Utmätning av fastighet i äktenskap

2019-05-31 i Utmätning
FRÅGA |Hej!Jag köpte ett hus för ca 5 år sedan. Jag står ensam som ägare på lagfarten. Flyttade in med barn och sambo. Men nu till mitt huvudbry: min sambo är nu min fru och har stora skulder. Nu är det så att jag funderar på att sälja huset och köpa ett annat. Är det någon skillnad nu när jag är gift? Jag tänker på hennes skulder. Jag kommer fortfarande stå som ensam ägare och eventuell vinst från första huset använder jag till nästa hus. Och min fru har inte bidragit med pengar på något sätt. Är det något som kan förhindra ett nytt köp eller andra orosmoln? Med vänlig hälsning
AnnaSara Jarius |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Eftersom detta egentligen rör ett större förhållande än enbart den fasta egendomen så kommer jag lägga lite tid på att förklara sätt för dig att skydda din egendom när din maka har skulder. Lös egendomEnligt äktenskapsbalken (ÄktB) 1 kap. 3 § svarar varje make för sin egendom och sina skulder. Det är huvudregeln. Däremot finns några undantag i form av presumtionsregler i utsökningsbalken (UB) 4 kap. 19 § som säger att den som är skyldig pengar antas vara ägare till den lösa egendom som finns i det gemensamma hemmet om det inte kan göras sannolikt, alltså att man tydligt kan visa, att egendomen tillhör den andra maken. Detta gäller oavsett om man är sambo eller gifta. Därför kan det vara en tanke för er att t ex genomföra en bodelning under äktenskapet enligt ÄktB 9 kap. 1 § 2 st. som registreras hos skatteverket som enbart är ägnad att klargöra ägandeförhållandet till egendom som kan utmätas för din makas räkning. Det finns även ännu ett sätt att skydda dig och det är att skriva ett äktenskapsförord så att de egendomar du vill skydda blir din enskilda enligt ÄktB 7 kap. 2-3 §§. Det ska dock nämnas att när det gäller utmätning av t ex lön så kan din ekonomi komma att påverkas eftersom beloppet som hushållet ska klara sig på innefattar även din inkomst vilket skulle kunna göra att mer av din makas lön utmäts eftersom din inkomst täcker hushållets basala behov. Fast egendomNär det gäller ditt framtida husköp så beror det lite på hur du vill lägga upp det. Om det enda syftet du har är att skydda din fasta egendom gentemot de skulder din fru har så räcker det med att du ensam står på lagfarten enligt UB 4 kap. 24 §. Fastigheten kan nämligen även utmätas om ni båda står som ägare med stöd av UB 8 kap 8 §, dock utmäts då hennes andel i huset medan du vid en exekutiv auktion skulle få tillbaka din andel i pengar. Skulle du dock vilja skydda dig vid händelse av en eventuell skilsmässa så har du även här samma möjlighet som i ovan nämnda förutsättning med den lösa egendomen, alltså genom att göra huset till din enskilda egendom. Huset tas då inte med i en eventuell bodelning vid en skilsmässa. Sammanfattningsvis kan då sägas att som regel kommer ett nytt husköp inte innebära några problem för dig i relation till din hustrus skulder, så länge du klargör din äganderätt och kanske framför allt, separerar hennes. Om du skulle behöva hjälp att utforma ditt äktenskapsförord och enskilda egendom går det bra att boka tid hos våra rådgivare på www.lawline.se/bokaHoppas du fått svar på din fråga och lycka till!

Avslag på ansökan om skuldsanering med hänsyn till partnerns tillgångar. Hur kommer det sig och hur görs egentligen den bedömningen?

2019-04-19 i Skuldsanering
FRÅGA |Hej,Min make (sedan 1 år tillbaka) är svår skuldsatt sedan 90-talet och har ansökt om skuldsanering. Han har haft löneutmätning under flera år. Nu fick han avslag med motiveringen:"Med hänsyn till din partners tillgångar bedömer vi att du har en sådan levnadsstandard att det skulle framstå som stötande att bevilja skuldsanering för digVi har gjort en helhetsbedömning av din situation men det väger inte upp ovanstående omständighet. Vi bedömer därför att i dagsläget inte är skäligt att bevilja skuldsanering för dig. Vi avslår därför din ansökan."Är det verkligen juridiskt rätt anledning för avslag? Vi trodde att var och en har ansvar för sina skulder. Vi har dessutom ett äktenskapsförord där mina tillgångar är enskild egendom. Jag har även bättre ekonomi. Vi vet att vi kan överklaga. Hur gör vi det på bästa sätt?Med vänlig hälsning,
|Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer att dela upp mitt svar i olika rubriker som var för sig behandlar delar av din fråga. De regelverk som aktualiseras i din fråga är främst äktenskapsbalken (ÄktB) och skuldsaneringslagen (SL).Betydelsen av äktenskapDet stämmer att varje make råder över sin egendom och svarar för sina egna skulder (1:3 ÄktB). Det som gör att ert äktenskap trots detta inverkar på bedömningen är att en helhetsbedömning görs. Där vägdes antagligen in att makar, även om de svarar för sina egna skulder och bestämmer över sin egen egendom, har ett underhållsansvar gentemot varandra (6:1-2 ÄktB). Detta innebär att det vid bedömningen av din makes levnadsstandard sannolikt vägts in att du har underhållsskyldighet gentemot honom, samt att du har tillräckliga tillgångar för det.Är det en korrekt anledning för avslag?Vid bedömningen av huruvida skuldsanering ska beviljas ska först och främst så kallad kvalificerad insolvens föreligga. Med detta menas att gäldenären inte rätteligen kan betala sina skulder i tid och att denna oförmåga med hänsyn till samtliga omständigheter kan antas bestå under överskådlig tid (7 § SL). Det är utifrån din beskrivning uppenbart att din make är på obestånd, och alltså inte kan betala sina skulder i tid. Antagligen kan detta också antas bestå en längre tid med hänsyn till storleken på skulderna.När det klarlagts att kvalificerad insolvens föreligger går man vidare till att enligt 9 § SL göra en helhetsbedömning utifrån gäldenärens personliga och ekonomiska förhållanden. Detta gör man för att komma fram till om det är "skäligt" att skuldsanering beviljas, med hänsyn till alla relevanta omständigheter.Det är i denna helhetsbedömning som det vägts in att du har tillgångar. Som jag förstår det, utifrån det korta citat du medskickat, fanns det flera omständigheter som talade för att din make skulle beviljas skuldsanering. Dock så verkar hans levnadsstandard ha vägt för tungt i bedömningen och gjort att skuldsanering trots allt inte beviljats. Det är osäkert om dina tillgångar hade kunnat vägas in på detta sätt om ni endast var sambor. Sambor har nämligen ingen underhållsskyldighet gentemot varandra. Dock hade det möjligtvis kunnat vägas in lite grann om du de facto ändå bidrar till hans levnadsstandard.Nu har jag alltså kortfattat gått igenom den bedömning som görs och gjorts i detta fall. Nästa fråga är då om ni bör överklaga och hur detta görs på bästa sätt?ÖverklaganHur ni överklagar förmodar jag att ni fått bra instruktioner om i slutet av beslutet. Det är bara att följa dessa vid ett eventuellt överklagande.Hur ni ska argumentera i en eventuell överklagan är dock svårt att svara på. Jag har kortfattat förklarat hur bedömningen går till och varför det i ert fall bedömts på detta sättet. De möjligheter ni kan ha att få beslutet ändrat vid en överklagan är framför allt om någon omständighet av betydelse utelämnats från bedömningen, eller om din makes situation utgör ett gränsfall och att högre instans kan komma till ett annat beslut. Det är därför i princip omöjligt för mig att säga något om huruvida ni kan ha någon framgång vid ett överklagande i just denna situation.Med det sagt tycker jag att ni bör testa att överklaga. Ni bör då återigen trycka på de saker som talar för att skuldsanering bör beviljas. Så som att skulderna bestått mycket länge (minst 20 år?), att din make gjort allt i sin makt eller i varje fall ansträngt sig mycket för att betala tillbaka skulderna, att utsikterna för att någonsin bli skuldfri utan skuldsanering är små eller obefintliga, att han vid handläggningen av ansökan om skuldsanering varit behjälplig, samt alla andra relevanta omständigheter ni kan komma på.Jag hoppas att du i varje fall fått lite klarhet i hur bedömningen görs och gjorts i ert fall. Tyvärr har jag inte kunnat svara närmare på hur ni ska vinna framgång, eftersom det är en helhetsbedömning som görs i varje enskilt fall. Om du ha några följdfrågor angående mitt svar kan du maila mig på Joel.Herrault@Lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Ekonomiskt drabbad pga makes borgensåtagande?

2019-01-28 i Utmätning
FRÅGA |Min man har skrivit på ett borgensavtal på 2 milj ihop med 2 andra personer åt ett bolag. Ett bolag där min man äger 10%. Min fråga är. Om allt går åt skogen kan jag bli drabbad ekonomiskt av detta? Min man och jag äger ett hus 50% var. Vi har ett äktenskapsförord om att det vi äger äger vi enskilt även det vi ärver i framtiden. Vi har även ett äktenskapsförord när det gäller ägandet i detta bolag. Kan jag drabbas ekonomiskt ?
|Hej!Tack för att du vänder dig till lawline med din fråga! Jag tolkar det som att du undrar om du kan bli ekonomiskt ansvarig pga din mans borgensåtagande. Till att börja med kan konstateras att du och din man äger era egna skulder 1kap 3 § ÄktB. Det innebär att du inte kan bli ekonomiskt ansvarig men det innebär inte att du inte kan bli ekonomiskt påverkad, särskilt som ni har äger hus tillsammans, om din man blir betalningsskyldig i enlighet med borgensåtagandet. Hur du kan drabbas ekonomiskt och vad du kan göra för att skydda dina intressenEftersom du inte blir personligt ansvarig uppstår problem först om och kronofogden beslutar om utmätning och det sker endast om din man inte betalar enligt med borgensåtagandet. Enligt 4 kap 19 § UB antas lös egendom i din och din mans besittning tillhöra honom (i egenskap av gäldenär) om det inte görs sannolikt att den är samägd eller visas att den tillhör dig. Det är vanligtvis enkelt att visa att egendom i det gemensamma hemmet är samägd men det kan vara svårt att visa att den endast tillhör dig. Därför skulle jag rekommendera att, om du är orolig, dokumenterar dyrare köp. Det hjälper förstås att ni har äktenskapsförord om att all egendom ska vara enskild men du kommer fortfarande behöva styrka att lös egendom i det gemensamma hemmet tillhör dig ensamt, det kan du göra genom att visa upp t ex ett kvitto eller köpekontrakt i ditt namn. Hälftenägd bostadJag utgår ifrån att du med hus menar en fastighet (annars gäller vad som sagts om lös egendom) Enligt 4 kap 24 § UB kan fast egendom utmätas endast om det framgår att den tillhör gäldenären. Det råder en presumtion om att den som har lagfart är ägare dvs om du och din man tillsammans har lagfart presumeras ni tillsammans vara ägare. Utmätning av samägd egendomAtt en egendom är samägd betyder inte att den inte kan utmätas och säljas. Detta framgår av 8 kap 8 § UB (indragningsregeln) och gäller både avseende lös och fast egendom. Skulle huset utmätas och säljas trots att du äger hälften, skulle du såklart få del i försäljningen dvs du skulle kompenseras ekonomiskt men det är viktigt att tänka på att det faktum att ni är samägare inte hindrar utmätning.

Reglera skuld i ett samboförhållande

2018-11-26 i Fordringar
FRÅGA |Hej. Jag och min sambo har köpt ett gemensamt hus där vi står som 50/50 på lån och ägandet. Vi har dock renoverat den del, där min sambo haft möjlighet att lägga in mer pengar i renoveringen än mig. Planen är att jag, som har en mer stabil månadsinkomst, ska "betala av" genom att själv betala lån, mat odyl. En tid framåt. Vi har dock tänkt att skriva ett skuldbrev för att trygga upp. Jag har läst att man måste ha skrivit ett samboavtal för att kunna skriva skuldbrev. Stämmer det?I så fall, eftersom jag varje månad kommer att betala av ca 10 000 av skulden, kan vi gemensamt skriva ett eget samboavtal/skuldbrev med våra signaturer samt 2 vittnen för att slippa springa till en jurist tätt och reglera skulden? Skulle detta kontakt gälla, om vi flyttar isär?
Henrik Österström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!SamboavtalMed samboavtal antar jag att du åsyftar bestämmelsen i 9 § sambolagen som har samma syfte som ett äktenskapsförord fast för samboförhållanden. Genom ett samboavtal kan ni komma överens om fördelningen av eran egendom vid en eventuell bodelning. Det kan t.ex. gälla att helt undanta all eller viss egendom från bodelningen. Eftersom din fråga handlar om att reglera ett lån förefaller det mer lämpligt att utfärda ett skuldebrev.SkuldebrevDet finns två typer av skuldebrev, löpande och enkla skuldebrev (se 2 kap. 11 § respektive 3 kap. 26 § skuldebrevslagen (SkbrL)). Ett löpande skuldebrev utgör ett värdepapper som måste kunna uppvisas för att ha rätt att kräva betalt (2 kap. 13 § SkbrL). Reglerna kring löpande skuldebrev är utformade för att de enkelt ska kunna överlåtas och med ett omfattade skydd mot invändningar från den som utfärdat det löpande skuldebrevet (se exempelvis 2 kap. 15 § SkbrL). Vid avbetalningar bör detta antecknas på skuldebrevet, och vid full betalning bör det också antecknas och därefter har du rätt att kräva tillbaka skuldebrevet (2 kap. 21 § SkbrL).Ett enkelt skuldebrev å andra sidan utgör inget värdepapper i sig, utan får störst praktiskt betydelse såsom ett bevismedel för föreliggande fordran. Den som utfärdat ett enkelt skuldebrev har rätt att göra samma invändning mot någon övertagit skuldebrevet som mot den som det ställdes till (3 kap. 27 § SkbrL).FormkravEtt löpande skuldebrev kan utfärdas genom att ställas till antingen innehavaren, till viss man eller order eller utan att ange till vem betalning ska ske (2 kap. 11 § SkbrL).Ett enkelt skuldebrev kan utfärdas genom att ange en viss person som mottagare (3 kap. 26 § SkbrL).Gemensamt för skuldebrev är att de ska utgöra en ensidig förpliktelse i form av en penningfordran, det vill säga att det inte får förekomma några motkrav för rätten att kräva in fordran. Vidare bör skuldebrevet åtminstone undertecknas av den som utfärdar det (1 kap. 1 § SkbrL). I övrigt skadar det inte att ni båda undertecknar skuldebrevet samt anger ort och datum.Det kan det vara av intresse att ange ett visst förfallodatum eller avbetalningsplan i skuldebrevet för om inget förfallodatum anges kan hela fordran krävas in när som helst (1 kap. 5 § SkbrL). SammanfattningSamboavtal används för att reglera egendomsförhållanden vid bodelning och är således inte den lösning ni söker. Skuldförhållandet regleras lämpligare genom ett skuldebrev, antingen genom ett löpande eller enkelt. Vilket som är att föredra är upp till er. Ett löpande skuldebrev är främst av intresse för den som erhåller det eftersom det är lättare att sälja vidare.Hoppas mitt svar varit behjälpligt och lycka till!Med vänliga hälsningar

Behöver man en jurist för att skriva ett enkelt skuldebrev?

2019-04-29 i Skuld
FRÅGA |Hej,Vi köpte en bostadsrätt tillsammans förr året där jag har gått in med mer kontantinsats men vi äger halva lgh var. Vi tänker skriva ett skuldebrev. Måste man gå till en jurist för att göra det? Nu ska vi gifta oss. Vi har ett gemensamt barn. Är det något mer avtal vi kan behöva?
Sofia Edvardsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!SkuldebrevVad gäller skuldebrevet är det oftast inga problem att skriva det själv. Det finns dock vissa saker man behöver tänka på när man utformar ett skuldebrev och jag kommer att gå igenom dessa i mitt svar. De regler man behöver ta hänsyn till gällande skuldebrev finns i skuldebrevslagen, SkbrL (här). För det första finns det inga allmänna formkrav för hur ett skuldebrev ska vara utformat. Ni kan alltså själva välja hur skuldebrevet ska vara skrivet och vilka villkor ni vill ha med. Det kan dock vara bra att känna till att det finns olika typer av skuldebrev, men jag skulle rekommendera er att skriva ett enkelt skuldebrev som är det vanligaste skuldebrevet mellan privatpersoner. Regler om enkla skuldebrev finns i 3 kap SkbrL (här). Enkla skuldebrev är en form av skuldebrev som är ställt till en viss person, vilket i ditt fall är din sambo. Enkla skuldebrev är inte avsedda att överlåtas, men möjligheten finns om det skulle vara nödvändigt. Det ska framgå av skuldebrevet att din sambo är skyldig dig pengar i en viss summa och eventuellt andra villkor som ni kommer överens om (t.ex. ränta eller återbetalningstid). Sedan rekommenderar jag er att datera skuldebrevet och att ni båda undertecknar dokumentet. ÄktenskapsförordDu skriver även i din fråga att ni ska gifta er och undrar om det är några fler avtal ni ska skriva på grund av detta. När ett äktenskap upplöses fördelas makarnas egendom enligt äktenskapsbalken, ÄktB (här). Det innebär att ni delar lika på allt giftorättsgods, och giftorättsgodset är all egendom som inte är enskild egendom, 7 kap 1 § ÄktB (här). Vad som är enskild egendom framgår av 7 kap 2 § ÄktB (här). Vill ni inte att en eventuell bodelning ska bestämmas enligt äktenskapsbalken kan ni välja att skriva ett äktenskapsförord där ni bestämmer vem som har rätt till vad vid en eventuell skilsmässa. Väljer ni att skriva ett äktenskapsförord ska detta registreras hos Skatteverket för att vara giltigt, 7 kap 3 § andra stycket ÄktB (här). Vänligen,

Presumtion vid utmätning av egendom

2019-02-26 i Utmätning
FRÅGA |Hej!Jag undrar vad som krävs för att man sak kunna bevisa att att egendomen tillhör mig när kronofogden gör en utmätning hos min sambo. Behövs det bara ett kvitto eller liknande?Förklara gärna med paragrafer och kapitel från utsökningsbalken.
Linda La |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline.Som du nämner är utsökningsbalken tillämplig vid utmätning (1 kap. 1 § utsökningsbalken).Vid utmätning är utgångspunkten att gäldenärens egendom får tas i anspråk för borgenärernas fordringar, d.v.s. din egendom får utmätas för att betala av dina skulder. Eftersom det i praktiken är mycket svårt för kronofogdemyndigheten att utreda vilka tillgångar som ägs av dig, presumeras du vara ägare till saker som du har i din besittning, d.v.s. saker som du har hos dig och/eller som du har tillgång till (4 kap. 18-19 §§ utsökningsbalken).För att bryta denna presumtion måste det framgå att egendomen tillhör din sambo, alternativt måste du göra det sannolikt att ni äger sakerna gemensamt. Du ska styrka detta genom t.ex. kvitto, faktura, kontoutdrag m.m. Du kan också hänvisa till äktenskapsförord, testamente eller liknande. Notera att alla former av bevisning är till fördel för dig eftersom dessa inte bedöms var för sig – det görs en helhetsbedömning utifrån samtliga omständigheter.Med vänlig hälsning,

Lånet har tagits tillsammans men bara den ene av oss står på skuldebrevet, vem ska betala skulden?

2018-12-05 i Fordringar
FRÅGA |Om det upprättats ett skuldebrev på lån som tagits tillsammans och lånen står på gäldenären och man skiljs (äktenskapsförord finns). Om svaranden inte betalar skulden som står nämnt i skuldebrevet har denne då gjort sig skyldig till avtalsbrott? Har han skyldighet att betala skulden?
Pontus Schenkel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I de fall man i talar om betalningsskyldighet så betecknas den som är skyldig att betala pengar till någon gäldenär och den som har rätt att kräva pengar för borgenär. Jag har i det följande utgått från att ni i äktenskapsförordet avtalat om att denna skuld inte ska ingå i bodelning.Huvudregeln i de fall flera personer tillsammans ålagt sig att betala en summa pengar genom exempelvis avtal, är att betalningsansvaret är solidariskt. Detta innebär att var och en av gäldenärerna har skyldighet att betala hela den avtalade summan till borgenären (2 § 1 st. skuldebrevslagen och 10 kap. 11 § handelsbalken). Detta gäller oavsett hur gäldenärerna mellan sig kommit överens om fördelningen av betalningsansvaret. Borgenären kan alltså välja att vända sig till vem som helst av gäldenärerna och begära hela sin fordran. Men har borgenären väl fått betalt av någon av gäldenärerna så kan denne inte vända sig till en annan gäldenär och kräva ut samma summa en gång till, utan när borgenären väl fått den avtalade summan så kan inte borgenären kräva mer. Det är möjligt för parterna att avtala bort det solidariska ansvaret och istället komma överens om att så kallad delad ansvarighet skall gälla. Denna överenskommelse måste ske i förhållande till borgenären vid avtalets ingående för att vara gällande. Det är inte tillräckligt att gäldenärerna inbördes har kommit överens om en fördelning av ansvaret.Det som framgår av skuldebrevet är sålunda att stor betydelse. Står ni båda på lånet ansvarar ni solidariskt, förutsatt att ni inte avtalat om delad ansvarighet tillsammans med borgenären. Står enbart den ena gäldenären på lånet, får denne svårt att bevisa att båda ska svara solidariskt för skulden. Denne ska i sådana fall betala skulden. I annat fall begås avtalsbrott.Har du några fler frågor, eller vill du komma i kontakt med någon av våra jurister, är du varmt välkommen att återkomma!

Hur går jag tillväga för att få fullbetalt av min före detta man?

2018-10-25 i Fordringar
FRÅGA |Hej2011 skildes jag o min man. Något år senare köpte jag en bostadsrätt o fick då en summa pengar enl äktenskapsförordet av honom.Dock inte hela summan o det som kvarstår skulle jag vilja få honom att betala ut så vi inte har några ekonomiska tvister längre.Hur går jag till väga då? Har påtalat det flera gånger för honom men han vägrar betala ut det sista han är skyldig mej.Är detta nåt ni kan hjälpa mej med??
Jesper Kröger |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Finns främst två olika vägar:För att kunna få ut de pengar som du har rätt till kan du vända dig till Kronofogdemyndigheten och ansöka om att de utfärdar ett betalningsföreläggande. Tillämplig lag i ditt fall blir lag (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning (LBH). För att få beslut om ett betalningsföreläggande krävs att du ansöker skriftligen och grund till varför du ska få pengar samt uppger belopp, förfallodatum och den ränta som begärs, detta enligt 9–11 §§ LBH. Ansökan kostar 300 kr. Du kan även få ersättning för de kostnader som du haft genom ansökan enligt 17 § LBH. De kostnader du kan få ersättning för är 380 kr, se 48 § första stycket LBH. Underskrift av dig krävs enligt 19 § LBH på din ansökan. Efter du har ansökt kommer din före detta man få svara på ditt krav. Då finns möjliga utfall, antingen betalar han dig. Eller så svarar han inte och då meddelar Kronofogdemyndigheten ett utslag och går då vidare till verkställighet vilket innebär att de börjar driva in skulden. Kostnad tillkommer på 600 kr. Utmätning sker genom 3 kap. 1 § 8 p. utsökningsbalken (UB) och sker genom sakutmätning 4 kap 1 § UB som är ex pengar på banken eller löneutmätning 7 kap. UB.Eller han bestrider din ansökan, enligt 31 § LBH. Om han skulle bestrida ditt yrkande om betalning får du välja att antingen strunta i det eller ta målet vidare till tingsrätten, 34 § LBH. Kostnad för detta är mellan 600–2500 kr beroende på storleken på skulden.Alternativet till detta är att väcka en talan om fullgörelse i tingsrätten enligt 13 kap 1 § 2 p. rättegångsbalken (RB). Du skickar då in en stämningsansökan om att din före detta man ska betala det belopp som är kvar. Detta blir dock en dyrare process än en ansökan om betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten.Hoppas du fick svar på din fråga!