Stå på boende för att få överta hyreskontrakt?

2018-10-31 i Hyresrätt
FRÅGA |Hej,Jag har delad vårdnad om min dotter (under 18 år) 50/50. Hon står skriver hos mig men mamman vill nu att vi skriver över hennes hos henne då hon säger att om hon skulle gå bort (hon har en sjukdom) så måste dottern stå på hennes adress för att få ärva lägenheten om hon nu skulle gå bort. Stämmer detta enligt lagen eller är detta något mer som underlättar situationen om den skulle uppstå? Eller handlar det mer om vad som står i testamente (om hon nu har sånt) eller att dottern har rätt till bådas lägenhet om något skulle hända någon av oss oavsett vems adress hon står skriven på? För rent krasst, om detta stämmer och vi skriver över henne till mammans adress, vad skulle hända då om jag råkade ut för olycka och avled, kan inte dottern få ärva min lägenhet då? Båda har hyresrätter första hand.
Sandra Söderberg |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Ärva hyresavtal? Det är möjligt att ärva rätten till ett hyresavtal, eller få ett sådant testamenterat till sig; men endast under vissa förutsättningar. I 12 kap. 32-33 §§ jordabalken (JB) anges att en hyresrätt inte får överlåtas utan hyresvärdens samtycke, även om övergången av hyresrätten sker genom arv eller testamente. Från denna huvudregel finns två undantag. Det första anges i 12 kap. 33 § andra stycket JB; hyresvärdens samtycke behövs inte för en make eller sambo till den avlidne hyresgästen som vill överta hyresrätten, så länge man använt hyresrätten som en gemensam bostad. Det andra undantaget finns i 12 kap. 34 § JB. Där anges att Hyresnämnden kan lämna tillstånd till att hyresrätten får överlåtas till en närstående som varaktigt bott tillsammans med hyresgästen. Som närstående räknas barn, föräldrar, andra nära släktingar, person som hyresgästen bott tillsammans med under äktenskapsliknande former eller personer som hyresgästen annars av särskilda omständigheter kan anses ha ett nära samband till. För att sammanboende ska ses som varaktigt ska man ha bott tillsammans med hyresgästen i minst tre år (observera att det ibland även görs undantag från denna regel, om man hade tänkt bo länge tillsammans men sammanboendet avbröts på grund av dödsfall). För att räknas som sammanboende ska personerna i stort sätt haft gemensamt hushåll och använt lägenheten tillsammans. Det krävs även att hyresvärden skäligen kan nöja sig med förändringen av hyresgäst. Hyresvärden ska skäligen kunna nöja sig med förändringen om hyresgästen kan antas ha möjlighet att betala hyran. Bedömning i ert fall Sammanattningsvis kan sägas att lagen inte uppställer något absolut krav på att en person faktiskt är skriven på en viss bostad för att reglerna om rätt till hyresavtal vid arv/testamente ska aktualiseras; däremot krävs det ett varaktigt sammanboende. Det borde inte vara några problem för er dotter att kunna överta hyresrätten, så länge det kan visas att hon bott i lägenheten varannan vecka under en lång period. Jag kan dock inte ge ett absolut svar på detta - behöver ni hjälp från en jurist får ni gärna kontakta någon av Lawlines kompetenta jurister på info@lawline.se. Jag hoppas att det klarnade lite! Undrar ni något mer så är det bara att kommentera nedan. Allt gott,

Utkastad från lektioner jag betalat för - vad gäller?

2018-10-29 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Hej!Min dansskola som jag går på kastade ut mig i mitten av terminen så jag har ungefär 6 lektioner kvar. Dom låter alltså inte mig dansa där längre,men dom vägrar att ge pengarna tillbaka för dom lektioner jag inte får gå på. Det är ungefär 3600kr det handlar om, ska man polisanmäla eller hur går jag till väga? Jag tänker att jag borde få pengarna tillbaka eftersom dom nekar mig en tjänst som jag betalt för, men jag vet inte hur det ser ut i lagen om sådana här situationer.
Sandra Söderberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag beklagar situationen du hamnat i. Avtalet mellan parterna Ett första steg är att kontrollera vad som har bestämts mellan dig och dansskolan. Ofta anges det olika typer av villkor, antingen på hemsidan eller på fakturan. Där kan du kontrollera om dom överhuvudtaget har förbehållit sig rätten att kunna "kasta ut" elever under terminens gång. Om dom har något villkor som stadgar att detta får ske, så är det givetvis bara under vissa speciella omständigheter. Vad är det för omständigheter? Föreligger dom i detta fall? Om de inte gör det, och du kan argumentera för det, så är det något som väger till din fördel. Tillämplig lagstiftning Vad som är lite speciellt med exempelvis kurser är att de inte omfattas av någon särskild lagstiftning. Konsumenttjänstlagen (förkortning KtjL) är inte tillämplig (se 1 §), inte heller konsumentköplagen eftersom att det inte gäller ett köp av en lös sak. Frågan om hur detta ska hanteras avgjordes i rättsfallet NJA 2002 s. 644, som rörde en kurs. Högsta Domstolen angav då att även om KtjL inte är direkt tillämplig, så får man göra ett analogislut - innebärandes att man får använda sig av KtjL analogt när man hamnar i en tvist lik denna. Sammanfattningsvis kan säga att KtjL inte är direkt tillämplig; men, man får ändå hämta vägledning från lagstiftningen i fråga. Se även mål NJA 2011 s. 600, som stadgar att KtjL kan användas som analogi vid exempelvis utbildningstjänster. Enligt 28 § KtjL har konsumenten en generell rätt att kräva att en näringsidkare utför en viss tjänst. Näringsidkaren är dock inte skyldig att utföra tjänsten om det föreligger ett hinder som hen inte kan övervinna, eller om utförandet skulle medföra olägenheter eller kostnader för näringsidkaren som är oskäligt stora i förhållande till konsumentens intresse av att avtalet fullföljs (se andra stycket, 28 § KtjL). Av denna paragraf kan man dra slutsatsen att dansskolan givetvis som huvudregel ska ge dig en rätt att fortsätta klasserna som vanligt. Lite beroende på deras skäl för att inte låta dig fortsätta, så kan det dock godtas; om det skulle medföra olägenheter eller kostnader för näringsidkaren som är oskäligt stora. En konsument har vidare rätt att reklamera en tjänst som felaktig, se 17 § KtjL. En tjänst anses felaktiv om resultatet avviker från vad konsumenten med hänsyn till 4 § har rätt att kräva eller vad som därutöver får anses avtalet (9 § KtjL). 4 § KtjL anger att en tjänst alltid ska utföras fackmässigt (lite svårt att tillämpa på just en danskurs, men ska alltså utföras på det sätt man kan förvänta sig att en danskurs utförs), vilket den ju inte gör i detta fall. Påföljer i detta fall kan vara prisavdrag och hävning (21-23 §§ KtjL för fel i tjänst, 29 § KtjL för näringsidkarens dröjsmål, dvs att de ej "ger dig" danslektionerna på avsatt tid). Avhjälpande, det vill säga att näringsidkaren ser till att ordna upp det så att du ändå får rätt till tjänsten, verkar inte vara ett alternativ i dagsläget eftersom att de inte låter dig delta på lektionerna.Vad kan du göra? Jag tycker du ska ska börja med att anmäla detta till ARN, Allmänna Reklamationsnämnden. Där kan du få ytterligare råd om hur du kan gå vidare. Du kan också vända dig till närmaste tingsrätt och lämna in en stämningsansökan.Jag hoppas detta gjorde allt lite klarare! Tveka inte att höra av dig nedan om du skulle ha några fler frågor. Vänligen,

Ändring av servitutsavtal?

2018-10-29 i Servitut
FRÅGA |Hej! Vi har en tomt där grannens lusthus sticker över 1,5 meter in på våran tomt med ett servitut där de har rätt till att underhålla det men ej riva det då det måste tas bort. Nu pratar dom om att de vill ha en badtunna där? Är det ok? Då ändras ju lusthuset till något annat än vad servitutet skrevs för? Tack på förhand!
Sandra Söderberg |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Om jag har förstått saken rätt så föreligger ett servitutsavtal mellan er och er grannes fastighet. I detta fall innebär servitutet en rätt att låta lusthuset stå en bit in på er tomt, samt en rätt att underhålla detta. Allmänt om servitutavtal Ett servitut är en rätt för en fastighet att använda en annan fastighets egendom, väg, brunn eller liknande. Viktigt att komma ihåg är alltså att ett servitut aldrig gäller mellan personer; endast mellan två eller flera olika fastigheter. Ett servitut kan slutas genom antingen ett avtalsservitut - fastighetsägarna beslutar genom avtal vad servitutet innebär, och uppfyller de formkrav som anges i 14 kap. jordabalken. Det andra alternativet är ett officialservitut, som uppstår genom en fastighetsreglering (som bildas genom beslut från en myndighet, oftast Landmäteriet). Ändring av servitutet? Vad gäller ändring av servitutets innehåll är det relevant att undersöka vilka allmänna avtalsrättsliga principer som styr. När ett avtal ska tolkas så finns det ett flertal faktorer man tittar på: - Den gemensamma partsviljan. Vad var tanken från bådas sida vid avtalets ingående? Vad var syftet med servitutet? - Ordalydelsen, det vill säga vad avtalet ger uttryck för rent lexikaliskt. - Skälighet, rimlighet etc. Förevarande avtalDet servitutsavtal ni har fastigheterna emellan reglerar, vad jag har förstått, uttryckligen lusthusets rättsliga ställning i form av servitut. Eftersom att ordalydelsen anger det, måste det finnas någon annan faktor som ändå talar för att avtalet skulle kunna omfatta även en framtida badtunna som ersättning för lusthuset. Det är dock svårt att föreställa sig; oavsett om detta är ett avtals- eller officialservitut så borde det vara rätt självklart att avtalet ingicks i syfte att behålla själva lusthuset. För att er granne ska få upprätta en badtunna istället, kommer det förmodligen behöva upprättas ett nytt servitutavtal som reglerar den situationen istället. Det finns inget som talar för att grannen kan "luta sig" mot detta avtal i syfte att upprätta en badtunna och riva lusthuset. Jag hoppas det gav er svar på frågan! Om något är oklart, tveka inte att kommentera nedan. Allt gott!

Fel i radhus


2018-09-12 i Köplagen
FRÅGA |Hej!Jag köpte ett radhus för 1 år sedan som är en nyproduktion. I den objektbeskrivning vi fick och skrev på när vi köpte, så står det att på vår uteplats skall det vara trall. Men när vi flyttade in så är det plattor istället. Jag och min sambo tänkte inte mer på det, utan antog att det kommer väl i ett senare skede, eftersom inte allt var klart med bygget utav avskärmning osv. Men nu ett tag efter så har vår förening ett möte och dem tar upp att man får bygga ett tralldäck för föreningen. Men man får stå för det själva. Då blev jag väldigt fundersam och kollar runt lite hur det kan komma sig. För i våra papper så står det att det skall vara byggt utav leverantören. Men då får vi tills svars att dem ändrade att det skall ligga plattor istället, men vi har inte fått någon information utav detta. Det skall tilläggas av vi köpte utav en som hade köpt i ett tidigt skede, och sedan sålde innan det var byggt. Men nu till min fråga!När vi har skrivit på ett kontrakt där det står att det skall ligga trall, och sedan gör det inte det. Har säljaren, eller byggbolaget inte skyldighet att säga till oss att det har blivit ändrat? Eller har dem en skyldighet till mig som köpare att stå för att det skall vara byggt, om jag kan be dem bygga dit det istället, för att det står i mitt kontrakt. Tacksam för svar!
Sandra Söderberg |https://ferenda.lagen.nu/1990:931#P21S1Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Tillämplig lagstiftning? Fastigheter anses i lagens mening utgöra fast egendom, och regleras därför av jordabalken (se 1 § jordabalken). Bostadsrätter å andra sidan, anses utgöra lös egendom - och regleras därför av Köplagen (se 1 § köplagen, förkortning KöpL). Det är därför nödvändigt att först utreda vad det är för typ av bostadsform det är fråga om. Vad är då ett radhus? Den vanligaste formen av radhus är att äga bostaden själv; det vill säga, den faller under fastighetsbegreppet och därmed jordabalkens regler. Men, en del radhus säljs som bostadsrätter. När ett radhus säljs som fastighet är det vanligt att man inom det område där man bor är en del av en samfällighet (där man gemensamt kommer överens om exempelvis värme, sophämtning, fiber etc). I din fråga nämner du dock att ni hade ett möte med er förening; jag utgår då från att det är er bostadsrättsförening. Jag kommer därför besvara er fråga utifrån att ni har köpt en bostadsrätt och köplagens regler är därmed tillämpliga. Är detta inte korrekt - skriv en kommentar nedan så förklarar jag vad som gäller enligt jordabalkens regler. Fel enligt KöpL?I ditt fall så hade du blivit informerad genom objektsbeskrivningen att det skulle vara trall, inte plattor, på uteplatsen. När du och din sambo väl flyttade in visade det sig dock att det var plattor istället. Frågan är då om denna brist utgör ett fel i KöpL:s mening. Ett första steg är att titta på själva köpeavtalet - vad utlovar avtalet i fråga? Enligt 17 § ska egendomen i fråga om art, mängd, kvalitet, andra egenskaper och förpackning stämma överens med vad som följer av avtalet. Ett första steg är således att kontrollera vad avtalet i fråga utlovar. Jag skulle vilja påstå att detta fall är relativt okomplicerat, eftersom att det i objektsbeskrivningen tydligt anges vad som ska ingå i köpet. I rättsfallet NJA 2016 s. 237 hade säljaren angett en area till en kontorslokal i objektsbeskrivningen som senare inte visade sig stämma (lokalen var mindre än vad objektsbeskrivningen angav). Areauppgiften ansågs utgöra en avtalad egenskap, och ett fel i lagens mening förelåg. Vägledning från detta rättsfall går sannolikt att använda i detta fall, eftersom att det också rör sig om en uppgift angiven i en objektsbeskrivning. Enligt 17 § tredje stycket så är egendomen felaktig om den avviker från köpekontraktet, vilket den sannolikt gör i detta fall om det faktiskt är så att ett annat material använts än vad som utlovats. Så länge avtalet inte innehåller någon uttrycklig bestämmelse som exempelvis förbehåller byggbolaget att använda ett annat material, så borde det utgöra ett fel i KöpL:s mening. En köpare får inte såsom fel åberopa vad han eller hon måste antas ha känt till vid köpet (20 § KöpL) - men, i detta fall är detta sannolikt inte ett hinder för er att åberopa felet eftersom att ni får förutsättas ha uppfyllt er undersökningsplikt genom att kontrollera objektsbeskrivningen. Enligt 21 § KöpL svarar säljaren för fel som funnits även efter att risken för "varan" (egendomen) har övergått till köparen, även om felet visar sig först senare (som i detta fall). Vad kan du göra nu? KöpL är strukturerad på ett vis som rangordnar påföljder hierarkiskt - den första påföljden som köparen kan kräva av säljaren är att hålla fast vid köpet och kräva fullgörelse (23 §). I detta fall skulle det innebära att säljaren ändrar uteplatsen så att det finns trall istället för plattor. Säljaren är dock inte skyldig att göra detta om det föreligger ett hinder som hen inte kan övervinna, eller om fullgörelsen skulle förutsätta uppoffringar som inte är rimliga med hänsyn till köparens intresse av att säljaren fullgör köpet. Då kan ni istället begära prisavdrag (37 §). Om jag var du skulle jag påpeka för säljaren/byggbolaget att de i detta fall saknar rätt att frångå köpeavtalet på det sätt de gjort. Det borde inte spela någon roll att du köpte bostadsrätten av en privatperson, så länge det i objektsbeskrivningen angavs att det skulle vara trall på uteplatsen. Om du vill gå vidare i detta ärende och få hjälp av kunniga jurister, kan du vända dig till info@lawline.se. Alternativt kontakta oss på telefon: 08-533 300 04, öppettider: mån-ons kl. 10.00-16.00.Jag hoppas att allt löser sig! Om något är oklart får du gärna lämna en kommentar, så besvarar jag den så snabbt som möjligt. Vänligen,

Giltigt avtal med 16-åring? Distansavtalslagen?

2018-10-31 i Distansavtal (Internet, telefon m.m.)
FRÅGA |Hej! Jag har två frågor. En 16-åring som snart ska fylla 17 år bor hos sin pappa som är ensam vårdnadshavare/förmyndare. 16-åringen beställer ett dyrt dataspel på internet och betalar med pengar av sin månadspeng som hen får av pappan. När 16-åringen ska beställa och betala på nätet ställs det inga frågor angående ålder. När spelet kommer hem och pappan får reda på det tycker han att det är ett för dyrt köp och vill att barnet ska skicka tillbaka spelet som inte har öppnats ännu. Men när 16-åringen kontaktar företaget som sålde spelet vill de inte ta tillbaka spelet och skicka tillbaka pengarna, då de anser att det inte finns något öppet köp. Fråga 1: Vad gäller rent rättsligt i denna situation?Fråga 2: Om pappan är sjuk fysiskt och har fått en god man som endast är till för att hjälpa med hans personliga ärenden, skulle det göra någon skillnad?
Sandra Söderberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Utifrån vad du beskriver, kan jag identifiera två orsaker som gör detta köp ogiltigt. 1. Ingående av avtal med en minderårig. Som huvudregel gäller att en person under 18 år har en begränsad möjlighet att ingå avtal (9 kap. 1 § föräldrabalken, förkortning FB) - för att avtalet ska vara giltigt krävs nämligen förmyndarens samtycke till köpet. Till denna huvudregel finns två undantag; det första är att om den minderåriga är över 16 år gammal och har tjänat pengarna han lägger på ett (exempelvis) köp själv, så är avtalet giltigt (9 kap. 3 § första stycket FB). Det andra undantaget är om en minderårig före 18 års ålder har ett eget hushåll; i så fall får den minderåriga ingå sedvanliga avtal som krävs för den dagliga hushållningen (9 kap. 2 a § första stycket FB). I din fråga beskriver du att pengarna som den minderårige använder för att betala köpet utgörs av hans veckopeng, som han fått av sin pappa. Det första undantaget är alltså inte tillämpligt. Det framgår också att den minderåriga fortfarande bor hemma, varför inte heller det andra undantaget aktualiseras (dessutom rör det sig sannolikt inte om ett "sedvanligt avtal som behövs för den dagliga hushållningen"). Sammanfattningsvis: För att detta avtal skulle vara giltigt, hade det krävts ett samtycke av förmyndaren. Det framgår av din fråga att det är pappan till den minderårige. Något samtycke har inte inhämtats, avtalet är därför ogiltigt på denna grund. 2. Distansavtalslagen Enligt lag (2005:59) om distansavtal och avtal utanför affärslokaler (förkortning Distansavtalslagen) har en konsument enligt 2 kap. 10 § rätt att frånträda avtalet (ångerrätt) genom att till näringsidkaren sända ett meddelande om detta inom 14 dagar från den dag som anges i 2 kap. 12 § (ångerfrist). Ångerfristen börjar löpa den dag då konsumenten får varan i sin besittning (se 12 § första stycket).Så länge er ångerfrist inte har gått ut, har ni alltså all rätt att ångra köpet och låta det gå åter (se 2 kap. 14 § första stycket). Att företaget ger er information om att det inte finns någon ångerrätt är alltså inte korrekt. Observera också att det i 2 kap. 2 § p. 9 stadgas en skyldighet för ett företag att ange huruvida och under vilka förutsättningar det finns en ångerrätt, tidsfristen för denna och övriga villkor för ångerrätten, hur ångerrätten ska utövas samt att det finns ett standardformulär för utövande av ångerrätten och hur konsumenten kan ta del av det. Inte heller detta verkar företaget ha uppfyllt, vilket utgör ytterligare en brist. Sammanfattning och handlingsalternativ för er - Med anledning av de två ovan nämnda punkterna är avtalet med största sannolikhet inte giltigt (baserat på de förutsättningar som angavs i er fråga). - Det ni kan göra nu är att höra av er till företaget och visa detta; förhoppningsvis kommer de inte invända, och låter er häva avtalet. - Om företaget inte går med på detta, kan ni anmäla saken till Allmänna Reklamationsnämnden. De kan hjälpa er vidare. Stå på er! Ni har rätt att häva avtalet. Om ni har några ytterligare frågor så tveka inte att kommentera i kommentarsfältet nedan. Allt gott!

Hur får man hyresgäster att flytta ut?

2018-10-29 i Hyresrätt
FRÅGA |Jag hyrt ut min privata villa till en familj. Kontraktet är skrivet med en av männen i familjens företag. Det har nu visat sig att mannen är obefintlighetsregistrerad i Sverige och han har även sagt upp kontraktet skriftligt dec 2016. Frun flyttar aldrig ut och efter det har sporadiska hyror inkommit, frun och barnen bor i huset, de är skrivna där. Sedan maj i år har inga hyror kommit in och de vägrar flytta ut. Inga lagliga instanser verkar fungera. Om jag byter lås nu, gör mig skyldig till egenmäktigt förfarande? Vad kan mitt straff bli? Och, hur ska de kunna säga/bevisa att de har laglig rätt till huset? Utan kontrakt, i mitt privatägda hus, vad kan de göra?Tyvärr, men tacksam för svar.
Sandra Söderberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag beklagar situationen du har hamnat i. Jag kommer dela upp mitt svar i några olika delar, och börjar med att gå igenom vad som gäller när en hyresgäst vägrar flytta ut trots att hyresavtalet har löpt ut. Hyresgäster som vägrar flytta ut Enligt 12 kap. 7 § jordabalken så ska hyresgästen, när hyrestiden löpt ut, senast påföljande dag lämna lägenheten (inkluderar en hel villa, som i detta fall) senast kl 12 den dagen hålla lägenheten tillgänglig för den som skall tillträda den. Detta har uppenbarligen inte skett. Avtalet har redan sagts upp, och familjen saknar rätt att kvarstanna i bostaden. Vad kan du göra nu? Eftersom att familjen inte längre har något avtal som stadgar att de får kvarstanna i bostaden, och dessutom inte betalar hyra, kan du ansöka om hjälp hos Kronofogdemyndigheten. Processen hos Kronofogden är följande: 1. Eftersom att detta gäller en bostad (och inte en affärslokal), måste du meddela socialförvaltningen i din kommun om att hyresgästen har blivit uppsagd/att hyresgästen har sagt upp avtalet. I din ansökan om avhysning till Kronofogden måste du skicka med ett bevis på att du har gjort detta. 2. Du ansöker om avhysning (vanlig handräckning) hos Kronofogden. Där kan du få ett beslut (utslag) där det står att hyresgästen ska flytta. 3. När det finns ett beslut, kan Kronofogden genomföra vräkningen. Observera att det bara är Kronofogden som kan vräka en hyresgäst om denna inte flyttar frivilligt. Kronofogden ordnar med det praktiska; transport och hantering av egendom. Du hittar blanketten här.Något om brottet egenmäktigt förfarande Du beskriver att du inte vill byta lås på din bostad eftersom du är orolig för att bli åtalat för egenmäktigt förfarande. Egenmäktigt förfarande regleras i 8 kap. 8 § brottsbalken, och innefattar bland annat situationen då någon olovligen rubbar en annans besittning. Oavsett om ditt byte av lås skulle falla in under denna bestämmelse eller inte, rekommenderar jag inte att du gör det, utan att du istället tar hjälp av Kronofogdemyndigheten (särskilt eftersom att det finns barn med i bilden). Slutlig rekommendationSkicka in blanketten "Ansökan om vanlig handräckning" till Kronofogden, så kommer dom hjälpa dig. Ansökan kostar 300 kr, vilket du sedan kan kräva i ersättning av hyresgästerna. Lycka till! Och tveka inte att kommentera nedan om du har några ytterligare frågor. Vänligen,

Måste jag uppge vem som var förare av min bil?

2018-09-19 i Förundersökning
FRÅGA |Hej!Jag har fått anmodan ifrån Polismyndigheten att uppge vem som var förare av min bil som fångats av fartkamera. De skriver att detta görs med stöd av 23 kap. 6 § rättegångsbalken och 8 § förundersöknings-kungörelsen (1947:948). Jag har även läst att det inte finns någon lag om angiveri i Sverige. Jag undrar vad som händer ifall jag inte uppger förarens uppgifter? Har jag något ansvar? Får jag böter isåfall? Eller vad kommer hända?
Sandra Söderberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Skyldigheten att låta sig förhöras 23 kap. 6 § rättegångsbalken (förkortning RB) anger följande: Under förundersökningen må förhör hållas med envar, som antages kunna lämna upplysning av betydelse för utredningen. Att underkasta sig förhör är en allmän skyldighet, och paragrafen är tillämplig gentemot både misstänkta och övriga personer. Skyldigheten att komma till ett planerat förhör är sanktionerad (genom bestämmelserna om medtagande, hämtning och vite, se 23 kap. 6 a-8 §§ RB). Däremot innebär inte detta någon skyldighet att faktiskt yttra sig. Om man vägrar att yttra sig, saknas det alltså sanktioner mot detta. Skriftlig berättelse istället för förhör I 8 § förundersökningskungörelsen (förkortning FUK) anges: I stället för att förhör hålles må skriftlig berättelse infordras. Enligt ett uttalande från Justitieombudsmannen (JO) lämpar sig detta alternativ bara under vissa speciella omständigheter; exempelvis enklare trafikbrott, som i ditt fall. Huvudregeln är dock att vanliga förhör ska hållas. Vad händer om du inte uppger förarens uppgifter? Som nämnt ovan finns det ingen skyldighet att yttra sig i ett förhör. Du behöver inte svara på några frågor om du inte vill. Detsamma borde gälla i detta fall, när du nu blir ombedd att skicka in en skriftlig berättelse. Däremot finns det (återigen, som nämnt ovan) sanktioner kopplade till vägran att dyka upp vid ett förhör; se bland annat 23 kap. 6 a § RB som anger att den som ska höras får kallas att infinna sig vid vite (om det är lämpligt med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet). Frågan är då hur detta ska översättas till en skriftlig berättelse. Sannolikt behöver du inte göra annat än att svara att du inte kan/vill uppge vem som satt som förare i ditt fordon. De kommer kanske kalla in dig på ett sedvanligt förhör med anledning av ett sådant svar, på vilket du bör dyka upp - men som sagt, du behöver fortfarande inte yttra dig i sak. Sammanfattningsvis: Nej, du har ingen skyldighet att ange vem som satt framför ratten och du kommer inte få några böter om du väljer att inte uppge detta. Däremot bör du svara något på Polismyndighetens förfrågan, och blir du kallad till ett muntligt förhör bör du dyka upp eftersom att det är en skyldighet enligt lag. Tveka inte att kommentera nedan om du har några fler frågor!Vänligen,

När har man rätt till fast ställning?

2018-09-12 i Anställningsformer
FRÅGA |Hej! Jag blev anlitad av ett bemanningsföretag förra hösten och fick omedelbart ett uppdrag hos ett IT-företag. I avtalet som skrevs tillsammans med bemanningsföretaget står det att anställningsformen är en 'tidsbegränsad anställning' med en 'eventuell fastanställning hos uppdragsgivaren efter 6 mån' vilket var kommunicerat av uppdragsgivaren. Är jag enligt lag berättigad till en fast anställning, eller har de rätt att förlänga detta avtal utan att kommunicera det till mig? Jag har varit hos uppdragsgivaren i 11 månader nu
Sandra Söderberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Enligt 6 § lagen om anställningsskydd så får avtal träffas om tidsbegränsad provanställning. Prövotiden får då vara högst sex månader. Om arbetsgivaren eller arbetstagaren inte vill att anställningen ska fortsätta efter det att prövotiden har löpt ut, ska besked om detta lämnas till motparten senast vid prövotidens utgång. Om detta inte görs så övergår provanställningen i en tillsvidareanställning. Det vill säga; du har rätt till en tillsvidareanställning efter sex månader, om uppdragsgivaren fortfarande vill ha dig kvar. Observera att det dock i 2 § tredje stycket samma lag anges att det genom ett kollektivavtal får göras avvikelser från 6 §. Jag vet inte om du har skrivit ett kollektivavtal i detta fall, men om så är fallet kan alltså andra regler gälla. Jag tycker du ska uppmärksamma uppdragsgivaren på denna lagstiftning, och se till så att du får skriva på ett nytt avtal för en tillsvidareanställning. Om du är medlem i någon fackorganisation kan du också vända dig dit för ytterligare hjälp och rådgivning. Du kan också vända dig till en av de övriga juridiska tjänster vi har här på Lawline. Dina alternativ finner du nedan:- Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom tre dagar för 995 kr, klicka här- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom 24 h för 1495 kr, klicka här- Boka tid med en jurist för 1677,50 kr/h, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 1. Lycka till! Om det är något ytterligare du undrar över, kan du kommentera nedanför frågan så svarar jag så fort som möjligt. Vänligen,