Förverkande av hyresgäst när hyresavtalet strider mot hyreslagen

2018-10-13 i Hyresavtal
FRÅGA |Jag hyr ut ett rum i min lägenhet (hyresrätt). Min inneboende och jag har skrivit på ett kontrakt, innefattande att om han inte betalar hyra så ska han flytta omedelbart. Även att han ska erlägga x kr för deposition, vilket va gjort.Han kunde inte betala hyran en månad och då använde jag mig av hans deposition för att täcka upp kostnaden. Han har fortfarande inte betalat depositionen och jag så upp hans kontrakt.Han har 3 månaders uppsägningstid, om han inte betalar hyra under dessa månader, kan jag då bryta uppsägningstiden och slänga ut honom enligt nödvärnsrätten, att han olovligen kvarstannar i bostad (hans kontrakt är ju uppsagt)?
Susanne Zahawi |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågor om uthyrning av hyresrätt regleras av 12 kap. jordabalken (JB) även kallad hyreslagen.Bestämd tid eller obestämd tid?Frågor om uppsägning beror på om hyresavtalet är ingånget för bestämd tid respektive obestämd tid. Vid ett hyresavtal som är ingånget för obestämd ska hyresavtalet sägas upp för att upphöra att gälla (12 kap. 3 § första stycket JB). Därefter löper uppsägningstiden. För ett hyresavtal som är ingånget för bestämd tid upphör det vid hyrestidens utgång (12 kap. 3 § andra stycket JB). Det innebär att du som hyresvärd inte får avsluta hyresavtalet i förtid förutsatt att det inte föreligger en grund för förverkande. Hyreslagen är vidare bindande till hyresgästens utgång vilket innebär att du som hyresvärd inte får uppställa hyresvillkor som strider mot hyreslagen (12 kap. 1 § femte stycket JB).Det framkommer inte av din fråga om ert hyresavtal är tidsbestämd eller om det är ingånget för obestämd tid. Om ert hyresavtal är ingånget är för obestämd tid anses hyresavtalet upphört vid det månadsskifte som inträffar närmast efter tre månader från uppsägningen (12 kap. 4 § p. 1 JB) Men om det rör sig bestämd tid kan du som sagt inte säga upp hyresavtalet i förtid utan någon förverkande grund och det kommer jag att redogöra för i nästa avsnitt.FörverkandeObetalda hyror med mer än vecka efter förfallodagen kan utgöra en grund för förverkande (12 kap. 42 § punkt 1 JB). Om hyresrätten är förverkad kan hyresavtalet sägas upp med omedelbar verkan (12 kap. 6 § JB). En hyresgäst får inte skilja från sin hyresrätt om denne rättar sig innan hyresvärden säger upp hyresavtalet (12 kap. 43 § JB). Om hyresrätten är förverkad på grund av försening med betalning av hyra och har hyresvärden anledning att säga upp hyresavtalet, får hyresgästen inte på grund av dröjsmålet skiljas från lägenheten, om hyran betalas eller deponeras hos länsstyrelsen inom tre veckor från det att en hyresgäst. Tiden beräknas tre veckor från att hyresgästen har delgetts underrättelse om att hen genom att betala hyran på angivet sätt får tillbaka hyresrätten samt meddelande om uppsägningen och anledningen till denna lämnats till socialnämnden i den kommun där lägenheten är belägen (12 kap. 44 § första stycket punkt 1 JB). Om hyresgästen har gjort detta kan hyresgästen inte avhysas, vilket innebär att han inte kan tvingas ut ur lägenheten (12 kap. 44 § andra stycket JB).Detta innebär att om du har vidtagit dessa åtgärder, dvs. kontaktat socialnämnden och att hyresgästen inte har rättat sig kan du förverka hyresgästen. Du kan alltså inte säga upp hyresavtalet och be hyresgästen att flytta ifrån bara för att hyresgästen inte betalar hyra utan dessa säkerhetsventiler måste du även gå igenom. Ditt avtalsvillkor om att hyresgästen ska flytta omedelbart är inte giltigt enligt lagen. Detta beror på som tidigare nämnt att hyresgästen har rätt till särskilt skydd. Om förutsättningarna för förverkande är uppfyllda Om förutsättningarna för förverkande är uppfyllda kan du ansöka hos Kronofogdemyndigheten om vanlig handräckning (3 § lagen om betalningsföreläggande och handräckning). Vanlig handräckning kan avse att man vill få någon att flytta ut från exempelvis en bostadslägenhet, så kallad avhysning. Detta kan du ansöka om hos Kronofogdemyndigheten. https://www.kronofogden.se/Avhysning.htmlSlutsatsSammanfattningsvis om hyresavtalet är ingånget för obestämd kan du säga upp hyresavtalet. Hyresavtalet upphör i så fall vid det månadsskifte tre månader efter att hyresavtalet sades upp. Hyresgästen måste flytta ut efter dessa tre månader. Om hyresgästen inte gör det kan du ansöka om vanlig handräckning hos Kronofogdemyndigheten.Vid hyresavtal som är ingånget för bestämd tid är du som hyresvärd bunden till hyrestidens utgång förutsatt att det inte föreligger en grund för förverkande. Om du har genomfört alla åtgärder som krävs för att förverka någon kan du ansöka om vanlig handräckning om hyresgästen skulle vägra att lämna lägenheten. Men du kan inte åberopa någon nödvärnsrätt för att kasta ut hyresgästen. Om hyresgästen inte betalar hyrorna får du stämma honom i allmän domstol och yrka på att han ska betala de obetalda hyrorna. Detta gäller vid hyresavtal som är ingånget för bestämd och obestämd tid. Lycka till!Med vänliga hälsningar

Får syskon under 18 år hämta ett barn från förskolan?

2018-10-12 i Barnrätt
FRÅGA |Hej, får syskon, som inte har fyllt 18 år, hämta ett barn från förskolan? Finns en åldersgräns för yngre syskon, om föräldrarna informerar förskolan i förväg, att ett yngre syskon ska komma och hämta barnet.Om det finns en åldersgräns, får en förskolechef bestämma någonting annat mundligt, måste forskolchefen bestämma det här skriftligt eller får förskolchefen inte fatta en sådant beslut?
Susanne Zahawi |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågor om familjerätt regleras främst i föräldrabalken (FB)Som allmän utgångspunkt gäller att föräldrarna, om det föreligger gemensam vårdnad är skyldiga att utgå från vad som är bäst för barnet vid alla beslut som rör (6 kap. 2 a § FB). Dessutom är det föräldrarnas uppgift att ge er barnet omvårdnad, trygghet och en god fostran samt behandla honom med respekt (6 kap. 1 § FB).Inget annat regleras om hämtning i de lagarna som behandlar barnrätt. Det innebär att föräldrarna är fria att lösa hämtning av sina barn från förskolan av t.ex. ett syskon. Det finns inte någon åldersgräns men det äldre syskonenet bör vara i en lämplig mogen ålder. Att en åtta åring hämtar sitt yngre syskon anses inte vara en lämplig ålder.Det kan även vara så att förskolan har egna riktlinjer och bestämmelser för vem som får hämta barnen. Vanligt är, av säkerhetsskäl, att endast föräldrar, närstående eller annan som förskolepersonalen i förväg vet ska ansvara för hämtning viss dag tillåts hämta barnet på förskolan. Genom att tala om i förväg för både barnet och personalen vem som ska hämta barnet borde det i så fall inte vara några problem att låta en familjemedlem hämta barnet vissa dagar. Jag råder dig och dina föräldrar att vända er direkt till förskolan med din fråga för att få veta hur de brukar göra.Lycka till!Med vänliga hälsningar

Vad är en förälder skyldig att stå för ekonomiskt?

2018-10-07 i Barnrätt
FRÅGA |Hur är reglerna för föräldrarna om man har barn med växelvist boende?Jag har två barn, de bor bor lika mycket hos sin pappa som hos mig (alltså inget underhållsbidrag åt någon) och vi delar lika på barnbidraget.Min fråga är vad man som förälder är skyldig att stå för ekonomiskt? Jag har stått för nästan alla barnens kläder och blev nu trött på det (det håller inte ekonomiskt för mig) och sa till min exman att barnen får ha garderober i respektive hem som den föräldern får stå för. Alltså de kläder jag köper till barnen stannar i mitt hem och de kläder han köper stannar hos honom.Saken är den att då har de nästan inga kläder när de är hos sin pappa, i alla fall inte just nu. Pappan tycker att jag är elak mot barnen när jag sätter dessa regler eftersom kläderna tillhör dem och inte oss.Vissa gemensamma kostnader borde ju delas på, om de delas i båda hemmen? Exempelvis busskort, frisör och hur gör man med ytterkläder och skor?Jag köpte skor till dottern som blev förstörda hos pappan då deras katt kissade i dem, ett par andra skor hon har så har katten bitit sönder dess skosnören. Så kan jag göra något när jag köper kläder/saker till barnen som blir förstörda hos pappan?Underliga frågor kanske för jag har inte hittat något om detta, så jag vore väldigt tacksam för svar!
Susanne Zahawi |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om vårdnad om barn regleras i 6 kap. föräldrabalken (FB).Jag presumerar att ni har gemensam vårdnad över barnen. Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn ska behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling (6 kap. 1 § FB). Rätten till omvårdnad innebär inte enbart att barnets materiella behov ska tillfredsställas utan det innebär även att krav på barnets psykiska behov. Med materiella behov menas att barnet får bostad och uppehälle.Den som har vårdnaden om ett barn har ett ansvar för barnets personliga förhållanden och ska se till att barnets behov enligt 6 kap. 1 § FB blir tillgodosedda. Barnets vårdnadshavare svarar även för att barnet får den tillsyn som behövs med hänsyn till barnets ålder, utveckling och övriga omständigheter samt ska bevaka att barnet får tillfredsställande försörjning och utbildning (6 kap. 2 § andra stycket FB).Vårdnadshavaren har även rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter (6 kap. 11 § FB). Här omfattas att t.ex. förvalta över barnets tillgångar eller besluta om fritidsaktiviteter m.m. Om barnet står under vårdnaden av två vårdnadshavare ska vårdnadshavaren fatta sådana beslut gemensamt (6 kap. 13 § FB).Det framgår inte dessvärre av föräldrabalken eller någon annan lag om vad vårdnadshavarna är skyldiga att stå för ekonomiskt. Detta beror på att båda föräldrarna är skyldiga att ansvarar för barnets underhåll utifrån barnets behov och föräldrarnas samlande ekonomiska förmåga (se 7 kap. 1 § FB). Det innebär att beslut om fördelning av utgifter som busskort och kläder m.m. ska fattas av dig och din ex make. Ni måste själva komma överens om det. Den rimligaste lösningen är att ni betalar hälften vardera. En tänkbar lösning är att ni skaffar ett gemensamt bankkonto där ni båda fyller på kontot med ett visst belopp som ska användas för barnens utgifter.Lycka till!Med vänliga hälsningar

Hur blir jag av med min före dettas egendom?

2018-10-06 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |HejVad gäller, jag har haft ett samboförhållande med en man som jag nu valt att lämna efter att han misshandlat mig, hotat mig, gjort skadegörelse på min egendom etc. etc. Jag har ett kontrakt på en hyresrätt som han inte står med på och vi har inga gemensamma barn och de barn vi har är vuxna. Med hänsyn till att han gjort sig skyldig till olika brott mot mig har jag valt att "kasta ut" honom och han bor alltså inte kvar på adressen sedan 1½ månad. Vi har inget samboavtal men vet vems saker som är vems. Jag har nu erbjudit honom att flytta hans saker till ett magasin under 1 månads tid och meddelat honom att hämta dem där och om detta inte görs kommer hans saker att kastas. Han vägrar detta och vill komma till lägenheten för att hämta sina saker, vilket jag vägrar honom med anledning av att jag är rädd för att han skall misshandla mig och hota mig. Jag har ingen som kan vara med på plats. Min fråga är har jag laglig rätt att kasta hans saker efter en viss tid om han inte hämtar dem i magasinet? Hur lång bör i såfall en sådan tidsfrist vara?
Susanne Zahawi |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!SamboegendomOm ni har egendom (bostad eller bohag) som har varit avsett för gemensam användning skulle jag rekommendera er att göra en bodelning. Sådan egendom kallas för samboegendom (3 § sambolagen (SamboL)). En sådan begäran ska framställas inom ett år från att samboförhållandet har upphört (8 § SamboL). Genom en att göra en bodelning kan du säkerhetsställa vad som tillhör dig. Även fast endast ditt namn står på hyreskontraktet kan sambon ha rätt till den om ni båda flyttade in i hyresrätten samtidigt, eftersom att den ses förvärvad för gemensam användning. Men om allt är enskild egendom finns det inte något behov av att göra en bodelning.Bli av med hans sakerVad gäller din fråga om att kasta hans saker avråder jag dig från att göra det på grund av det inte är tillåtet att göra det. Den som har någon annans egendom i sin besittning och vidtar en åtgärd som leder till att personen blir av med sin egendom kan dömas till brottet olovligt förfogande (10 kap. 4 § brottsbalken (BrB)). Att slänga hans saker omfattas av definitionen olovligt förfogande. Om du skulle lämna de i magasinet kan du eventuellt dömas för egenmäktigt förfarande eftersom att du skulle rubba hans besittning till sin egendom (8 kap. 8 § BrB)Jag skulle rekommendera dig att ta kontakt med kronofogdemyndigheten att genom dem begära vanlig handräckning (1 § lagen om betalningsföreläggande och handräckning). Vanlig handräckning innebär att en person bland annat ska ta bort någon annans egendom (3 § lagen om betalningsföreläggande och handräckning). Här prövar kronofogdemyndigheten inte om din begäran är riktig utan det är upp till svarande att bestrida kravet. Du kan läsa mer om vanlig handräckning och ansöka om det här. Om du får rätt kommer Kronofogdemyndigheten att hantera verkställigheten (1 kap. 3 § utsökningsbalken). Det vill säga Kronofogdemyndigheten kommer och hämtar de saker som tillhör din före detta sambo.PolisanmälaJag vill slutligen nämna att du även kan polisanmäla din före detta sambo för de fysiska och psykiska skadorna som han har förorsakat dig samt för skadorna på din egendom.Lycka till!Med vänliga hälsningar

När kan ett arv bli föremål för bodelning?

2018-10-13 i Bodelning
FRÅGA |Vid vilken tidpunkt erhåller man ett arv?Är det på dödsdagen, vid Skatteverkets registrering av bouppteckning, vid undertecknande av arvskifteshandling eller då transaktion sker så att ägandet övergår från dödsbo till arvtagare?Frågan ställs med anledning av bodelning i samband med skilsmässa.
Susanne Zahawi |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer att dela upp dina fråga i två delar. Den första delen kommer att behandla processen för att få ett arv utbetalat och den andra delen avser om arvet ska ingå i bodelningen.Frågor om arv regleras i ärvdabalken (ÄB) och frågor om äktenskap regleras i äktenskapsbalken (ÄktB). ArvBouppteckningDet första steget när någon har gått bort är att en bouppteckning ska förrättas senast tre månader efter dödsfallet, om inte Skatteverket efter ansökan inom samma tid med hänsyn till boets beskaffenhet eller av annan särskild orsak förlänger tiden (20 kap. 1 § ÄB). En bouppteckning är en förteckning över den avlidnes tillgångar och skulder samt personuppgifter för dödsbodelägare. Bouppteckningen ska upprättas av två förvaltningsmän och sedan godkännas och skrivas under av samtliga dödsbodelägare (20 kap. 2 § ÄB). Sedan ska den lämnas in till Skatteverket inom en månad efter förrättningsdatumet (20 kap. 8 § ÄB). Skatteverket ska sedan registrera bouppteckningen (20 kap. 9 § andra stycket ÄB).ArvskifteNär bouppteckningen är godkänd av Skatteverket ska arvet fördelas mellan arvingarna. Detta förfarande kallas för arvskifte. Arvskifte förrättas av arvingar och universella testamentstagare (23 kap. 1 § ÄB). Ett arvskifte är en privat skriftligt handling som inte skickas in till någon myndighet.Alla dödsbodelägare måste godkänna och skriva under handlingen för att den ska vara godkänd (23 kap. 4 § ÄB). Vid tvist om arvskifte kan en skiftesman förordnas (23 kap. 5 § ÄB).UtbetalningNär arvingarna är överens och har godkänt arvskiftet så ska utbetalning ske. Den person som har tillgång till kontona ansvarar för att arvet betalas ut. Utbetalningarna kan även ske av t ex banken om arvskiftet fastställs på bankkontoret eller av testamentsexekutorn om en sådan finns.SlutsatsDet har faktiskt inte prövats mer specifikt inom svensk rätt vad gäller för tidpunkten för när ett arv ska ingå i bodelningen. Tidpunkten är således rättsosäkert. När en utbetalning har gjort till arvstagarens konto kan denne disponera över pengarna. Om pengarna har kommit till arvstagarens konto borde man med säkerhet kunna säga att arvet kan bli föremål för bodelningen. Men när arvskiftet är godkänt av dödsbodelägarna är det dock fastställt att arvstagaren har rätt till en del av arvet och hur stort denna del kommer att bli. Därför skulle man även kunna säga att tidsramen för när ett arv kan bli föremål för bodelning är troligtvis efter att arvskiftet är fastställt. BodelningNär ett äktenskap upplöses ska makarnas egendom fördelas mellan dem genom bodelning. Bodelning behövs dock inte göras om makarna endast har enskild egendom och ingen av dem begär att få överta bostad eller bohag från den andra maken (9 kap. 1 § första stycket ÄktB). Bodelning ska göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dag då talan om äktenskapsskillnad väcktes eller, om äktenskapet har upplösts genom den ena makens död utan att ett mål om äktenskapsskillnad pågick, den dag då dödsfallet inträffade (9 kap. 2 § ÄktB) Bodelning ska förrättas när äktenskapet är upplöst (9 kap. 5 § ÄktB). I bodelningen ska makarnas giftorättsgods ingå. Enskilt egendom är t.ex. egendom som en make har ärvt och som enligt testamente av arvlåtaren ska vara mottagarens enskilda (7 kap. 2 § punkt 4 ÄktB).SlutsatsDet innebär att om arvet inte är enskild egendom ska den ingå i bodelningen om ansökan om äktenskapsskillnad har lämnats in till domstolen efter att arvskiftet är fastställt. Om ansökan har inkommit efter utbetalning har gjorts kan man med säkerhet säga att arvet kommer att ingå i bodelningen förutsatt att arvet utgör giftorättsgods. Jag skulle rekommendera dig att ta kontakt med en jurist. Om du vill ha annan rådgivning hos oss är telefonrådgivning ett alternativ. Telefonnumret till vår telefonrådgivning är följande: 08-533 300 04.Lycka till! Med vänliga hälsningar

Ändring av vårdnad och umgänge med en vårdnadshavare som bor i ett annat land

2018-10-12 i Barnrätt
FRÅGA |Hej!Jag har en dotter på 6 år med min ex sambo som är norsk. Vi separerade när hon var 1,5 år, då valde han att flytta tillbaka till Norge (10 mil ifrån där jag och dottern bor). Sedan dess har kontakten från "pappan" (vilket hon inte kallar honom) varit VÄLDIGT oregelbunden.. utgångspunkten var att hon skulle vara hos han varannan helg vilket bara fungerade ett par månader, umgänget blev allt glesare till slut ville hon inte träffa honnom. Januari 2017 började vi gå på samarbetssamtal, vi började åter igen med att hon skulle vara hos han varannan helg,vilket bara fungerade under mars-april sedan blev det allt glesare mellan umgängestillfällena (2 dagar i juni och en helg i september 2017) i januari 2018 ringer han plötsligt (utan att ha pratat med henne sedan september 2017) och ville att hon skulle komma och vara hos honom den kommande helgen men jag tyckte att kontakten mellan dom skulle vara mer regelbunden innan övernattning var aktuellt igen(det tyckte inte han). Under 2018 har dom träffats 2gg dagtid och talat i telefon med varandra ca 7gg. Det är jag som sköter allt som har med vårdnad att göra, skola, läkarbesök, vab, ALLT! Det finns inget engagemang från hans sida. Skolan har inte en aning om vem han är (hon går i första klass). Sista månaden har han börjat höra av sig då jag har beviljats underhållsstöd via Norge,nu vill han ha umgänge med henne igen för att sänka den kostnaden. Kan jag få ensam vårdad i hans bristande intresse för henne? (Han motsätter sig det).
Susanne Zahawi |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågor om vårdnad av barn regleras i 6 kap. föräldrabalken (FB)Ändring av vårdnadOm ett barn står under vårdnaden av båda föräldrarna och om den ena föräldern vill att ensam vårdnad ska domstolen pröva om ni ska fortsätta ha gemensam vårdnad eller om det ska ske en ändring av vårdnaden (6 kap. 5 § första stycket FB). Vid bedömningen av vårdnaden ska domstolen ta hänsyn till ett antal omständigheter som din och pappans samarbetsförmåga, barnets bästa och barnets vilja (6 kap. 5 § andra stycket FB och 6 kap. 2 a § FB)Barnets bästaInom svensk barnrätt är barnets bästa den viktigaste principen i beslutsfattandet. Det innebär att barnets bästa alltid ska vara avgörande när det gäller frågor om barn. Vid bedömningen om vad är bäst för barnet ska domstolen ta särskild hänsyn till risken för att barnet far illa, barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna och barnets vilja (6 kap. 2 a § FB).Barnets behovs av en nära och god relation till båda föräldrarna brukar väga mot barnets behov av kontinuitet och stabilitet i sin tillvaro, vilket kallas för kontinuitetsprincipen. Kontinuitetsprincipen bygger på tanken att en överflyttning av ett barn till en ny främmande miljö kan vara till skada för barnets utveckling och att barnet därför inte i onödan ska tvingas att flytta.Slutsats om vårdnadMed hänsyn till att din dotter har nästan bara bott hos dig och går i skolan samt har läkare i ditt närområde talar detta starkt för att du kan få ensam vårdnad. Rätten måste dock göra en helhetsbedömning av detta med hänsyn till barnets bästa. UmgängeBara för att du dock får ensam vårdnad utesluter det inte barnet har rätt till umgänge med sin pappa. Barnet ska ha rätt till umgänge med den förälder som barnet inte bor tillsammans med. Umgänget kan ske genom att barnet och föräldern träffar varandra eller genom att de har annan kontakt (6 kap. 15 § FB). Det är barnets intressen och behov som är avgörande till hur umgänget ska utformas. Bedömningen ska göras mot bakgrund av barnets bästa (6 kap. 2 a § FB) Det kan vara värt att nämnda att det inte finns någon plikt för barnet att umgås med den föräldern. Pappa kan dock även föra talan om att rätten ska besluta umgänge mellan barnet och honom. (6 kap. 15a § FB)Slutsats om umgängeDet är svårt att kunna dra en slutsats om umgängesfrågan. Med hänsyn till att du och pappan bor så långt ifrån varandra och att ni tidigare har försökt att lösa umgänget trots det och att det inte har funkat talar det för att umgänget inte bör vara så frekvent. I så fall kan det vara bättre att umgänget ska ske på telefon eller liknande. I likhet med den tidigare slutsatsen får rätten göra en helhetsbedömning av detta. Här kommer rätten främst utgå från kontinuitetsprincipen. Det tillför barnet inte stabilitet att ha oregelbundet umgänge med sin pappa vare sig genom besök i Norge eller på telefon. SammanfattningSammanfattningsvis talar de omständigheter som du har angett i frågan för att rätten troligtvis kommer att döma till fördel, vilket innebär att du kan få ensam vårdnad. Men som sagt ska det göras mot bakgrund av en helhetsbedömning av omständigheter som jag bl.a. inte har fått del av. Samma gäller även vid umgängesfrågan. Jag skulle rekommendera dig att ta kontakt med en jurist. Om du vill ha annan rådgivning hos oss är telefonrådgivning ett alternativ. Telefonnumret till vår telefonrådgivning är följande: 08-533 300 04.Lycka till! Med vänliga hälsningar

Har arbetsgivaren en skyldig att informera mina kollegor om att jag slutar på jobbet?

2018-10-06 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |Hej,Jag hitta inte svar till min funderingen och uppskattar era svar.Vid uppsägning, jag hade velat berätta för mina kollegor själv. Helst cirka en månad innan för att slippa femtitusen frågor varför, när? Och vårt jag ska?Jag undrar om min chef är skylldig att informera mina kollegor om min uppsägning så fort jag säga upp mig vid tillsvidare anställningen?Tack i förhand
Susanne Zahawi |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågor om anställning regleras i lagen om anställning (LAS).Det framgår dock inte av denna lag eller någon annan lag om att arbetsgivaren är skyldig att informera de andra anställda om någons uppsägning. Det kan emellertid märkas av genom att arbetsgivaren håller anställningsintervjuer. Jag skulle rekommendera dig att be din arbetsgivare att inte informera dina kollegor om att du har sagt upp dig och så får man hoppas på att hen inte nämner det. Lycka till!Med vänliga hälsningar

Behöver syskon informeras om en generalfullmakts existens?

2018-10-04 i Formkrav
FRÅGA |Hej!Om ett barn i en syskonskara får generalfullmakt av föräldrarna, måste då de övriga syskonen meddelas?Med vänlig hälsning
Susanne Zahawi |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En generalfullmakt är en typ av fullmakt, som ger den som får fullmakten (fullmäktige) befogenhet att göra allt det som den som ställer ut fullmakten (fullmaktsgivaren) har rätt att göra. En sådan fullmakt kallas därför även för en obegränsad fullmakt. En generalfullmakt blir bindande när den skapas. Det finns inte några särskilda krav för en generalfullmakts giltighet, såsom att den måste vara skriftlig, bevittnad, ges in för registrering, kungöras eller annat. Som svar på din fråga innebär detta att de övriga syskonen inte behöver meddelas om generalfullmakten. Dock kan det vara bra att informera syskonen om fullmaktens existens. Lycka till!Med vänliga hälsningar