Hänsyn till tillbyggnad eller nybyggnad vid beräkning av latent skatt

2021-10-05 i Arvsskatt
FRÅGA |Vid beräkning av laten skatt vid arvsskifte tar man hänsyn till förbättringskostnader de 5 senaste åren. Hur tar man hänsyn till tillbyggnad eller tillkommande nya byggnader på fastigheten?
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.För att besvara din fråga ska vi kolla i inkomstskattelagen (IL). Vid arvsskiftet ska fastigheten värderas efter marknadsvärdet på fastigheten. Från marknadsvärdet ska man då dra av en latent skatteskuld, beräknad försäljningskostnad och eventuell upphovsskatt.Den latenta skatteskulden är en uppskattning av den vinstskatt som skulle betalas om man sålde fastigheten.Den latenta skatteskuldenDen latenta skatteskulden är 22% av kapitalvinsten och räknas ut på följande sätt enligt 44:13-14 § IL:Marknadsvärdet- (minus) försäljningskostnader (ex mäklararvode)- (minus) inköpspris- (minus) förbättringskostnader de senaste 5 åren= KapitalvinstLatent skatteskuld = 22 % av kapitalvinsten Tillbyggnad eller tillkommande nya byggnader:Tillbyggnad och nybyggnad utgör en förbättringsutgift (45 kap 11 § IL). Det finns ingen tidsbegränsning på nybyggnationer och kostnaden för dessa ska därför också minska marknadsvärdet på samma sätt som förbättringskostnaderna. Tillbyggnad och tillkommande byggnader på fastigheten påverkar därmed kapitalvinsten som blir lägre och därmed blir den latenta skatteskulden också lägre. För att dessa kostnader ska få dras av och därmed påverka kapitalvinsten krävs dock att utgifterna under året sammanlagt uppgått till minst 5 000 kr, vilket ju verkar rimligt i ditt fall (45 kap 11 § IL).Hoppas du har fått svar på din fråga! Du är annars välkommen att återkomma med ytterligare frågor. Med vänliga hälsningar,

När försvinner en skuld hos inkasso?

2021-09-07 i Preskription
FRÅGA |Hej jag undrar hur länge kan en skuld vara i inkasso kan skulden försvinna om 10 år?
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Regler som aktualiseras för att besvara din fråga finner vi i preskriptionslagen (PreskL).En fordran preskriberas efter 10 årPrecis som du nämner i frågan preskriberas en skuld efter 10 år (2 § PreskL). Det innebär att man inte längre kan driva in en skuld efter det att preskriptionstiden gått ut.Preskriptionstiden kan dock avbrytas genom att inkassobolaget skickar ett skriftligt krav eller en påminnelse till dig (5 § PreskL). Om du alltså får ett krav på att du ska betala fordran eller en påminnelse om att betala fordran börjar en ny preskriptionstid att löpa från dagen då kravet eller påminnelsen skickas till dig (6 § PreskL). Det finns också fordringar med en preskriptionstid på 3 år. Detta gäller endast fordringar mot en konsument som avser en vara eller tjänst som en näringsidkare har tillhandahållit konsumenten för enskilt bruk.SammantagetEn skuld preskriberas alltså normalt efter 10 år. Sker dock ett avbrott genom ett krav om betalning eller en påminnelse börjar en ny 10-års period löpa innan preskriptionstiden löper ut. Detta kan alltså ske flera gånger vilket gör att en fordran i princip aldrig preskriberas om inkassobolaget löpande skickar betalningskrav eller påminnelser.Det som avgör om en skuld försvinner efter 10 år är alltså om inkassobolaget har skickat ett krav om betalning/påminnelse innan preskriptionstiden löpt ut eller inte.Skulden kan alltså försvinna efter 10 år, men har du fått krav om betalning eller påminnelse innan preskriptionstiden löpt ut så förlängs tiden med 10 år till.Hoppas du har fått svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Är "vänta bara" ett hot?

2021-09-06 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Är vänta bara. Ett hot?
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. För att besvara din fråga ska vi kika i brottsbalken (BrB).Vad är olaga hot?Olaga hot innebär att någon hotar en annan person med en brottslig gärning som är ägnad att framkalla allvarlig rädsla för den hotades säkerhet till person, egendom, frihet eller frid (4 kap 5 § BrB).Det måste alltså röra sig om hot om en brottslig gärning i sig, t.ex. hot om misshandel. Att hota om någonting som inte i sig utgör en brottslig gärning faller inte inom ramen för brottet olaga hot. Det är t.ex. inte olagligt att hota om att avslöja en otrohetsaffär. Bedömningen avseende om hotet är att ägnat att framkalla allvarlig rädsla ska göras utifrån de faktiska förhållandena i det enskilda fallet. Man tittar bland annat på hur hotet uppfattas från den hotades synvinkel. Hotet ska alltså vara så pass allvarligt att brottsoffret kan antas bli rädd på riktigt.Det spelar ingen roll om gärningspersonen har för avsikt att fullfölja brottet eller inte, brottet fullbordas genom att man på något sätt uttrycker ett hot om en brottslig gärning.Den sista förutsättningen för att hotet ska kunna räknas som brottsligt är att gärningspersonen ska ha uppsåt till hotet (1 kap 2 § första stycket BrB). Gärningspersonen ska alltså vilja hota en annan person för att framkalla rädsla.Är "vänta bara" ett hot?Det är oklart vad som avses med meningen "vänta bara" i din fråga. Meningen i sig utgör ju inget hot om brottslig gärning och utgör därmed inte heller brottet olaga hot. Visserligen skulle en person som använder sig av meningen på ett visst sätt ge viss antydan till hot om brott. Vilket brott det i så fall skulle vara är ju dock också oklart om det inte framgår. Det kan också framhållas här att beviskrav för brott är väldigt högt ställt. Därmed skulle meningen "vänta bara" knappast räcka för att klassificeras som olaga hot.Hoppas du har fått svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Hur ska "skyndsamt" tolkas i 16 kan 4 § utlänningslagen?

2021-09-06 i Migrationsrätt
FRÅGA |Om jag inte förstår ett begrepp i en lagtext till exempel bestämmelsen i 16 kap. 4 § utlänningslagen, där det står, "Mål om avvisning eller utvisning och mål om förvar skall handläggas skyndsamt" och jag vill veta vad begreppet skyndsamt betyder och det står inte förklarat i någon författning, i vilka källor ska jag då söka svaret i?
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Hur tolkar man lagtext?När det kommer till tolkning av specifika ord i lagtext är det vissa rättskällor man kan kika i för att förstå hur begreppet ska tolkas. Rättskällor som används för att tolka lagen är t.ex. förarbeten, rättspraxis och juridisk litteratur. För att veta hur man ska tolka ett begrepp kan man alltså använda sig av dessa källor för att få klarhet i hur begreppet varit avsett att förstås.Hur ska begreppet "skyndsamt" förstås i 16 kap 4 § utlänningslagen?Enligt förarbeten till lagen uttalas att föreskriften om skyndsamhet innebär att mål om avvisning eller utvisning och mål om förvar bör handläggas som s.k. förtursmål.Det innebär att mål av detta slag ska få förtur i migrationsdomstolen. Det ska alltså hanteras före andra mål. Det går inte att utläsa någon särskild tidsgräns för hur lång tid det får ta. Vad begreppet "skyndsamt" innebär är alltså att målet ska få förtur och att det därför inte ska ta för lång tid. Under t.ex. en migrationskris kan det ta längre tid eftersom det då kan finnas flera sådana mål som ska ha förtur. Då blir det en lång kö av handläggningar vilket givetvis gör att det kan ta längre tid än under perioder då det inte inkommer lika många mål av detta slag.Hoppas du har fått svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Är man icke skyldig eller oskyldig om man inte döms för brott av domstolen?

2021-10-05 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej,Jag har haft diskussioner om hur svensk domstol bedömer den tilltalades skuld. Jag hävdar att domstolen bedömer den tilltalade såsom skyldig eller icke skyldig, inte skyldig eller oskyldig då jag anser att icke skyldig inte är det samma som oskyldig. Jämför amerikansk rättsprocess där domstolen dömer antingen guilty eller not guilty, inte guilty eller innocent.
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag tolkar din fråga som att du undrar om domstolen bedömer den tilltalade som icke skyldig eller oskyldig när domstolen kommer fram till att personen inte gjort sig skyldig till brott. Till att börja med så är det ofta skillnad på den juridiska betydelsen av vissa termer och användningen av dessa termer i allmänspråklig mening. Det är också skillnad på vilka termer andra länder använder i sina rättsordningar.OskyldighetspresumtionenI Sverige är en grundläggande straffrättslig/processuellrättslig princip den så kallade oskyldighetspresumtionen. Denna princip är till exempel reglerad i artikel 6.2 Europakonventionen. Denna princip innebär att den som är anklagad för brott ska betraktas som oskyldig tills dess att hans skuld har blivit lagligen fastställd. Man är alltså bara skyldig om domstolen har dömt att den tilltalade är skyldig. Fram tills dess är man alltså oskyldig.SammantagetSom svar på din fråga gäller alltså att om domstolen inte dömer den tilltalade för brott är man fortsatt oskyldig. Man blir alltså inte icke skyldig.Hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Måste vi betala skadestånd för en skada vår hund orsakat om skadelidande medverkat till skadan?

2021-09-07 i Strikt ansvar
FRÅGA |Hej, tänkte kolla om ni kan hjälpa med en fråga angående en hund? Det är så att vi har en hund som vi tog med på camping på midsommar. Vi åkte 2 st husvagnar, den ena med min syster och hennes sambo och i den andra var det jag och min sambo. Sen kom min andra syster med man men även hennes svärmor som vi inte hade bjudit men förvarnat om att man inte går fram till våran hund om man inte känner honom. Kvällen gick och resterande personer som inte känner honom inte gick fram förutom hon, som på kvällen gick rakt emot honom vid hans matskålar och han försvarade sin mat på vår campingtomt. Han var kopplad och stod längs vår husvagn. Jag, som ägare, hade redan från start sagt att man inte ska gå fram till hunden. Nu(10 veckor senare) väljer hon att anmäla oss och kräva skadestånd även fast hon blivit varnad! Hon sa också till fler personer i sällskapet att hon inte skulle göra någon anmälan och att hon accepterade att olyckor tyvärr händer. Hon erkände också att det var inte hundens fel, utan hennes fel då hon gick fram trots förvarning. Frågan nu är om vi ska gå vidare till rätten med detta eller bara betala och se glada ut?
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.För att besvara din fråga ska vi kika i lagen om tillsyn över hundar och katter (LHK) samt skadeståndslagen (SkL).Skadeståndslagens utgångspunktSom huvudregel gäller att den som uppsåtligen eller genom oaktsamhet orsakar en skada ska ersätta denna (2:1 SkL).En förutsättning för att hålla någon skadeståndsskyldig är alltså att den personen har handlat på något sätt som gör att skadan uppstått; antingen med avsikt eller genom vårdslöshet.Hundägares ansvarNär det kommer till ansvar över hundar gäller dock ett så kallat rent strikt ansvar. Det innebär att om din hund orsakar en skada är du som hundägare skyldig att ersätta denna, oavsett om du varit vållande till skadan eller inte (19 § LHK).Det är alltså ett strängare ansvar än vad som följer av skadeståndslagens regler och denna ansvarsform gäller före skadeståndslagens regler. Det är det strikta ansvaret du omfattas av. Det innebär alltså att du som utgångspunkt i egenskap av hundägare är skyldig att ersätta de skador din hund orsakat.Nedsättning av skadeståndLagen om tillsyn över hundar och katter innehåller inga bestämmelser om nedsättning av skadestånd på grund av att skadelidande varit medvållande. Det gör dock skadeståndslagen och vi ska därmed falla tillbaka i den lagen för nästa steg i bedömningen.Din systers svärmor har varit medveten om att hunden kan orsaka skada om hon går fram till den. Hon har dock trots din varning och tillsägelse att inte göra det gjort det. Hon har alltså tagit en medveten risk för att skada skulle uppstå.Om hon har drabbats av en personskada blir det dock svårt att få skadeståndet jämkat. Nedsättning av skadestånd vid personskador sker endast om skadelidande varit uppsåtlig eller grovt vårdslös i förhållande till den skada som uppstått (6 kap 1 § SkL). Att hon har gått fram och klappat hunden trots att du varnat henne kommer sannolikt inte bedömas som grovt vårdslöst, snarare vårdslöst. Vid personskador sker ingen nedsättning om skadelidande endast medverkat på ett vårdslöst sätt.Vid sakskador kan dock nedsättning av skadestånd bli aktuellt redan om skadelidande varit vårdslös. Om hon endast har drabbats av sakskador och inte någon personskada kan alltså nedsättning av skadeståndet bli aktuellt (6 kap 1 § andra stycket SkL).SammantagetTyvärr kommer alltså skadestånd troligtvis utgå i sin helhet på grund av det strikta ansvaret. Har hon drabbats av en personskada kommer nog inte jämkning av skadeståndet att ske. Jag skulle dock råda dig att kika i din hemförsäkring. Där finns ofta en ansvarsförsäkring som tar över din skadeståndsskyldighet och betalar försäkringsersättning till skadelidande istället.Hoppas du har fått svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Får hyresvärden förbjuda husdjur i lägenheten utan sakliga skäl?

2021-09-06 i Hyresrätt
FRÅGA |Hej!Jag och min kille ska flytta till en hyreslägenhet den 1 oktober och i hyreskontraktet står det "absolut rök och djurförbud". Innan vi läste igenom kontraktet köpte vi oss en kattunge, har läst på att en hyresvärd aldrig kan förbjuda att man hat husdjur utan något sakligt skäl. Min fråga är då, hyresvärden har varken sagt en muntlig eller skriftlig saklig skäl till förbudet, gäller det då?
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Regler som aktualiseras för att besvara din fråga finns i 12 kap Jordabalken (JB).Djurförbud12 kap JB är en så kallat semidispositiv lag, vilket innebär att man kan avtala om vissa saker som avviker från lagens bestämmelser. Bland annat är det möjligt att avtala om att hyresgästerna inte får ha husdjur. Precis som du skriver måste det finnas sakliga skäl till djurförbudet i hyresvillkoren för att dessa ska vara bindande. Ett sakligt skäl i detta sammanhanget är om hyreshuset eller lägenheten du bor i är särskilt anpassad för allergiker. Andra sakliga skäl som kan tänkas motivera ett djurförbud är om djuret orsakar olägenheter, föroreningar, störningar eller skador som inte skäligen bör tålas eller som innebär fara för andra.Alltså: Husdjur kan alltså inte förbjudas i hyresrätten om det inte föreligger sakliga skäl.Vad kan du göra?Eftersom djurförbudet framgår av ditt hyresavtal men om du anser att det inte föreligger sakliga skäl, dvs. att lägenheten inte är allergianpassad t.ex, så ska du meddela hyresvärden det. Om ni inte kan komma överens kan du ansöka om ändring av hyresvillkoren hos Hyresnämnden tidigast inom en månad från att du meddelat hyresvärden (12 kap 54 § 1 st JB).Det finns alltså en möjlighet att hyresvillkoret förklaras ogiltigt pga att det saknas sakliga skäl till djurförbudet. För att inte missförstånd ska uppstå mellan dig och hyresvärden rekommenderar jag dig dock att prata med hyresvärden först och inte själv utgår ifrån att villkoret är ogiltigt utan vidare.Hoppas du har fått svar på din fråga och lycka till!Med vänliga hälsningar,

Kan jag bli nekad vård för att jag inte vill bära munskydd?

2021-08-07 i Alla Frågor
FRÅGA |Jag blev vägrad vård (covidtest) på en vårdcentral såvida jag inte had munskydd på. Jag hävdade att det bara är en rekommendation och att jag därmed har rätt att välja bort det. Enhetschefen tillkallades och sade att region skåne och mottagningen hade valt att det skulle vara munskydd, trots att det klart och tydligt på deras egna plakat och på folkhälsomyndighetens sida säger att det är en rekommendation, inte ett krav. Vad säger lagen? Har jag rätt att välja att inte bära munskydd om det bara är en rekommendation, och har de rätt att neka vård av den anledningen?
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.I Sverige har vi sk vårdgaranti vilket innebär att du i det landsting du är folkbordförd i inom en viss tid har rätt att få kontakt med primärvården, få en medicinsk bedömning av läkare eller annan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal inom primärvården samt få besöka den specialiserade vården och få planerad vård (9 kap 1 § hälso- och sjukvårdslagen). Precis som du skriver är det en rekommendation att bära munskydd när du besöker vårdcentralen. Det finns alltså inget lagstadgat tvång att bära munskydd för att få söka vård och du har rätt till vård även om du inte vill bära munskydd. Om du vägrar munskydd när du besöker vårdcentralen kan du dock behöva vänta utomhus på din tur och liknande för att säkerställa de övriga patienternas och personalens säkerhet. Jag hoppas du har fått svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,