Ärver efterlevande make även enskild egendom?

2021-08-07 i Make
FRÅGA |En fråga om enskild egendom och arvsrättPåstående:"Makens arvsrätt påverkas inte av om viss egendom är enskild egendom. Vill man inte att den efterlevande maken ska ärva den enskilda egendomen måste man upprätta ett testamente."Är detta korrekt? Kommer då den efterlevande maken (ej ägare till enskild egendom) att ärva den enskilda egendomen med full förfogade rätt?
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Ja, det citerade påståendet är korrekt. Makes arvsrätt omfattar såväl så kallad giftorättsgods som enskild egendom (3 kap 1 § Ärvdabalken). Efterlevande make ärver dock endast med fri förfoganderätt och inte full äganderätt. Det innebär alltså att efterlevande maken får spendera arvet i stort sett som denne själv önskar. Dock får egendomen inte testamenteras bort av den efterlevande maken.Hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Ska man betala skatt i Sverige vid försäljning av fastighet belägen utomlands?

2021-08-07 i Inkomstskatt
FRÅGA |Hej, Jag undrar vad som gäller rent skattemässigt vid arv av fastighet i utlandet. Det är så att jag och mina syskon har en fastighet i Marocko som vi fått i arv av vår avlidna far. Vad gäller om vi säljer fastigheten och för över försäljningsvärdet till Sverige? Ungefär hur mycket behöver man då betala i skatt? Vi är födda och uppvuxna i Sverige, samt är svenska medborgare. Stort tack på förhand.
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.För att besvara din fråga kommer vi kika i inkomstskattelagen (IL). Obegränsat eller begränsat skattskyldigHuruvida du behöver betala skatt eller inte för intäkterna med anledning av försäljningen av fastigheten som är belägen utomlands är det avgörande om du är så kallat obegränsat eller begränsat skattskyldig.Att vara obegränsat skattskyldig innebär att du betalar skatt för samtliga inkomster, oavsett om de härrör från Sverige eller från utlandet (3 kap 8 § IL). Är du istället begränsat skattskyldig är du endast skyldig att betala skatt för vissa i lagen uppräknade inkomster (3 kap 18-21 § IL).Obegränsat skattskyldig är du om du antingen är bosatt i Sverige, stadigvarande vistas i Sverige eller om du har väsentlig anknytning till Sverige och också har varit bosatt i Sverige tidigare (3 kap 3 § IL). Utifrån din fråga verkar du vara bosatt i Sverige och är därmed skyldig att betala skatt för samtliga inkomster du får, dvs även för intäkten ni erhåller vid försäljningen av fastigheten i Marocko.Hur mycket skatt ska ni betala?Kapitalvinsten ni gör vid försäljningen ska dock kvoteras till 22/30 (45 kap 33 § IL). Det innebär att du alltså endast behöver ta upp 22/30 x försäljningsintäkten. Denna kvoterade kapitalvinst ska sedan tas upp i inkomst av kapital vilken har en proportionell skattesats om 30%. Det ger en effektiv skattesats om 22 % (22/30 x 30 %). Hoppas du har fått svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Vad gäller om ena delägaren vill sälja fastigheten, men inte den andra delägaren?

2021-07-11 i Alla Frågor
FRÅGA |Min sambo och jag äger 1 fastighet, hälften var, en av oss vill sälja den andra inte, vad gäller?
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.För att besvara din fråga ska vi kika i samäganderättslagen (SamägL). Det ska noteras att lagen är sk dispositiv, vilket innebär att om ni har avtalat om någonting som avviker från lagens bestämmelser så gäller avtalet före lagen (1 § SamägL). Jag utgår dock ifrån att ni inte har skrivit något annat avtal och att samäganderättslagens bestämmelser därför blir tillämpliga. Eftersom ni tillsammans äger fastigheten är ni båda delägare. Som utgångspunkt gäller att varje förfogande och förvaltning med den samägda fastigheten i sin helhet kräver samtycke från samtliga delägare (2 § SamägL). Med förfoga avses bland annat försäljning. Samtycke från den andra delägaren krävs alltså om fastigheten i sin helhet ska säljas. Varje delägare har dock rätt att förfoga över sin andel i den samägda egendomen. Som delägare har man alltså rätt att sälja sin andel utan att den andra delägaren behöver samtycka till det. En delägare har också möjlighet att hos domstol ansöka om att fastigheten ska säljas på en offentlig auktion (6 § SamägL). Delägare som motsätter sig en försäljning kan begära anstånd med en sådan försäljning men då krävs synnerliga skäl, vilket är en väldigt hög tröskel och svår att få igenom.Som svar på din fråga gäller alltså som utgångspunkt att ni båda måste vara överens om en försäljning, men att det finns en möjlighet för ena delägaren att genom ansökan hos domstol få till en försäljning på en offentlig auktion.Hoppas du har fått svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Ska jag registrera en gåva om en fastighet hos Skatteverket?

2021-07-11 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej,Jag ska ge bort en fastighet till min dotter.Det finns inga lån på fastigheten och jag äger 100%Jag vet att det finns formkrav och att det ska undertecknas av oss och även bevittnas.Men sen till min fråga, detta gåvobrev ska då tillsammans med ansökan om ändrade ägarförhållanden skickas till skattemyndigheten inom 3 månader eller hur?Men att Lagfart ska sökas hos Lantmäteriet? Jag trodde skattemyndigheten ordnade det men jag har kanske missat nåt där?
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Gåvolagen innehåller bestämmelser om gåvor. När en fastighet överlåts genom gåva ska gåvotagaren söka lagfart och inskrivning hos Lantmäteriet för att gåvan ska vara giltig. Ett gåvobrev ska alltså inte registreras hos Skatteverket. Skatteverket kan nämligen bara registrera gåvor mellan makar, vilket det ju inte är fråga om i ditt fall. Det är dessutom hos Lantmäteriet som din dotter ska ansöka om lagfart för att registrera att hon är ägare till fastigheten.Hoppas du har fått svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Har vi rätt till uppskov?

2021-08-07 i Inkomstskatt
FRÅGA |Vi har sålt vårt hus som är ett åretruntboende.Vi har bott där i två år under Corona men inte varit skrivna där och säljer nu och vill veta om vi har rätt till att ljuta upp vår vinstskatt när vi köpt en dyrare lägenhet?
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Reglerna som styr beskattningen och uppskovsbeloppet finns i inkomstskattelagen (IL).För att få slutligt uppskov med beskattningen när du säljer din bostad med vinst måste fyra förutsättningar vara uppfyllda (47 kap 2-5 § IL). 1. Att du säljer en privatbostad i Sverige eller övriga EES-området (ursprungsbostad). En privatbostad är ett småhus, tex. en villa eller ett radhus, en ägarlägenhet eller en bostadsrätt där du och dina närstående har använt mer än hälften av ytan till permanentboende.2. Att den privatbostad som du säljer har varit din permanentbostad, dvs att du varit bosatt där minst ett år eller om du varit bosatt där minst tre av de fem senaste åren. Undantag finns om du tvingas sälja tex. genom expropriation.3. Du köper en ny bostad i Sverige eller övriga EES-området. Den nya bostaden ska vara ett småhus, en ägarlägenhet, en tomt där det uppförs småhus/ägarlägenhet eller en bostadsrätt.4.Du flyttar in i den nya bostaden senast den 2 maj andra året efter försäljningen av ursprungsbostadenUtifrån din fråga verkar samtliga krav uppfyllda för att ni ska beviljas uppskov.Beloppsgräns Det ska också noteras att det finns en beloppsgräns som innebär att uppskovsbeloppet inte får understiga 50 000 kronor (47 kap 6 § IL). UppskovsbeloppNär ni köper en dyrare bostad motsvarar uppskovsbeloppet kapitalvinsten (ökad med eventuellt tidigare uppskovsbelopp) (47 kap 7 § IL). I frågan står inget om att ni har tidigare uppskovsbelopp. Ert uppskovsbelopp blir då kapitalvinsten i sin helhet. Hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Överklaga kammarrättens beslut till Högsta förvaltningsdomstolen

2021-08-07 i Domstol
FRÅGA |Hej! Försäkringskassan ställde på mig återkrav på min sjukersättning och bostadstillägg !överklagat beslut till kammarrätten som avslog min ansökan om prövningstillstånd :jag vilk nu överklaga det till Högsta förvaltnings domstolen . Frågan är : Vad jag ska skriva nu för att försöka få prövningstillstånd ? Annars det blir avslag på nytt !
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Frågor gällande mål i förvaltningsrätt, kammarrätt och Högsta förvaltningsdomstolen regleras i förvaltningsprocesslagen (FPL). Vi ska alltså kika i denna lag för att utreda din fråga.Överklaga till Högsta förvaltningsdomstolenEftersom kammarrätten inte har beviljat prövningstillstånd så finns det en möjlighet för dig att överklaga kammarrättens beslut till Högsta förvaltningsdomstolen (35 § FPL). För att få sitt mål prövat i Högsta förvaltningsdomstolen krävs att:Det är av vikt för ledningen av rättstillämpningen att överklagandet prövas av Högsta förvaltningsdomstolen. Det innebär typiskt sett att det ska röra sig om ett mål som berör en rättsfråga som i dagsläget kanske saknar tydligt rättsläge. Högsta förvaltningsdomstolens domar är så kallat prejudicerande, dvs blir vägledande i liknande fall framöver. Ditt mål kan alltså prövas i Högsta förvaltningsdomstolen om det avser ett oklart rättsläge och du bör då beskriva hur du anser att det är ett oklart rättsläge och varför det finns en möjlighet för Högsta förvaltningsdomstolen att "skapa rätt" genom att pröva just ditt fall.EllerAtt det finns synnerliga skäl till en sådan prövning. Det kan t.ex. handla om att det finns grund för resning eller att målets utgång i kammarrätten uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag (36 § FPL).Huruvida det föreligger skäl för prövning i just ditt fall vet jag tyvärr inte mot bakgrund av omständigheterna i din fråga.RådMitt råd till dig är därmed att fundera över om du har ett mål som kan intressera Högsta förvaltningsdomstolen och då skriva en motivering för hur och varför det är så enligt dig. Varför har Högsta förvaltningsdomstolen möjlighet att förtydliga ett rättsläge som är oklart med just ditt fall? Alternativt att du formulerar hur kammarrättens beslut uppenbarligen har varit ett grovt förbiseende om du anser att det rör sig om något sådant. Det är tyvärr väldigt få fall som kommer upp till Högsta förvaltningsdomstolen och det är därmed ganska svårt att få sitt fall prövat där.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Lycka till!Med vänliga hälsningar,

Har jag rätt till extra ersättning när jag blir beordrad att jobba utöver ordinarie arbetstid?

2021-07-11 i OB-ersättning och övertid
FRÅGA |Om jag jobbar t.ex 75 % och blir inbeordrad, får jag ersättning för inbeordrad tid som hamnar mellan 75 och 100 % ?
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag tolkar din fråga som att du undrar om du har rätt till ersättning för det extra arbete du blir beordrad att utföra utöver din ordinarie arbetstid. Som kort svar på din fråga gäller att du har rätt att få betalt för det arbete du utför åt din arbetsgivare. Det innebär alltså att du ska få ersättning för den tid du arbetar utöver ordinarie arbetstid. Hur du blir ersatt för det extra arbetet kan dock variera beroende vilket avtal och vilken anställningsform du har. Eftersom du är deltidsanställd räknas tiden du jobbar extra som mertid tills du jobbar så mycket att det går över till en heltidsanställning (10 § arbetstidslag). Du har rätt till någon form av ersättning för mertid men exakt hur du blir ersatt regleras troligtvis antingen i ditt anställningsavtal eller i ett eventuellt kollektivavtal. Hur utgår ersättningen?Typiskt sett är det på tre olika sätt som ersättningen kan utgå. Antingen får du lön för den tiden du jobbar extra, eller så får du möjlighet att ta ut ledighet som kompensation för extra arbetstid, eller så får du ingen ersättning pga att man har avtalat bort den rätten och att övertidsersättning redan ingår i din grundlön. Anställningsavtal och kollektivavtalExakt vad som gäller för dig beror på vad du och din arbetsgivare har kommit överens om i ditt anställningsavtal, alternativt vad som står i kollektivavtalet (om sådant finns på din arbetsplats). Jag rekommenderar dig därmed att kika i båda dessa avtal för att se hur ersättningen utgår i just ditt fall.Det ska dock återigen betonas att du har rätt till ersättning för den tid du arbetar extra. Är du fackligt ansluten kan du också vända dig till fackförbundet för att ställa frågor om lön och arbetsvillkor. Hoppas du har fått svar på din fråga. Du är annars välkommen att ställa ytterligare frågor till oss. Med vänliga hälsningar,

Hur ska jag gå tillväga för att få tillbaka depositionsavgiften?

2021-07-11 i Fordringar
FRÅGA |Skulle ha en hund på prov i en vecka innan beslut för eventuellt köp. Jag betalde ägaren en depotionsavg på 2000kr som skulle betalas tillbaka till mig om jag lämnade tillbaka hunden. Samma dag som den kom fick jag lämna honom då de ljugit om precis allt ang hunden men de vägrar betala tillbaka min depositionsavgift. Gjorde en polisanmälan men efter samtal med polisen tyckte de jag skulle höra med en jurist hur jag ska gå till väga för att få tillbaka min depositionsavgift.
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Du och ägaren har formellt sett ingått ett avtal som innebär att om du lämnar tillbaka hunden ska du få tillbaka depositionen. Detta avtalsvillkor är följaktligen rättsligt bindande (1 kap 1 § AvtL). Eftersom ägaren dock inte vill ge tillbaka depositionen på frivillig väg kan du ta hjälp av Kronofogdemyndigheten. Hos Kronofogdemyndigheten kan du ansöka om ett så kallat betalningsföreläggande.Du skickar då in en skriftlig ansökan där du skriver ett yrkande (t.ex. "Jag yrkar på att få tillbaka depositionen om 2000 kr"). Du ger i din ansökan också information kring skuldförhållandet samt bevisning på att du har rätt till pengarna. Om du t.ex. har ett skriftligt avtal med säljaren så bifogar du givetvis det. Du behöver alltså skrapa fram någon form av bevisning som styrker att du har rätt att få tillbaka depositionen. Kronofogden skickar därefter ett betalningsföreläggande till motparten.Om motparten dock invänder mot kravet, dvs säger att de inte finns en skuld, så kommer Kronofogden dock inte kunna göra mer, utan då är det tyvärr domstol som gäller. Om motparten dock accepterar skulden så är skulden i sig otvistig och då kan kronofogden fatta ett beslut om att fastställa skulden och därmed börja driva in skulden.Processerna i domstol är ofta långdragna och kostsamma. Det rör sig om en summa på 2000 kr som du kan vinna i en eventuell process och troligtvis skulle rättegångskostnaderna överstiga 2000 kr. Jag skulle därmed inte råda dig att gå till domstol, eftersom du troligtvis inte kommer att tjäna på det, snarare tvärt om. Mitt bästa råd till dig är därför att kontakta Kronofogden i första hand och försöka få hjälp av dem. Så försök samla på dig så mycket bevis som möjligt för att styrka varför du har rätt att få 2000 kr från ägaren.Hoppas du har fått svar på din fråga och lycka till!Med vänliga hälsningar,