgärdat. Näringsidkaren får dock utgöra åtgärden utan konsumentens samtycke om prisdifferensen är obetydlig i relation med ordinarie avtalar pris eller om det finns särskilda/starka skäl för att anta att konsumenten hade samtyckt till åtgärderna. Vad som anses med "obetydlig prisdifferens" och "särskilda skäl" varierar beroende på tjänsten. Normalt sett så uppkommer situationer där näringsidkaren p.g.a. dennes fackmässiga utförande anser att denne inte kan lämna åtgärden åt sidan t.ex. byta av batteri i telefon när endast skärmen är trasig. Det är sådana situationer som avses i förarbetena till lagen. Vidare varierar näringsidkarens möjligheter till tilläggsarbete beroende på om avtalet avser specifik åtgärd eller endast önskat resultat på varan (8§ 2st 1&2 punkten konsumenttjänstlagen).Om åtgärden dock behövs för att konsumentens vara inte ska lida skada så har näringsidkaren ytterliga befogenhet att åtgärda skadan. T.ex. byta av vattenledningar i hus om näringsidkaren fruktar imminent vattenskada (8§ 3st konsumenttjänstlagen). I alla situationer ska dock näringsidkaren som sagt rådfråga konsumenten om läget inte är akut.Svar.Svaret beror mycket på det exakta avtalet. Om situationer var sådan att du endast ville få bilen kontrollerad så talar det för att näringsidkaren borde ha rådfrågat dig innan denne utförde arbetet med kablarna. Men om näringsidkaren hade tillåtelse att utföra sådana arbeten eller avtalet avsåg att bilen skulle repareras så talar det för att denne hade rätt att utföra arbetet enl. 8§ och 38§ konsumenttjänstlagen. Om summan väsentligt överstiger 3000 (mer än 15%) bör du börja med att be om underlag och fråga varför han inte kontaktade dig. Det kan vara så att ni uppfattade avtalet olika men kan reda ut problemet mellan er. Om näringsidkaren menade att ni avtalat om att näringsidkaren ska få bilen att fungera så bör du påpeka att du skulle få en chans att avgöra om du ville att åtgärden skulle utföras. Sammanfattat måste du betala priset om prisskillnaden är inom 15% från 3000 kronor. Om priset överstiger 15% av 3000 får du be näringsidkaren att motivera varför du inte blev kontaktat. Kommer denne inte med en, enl. 8§, giltig ursäkt om att läget var akut eller att denne hade särskilda skäl att tro att du ville få åtgärden utförd så kan du kontakta konsumentombudsmannen eller kontakta Lawlines gratis telefonrådgivning. Mvh/

Upphovsskydd sport

2018-10-11 i Immaterialrätt
FRÅGA |Vad gäller vid inspelning av idrottsevenemang. Får man filma och streama en match på nätet? Gäller samma regler för alla nivåer på idrotten (elitidrottare vs barn)?
Henrik Berg |Hej.Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.UpphovsrättNär man skapar ett föremål, låt, text, film, föreställning etc. kan man i vissa fall få denna prestation upphovsrättsligt skyddad (1§ Upphovsrättslag). Detta skydd innebär att andra inte får, utan upphovsmannens tillstånd, på något sätt sprida verket, kopiera detta eller offentliggöra verket utan upphovsmannens tillåtelse (2§ Upphovsrättslagen). Dock förekommer vissa undantag, ett exempel är om verket redan är offentliggjort så får man i vissa fall kopiera verket för privat bruk (12§ Upphovsrättslag). Dock kan inte allt skyddas som konst enligt upphovsrättslagen. För att ett objekt, en låt etc. ska kunna skyddas så krävs det att prestationen uppfyller en viss verkshöjd. Alltså att prestationen uppfyller en viss form av originalitet eller återspegling av upphovsmannens kreativa och konstnärliga anda. Kravet på hur originellt ett verk ska vara för att kunna upphovsskyddas varierar beroende på typ at verk. Normalt sett kan inte ett sportevenemang upphovsskyddas. Detta för att högsta domstolen och förarbetena till upphovsrättslagen inte anser en "match" uppfylla kravet på återspegling av konstnärs anda. Därmed omfattas inte matchen av skyddet i 1§ upphovsrättslagen som regel. Detta slogs fast av högsta domstolen i NJA 2015 s. 1029. Dock kan inspelningar av matchen ibland skyddas. Om man t.ex. spelar in matchen kan denna "inspelning" skyddas enligt 46§ upphovsrättslagen med vissa inskränkningar. Om man dessutom lägger till stämningsmusik, klipper i inspelningen etc. så är det möjligt att uppnå "originalitet". Detta är dock ovanligt.Detta gäller oavsett professionella matcher i Allsvenskan eller en knattematch. Mvh/

Felansvar vid köp av fastighet.

2018-09-26 i Fel i fastighet
FRÅGA |Hej Jag köpte ett hus 2015 och fick då muntligen reda på att det var en borrad brunn och har hela tiden trott det så nu när jag sålde huset igen var det de uppgifterna jag lämnade för försäljningen men de nya ägarna hävdar att den inte är borrad vem ligger ansvaret på?
Henrik Berg |Hej.Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Fastighetsköp. Vid försäljning av fastigheter så är jordabalken aktuellt lagrum. Dock själva köpets form i sig följer av vanliga avtalsrättsliga principer om inte jordabalken föreskriver något annat. Av avtalsrättsliga principer så existerar endast köpare och säljare, om inget annat föreskrivs i lag, i vilket uttalanden och löften från tredje man inte får någon rättslig relevans. Detta innebär att en säljare alltid står för sina uppgifter och kan således inte hänvisa till äldre uppgifter som köparen mottagit. På samma sätt kan inte köpare förlita sig på uppgifter från tredje man (t.ex. kompis till säljaren) om inte denne har fullmakt att företräda säljaren gällande fastighetsköpet. Att således försumma undersökningsplikten p.g.a. säljares kompis uttalanden är ingen ursäkt. På samma sätt är att endast vidareföra tidigare säljares uppgifter inte heller giltigt för att undgå ansvar.Dock förekommer vissa undantag för t.ex. mäklares och besiktningspersons utlåtanden i form att om säljare ådrar sig skadeståndsplikt mot köpare eller annan nedsättning av priset, så kan säljare i viss mån ha regressrätt mot mäklare eller besiktningsperson. Det yttersta ansvaret gentemot köparen åligger dock alltid säljaren eftersom denne är köparens medpart i avtalet. Ex. Säljare A säljer fastighet till B. B säljer denna vidare till A. Alltså har vi:A -> B -> C. Det föreligger inget avtalsrättsligt (fastighetsköp) band mellan A och C. Således svarar B fullt ut mot C. Mvh/

Lag om enkla bolag.

2018-09-20 i Bolag
FRÅGA |HejJag och två av mina arbetskamrater brukar regelbundet tippa tillsammans. En vecka var det min arbetskompis som lämnade in tipskupongen, då vann vi en storvinst. Min kompis säger då att det är han som vunnit pengarna eftersom det var han som stod på kupongen. Vad har jag för möjlighet i domstol att kräva min del av vinsten och vilken lagreglerar detta. Sen om min tredje kamrat skulle avlida vad skulle då hända med sammarbetet och vilken lag reglerar det.
Henrik Berg |Hej.Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Enkla bolag.Att tillsammans köpa en lott är något som sker hela tiden. Ofta så reglerar man inte i avtal vad som händer om man faktiskt vinner. Detta innebär att, som i din situation, om man väl vinner så har parterna olika syn på hur detta ska regleras. Den reglering som fångar upp sådana situationer är lag om handelsbolag och enkla bolag (BL). Trots lagens namn så avser den inte endast registrerade bolag utan egentligen alla situationer där man på något sätt kan tjäna/vinna pengar (bedriva förvärvsverksamhet). Ett enkelt bolag definieras enligt förarbetena till nämnda lag som gemensamt åtagande att bedriva förvärvsinkomst. Den ställer alltså inget krav om att man gemensamt ska ha för avsikt att bedriva ett bolag eller att det ska existera en viss tid. Detta innebär att enkla bolag skapas och upplöses vartefter folk bestämmer sig för att bedriva förvärvsverksamhet. Arbetstagare anses dock inte bedriva bolag då dessa deltar i annans bolag.I högsta domstolens praxis räknas att köpa lotter som att bedriva enkelt bolag (NJA 1986 s. 402). Detta innebär alltså att om flera personer bestämmer sig för att tips tillsammans så anses dessa personer bedriva ett enkelt bolag och förvärvsverksamhet. Detta användande av termen förvärvsverksamhet ska dock inte förväxlas med skatterättens definition av förvärvsverksamhet. Ett exempel på ett enkelt bolag kan vara att jag och en vän tillsammans köper en fotboll och sedan säljer denna. Då anses jag och min vän ha ingått ett enkelt bolag när vi köpte den och bolaget anses likviderat när bollen i såld. Om vi inte avtalat om annat. Enkla bolag uppsåt och försvinner alltså hela tiden. Fördelningen.Lag om enkla bolag är dispositiv. Detta innebär att om man avtalat något som egentligen står i strid med denna lag så gäller avtalet istället. Om dock inget annat är avtalat så menar 4 kap. 2§ BL (hänvisar till 2 kap. 8§ BL) att allt ska delas lika. Om t.ex. det enkla bolaget får en vinst om 10 000 kronor ska dessa delas lika mellan alla bolagsmän. I ditt fall så menar paragrafen att alla som bidragit ekonomiskt till lotten ska få del i lotten efter hur mycket de bidragit. Med detta sagt så har du legalt stöd för att få ta del i vinsten. Dock kommer det enligt rättegångsbalken åligga dig att styrka att du har en del i det enkla bolaget. Saker som kan agera bevisning är t.ex. tidigare sms där det framgår att ni ska tipsa gemensamt, vittnen eller kvitton på att du givit din kolega pengar. Dock vad gäller frågan om du kan göra detta gällande i rätten skulle jag råda dig att prata med ombud. Advokater kan du hitta på advokatsamfundets hemsida eller ringa till Lawlines gratis telefontjänst.Om bolagsman dör.Om en bolagsman dör så är huvudregeln att bolaget ska likvideras (4 kap. 7§ BL hänvisat till 2 kap. 26§ BL). Dock kan man avtala om att istället för att likvidera bolaget istället utesluta bolagsmannen. Detta sker genom att man köper ut den personen (4 kap. 7§ BL hänvisat till 2 kap, 30§ BL). Praktiskt sett så tillfaller din kompis andel dennes dödsbo som sedan blir eventuellt arv. Mvh/

Samborätt/egendom

2018-09-13 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Min son har i flera år haft förstahandskontrakt på en hyreslägenhet i Stockholms innerstad. Nu byter han hyreslägenheten mot en större hyreslägenhet och flyttar ihop med en kvinna och hennes dotter som bott med korttidskontrakt. Vilket juridiskt dokument bör skrivas för att han inte skall kunna bli satt på "bar backe" om förhållandet tar slut och det lätt kan bevisas att kvinnan är den som bedöms behöva hyreslägenheten bäst?
Henrik Berg |Hej.Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Av vad jag tolkar texten så är din son ej gift med kvinnan i vilket det blir sambolagen som tillämpas.SamborättDen grundläggande inställningen vad gäller samboförhållanden är att båda parter behåller det som tillhör dem (3§ sambolagen (tolkat motsats)). Den enda egendomen som egentligen delas är:1.Sambornas gemensamma bostad (5§ sambolagen). Här ingår inte fritidshus (7§ sambolagen).2.Den egendom inköpt och-/eller brukas av båda samborna (6§ sambolagen). Här ingår inte fritidsrelaterade saker som typ fallskärmsutrustning eller annat (7§ sambolagen).Så på det sättet skiljer sig sambolagstiftningen och äktenskapslagstiftning sig mycket från varandra. Alltså att det med andra ord inte föreligger en presumtion att samborna äger allt gemensamt. Bortsett från undantagen enligt ovan.Hur man förebygger problemÄven om lagstiftningen är tydlig så avser sambolagens fördelningsregler det ekonomiska värdet av det som ägs av samborna gemensamt. Detta innebär att om de 2 samborna äger t.ex. en lägenhet gemensamt menar 5 & 8§§ sambolagen att denna ska delas lika rent ekonomiskt sett. Vem som köper ut vem blir upp till varje situation att avgöra i vilket det föreligger en risk att den "med störst behov" får överta boendet även om den andra parten ska bli ekonomiskt ersatt. Ett annat problem är identifieringsfrågan av egendomen. Detta problem avser inte konton, tidigare ägda bilar etc. som kan styrkas tillhör och brukas av endast en av samborna. Men egendom som saknar kvitto, och normalt sett brukas av de båda, kan vålla äganderättsproblem i form av att äganderätten ej kan bevisas. Om detta sker och det normala är att den brukas av båda, så kan egendomen förutsättas utgöra gemensam egendom och ska, om förhållandet tar slut, delas lika. Detta är inte ovanligt eftersom få sambopar tänker på att detta kan bli ett problem.Gemensam lösning på båda ovanstående styckena är att skriva ett samboavtal. I samboavtalet kan man reglera vem som äger vad och hur stor andel. T.ex. kan man skriva att en lägenhet ägs till 50% vardera eller att endast ena parten äger lägenheten. På samma sätt kan man reglera äganderätten till allt annat som kan diskuteras om vem som har äganderätten. Man kan även avtala om vilken sak som ska tillfalla vem så att denne inte enbart har rätt till det ekonomiska värdet av saken (9§ sambolagen).SvarSammanfattat föreligger ingen presumtion av gemensam äganderätt bortsett från bostad som samborna anskaffar för gemensamt boende samt tillhörande bohag som anskaffas i samma syfte. Om ett samboförhållande tar slut ska egendomen fördelas lika om detta är skäligt i relation till vem som betalat/brukat egendomen hur mycket. Mitt råd till din son är att skriva ett samboavtal om osäkerhet råder. I detta avtal kan man som sagt reglera äganderätten till gemensam egendom, hur denna ska fördelas och avtalet fungerar som ett kvitto på vem som äger vad. Mvh/