Är det förbjudet att vittna anonymt i Sverige?

2017-11-11 i Vittna
FRÅGA |Hej!I Sverige är det förbjudet att vittna anonymt. Jag undrar var man hittar detta i brottsbalken, vilket kapitel, paragraf osv..
Mattias Törnström |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Tillämplig lagRegler som rör rättegång, inklusive vittnesmål, hittar vi i Rättegångsbalken (RB). EU-rätt, som är svensk rätt, behandlar också frågan om vittnesmål, varför jag även kommer att hänvisa till Europeiska Konventionen om Mänskliga Rättigheter (EKMR). Jag kommer därutöver att hänvisa till en avhandling om anonyma vittnesmål som jag finner relevant för din fråga, närmare kallad "anonyma vittnen – och rätten till en rättvis rättegång" av Peter Engström.Finns ingen paragraf som säger att det är förbjudet eller otillåtet att vittna anonymtDet går inte att i svensk rätt hitta en paragraf som uttryckligen säger att det är förbjudet eller otillåtet att vittna anonymt i en rättegång, även om det indirekt går att utläsa ur Rättegångsbalkens 36 kapitel. Bl.a. står det att "rätten skall höra vittnet om hans fullständiga namn" (36 kap. RB).Principen om att det ska vara förbjudet att vittna anonymt hör till Europeiska Konventionen om Mänskliga Rättigheters artikel 6.1 som bl.a. säger att alla ska ha rätt till en rättvis rättegång, parterna ska vara likställda varandra och samtliga inblandade ska ha samma möjligheter att kunna försvara sig. Domstolarna har bedömt att dessa krav inte uppfylls om man tillåter motparten att vara anonym, och att vittnesmålet till följd riskerar att helt bortses ifrån (art. 6.1. EKMR).Europadomstolen har på senare tid tillåtit anonyma vittnesmål i flera fallHuvudregeln var från början att anonyma vittnesmål inte alls fick ligga till grund för en fällande dom. Senare övergick man till en tanke om att anonyma vittnesmål kunde tillåtas om de inte var det huvudsakliga eller enda grunden för en sådan dom. Idag tillåts anonyma vittnesmål vara den enda eller huvudsakliga grunden för en fällande dom, om det finns tillräckligt med andra rättssäkerhetsmekanismer som motverkar att försvaret missgynnas av ett sådant anonymt vittnesmål.Jag kan även snabbt nämna NJA 1998 s. 204 där svensk domstol inte ansåg det vara i strid mot artikel 6.1 EKMR att en videofilm som lämnats in av en anonym person lades fram som bevisning mot en mordbrännerska.Kriterier för att få lov att vittna anonymt enligt europadomstolenFöljande information är inspirerad och delvis hämtad från Peter Engströms avhandling i processrätt under rubriken "Anonyma vittnen – och rätten till en rättvis rättegång". Vittnen har enligt europadomstolen tillåtits att vittna anonymt om vittnet i fråga blivit hotad av den tilltalade eller den tilltalades vänner. Har vittnet inte blivit hotat, men trots allt vill vittna anonymt på grund av rädsla, så ska följande kriterier uppfyllas:1. Goda skäl måste finnas för vittnesanonymitet, t.ex. en objektivt grundad rädsla styrkt av bevisning, dvs. vad gemene man skulle kunna anses vara rädd för. Exempel på grunder som skulle kunna tala för att sådana goda skäl ska anses föreligga kan vara att man bevisar att motparten tidigare hotat andra eller att han/hon är allmänt känd som en våldsbenägen person.2. Domstolen behöver bedöma om det framkommit andra bevis under utredningens gång som kan vara tillräckligt för en fällande dom, eller om det anonyma vittnesmålet är den enda eller huvudsakliga grunden för ett sådant fällande domslut.3. Om svaret är ja på punkt 2, måste domstolen undersöka om den nationella domstolen erbjudit tillräckliga rättsmekanismer för att motverka att motparten missgynnas av anonymiteten och får det svårare att försvara sig mot de framlagda uppgifterna än om de hade framförts "offentligt". Exempel på hur den nationella domstolen skulle kunna göra det rättvist är att låta motparten ställa frågor till det anonyma vittnet via ljudlänk eller genom skrift. Om vittnet inte heller vill framföra vittnesmålet framför rätten, så måste domstolen försäkra sig om att det även är den sista möjliga utvägen för att skydda vittnets liv och hälsa.Frågan om att det bör vara möjligt att vittna anonymt i svensk rätt med en liknande argumentation som den jag just har presenterat har varit föremål för utredning flera gånger, bl.a. i SOU 1990:92 och i Prop. 1993/94:143 ("Anonyma vittnen – och rätten till en rättvis rättegång", Peter Engström, 2015).SammanfattningsvisDet är, som du säkert nu förstår, inte helt enkelt att besvara din fråga. Huvudregeln i Sverige får dock fortfarande anses vara att det ska vara förbjudet att vittna anonymt, även om det inte uttryckligen står att finna i en paragraf. Man kan hävda att det går att utläsa indirekt ur Rättegångsbalkens 36 kapitel. Samtidigt kan vi i flertalet rättsfall, både av europadomstolen och svensk domstol, utläsa att anonyma vittnen kan tillåtas i vissa fall. Jag kan därför inte ge dig ett mer precist svar än så i dagsläget, men hänvisar dig till avhandlingen av Peter Engström som jag hänvisat till här ovan om du önskar läsa mer kring vittnesanonymitet.Jag vill återigen tacka dig för att du vänder dig till Lawline, och önskar dig en trevlig helg!Med vänliga hälsningar

Vad ska vittnen skriva för ett giltigt testamente?

2017-11-09 i Testamente
FRÅGA |Hej,På ett testamente ska två vittna det vet jag, ,en rent formellt vad ska stå? Vilka uppgifter för vittnen ska stÅNamnförtydligande, adress, personnummer tel, eller liknande.Någon har sagt att det räcker med signatur och adress för två vittnen stämmer det?Mvh,
Mattias Törnström |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Tillämplig lagFör att kolla vad som gäller för ett skrivande av testamente kollar vi närmare på Ärvdabalken (ÄB).Min tolkning av din frågaJag tolkar din fråga som att du redan vet vilka personer som kan vara vittnen, men att du behöver hjälp med vad som behöver stå med för att bevittningen av testamentet ska vara gällande. Jag berör därför bara frågan om vad vittnena behöver skriva vid sina namn i testamentet.Vad vittnena ska skrivaTestamentet ska skrivas under av testator (den som skrivit testamentet) och vittnena tillsammans. En bra sak att veta är att vittnena inte behöver få reda på vad som står i testamentet, men de behöver vara införstådda med att det är ett testamente de bevittnar. (10 kap. 1 § ÄB).Utöver detta ska vittnena också vid sina namn skriva sitt yrke, hemvist (den ort de bor i) och datum för bevittnande (10 kap. 2 § ÄB). Det du har hört stämmer därför delvis.Hjälp med skrivande av testamenteOm du vill ha hjälp med skrivandet av ett testamente, eller vill ha en lämplig mall att gå efter, så är du välkomen att ta kontakt med vår juristbyrå på http://lawline.se/boka.Jag hoppas att du fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Ersättning och polisens utredning vid trafikolycka

2017-11-08 i Skadestånd i trafiken
FRÅGA |Vår son blev påkörd av en bilist på 40 väg som hade väjningsplikt. Vår son satt på en såkallad kinamoppe. Han fick tre ben brott på vänster ben och det blev ett trauma. Polisen har inte förhört honom mer än att dom pratade med honom när han anlänt sjukhuset i ambulans fullproppad med morfin. Han kommer inte ihåg detta.Frågan är då hur i hela friden kan man utreda en olycka och stänga ner utredningen utan hört båda parterna och kollat hur skadorna såg ut. Det finns ingenstans i utredningen att vår sån genom gick ett trauma. Inte för jag vill sätta dit föraren som var en ung nybakad förare. Utan för att rätt ska vara rätt. Känns mer och mer konstigt när man får distans till händelsen och inser hur skadad vår son blev.Glad om jag får veta vad vår son har för rättigheter i det här??Fundersam mammma
Mattias Törnström |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Tillämplig lagSkador som orsakats av motordrivet fordon i trafik regleras i trafikskadelagen (TskL). För att avgöra vilka skador din son kan få ersättning för kollar vi på skadeståndslagen (SkL).Din son har rätt att få ersättning ur mopedens trafikförsäkringAlla fordon, inklusive mopeder, måste ha en trafikförsäkring om de ska få köras på allmän väg, varför jag förutsätter att din son har en sådan trafikförsäkring för mopeden (2 § första stycket TskL).Eftersom din son skadats i en trafikolycka när han körde en moped, så har han rätt till ersättning ur den egna trafikförsäkringen för de personskador han fick vid olyckan. I det här fallet de tre benbrotten, och eventuellt det psykiska lidandet (10 § första stycket TskL).Din son ska få ersättning för de tre benbrotten, och eventuellt även det psykiska lidandetVad man kan få ersättning för bedöms på samma sätt som i skadeståndslagen. Eftersom din son fått benbrott och lidit av ett trauma, vilka är personskador, så får vi kolla på skadeståndslagens 5 kapitel 1 § för att avgöra vilka skador han kan få ersättning för (9 § TskL).Din son har rätt till ersättning för benbrotten och kan även ha rätt till ersättning för det lidande som traumat till följd av olyckan fört med sig. För att han ska få ersättning för det psykiska lidandet så ska det ha varit av antingen övergående natur under den akuta sjukdomstiden, eller att lidandet finns kvar även efter att man tillfrisknat från olyckan i övrigt (5 kap. 1 § första stycket SkL).Polisens utredning och dokumentationen av skadornaEfter att ha pratat med en polis har jag förstått att utredningen många gånger kompletteras av läkarnas sjukjournaler efter att skadorna blivit dokumenterade på sjukhus. Det är därför inte nödvändigt att polisen pratar med de inblandade personligen. De skador som dokumenterats i utredningen är alltså de skador som läkarna ansett att din son drabbats av.Möjlighet att i stället kräva bilföraren på skadeståndDin son skulle i stället för att få ersättning ur sin trafikförsäkring kunna kräva bilföraren på skadestånd. Detta förutsätter åtminstone att bilföraren varit oaktsam vid kollisionen, och med tanke på att han enligt din text inte iakttagit väjningsplikten, så får han bedömas ha agerat oaktsamt. Ett av problemen med skadestånd är att det ibland kan vara svårt att få ut pengarna om den andre exempelvis inte har tillräckligt med pengar att ge ut, och ett annat är att det kan bli en långdragen process (18 § första stycket TskL).Bilföraren tar i det fallet han döms utge skadestånd till din son över din sons rätt till ersättning ur din sons trafikförsäkring gentemot försäkringsbolaget (19 § första stycket TskL).Mitt råd blir att kontakta ert försäkringsbolagMitt råd blir därför att i första hand kontakta ert försäkringsbolag, och kolla på vilka eventuella belopp det rör sig om i ersättning (beloppen är vanligtvis schablonartade, d v s samma summa ges alltid för samma typ av skada). I andra hand skulle ni i stället kunna kräva skadestånd av bilföraren.SammanfattningsvisDin son har skadats när han kört en moped och har därför rätt till ersättning ur sin trafikförsäkring. Han ska få ersättning för de tre benbrotten, och eventuellt även för det psykiska lidandet. Polisen kompletterar många gånger sina utredningar med läkares sjukjournaler, och det är därför vanligtvis inte nödvändigt att de pratar med de inblandade om skadorna personligen. I stället för att få ersättning ur trafikförsäkringen skulle din son kunna kräva bilföraren på skadestånd. Mitt råd blir i första hand att kontakta ert försäkringsbolag.Jag hoppas att du fått svar på din fråga, och önskar dig en trevlig kväll!Med vänliga hälsningar

Vem kan bevittna ett testamente?

2017-10-28 i Testamente
FRÅGA |Min mamma som jag levt med hela livet är min systers mamma och hon har aldrig adopterat mig.Nu vill hon att jag skall få del av hennes arv och vi har upprättat ett testamente.Min undran är vem som kan bevittna och skriva under?Min fru är väl antagligen inte lämplig eller?Min frus föräldrar är de bättre som undertecknare eller spelar det ingen roll efter som vi är släkt?Hon är på äldreboende och känner inte så många där, så det är ett litet problem?Tack på förhand för ert svar
Mattias Törnström |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Tillämplig lagRegler gällande upprättande av testamente finner du i ärvdabalken (ÄB).Lämpliga vittnenVittnen får inte ha någon som helst familjerättslig relation till testator (den som skriver testamentet) eller testamentstagaren, det vill säga att varken din fru eller dina svärföräldrar är lämpliga vittnen i det här fallet. Det finns inget krav på att vittnena ska känna testatorn väl, men det kan vara till fördel i bevishänseende i framtiden, om det skulle krävas att uppgifterna däri styrks av vittnena inför domstol som testatorns främsta vilja. Exempel på lämpliga vittnen är grannar, kollegor och vänner som inte är omnämnda som testamentstagare. Ni skulle därför kunna be andra på hemmet, eller exempelvis vårdpersonal, att agera vittnen, även om det som sagt kan bli problematiskt i framtiden (10 kap. 4 § första och andra stycket ÄB).Bra att vetaVittnena behöver inte veta vad som står i testamentet, men de måste förstå att det är ett testamente de bevittnar. Testamentet ska även skrivas under av din mamma och de två vittnena tillsammans för att det ska vara giltigt (10 kap. 1 § ÄB).Utöver detta ska vittnena också vid sina namn skriva sitt yrke, hemvist och datum för bevittnandet (10 kap. 2 § ÄB).Jag hoppas att du fick svar på dina frågor!Med vänlig hälsning

Överklaga felaktigt tentamensbetyg?

2017-11-09 i Skola och utbildning
FRÅGA |Hej, jag studerar på universitetet och har skrivit en tenta i statistik. Jag skrev underkänt på tentan och fick ett underkänt betyg i ladok. När jag hämtade ut tentan upptäckte jag dock att examinatorn skrivit G som betyg på själva tentan och sedan skrivit under, trots att jag låg under poänggränsen för godkänt. Nu undrar jag vad som gäller? Kan jag kräva det undertecknade betyget eller är det betyget som lagts in i Ladok som gäller? Mvh
Mattias Törnström |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Tillämplig lagFör att bedöma om du har rätt att överklaga ditt tentamensbetyg kollar vi på förvaltningslagen (FL) och högskoleförordningen (1993:100).Betyg går inte att överklagaFörutsättningarna för att man överhuvudtaget ska ha rätt att överklaga ett myndighetsbeslut är att beslutet har gått den enskilde emot och att beslutet kan överklagas i speciallagstiftning. Betyg är ett myndighetsbeslut, och i och med att du fått underkänt på tentamen, så kan det anses ha gått dig emot. För att kolla om högskolebetyg går att överklaga får vi kolla närmare på speciallagen högskoleförordningen (1993:100), eftersom förvaltningslagen inte ger några riktlinjer i den aktuella frågan (22 § FL).Av tolfte kapitlets andra paragraf i högskoleförordningen finns en lista över alla beslut från en högskola som går att överklaga. Betyg finns inte med i listan, och du kan därför inte överklaga ditt betyg (12 kap. 2 § högskoleförordningen (1993:100)).Examinatorn får rätta skrivfelet i tentamenEftersom du har fått godkänt på tentamen, när du egentligen borde fått underkänt, så kan det anses finnas en sådan "uppenbar oriktighet" genom ett skrivfel och dessa får din examinator alltid lov att rätta till. Du kan ha rätt att yttra dig innan rättelse av felet sker, men i det här fallet anser jag det inte vara nödvändigt, eftersom det egentligen inte finns några tveksamheter angående vilket betyg du i realiteten ska ha, och då behöver inte din examinator inhämta ditt yttrande innan rättelse sker (26 § FL).Omprövning av beslut sker endast då det är tveksamt om vad som ska gällaBra att veta är att din examinator endast är skyldig att ompröva sitt beslut i den mån det är tveksamt om felskrivningen i tentamen är "uppenbart felaktig" eller inte. I det här fallet verkar både du och din examinator vara överens om att du borde få det lägre betyget, och då bedömer jag det som att det inte finns några tveksamheter att ta ställning till (27 § första stycket FL).SammanfattningsvisBetyg går inte att överklaga. Examinatorn får lov att rätta till sitt skrivfel i tentamen. Omprövning av ditt beslut sker endast i den mån det är tveksamt om det är en uppenbar felskrivning eller inte, och i ditt fall bedömer jag det som att det inte finns någon tveksamhet. Du har därför inte rätt att kräva det undertecknade betyget i tentamen.Jag hoppas att du fått svar på din fråga, även om det kanske inte var det svar du hoppats på!Med vänliga hälsningar

Rätt till ersättning efter att ha halkat på blött restauranggolv

2017-11-08 i Skadestånd utanför kontraktsförhållande
FRÅGA |Undrar om jag kan få någon ersättning efter att jag halkade på en restaurang igår pga golvet va blött. Och fick åka in till sjukhuset med kraftig smärta över revbenen som visade att jag har 2 sprickor efter röntgen. Även blev jag tvungen att sjukanmäla. Mvh
Mattias Törnström |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Tillämplig lagFör att bedöma dina möjligheter till skadestånd kollar vi på skadeståndslagen (SkL).Hur jag tolkar din frågaJag tolkar din fråga som att du primärt undrar om du kan kräva restaurangen på skadestånd. Reglerna är givetvis även tillämpliga på andra personer. Båda fallen kräver dock att du vet vem det är som orsakat skadan, och det kan vara desto svårare att bevisa att det är en annan gäst som varit orsaken, än om det rör sig om någon i personalen. Jag kommer därför främst att bedöma personalens och restaurangens ersättningsskyldighet.Dina möjligheter till skadestånd beror på hur personalen på plats ageratFör att någon i personalen ska kunna bli skadeståndsskyldig krävs att någon i personalen antingen gjort golvet halt, exempelvis genom att ha hällt ut såpa på golvet med syftet att någon ska halka och slå sig, eller att någon i personalen agerat oaktsamt, exempelvis genom att ha märkt att golvet är halt, men inte gjort någonting för att förhindra att någon ska halka och slå sig. För att kunna kräva skadestånd krävs alltså att du kan bevisa att någon i personalen antingen med flit eller av oaktsamhet har orsakat att du halkat och slagit dig. Eftersom du inte vet vad eller vem som har orsakat att golvet är blött, så anser jag det svårt att föra en skadeståndstalan (2 kap. 1 § SkL).Restaurangen blir skadeståndsskyldig om någon i personalen gjort fel i tjänstenOm du kan påvisa att någon i personalen orsakat din skada, så kan du vända dig till och kräva skadestånd av restaurangen, eftersom arbetsgivaren ska ersätta all skada som en arbetstagare orsakat på grund av fel eller försummelse i tjänsten. Det får i de flesta fallen anses ligga inom tjänstens ram att som restauranganställd hålla koll på att golvet inte är halt, och om så är fallet, torka golvet eller åtminstone ställa upp en varningsskylt. I detta fall är skadeståndsskyldigheten för restaurangen strikt, d v s att de ska ersätta skadan även om de känt till personalens agerande eller inte (3 kap. 1 § första stycket första punkten SkL).Restaurangens ersättningsskyldighet kan sättas ned om du har en försäkring som täcker skadanOm du exempelvis har en olycksfallsförsäkring tecknad, så är det mycket sannolikt att du åtminstone delvis kommer att bli ersatt ur din försäkring för skadorna. Då kan det anses lämpligt att sätta ned restaurangens ersättningsskyldighet i motsvarande mån (3 kap. 6 § första stycket SkL).Sannolikt med ersättning för sjukvårdskostnader och inkomstförlustOm du har behövt köpa medicin eller var tvungen att exempelvis betala för röntgen, så har du rätt till ersättning för dessa kostnader. Om du ådrogs inkomstförlust till följd av sjukanmälan, så har du även rätt att begära ersättning för inkomstförlusten (5 kap. 1 § första stycket första och andra punkterna SkL).SammanfattningsvisFör att kräva skadestånd av restaurangen krävs att du exempelvis kan bevisa vem det är som gjort golvet blött och att personen med handlingen haft till syfte att någon ska halka och skada sig, eller att någon åtminstone vetat om att golvet var blött, men struntade i att hindra eller varna någon från att halka. Min bedömning är att det kan vara svårt att föra en talan om skadestånd om man inte vet och kan bevisa vad eller vem som har orsakat skadan. Kan du bevisa detta, så är det sannolikt att du kommer få ersättning för sjukvårdskostnader och inkomstförlust. Glöm inte bort att du kan få ersättning ur eventuell försäkring, exempelvis om du har en olycksfallsförsäkring tecknad hos ditt försäkringsbolag.Jag hoppas att du trots omständigheterna mår bättre, och att du fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Smitning från trafikolycka och ersättningsansvar

2017-11-03 i Trafikbrott
FRÅGA |hej jag står i en kö och på väg ut från en parkering. jag ser att bilen framför börjar röra sig och släpper då på min broms vilket gör att min startmotor hoppar igång och bilen framför stannar i samma veva så jag kör in i bilen framför men märker att det inte vart nåt på bilen framför och hon stannar inte utan kör vidare så jag tänker att detta är då lugnt. polisen ringer och säger att dom har vittnen på att jag har kört in. vad blir påföljderna efter detta? bara böter?
Mattias Törnström |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Tillämplig lagDet faktum att du körde ifrån olycksplatsen utan att ha pratat med den andra föraren kan betraktas som smitning från olycka, varför reglerna i lagen om straff för vissa trafikbrott (TBL) kan tänkas bli relevanta. För att det ska anses vara en olycksplats måste också någon typ av skada på någon av era bilar ha uppkommit, och då aktualiseras även reglerna i trafikskadelagen (TskL). Det är även till dessa jag kommer att hänvisa i det följande.Böter vid smitning från olycksplatsAtt lämna en olycksplats utan att medverka till nödvändiga åtgärder kan betraktas som en smitning från olycksplats. Vanligtvis innebär denna skyldighet att åtminstone stanna vid lämpligt ställe och prata med den andra föraren. Viktigt att veta är att både du och den andra föraren har haft en skyldighet att här stanna och prata med varandra, varför inte du ensam har skuld i detta. Kravet på "trafikolycka" är relativt lågt ställda, och därför är även en så "liten" skada som en lackskada att betrakta som trafikolycka. För att det ska bedömas som smitning krävs också att någon av er agerat med uppsåt, dvs. att någon av er noterat "krocken", och att ni därefter avvikit från platsen för att undvika eventuella påföljder. Kravet på uppsåt är ganska lågt ställt. Det faktum att du noterat att du kört in i den andra bilen och därefter kört ifrån "olycksplatsen" utan att försöka få den andra bilen att stanna och prata med den andra föraren, skulle därför kunna anses vara tillräckligt för att anse att du gjort dig skyldig till smitning. Jag kan givetvis inte uttala mig om den andra föraren, eftersom jag inte vet om den andra föraren noterat att du kört in i bilen eller inte. Påföljden av detta kan bli böter eller fängelse i högst sex månader. Med tanke på situationen, att du inte noterat någon skada på den andra bilen, och att ni båda kört ifrån platsen oskadda, så anser jag det dock högst sannolikt att påföljden stannar vid böter (5 § första stycket TBL).Ersättning för skador ur din trafikskadeförsäkringAlla bilar måste vara trafikförsäkrade, och det är främst ur trafikförsäkringen som ersättning utgår i den mån din bil skulle vara inblandad i en olycka. Regler om detta finner du i trafikskadelagen (1 § första stycket TskL).Eftersom polisen är inblandad, så är det rimligt att anta att den andra bilen blivit skadad i samband med "krocken". Det spelar ingen roll om du gjorde det med flit eller inte, eftersom strikt ansvar gäller enligt trafikskadelagen, dvs. ersättning ska alltid utgå även om skadan orsakats genom en ren olyckshändelse. Den andra förarens skador på bilen kommer därför att täckas ur din trafikskadeförsäkring (8 § första stycket TskL).Den andra föraren skulle istället kunna kräva dig på skadestånd enligt trafikskadelagens 18§, men detta är till nackdel för den andra föraren, eftersom det är svårare att bevisa att du varit oaktsam, och det är därför mest troligt att den andra föraren kommer vilja ha ersättning ur din trafikskadeförsäkring som nämndes ovan (18 § första stycket TskL).Osannolik minskning av ersättningen pga. att den andre föraren stannatErsättningen kan jämkas, dvs. sättas ned till ett lägre belopp om vållande på den skadelidandes sida har medverkat till skadan. Din beskrivning ger ingen tydlig bild över exakt hur det har sett ut, varför det blir svårt för mig att fullt ut bedöma din rätt till jämkning, men om jag ska kommentera dina uppgifter, så kan det dock knappast anses vårdslöst eller oaktsamt att stanna i samband med en kö ut från en parkeringsplats. Har det däremot varit fritt från bilar och bilen utan problem kunnat köra, men trots detta valt att stanna, så skulle det kunna tala för att föraren varit oaktsam och att ersättningen bör sättas ned (12 § andra stycket TskL).Skador på din bilJag vill bara nämna detta för att det kan vara bra att veta om, även om det inte framgår av din beskrivning att din bil fått några skador. Även i denna situation täcks eventuella skador på din bil endast i den mån du kan påvisa att den andra föraren agerat oaktsamt i situationen. Det är ganska svårt att göra, och din beskrivning av händelsen ger egentligen ingen grund för detta heller. Det får därför anses osannolikt att du skulle kunna få ersättning för eventuella skador på din bil ur den andra förarens trafikskadeförsäkring (10 § andra stycket TskL).Skadorna skulle dock kunna täckas om du har en full vagnskadeförsäkring tecknad hos ditt försäkringsbolag.SammanfattningsvisDu, och möjligtvis även den andra föraren, kan ha gjort er skyldiga till smitning från olycksplats. Straffet för detta är böter eller fängelse i högst sex månader. Av din beskrivning att döma, och att olyckan inte verkar särskilt allvarlig, så får det anses högst sannolikt att straffet slutar vid böter. Eventuella skador på den andra förarens bil kommer att täckas ur din trafikskadeförsäkring, och det spelar ingen roll om du kört på bilen med flit, av oaktsamhet eller av en ren olyckshändelse, eftersom strikt ansvar gäller. Om du kan påvisa att den andra föraren varit oaktsam i situationen och att detta medverkat till skadan skulle ersättningen kunna sättas ned, och eventuella skador på din bil skulle täckas ur den andra förarens trafikskadeförsäkring. I annat fall täcks inte eventuella skador på din bil, i det fall du inte har en full vagnskadeförsäkring tecknad hos ditt försäkringsbolag då vill säga.Jag hoppas att du fått klarhet i regelverket, och att du fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Kan jag ändra mina barns efternamn mot den andra förälderns vilja?

2017-10-28 i Barnrätt
FRÅGA |Hej, Jag har 2 barn och är numera skild. I samband med giftermålet antog jag min ex-mans efternamn och således bär även våra barn det namnet. Nu när vi är skilda vill jag byta tillbaka till endast mitt släktnamn och att barnen efter sitt nuvarande efternamn även antar mitt släktnamn. Barnen undrar varför mamma presenterar sig med ett annat efternamn som inte dom heter och de vill då heta lika som jag. Till ärendet då; - så motsätter sig min Ex-man att barnen byter efternamn helt. Han säger att jag kan byta om jag så önskar men han kommer aldrig gå med på att barnen byter. Hur kan jag driva denna frågan vidare för att få igenom mitt önskemål? Med vänlig hälsning
Mattias Törnström |Hej, och tack för att du kontaktar Lawline med din fråga!Tillämplig lagHär aktualiseras frågor om vårdnad enligt föräldrabalken (FB), och namnbyte enligt lag (2016:1013) om personnamn. Viktigt att notera är att den tidigare gällande namnlagen upphörde att gälla 2017-07-01.Gemensam vårdnad och barnens namnJag antar att ni är gemensamma vårdnadshavare, eftersom ingenting annat framgår av din text.Vårdnadshavare har en rätt och skyldighet att bestämma i barnens personliga frågor, så även i frågor gällande namnbyte (6 kap. 11 § FB), och eftersom ni har gemensam vårdnad, så skall ni bestämma i dessa frågor tillsammans (6 kap. 13 § första stycket FB). Det finns alltså ingen möjlighet att för dig, mot din ex-makes vilja, själv besluta om ett namnbyte för era barn.Ensam vårdnad kan ändra utgångenOm barnen bär din ex-makes namn när du har ensam vårdnad, så krävs som utgångspunkt fortfarande hans samtycke för att era barn ska få byta efternamn. Domstol kan dock, om de anser det vara barnets bästa, besluta att de ska få lov att byta efternamn utan hans samtycke. Att era barn vill heta detsamma som dig skulle kunna tala för att det kan anses vara till barnens bästa, men jag vill inte uttala mig i hur domstol skulle döma i ert fall i brist på mer ingående information (34 § första stycket lag (2016:1013) om personnamn).Barnen kan själva byta när de fyller 18 årDet står en person över 18 år fritt att byta till en förälders efternamn. Skulle era barn fortfarande vid 18 års ålder vilja byta till ditt efternamn, kan de alltså välja att göra detta, även utan samtycke från din ex-make (9 § första stycket lag (2016:1013) om personnamn).Hur du kan gå vidareOm du vill gå vidare med ärendet, så ska du väcka en talan i tvist om efternamn hos tingsrätten på den ort närmast där ni befinner er (45 § första stycket lag (2016:1013) om personnamn) Här ges även era barn en möjlighet att genom socialnämnden uttrycka sina ståndpunkter i frågan (45 § tredje stycket lag (2016:1013) om personnamn).SammanfattningsvisHuvudregeln är att ni beslutar gemensamt i frågor gällande era barns namn. Du har därför ingen möjlighet att ändra era barns namn i strid mot din ex-makes vilja. Ensam vårdnad skulle med domstols hjälp kunna framtvinga ett namnbyte, men det ger som sagt inga garantier. När era barn är 18 år gamla kan de själva välja att byta till ditt efternamn. Om du vill gå vidare med ärendet, så gör du det genom att väcka en talan hos den tingsrätt närmast där ni bor.Jag hoppas att du fick svar på dina frågor, och önskar dig en fin dag!Med vänliga hälsningar