Äktenskapsskillnad och vårdnad om barn

2021-04-22 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Hej!Min väns man har den 7 mars ansökt om skilsmässa. Detta fick hon veta 7 april. Han påstår att den som ansöker först har mer rätt till barn hus o pengar. Hur fungerar det egentligen med pengar hus o barn? Hon kommer gå med på skilsmässan men är orolig för sin framtid.Han säger också att han kan få vårdnad över barnen om pappret inte skrivs på
Minela Kurjakovic |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Inledningsvis kan jag säga att påståendet - "att den som ansöker först har mer rätt till barn hus o pengar" - inte riktigt stämmer. Själva handlingen i sig – dvs. att ansöka först om skilsmässa– innebär inte att personen i fråga kommer få mer rättigheter än vad hen i regel har rätt till vid en eventuell skilsmässa. Påståendet - att en make "kan få vårdnad över barnen om pappret inte skrivs på" – är inte heller riktigt. I det följande ska jag försöka att på ett övergripande plan och så gott jag bara kan förklara vad som gäller vid en eventuell skilsmässa och vårdnaden vid äktenskapsskillnad. Bestämmelser om skilsmässa finns i äktenskapsbalken (ÄktB) och bestämmelser om barns vårdnad, boende och umgänge finns i föräldrabalken (FB).Äktenskapsskillnad - betänketidHuvudregeln vid skilsmässa är att makarna har rätt till att skilja sig direkt om de är överens om det. Undantaget är om båda makarna begär det ska den föregås av en betänketid, alternativt om någon av dem bor varaktigt med barn under 16 år som står under makens vårdnad (5:1 ÄktB). Likaledes ska skilsmässan föregås av en betänketid om bara den ena maken vill skiljas (5:2 ÄktB). Som jag förstår det har paret barn, och om de är under 16 år beviljas inte skilsmässan direkt utan ska föregås av en betänketid om sex månader. Eftersom det är mannen ensam som ansökt om skilsmässa ska den föregås av en betänketid även för det fall att barnen skulle vara över 16 år. Betänketiden inleds när hans begäran om skilsmässa delges hans maka (dvs. om makan blivit delgiven den 7 april innebär det att betänketiden startar fr.o.m. 7 april). Efter sex månader måste någon av makarna vända sig till tingsrätten och begära att domstolen ska besluta om skilsmässa. Görs inte sådan begäran inom ett år från att betänketiden började löpa blir skilsmässan inte av och man måste ansöka igen, med ny betänketid för att kunna skiljas (5:3 ÄktB). Äktenskapsskillnad – bodelningNär ett äktenskap upplöses ska en bodelning ske i vilken makarnas egendom ska fördelas mellan makarna (9:1 ÄktB). Egendom är giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom (7:1 ÄktB). Enskild egendom uppkommer genom t.ex. äktenskapsförord eller gåva/arv som den ene maken fått med villkor om att egendomen ska vara enskild (7:2 ÄktB). I bodelningen ska makarnas andelar i boet beräknas (11:1 ÄktB). Så sker genom att man först beräknar hur mycket giftorättsgods makarna har, från varje makes giftorättsgods gör man sedan avdrag för de skulder maken har (11:2 ÄktB). Det som återstår av giftorättsgodset efter avdrag för skulderna ska läggas samman och värdet ska sedan delas lika mellan makarna (11:3 ÄktB). Värt att nämna är att man inte måste följa reglerna för bodelning; reglerna är till för att följas framförallt om makarna inte kan komma överens. Det står makarna fritt, för det fall att de är överens, att fördela egendomen annorlunda. Man kan till exempel komma överens om i en bodelning att man inte ska lämna någon egendom alls till den andra maken.Huvudregeln är att vårdnaden är fortsatt gemensamOm barnen står under vårdnad av båda föräldrarna (vilket är det vanligaste) fortsätter vårdnaden att vara gemensam efter skilsmässan (6:3 2 st. FB). I fråga om barnens boende och umgänge är det inget problem i sig så länge föräldrarna är överens. Föräldrarna kan själva tillsammans komma överens om att barnen ska bo varannan vecka hos vardera föräldern, eller mer hos den ena föräldern. Det är först för det fall att de inte kommer överens som det i slutändan kan vara domstolen som får bestämma det.Jag vill avslutningsvis påpeka att det kan vara en god idé att diskutera ärendet med en jurist. I fråga om barns boende, vårdnad och umgänge är sådant frågor som går att få domstolen att avgöra om vid ett senare tillfälle. Men när bodelningen är gjord står den fast.Hoppas du fått svar på din fråga, i annat fall är du varmt välkommen att återkomma! Behöver du/ni hjälp med att göra en bodelning eller om det blir en tvist i skilsmässan är ni välkomna att boka en tid med någon av våra jurister.Med vänlig hälsning,

Arvinges rätt till Efterarv

2021-04-22 i Efterarv
FRÅGA |Min väns bror har gått bort. Förutom min vän finns ytterligare en arvtagare, broderns svägerska och syster till den kvinna han var gift med under en kort tid för ca 40 år sedan. De förvärvade gemensamt en fastighet. Efter makans bortgång ( makan var redan vid äktenskapets ingående svårt sjuk) förvärvsarbetade brodern i många år och anskaffade en smärre förmögenhet som investerades i värdepapper. I testamentet betonar brodern, att detta är att betrakta som hans egen egendom och inte ska omfattas av svägerskan arvsrätt. Svägerskan gör nu emmellertid, förutom på hälften av huse, även anspråk på en andel av denna förmögenhet. Har hon rätt till det?Det bestod inget avtal makarna emellan.
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer att utgå från bestämmelserna i Ärvdabalken (1958:637) för att besvara din fråga, då bestämmelserna om testamente och arv tas upp där. Jag har inte tillräckligt med information för att göra en bedömning gällande om exakt vad som svägerskan kan erhålla i efterarv och kommer därför förklara rättsläget lite mer generellt. Som utgångspunkt upprättas i första hand en bodelning när ett äktenskap upplöses (9 Kap 1§ Äktenskapsbalken). Huvudregeln vid bodelning är att all egendom som inte är enskild egendom ska vara giftorättsgods enligt 7 Kap 1§ ÄktB och därmed delas lika mellan makarna, 11 Kap 3§ ÄktB. Jag utgår från att efterlevande make (din väns bror) fick ärva allt från den förste avlidne efter dennes död med fri förfoganderätt, vilket är utgångspunkten vid arv (3 kap. 1 § ÄB). Det innebär att efterlevande make fritt fått förfoga över arvet med inte kunnat testamentera bort det. Vid efter efterlevande makes död har arvingar till den förste avlidne maken rätt att få ut en andel av efterlevande makes kvarlåtenskap som motsvarar andelen denne fick i arv av den först avlidna. Så ifall den först avlidne efter bodelningen fått ena halvan av deras gemensamma egendom (som sen gick i arv till efterlevande make) och efterlevande make fått andra halvan så innebär det att efterarvingarna till den först avlidne maken har rätt till hälften av din väns brors egendom (3 kap 2 § ÄB). Dock ifall boets värde överstiger värdet vid första avlidens frånfälle och det beror på efterlevande makes förvärvsarbete kan detta tillfalla efterlevande makes arvingar istället. Det krävs dock att det finns ett tydligt orsakssamband mellan förvärvsarbetet och det ökade värdet av boet (3 kap. 4§ ÄB). Bestämmelsen tillämpas restriktivt och det kan uppkomma bevissvårigheter. Bestämmelsen riktar sig även till förvärvsarbete och som huvudregeln ska den först avlidnes arvingar åtnjuta även värdeökningar om det är på grund av klokt förvaltad ekonomi, det framgår av den juridiska doktrinen. Så enligt min mening blir det således svårt att undanta värdepapperna. Man kan inte själv bestämma att något ska vara enskild egendom utan det ska göras i samförstånd med en part i t ex ett äktenskapsförord, ifall det görs i testamente ska det föreskrivas att det ska vara enskild egendom till mottagaren men i och med att det nu inte är styrkt att egendomen uteslutande tillhör efterlevande make, så skulle jag säga att det inte har någon verkan. Det va en generell förklaring på hur efterarv fungerar och jag hoppas du fått någon form av vägledning till din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Hur tar man reda på om man har ett registrerat äktenskapsförord?

2021-04-21 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |Jag undrar om jag har något äktenskapsförord registrerat?
Julia Persson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Hur tar man reda på om man har ett registrerat äktenskapsförord?Du undrar om du har ett äktenskapsförord registrerat. Det är tyvärr en fråga som jag inte kan svara på. Däremot kan du själv beställa uppgifter ur Skatteverkets äktenskapsregister. Tidigare skulle ett äktenskapsförord registreras hos tingsrätten, men sedan 1 oktober 2011 sker registreringen hos Skatteverket. Även om du misstänker att registreringen har skett hos en tingsrätt är det Skatteverket du ska vända dig till.På Skatteverkets hemsida finns det en beskrivning på hur du kan beställa uppgifter. Du kan exempelvis mejla, skriva brev eller ringa till Skatteverket på telefonnummer 010-574 93 00. Du kan därför vända dig till Skatteverket och begära ut uppgifter. Om det inte finns några uppgifter att hämta betyder det att det inte finns något registrerat äktenskapsförord. Hoppas du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att ställa en till!Vänligen,

hur kan man göra sina barn arvlösa?

2021-04-19 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej!Jag har två pojkar och vill göra en av de arvlös.Vad ska jag göra.
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den lag som aktualiseras i din fråga är Ärvdabalken. Jag kommer redogöra kort hur arv fungerar, och sedan hur man kan begränsa ett barns arvsrätt. Då jag inte vet så mycket om omständigheterna och förhållandena i din situation ska jag försöka ge ett brett men tydligt svar. Men det väldigt korta och yttersta svaret på din fråga är – det går inte att göra ett barn arvlöst.Huvudregeln i arvsrätten – hur ärver man?Utgångspunkten i arvsrätten är den så kallade legala arvsordningen, var barn (bröstarvingar) är den första arvsklassen som ärver efter en avliden (2 kap. 1§ ärvdabalken, ÄB). Detta innebär att när du går bort, är det dina barn som ärver dig i första hand, om de är i livet. Annars ärver deras barn, alltså dina barnbarn. Bröstarvingar delar då på hela din kvarlåtenskap, lika, om inget annat har avtalats om i testamente (kommer till detta nedan). Denna regel grundas på en gammal tanke om att föräldrar inte som utgångspunkt vill göra skillnad mellan sina barn. Varje barns andel i förälderns kvarlåtenskap kallas arvslott, och har du endast två barn så är varderas arvslott ½ av din kvarlåtenskap. Kan man göra ett barn arvlöst? - utgångspunktTrots denna utgångspunkt ovan, finns det sätt att begränsa barns arvslott, nämligen genom att skriva testamente. I testamentet får du ange hur du vill att din egendom och värdet av den ska fördelas när du går bort. Du kan där skriva att du inte vill att ditt ena barn ska ärva dig, och att allt ska gå till det andra barnet, eller till en organisation, eller granne. Men det finns en begränsning i denna möjlighet, då bröstarvingar har rätt till en del av sina föräldrars kvarlåtenskap. Denna del kallas laglotten, och utgör hälften av arvslotten (7 kap. 1§ ÄB). Så dina barn har vardera rätt till åtminstone ¼ var av din kvarlåtenskap. Resterande av din kvarlåtenskap kan du då fritt testamentera till vem du vill.Men om jag ska försöka vara tydlig, innebär detta inte att du har någon skyldighet att beakta båda dina barns laglott i ditt testamente, utan du kan skriva att ett barn inte ska få något alls. Barnens rätt till sin laglott är en rätt för barnen att jämka ditt testamente, inte en skyldighet för dig att inte göra dem arvlösa. Detta innebär att om barnen vill göra gällande sin laglott, måste de begära jämkning av testamentet senast sex månader efter det att man erhöll del av testamentet (7 kap. 3§ ÄB). Detta innebär dock att de kommer få ut sin laglott ur ditt arv, oavsett vad du skrivit i testamentet. Alltså blir det i praktiken så att du inte kan göra något av dina barn arvlösa. Men anledningen till att det ändå kan vara viktigt att skriva ett testamente är för det första (1) att om du inte skriver ett testamente kommer båda barnen dela på hälften av din kvarlåtenskap. Med ett testamente kan man som lägst fördela ¼ till barn A, och ¾ till barn B. För det andra (2) så krävs det, för att barn A i detta exempel, ska få ut någonting ur din kvarlåtenskap, att denne begär jämkning av testamentet, annars så gäller innehållet i testamentet så som du skrivit. Men om barnet begär jämkning, kommer denne få ut laglotten. Därför kallar jag det att du inte är skyldig att beakta barnets laglott i ditt testamente på det sätt att du skulle behöva ta höjd för barnens laglott, utan du kan skriva vad du vill. Men om barnet vill kan den begära ut sin laglott, men den måste göra sin rätt gällande för detta. I korta drag går det alltså inte att göra ett barn helt arvlöst genom testamente, men arvsrätten kan begränsas till ett minimum om ¼ av din egendom, OM barnet begär jämkning av testamentet. Andra sätt att begränsa arvsrätten?Det finns vissa andra sätt man kan begränsa arvsrätten indirekt på, men det beror lite på omständigheterna i ditt fall.Omfördela egendom?Ett sätt att kringgå dessa regler är genom att man omfördelar egendom på ett sätt att man inte äger något. Då finns det i praktiken ingenting för barnen att ärva. Detta är enklast om arvlåtaren, du, är gift, och skriver över egendom och tillgångar till din partner. Detta kan göras genom exempelvis gåvobrev, och när det gäller fastigheter krävs det ändring i lagfarten. Det krävs också att man skriver ett äktenskapsförord därefter, som gör varje parts egendom till enskild egendom, så att den undantas från bodelningen när någon av dem går bort. Det är dock riskabelt om ens partner ansöker om skilsmässa, då denne får allt. Men i praktiken blir resultatet så att barnen inte har något att ärva om du inte äger något. Problemet är då att båda barnen kommer behandlas lika, och ingen av dem kommer få något. Det har större effekt om ett barn är särkullbarn, alltså ett barn som inte är gemensamt. Då ärver den ingenting, medan det gemensamma barnet ärver efter den andra parten när den går bort.Gåvor under livstiden till barnet?Ett annat sätt som man kanske tänker sig att man kan använda för att minska sin egendom, är att ge det ena barnet gåvor undertiden man lever. Detta presumeras då vara ett förskott på arv (6 kap. 1§ ÄB). Det innebär att gåvans värde ska räknas in vid arvsskiftet. Men om man skriver ett gåvobrev kan man däri skriva att det inte ska anses vara ett förskott på arv. Detta är dock inte helt vattentätt, då det finns regler som begränsar denna möjlighet. Om du i din livstid ger bort egendom på ett sätt som innebär att du försöker ordna succession, alltså just försöker fördela förskott på arv genom gåvor, så ska dessa gåvor räknas med vid arvsskiftet till det barnets andel. Detta innebär att man ändå kommer jämna ut laglotterna genom att återta värdet av gåvorna och tillgodoräkna dem till barnet som fått dem vid beräkningen laglotterna (7 kap. 4§ ÄB). Detta kallas det förstärkta laglottsskyddet. Denna talan måste barnet väcka inom ett år från det att bouppteckningen avslutats. Om man inte gör det inom denna tid, förlorar man sin rätt. Värt att nämna är att man alltid kan försöka ge bort egendom i gåva, men viktigt är då att skriva gåvobrev och vara tydlig med att det inte ska utgöra förskott på arv. Det är inte så lätt att få igenom det förstärkta laglottsskyddet i praktiken i domstol.Att förlora arvsrättenSlutligen kan nämnas att det finns väldigt få omständigheter som föranleder att en person helt förlorar sin arvsrätt. Det gäller främst om barnet har dödat föräldern (15 kap. 1§ ÄB) eller tvingat eller lurat föräldern att skriva testamente (15 kap. 2§ ÄB). Till sist kan nämnas också att det finns vissa preskriptionstider för arvsrätten. Exempelvis har nämnts ovan att rätten att kräva ut sin laglott för barn är sex månader, och det förstärka laglottskyddet är ett år. Annars gällen en generell preskriptionstid om 10 år om man inte skrivit exempelvis testamente (16 kap. 4§ ÄB). Om arvingen inte gör sin rätt gällande inom denna tid, förlorar man den. En arvinge kan slutligen också avsäga sig sin arvsrätt helt och hållet, antingen genom att då inte göra sin rätt gällande enligt ovan, eller genom att skriftligen hos arvlåtaren godkänna testamentet (17 kap. 2§ ÄB). SammanfattningDet går alltså inte att göra ett barn helt arvlöst. Det är en gammal tradition som finns i rättsordningen som vilar på gamla principer om familjevärderingar och ekonomiska motiv. Men du kan begränsa arvsrätten. Det främsta sättet är genom att i testamente skriva att du inte vill att ett av barnen ska ärva dig. Då är det detta som gäller, men om barnet vill kräva ut sin laglott kan den göra det genom att begära jämkning av testamentet. Men om barnet inte gör det, så gäller testamentets innehåll. Därför är det ändå viktigt att du skriver ett testamente för att tydliggöra dina önskningar. Det finns en del andra mer invecklade sätt att kringgå dessa regler på, men det är inte vattentätt och en eventuell domstol kan komma att se igenom det. Det går inte heller på något enkelt sätt att undanhålla egendom från ett barn, till förmån för det andra barnet, då sådan egendom ska avräknas vid arvsskiftet. Reglerna är utformade för att man inte ska kunna göra barn arvlösa, men det kan vara en skillnad mellan att ha rätt och att få rätt i domstol. Att ge bort egendom och skriva gåvobrev om att det inte ska anses utgöra förskott på arv, är alltså också ett alternativ. Men märk att det förstärkta laglottsskyddet gäller, om barnet kan bevisa det och åberopar det i tid. Jag rekommenderar dig att skriva ett testamente för att begränsa arvet så mycket som möjligt med stöd i lagen. Vår jursitbyrå kan vara behjälplig med att upprätta ett testamente, eller andra handlingar om gåvor och vidare rådgivning. Du är välkommen att kontakta mig per e-post för en kostnadsfri offert och vidare kontakt med byrån. Jag nås för ändamålet på sara.pedersen@lawline.se. Då du beställt telefonuppföljning kommer jag att ringa dig i ärendet i morgon den 20 april, kl. 18.00. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Om den föreslagna tiden inte är lämplig är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post dessförinnan, så bokar vi in en annan tid.Vänligen,

Är hus giftorättsgods om man står som ensam ägare?

2021-04-22 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |Min syster och svåger har bott i samma hus sedan 1974 då de byggde det, Min svåger har blivit svårt sjuk och min syster oroar sig för ekonomin. De har skrivit över huset på henne och hon är ensam lagfaren ägare. Det finns 2 st särkullebarn på min svågers sida. Min syster påstår nu att huset är enbart hennes och inte kommer att ingå i giftorätt eller arvsrätt om han skulle dö. Måste man i sådant fall inte skriva äktenskapsförord på huset eller räcker det att hon står som lagfaren ägare. Kan man det efter så lång tid har gått? Är inte att undanhålla arv. Hoppas på svar.
Moa Lundqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad är giftorättsgods respektive enskild egendom?Makars egendom är giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom (7:1 ÄktB). Det enda sättet för makar att sinsemellan förordna vad som ska vara någons enskilda egendom är genom äktenskapsförord (7:2 1 p. ÄktB). Om makarna har skrivit i ett äktenskapsförord att huset är den ena makens enskilda egendom så har denne ensam rätt till det, annars ska huset ingå i det gemensamma giftorättsgodset. Den omständigheten att man står som ensam ägare har alltså ingen betydelse i det här fallet. Äktenskapsförord kan upprättas även under äktenskapet (7:3 ÄktB).Vem har arvsrätt?När en make avlider ska en bodelning göras vilket innebär att alla tillgångar läggs samman och sedan fördelas lika mellan makarna (9:1 ÄktB). Det är endast giftorättsgodset som ska ingå i bodelningen, inte makarnas enskilda egendom. När en make avlider är utgångspunkten att hela arvet tillfaller den efterlevande maken, men det finns ett undantag om det avlidne har särkullbarn. Särkullbarn har nämligen rätt att få ut sitt arv direkt (3:1 ÄrvB). Det är möjligt för särkullbarn att avstå från sitt arv till förmån för den efterlevande maken om de vill, de får då ut sitt arv när den efterlevande maken också har avlidit.SammanfattningFör att huset ska vara enskild egendom, och därmed inte ingå i den framtida bodelningen, måste ett äktenskapsförord upprättas som anger detta. Om huset inte är enskild egendom är det giftorättsgods och ska delas lika mellan makarna. När din svåger avlider kommer arvet att tillfalla hans barn, om de inte väljer att avstå från arvet till förmån för din syster. Om det istället är så att det finns ett äktenskapsförord som anger att huset är hennes enskilda egendom, så är det inte giftorättsgods och hans särkullbarn har därför ingen arvsrätt till det. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att kontakta våra jurister på Lawline!

Kan man kräva tillbaka pengar efter avslutat äktenskap?

2021-04-21 i Bodelning
FRÅGA |Min pojkväns exfru fick ett arv medans de var gifta som hon valde att till största delen använda till deras gemensamma räkningar. Nu när de är skilda så påstår hon att hon har rätt att få tillbaka de pengarna. De var inte en enskild egendom och de ingår inte i bodelningen så om jag fattar saken rätt så har hon då inte rätt att få tillbaka de pengarna (hon vill alltså att min pojkvän betalar dom till henne).
Madelen Henriksson |Hej! Tack för att du vände dig till Lawline med din fråga. För att kunna besvara din fråga kommer vi behöva använda oss av äktenskapsbalken (ÄktB). Där framgår det att vid en bodelning ska parternas giftorättsgods delas lika på hälften (9 kap. 1 § ÄktB). Det som inte ingår vid en bodelning är parternas enskilda egendom. Denna egendom kan ha gjorts enskild på olika sätt, exempelvis genom arv med villkor (7 kap. 2 § ÄktB). Bodelningen sker vidare med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dag få talan om äktenskapsskillnad väcktes, även kallad den kritiska tidpunkten (9 kap. 2 § ÄktB). Egendom som funnits innan talan om äktenskapsskillnad väcktes ska därför räknas med. Jag förstår det som att pengarna hon fick i arv inte innehöll något villkor om att det skulle vara enskild egendom. Mot bakgrund av det kan inte någon fråga om så kallad surrogation aktualiseras, innebärande att viss egendom ska träda istället för annan. Arvet som hon fick har därför ansetts utgöra deras gemensamma egendom. Din partners exfru kan därför inte i efterhand kräva tillbaka dessa pengar såvida de inte framgår i något avtal mellan dem, exempelvis i ett äktenskapsförord. Vänliga hälsningar,

Avkastning av enskild egendom samt nya insättningar på konto

2021-04-20 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |Har en fråga kring äktenskapsförord. Om det skrivs ett äktenskapsförord där bl.a fond och ISK konton ingår hos den ena partnern, vad händer med framtida insättningar och dess avkastning i dessa konton efter giftermål? Förblir de den ena partnerns enskilda egendom eller får den andra partnern något?
Janine Hindemark |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline!Eftersom din fråga rör äktenskapsförord och särskilt egendoms avkastning som har inkluderats i ett sådant avtal, blir äktenskapsbalken tillämplig.Det framgår att ni har upprättat ett äktenskapsförord, och ett sådant avtal kan ingås mellan er som makar (7 kap. 2 § 1 p. äktenskapsbalken). Innebörden är att den egendom som ingår i äktenskapsförordet inte ska utgöra giftorättsgods, och således hålls det utanför bodelningen (10:1 äktenskapsbalken motsatsvis). Frågan är dock vad lagen stadgar om sådan avkastning som härstammar från de fond- och ISK-konton som du beskriver, och även vad som gäller för framtida insättningar. Utgör ISK-kontot och fondens avkastning enskild egendom eller giftorättsgods?I lagen beskrivs det särskilt om utdelning och avkastning. Avkastning från enskild egendom ska anses utgöra giftorättsgods, vilket får som effekt att det ska inkluderas i en bodelning er emellan. Dock gäller denna huvudregel om inte annat anges i äktenskapsförordet (7 kap. 2 § 2 stycket äktenskapsbalken).Vad gäller om framtida insättningar sker?Ni har i ert äktenskapsförord klargjort att pengarna på ISK-kontot och i fonden ska utgöra enskild egendom, och detta ska därmed gälla när nya insättningar sker. Dock bör ni ha i åtanke att om den make som inte äger pengarna på ISK-kontot eller i fonden beslutar sig för att sätta in pengar i form av giftorättsgods på dessa konton och i fonden, kan en sammanblandning ske mellan giftorättsgods och enskild egendom som i värsta fall blir problematisk. Om detta sker upprepade gånger, kan det bli svårt att visa på vad som är enskild egendom och vad som har satts in som giftorättsgods. I vissa fall kan det till slut bli komplicerat att följa transaktionerna, och då kommer alla pengar som finns där att betraktas som giftorättsgods. Så länge detta inte sker ska det inte vara några undantag från ert äktenskapsförord som beskriver att pengarna ska utgöra enskild egendom.Hoppas att du fick svar på din fråga, och om mitt svar väcker ytterligare funderingar är du mer än välkommen att höra av dig till oss på Lawline igen.Med vänliga hälsningar,

Bodelning vid dödsfall

2021-04-19 i Make
FRÅGA |Hej!Min man och jag har varit gifta i trettio år. Vi har inga gemensamma barn, men min man har ett barn och jag har två barn sedan tidigare.Jag har alltid varit noga med mitt sparande, och har därför mycket mer pengar på mina konton. Vi har inte skrivit något äktenskapsförord.Vad händer med mitt sparkapital om min man avlider?
Maja Kristiansson-Gran |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du undrar vad som händer med dina sparpengar i det fall att din man skulle avlida under förutsättning att ni har barn på varsitt håll och inte har ett äktenskapsförord. Reglerna om äktenskap och bodelning finns i äktenskapsbalken (ÄktB). Reglerna om arv finns i ärvdabalken (ÄB). Som huvudregel ska en bodelning ske vid dödsfallOm din man skulle avlida så är huvudregeln att en bodelning ska förrättas innan arvet skulle delas ut (23 kap. 1 § andra stycket ÄB). Bodelningen ska ske enligt reglerna i äktenskapsbalken. Eftersom ni inte har äktenskapsförord så utgår jag från att all er egendom är giftorättsgods (för vad som utgör enskild egendom och giftorättsgods se 7 kap 1 § ÄktB och 7 kap. 2 § ÄktB). Om egendomen är enskild egendom så ska den inte ingå i bodelningen men däremot ska all giftorättsgods ingå i bodelningen (10 kap. 1 § ÄktB). Det innebär att om din man skulle avlida så skulle det ske en bodelning mellan dödsboet och dig själv (23 kap. 1 § andra stycket ÄB och 9 kap. 1 § ÄktB). Vad innebär en bodelning?En bodelning innebär att man delar lika på giftorättsgodset efter avräkning av eventuella skulder (11 kap. 3 § ÄktB). Dina besparingar skulle ingå i bodelningen eftersom det utgör giftorättsgods och inte enskild egendom. Den delen av giftorättsgodset som tillfaller dödsboet kommer sedan att utgöra kvarlåtenskapen från den avlidna maken. Eftersom ditt makes barn är ett särkullbarn och inte ert gemensamma barn skulle denne få rätt att ärva det som tillfaller dödsboet (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Speciella regler gäller dock vid dödsfall under äktenskapNär en make avlider under ett äktenskap kan den efterlevande maken dock välja att bodelning inte ska ske (12 kap. 2 § ÄktB). Det innebär att du skulle kunna välja att vardera part behåller sin egendom trots att den utgör gifträttsgods och någon bodelning skulle alltså inte ske.Sammanfattning:Enligt huvudregeln skulle all er egendom som utgör giftorättsgods (inklusive dina besparingar) delas mellan dödsboet och dig själv i händelsen av ett dödsfall. Den del som tillfaller dödsboet skulle sedan tillfalla din makes arvingar eller följa ett eventuellt testamente. Dock har en efterlevande make rätt att begära att bodelning inte ska ske efter ett dödsfall, då behåller dödsboet sin egendom och den efterlevande maken sin egendom utan att göra en bodelning. Om ni känner att ni vill reglera era egendomsförhållanden kan ni göra det genom ett äktenskapsförord. I ett äktenskapsförord kan ni bestämma om någon egendom ska utgöra enskild egendom och alltså inte ingå i en framtida bodelning (7 kap. 3 § ÄktB). Hoppas du fick svar på din fråga Med vänliga hälsningar