Kan samägd bostadsrätt utmätas?

2021-04-30 i Utmätning
FRÅGA |Hej jag har skuld hos kfm, har nu fått utmätning på vår brf, jag undrar följande, lägenheten är skriven på mig, men införskaffades tillsammans med min sambo för 16 år sedan. Det blev bara så att jag blev skriven på lägenheten. T ex bytte vi kök för 7 år sen som min sambo betalade. Har hon någon rätt att få ut sin ägardel från överskottet? Och i så fall hur begär man det?
Sophia Engdahl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över om din sambo kommer kunna ta del av köpeskillingen vid exekutiv försäljning av er bostadsrätt för dina skulder. Reglerna om utmätning finns i utsökningsbalken, fortsättningsvis kallad UB.Utmätning av samägd bostadsrättEn bostadsrätt är lös egendom (1 kap. 1 § jordabalken), och lös egendom får utmätas om det framgår att egendomen tillhör gäldenären (4 kap. 17 § UB). Det finns vid utmätning en presumtionsregel som säger att gäldenären anses vara ägare till lös egendom som denne har i sin besittning, om det inte framgår att egendomen tillhör någon annan (4 kap. 18 § UB). När gäldenären är gift eller varaktigt sammanbor med någon under äktenskapsliknande förhållanden finns dock en bevislättnad vad gäller samägande, det räcker då att det görs sannolikt att gäldenären och den andre är samägare till egendomen (4 kap. 19 § UB). Här räcker det inte med bara ett påstående om samäganderätt utan någon ytterligare omständighet som talar för samäganderätt måste föreligga.Samäganderätten kan även vara dold. Med detta avses att egendom kan vara samägd även om förvärvet av egendomen bara gjorts av den ena parten. HD har tillämpat en bevisregel som säger att samäganderätt presumeras under vissa förutsättningar. Det krävs då: (1) att en av makarna/samborna köpt egendom i sitt namn men för bådas gemensamma bruk, (2) att den andra maken/sambon ska ha bidragit till förvärvet med ett ekonomiskt tillskott och (3) att parterna ska anses ha förutsatt att egendomen ska samägas.Om samäganderätt kan göras sannolikt är utgångspunkten om inte annat är avtalat att andelarna i det samägda är lika stora för båda samägarna (1 § samäganderättslagen).I utsökningsbalken finns även något som kallas för indragningsregeln som innebär att vid en utmätning av samägd egendom så kan hela egendomen säljas på exekutiv auktion oberoende av att den är samägd (8 kap. 8 § UB). HD fastslog i NJA 2015 s. 72 att denna indragningsregel gäller även för bostadsrätter.Ditt fallDu och din sambo har bott tillsammans i vart fall i 16 år vilket innebär att ni varaktigt sammanbott. Ni ska även bo "under äktenskapsliknande förhållanden" för att bevislättnadsregeln ska bli tillämplig. Som jag förstår din fråga lever ni en parrelation, och då är detta uppfyllt.För att din sambo ska få ut sin andel av köpeskillingen vid exekutiv försäljning krävs då alltså att hon kan göra sannolikt att hon är samägare till bostadsrätten. Du skriver att lägenheten är införskaffad tillsammans med din sambo men skriven på dig. Jag tolkar det som att det inte finns en öppen samäganderätt mellan dig och din sambo utan att bostadsrätten är förvärvad i ditt namn. Utifrån din beskrivning förefaller det som bostadsrätten har förvärvats för ert gemensamma bruk och att syftet var att den skulle ägas av er gemensamt. Din sambo skulle då kunna visa på dold samäganderätt genom att till exempel visa att hon bidragit till köpeskillingen, att hon står på ett lån för bostadsrätten eller liknande. Att din sambo utfört en renovering av köket i bostadsrätten har ingen betydelse för den dolda samäganderätten då det är till själva förvärvet av bostadsrätten som hon måste ha lämnat ett ekonomiskt bidrag.Även om din sambo gör sannolikt att hon är samägare kommer bostadsrätten enligt indragningsregeln utmätas och försäljas exekutivt. Då har din sambo dock rätt till den andel av köpeskillingen som motsvarar hennes andelsägande i bostadsrätten, vilket om inget annat har avtalats utgör hälften av bostadsrätten.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Hur fördelas arv efter förälder om ett barn avlidit?

2021-04-23 i Arvsskifte
FRÅGA |A och B var gifta och fick barn 1 och 2. A gifter om sig med C. A och C får barn 3 och 4. B avlider. Barn 1 avlider. C avlider. Nu till huvudfrågan. När A avlider så ska ju alla fyra barnen ärva. Dock är barn 1 avlidet sedan tidigare. Ska barn 2 få barn 1s del av arvet - Då dessa var hel-syskon? Dvs arvet delas upp i FYRA delar ......eller ska arvet delas upp i TRE delar - dvs de barn som NU lever?
Sophia Engdahl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över hur arv efter en förälder ska fördelas mellan hel- och halvsyskon då ett av syskonen avlidit. Reglerna om arvsrätt finns i ärvdabalken (ÄB). Jag kommer fortsättningsvis utgå från att A inte upprättat något testamente.Om den som avlidit inte upprättat ett testamente är det den avlidnes närmaste släkt som ska ärva. Hur arvet fördelas regleras i olika arvsklasser och det är den första arvsklassen som i första hand ska ärva den avlidne. Den första arvsklassen utgörs av den avlidnes barn (2 kap. 1 § första stycket ÄB). Barnen ska då ärva var sin lika stor del från den avlidnes kvarlåtenskap (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Detta är vad som kallas arvslott.Om en arvtagare har dött ska dennes barn träda i dess ställe enligt något som kallas istadarätten (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Det framgår inte av din fråga om barn 1 under sin livstid fick barn, men om så är fallet är det barnen som ska ärva barn 1:s arvslott. Istadarätten tillkommer endast arvingar i rakt nedstigande led, det vill säga barn, barnbarn och så vidare. Har barn 1 inga egna barn eller barnbarn kommer arvet istället fördelas mellan barn 1:s syskon. Det har då ingen betydelse huruvida syskonen är hel- eller halvsyskon i förhållande till barn 1 då de alla är A:s bröstarvingar. Barn 2, 3 och 4 kommer alltså dela lika på kvarlåtenskapen och deras arvslott blir en tredjedel var.Värt att nämna är även att barn 3 och 4 innan arvet efter A fördelas har rätt till efterarv efter C, eftersom C vid sin bortgång var gift med A och efterlevande makes arvsrätt går före gemensamma barns arvsrätt (3 kap. 1 § första stycket ÄB). A:s kvarlåtenskap som ska fördelas mellan hans tre bröstarvingar 2, 3 och 4 är alltså vad som kvarstår efter att efterarvet efter C fördelats mellan barn 3 och 4.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Hur efterarv beräknas och om testamente får inskränka barnens arvsrätt

2021-03-31 i Efterarv
FRÅGA |Hej, Jag har en fråga om arvsrätt som inkluderar särkullbarn. I det här fallet finns 2 särkullbarn på moderns sida, 3 särkullbarn på faderns sida och 2 gemensamma barn. Modern har avlidit sedan några år, och en viss del av arvet på moderns sida har betalats ut till hennes särkullbarn. De två gemensamma barnen har inte fått ut sitt morsarv. Faderns förmögenhet är nu ca 4 milj, som då inkluderar då en skuld till den avlidna moderns särkullbarn.1. Hur ska arvet fördelas när fadern dör enligt arvsrätt om inget testament vore skrivet?2. Enligt fadern har han skrivit ett testamente som innebär att moderns särkullbarn, som fortfarande har en oreglerad skuld från moderns dödsbo även ska få del av hans dödsbo, som då ska dela lika med 3 särkullbarn på pappas sida och de 2 gemensamma barnen.Min fråga är: Kan ett sådant testament vara giltigt i lagens mening? Jag tänker att det blir en orättvis fördelning där moderns särkullbarn i så fall får mer, och får ärva två gånger och att det få missgynnar de 2 gemensamma bröstarvingarna. Faderns 3 särkullbarn har väl rätt att dela på 50% av faderns arv, enligt arvsrätten? Om det hypotetiskt skulle vara ett giltigt testamente, är det då bröstarvingarnas 50% farsarv som ska delas med moderns särkullbarn. Knepig situation..
Sophia Engdahl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om arvsrätt finns i ärvdabalken, fortsättningsvis kallad ÄB.(1) Hur ska arvet fördelas om inget testamente är upprättat efter fadern?Om den som avlidit inte skrivit ett testamente är det den avlidnes närmaste släkt som ska ärva. Hur arvet fördelas regleras i olika arvsklasser och det är den första arvsklassen som i första hand ska ärva den avlidne. Den första arvsklassen utgörs av den avlidnes barn (2 kap. 1 § första stycket ÄB). Barnen ska då ärva var sin lika stor del från den avlidnes kvarlåtenskap (2 kap. 1 § andra stycket ÄB).Särkullbarns arvsrätt och gemensamma barns arvsrättOm arvlåtaren vid dödsfallet var gift går dock efterlevande makens arvsrätt går före gemensamma barns arvsrätt (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Gemensamma barns arvsrätt aktualiseras alltså först då även den efterlevande maken gått bort (3 kap. 2 § ÄB). Den efterlevande maken ärver då egendomen med fri förfoganderätt och de gemensamma barnen får en så kallad efterarvsrätt. Att efterlevande make ärver egendomen med fri förfoganderätt innebär att denne under sin livstid inte genom testamente eller förmånstagarförordnande får förordna över pengarna, men i övrigt är fri att disponera över dem som denne önskar.Vad gäller särkullbarn har de dock rätt att få ut sitt arv direkt (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Särkullbarn kan även välja att avstå sitt arv till förmån för den efterlevande maken, och får i så fall ut sitt arv som efterarv när den efterlevande maken avlider (3 kap. 9 § ÄB).EfterarvsrättEfterarvet ska realiseras innan den efterlevande makens kvarlåtenskap ska fördelas. Hur stort efterarvet ska vara beräknas genom en kvot som räknas fram efter bodelningen mellan den avlidna makens dödsbo och den efterlevande maken. Kvoten får man fram genom att ställa arvet efter den avlidna maken som den efterlevande maken ska erhålla med fri förfoganderätt i relation till den efterlevande makens förmögenhet. När den efterlevande maken avlider används denna kvot för att avgöra hur mycket av dennes kvarlåtenskap som ska erhållas som efterarv efter den först avlidne maken.Beräkningen ser ut som följande:Kvoten= arvet efter den först avlidna maken /(den efterlevande makens egendom efter bodelning + arvet efter den först avlidna maken)Ex: De gemensamma barnen ska få 100 000 kr i arv efter sin mor, men makens arvsrätt går före. Maken har efter bodelning 150 000 kr i tillgångar. Efterarvets andel av makens tillgångar är då: 100 000 / (150 000 + 100 000) = 0,4 = 40 %De gemensamma barnen ska då när den efterlevande maken avlider som efterarv efter sin mor få ut 40 % av faderns tillgångar. Om faderns egendom ökar eller minskar innan han avlider ökar och minskar alltså även efterarvet i motsvarande mån.I ditt fallModern som avled hade här fyra barn. Om inte något testamente säger något annat ska de ärva en lika stor del var av moderns kvarlåtenskap, det vill säga en fjärdedel var. Särkullbarnen har redan fått ut sitt arv från modern och resten av moderns arv erhöll fadern med fri förfoganderätt. Det framgår inte av din fråga hur stort arvet efter modern var eller hur mycket tillgångar fadern hade efter bodelningen, så jag kan inte avgöra hur stort efterarvet här kommer bli, men det beräknas enligt ovan nämnda formel.Vad som kvarstår efter att efterarvet till de gemensamma barnen delats ut är faderns kvarlåtenskap. Fadern har fem bröstarvingar. Om inget testamente är upprättat ska de som ovan nämnt dela lika på kvarlåtenskapen, och erhåller då alltså en femtedel var av faderns kvarlåtenskap var.(2) Får ett testamente som inskränker på bröstarvingarnas arv upprättas?Om inget testamente är upprättat ärver barnen som ovan nämnt en lika stor del var av den avlidnes kvarlåtenskap (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Detta är vad som kallas arvslott.Arvlåtaren har dock möjlighet att upprätta ett testamente och på så sätt förordna över sin kvarlåtenskap. Det finns dock vissa begränsningar i denna rätt. Barn till den avlidne är nämligen berättigade till något som kallas laglott. Barnens laglott utgörs av halva arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Eftersom fadern här har fem bröstarvingar motsvarar deras arvslott 1/5 av hans kvarlåtenskap medan laglotten motsvarar 1/10 av kvarlåtenskapen. Laglotten kan inte testamenteras bort.Du skriver att fadern i det hypotetiska testamentet angett att moderns särkullbarn ska dela lika på hans arv med hans fem bröstarvingar. Jag tolkar det som att du menar att varje person ska erhålla en lika stor andel var av faderns kvarlåtenskap. Eftersom modern har två särkullbarn innebär det att de skulle vara sju arvingar som delar lika på faderns kvarlåtenskap och de skulle då alltså erhålla 1/7 av kvarlåtenskapen var. Eftersom detta inte understiger den laglott om 1/10 av faderns kvarlåtenskap som hans bröstarvingar är berättigade till, är fadern fri att förordna över sin kvarlåtenskap genom sitt testamente på detta vis. Det hypotetiska testamentet skulle alltså i inte vara ogiltigt på denna grund.Jag hoppas att du fick svar på dina frågor!Med vänlig hälsning

Påverkar arvtagarens familjesituation arvsrätten?

2021-03-31 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej!Vi är tre helsyskon. Två av oss har egna familjer med barn. Vårt ena syskon har ingen egen familj. Vår pappa hade barn innan han träffade vår mamma. Pappa är avliden. Ärver halvsyskonet vår helbror som inte har egen familj?
Sophia Engdahl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som du undrar över om din fars barn från en tidigare relation ärver din far före din helbror som inte har en egen familj. Jag kommer fortsättningsvis utgå från att din far inte upprättat något testamente.Reglerna om arvsrätt finns i ärvdabalken, fortsättningsvis kallad ÄB.Hur fördelas arvet?Om den som avlidit inte skrivit ett testamente är det den avlidnes närmaste släkt som ska ärva. Hur arvet fördelas regleras i olika arvsklasser och det är den första arvsklassen som i första hand ska ärva den avlidne. Den första arvsklassen utgörs av den avlidnes barn (2 kap. 1 § första stycket ÄB). Barnen ska då ärva var sin lika stor del från den avlidnes kvarlåtenskap (2 kap. 1 § andra stycket ÄB).Vad skiljer särkullbarns arvsrätt från gemensamma barns arvsrätt?Arvsrätten skiljer sig år beroende på om arvtagaren är ett gemensamt barn eller ett särkullbarn. Med gemensamt barn förstås barn fött inom äktenskapet den avlidne var i vid dödsfallet. Med särkullbarn avses barn från en tidigare relation.Om arvlåtaren vid dödsfallet var gift går efterlevande makens arvsrätt går före gemensamma barns arvsrätt (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Gemensamma barns arvsrätt aktualiseras alltså först då även den efterlevande maken gått bort (3 kap. 2 § ÄB). De får alltså en så kallad efterarvsrätt efter den efterlevande maken.Vad gäller särkullbarn har de dock rätt att få ut sitt arv direkt (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Särkullbarn kan även välja att avstå sitt arv till förmån för den efterlevande maken, och får i så fall ut sitt arv som efterarv när den efterlevande maken avlider (3 kap. 9 § ÄB).Ditt fallArvet efter din far kommer fördelas med en lika stor andel till varje syskon. Eftersom din far hade fyra barn kommer ni ärva en fjärdedel av hans kvarlåtenskap var. Huruvida din bror har en egen familj eller inte påverkar inte hans arvsrätt och innebär inte att ditt halvsyskon kommer få ärva hans andel.Om er mor fortfarande är vid livet kommer hon dock att erhålla din och dina helsyskons andelar i egenskap av efterlevande make, och ni får en efterarvsrätt som aktualiseras då er mor avlider. Ditt halvsyskon har som särkullbarn dock rätt att få ut sin andel av arvet direkt.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Kan moster och kusiner ärva?

2021-04-24 i Arvsordning
FRÅGA |Jag har och har ej haft barn eller syskon. Föräldrarna är döda. Pappa hade inga syskon. Mamma hade 3 syskon varav 1 lever. 1. Jag antar att mammas levande syster ärver mig, korrekt? 2. Men levande ingift moster/faster eller deras barn dvs mina kusiner, ärver INTE mig korrekt? 3. Om jag dör efter min nu levande moster går mitt arv till allmänna arvsfonden om testament ej finns, korrekt?
Sophia Engdahl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som du undrar över hur arvet efter dig kommer fördelas då din närmsta släkt i livet är din moster, hennes man och dina kusiner, samt vem arvet tillfaller om din moster skulle avlida innan dig. Reglerna om arvsrätt finns i ärvdabalken, fortsättningsvis kallad ÄB.Kommer din moster ärva dig?Om den som avlidit inte skrivit ett testamente är det den avlidnes närmaste släkt som ska ärva. Hur arvet fördelas regleras i olika arvsklasser och det är den första arvsklassen som i första hand ska ärva den avlidne. Den första arvsklassen utgörs av den avlidnes barn (2 kap. 1 § första stycket ÄB). Eftersom du inte har några barn går arvet istället vidare till den andra arvsklassen, som består av arvlåtarens föräldrar, och om dessa är avlidna, den avlidnes syskon (2 kap. 2 § stycket ÄB). Du skriver att dina föräldrar är avlidna och att du inte har några syskon. Då går arvet istället vidare till den tredje arvsklassen som i första hand består av mor- och farföräldrar (2 kap. 3 § första stycket). Det framgår inte av din fråga huruvida dina mor- och farföräldrar lever eller inte. Om en far- eller morförälder är avliden delar istället den dödes barn på dennes lott (2 kap. 3 § andra stycket). Om dina mor- och farföräldrar är avlidna stämmer det alltså att det är din moster som ärver din kvarlåtenskap.Kommer din mosters man eller dina kusiner ärva dig om din moster avlider före dig?Varken din mosters man eller dina kusiner nämns i någon arvsklass. De släktingar som inte nämns i någon arvsklass ärver inte den avlidne (2 kap. 4 § ÄB). Värt att nämna avseende dina kusiner är att det finns något som kallas istadarätt, vilken innebär att om en arvinge är avliden så träder dennes avkomlingar i den avlidnes ställe vad gäller rätten till arv. För kusiner finns dock en begränsning i istadarätten och de omfattas inte av denna. Om den avlidne endast efterlämnar kusiner eller kusinbarn som släktingar kommer arvet alltså istället tillfalla allmänna arvsfonden (5 kap. 1 § ÄB).SammanfattningDin beskrivning av hur din kvarlåtenskap kommer fördelas om du inte upprättar ett testamente stämmer alltså. Precis som du skriver gäller att om din moster lever då du går bort kommer hon ärva din kvarlåtenskap (förutsatt att du inte har mor- eller farföräldrar i livet). Om din moster dör innan dig kommer inte hennes man eller dina kusiner ärva dig, utan din kvarlåtenskap kommer istället tillfalla allmänna arvsfonden.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Är deltagande i en terroristorganisation kriminaliserat?

2021-03-31 i Övriga brott
FRÅGA |Jag undrar om Sverige har tillämpat lagar som kriminaliserar deltagande inom terrororganisationer och i så fall vart man kan hitta dessa lagrum. Jag håller på nämligen med en gymnasiearbete där jag behöver undersöka Sveriges lagstiftnings förenlighet med olika konventioner men jag hittar endast lagförslag och inte tillämpade lagar angående deltagande/verksamhet inom terrororganisationer.
Sophia Engdahl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I regeringens proposition var förslaget ursprungligen att kriminalisera deltagande i en terroristorganisation. Detta möttes dock av kritik från lagrådet som menade att det stred mot den grundlagsstadgade föreningsfriheten. Begreppet "deltagande" ändrades därför till "samröre" med terroristorganisation. Vill du kika närmare på propositionen hittar du den här (lagrådets yttrande börjar på s. 98).Propositionen resulterade i att en bestämmelse som kriminaliserar samröre med en terroristorganisation infördes i lag om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och annan särskild allvarlig brottslighet, fortsättningsvis terrorlagen. Samröre beskrivs här som en gärning som är ägnad att främja, stärka eller understödja en terroristorganisation genom att:ta befattning med vapen eller transportmedel för terroristorganisationen,upplåta mark eller lokal till terroristorganisationen, ellerlämna något annat likande stöd till terroristorganisationen (2 b § terrorlagen).Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Lycka till med gymnasiearbetet!Med vänlig hälsning

Kan det utgöra förtal att lämna uppgifter om personer i en bok?

2021-03-31 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Jag skriver en bok om min uppväxt i ett namngivet hyreshus på Söder för femtio år sedan. Boken handlar om många av de säregna hyresgästerna som bodde i huset. Det var en livsmedelshandlare som blev dömd för häleri och anstiftan till brott (Gangsterchefen), en pensionerad ensamstående dam som blev dömd för spritlangning och kom till Hinseberg. Koden för att sälja en kvarting var lillen och en helflaska tvillingarna ( Lillen och tvillingarna), en alkoholiserad författare som tog sitt liv ( Den store författaren NN), två lesbiska kvinnor ( NN och kokosbollen). alla de verkliga personerna är avlidna och kan inte spåras av läsarna 8jag använder andra namn9. De enda som ev. kan känna igen personerna är de avlidnas släktingar som ändå vet om vad dess släkting gjort. Hoppas på svar! Med vänliga hälsningar
Sophia Engdahl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar över om det kan utgöra förtal att skildra historierna om hyresgästerna i din bok.FörtalsreglernaBestämmelserna om förtal finns i brottsbalken, fortsättningsvis kallas BrB.Med förtal avses att utpeka någon annan som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt, eller att lämna en uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning (5 kap. 1 § första stycket BrB). Den utpekade som avses i denna bestämmelse avser dock levande personer, och du anger att samtliga av hyresgästerna du skriver om idag är avlidna.Förtal av avliden kan dock också medföra ansvar för förtal om gärningen är sårande för de efterlevande eller den annars, med beaktande av den tid som förflutit sedan den avlidne var i livet samt omständigheterna i övrigt, kan anses kränka den frid som bör tillkomma den avlidne (5 kap. 4 § BrB). Själva förtalshandlingen som avses här är densamma som avses vid förtal av levande personer.Ditt fallHändelserna du beskriver skulle kunna uppfylla kraven på missaktning i förtalsbestämmelsen eftersom du utpekar flera av hyresgästerna som brottsliga eller klandervärda i sitt levnadssätt. För förtal krävs dock ett utpekande av något slag – personen måste utifrån den lämnade uppgiften vara identifierbar. Din bedömning verkar vara att personerna inte kommer kunna identifieras utifrån de uppgifter du kommer att lämna i boken för någon utöver deras släktingar. För att förtal ska vara aktuellt finns krav på att en viss spridning av uppgiften ska ha skett. Med detta avses att uppgiften ska spridas till någon utöver personen uppgiften berör som inte känner till uppgiften sedan tidigare. Du skriver att de enda som möjligtvis skulle kunna identifiera personerna du skriver om i boken är anhöriga som redan känner till uppgifterna. I så fall har inte uppgifterna spridits till någon som inte känner till dem sedan tidigare. Enligt min bedömning borde därför, utifrån din beskrivning av hur du kommer att skildra karaktärerna i boken, förtal därför inte bli aktuellt.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Vad skiljer särkullbarns arvsrätt från gemensamma barns arvsrätt?

2021-03-20 i Särkullbarn
FRÅGA |1. Ärver ett särkullbarn 100%, 50% eller endast 25% efter sin förälder?2. Inget testamente och dylikt fanns för någonting och i bilden finns jag (ett särkullbarn till den avlidne), hennes make och deras gemensamma barn. Som jag förstått det, det gemensamma barnet får ärva hela 0? Har inte det barnet rätt att på något sätt kräva sin del av mors arv när han går bort då?3. 100, 50 eller 25%? Frågan gäller hennes privata bankkonto, privat kredit med ett låneskydd och kvarvarande skuld, försäkringar (alla med förmånstagare - 1. make, 2. barn), tex. livförsäkring, pågående olycksfallsförsäkring om en olycka som ledde till hennes bortgång, pension som den tydligen finns att hämta i 12 månader enligt det som står hos Pensionmyndigheten (trots att brevet kom från Fora) med återbetalningsskydd och familjeskydd på det, tjänstegrupplivförsäkring via hennes jobb i vilket ingick begravningshjälp men även 3 försäkringar hos Folksam vilket ingen hade kännedom om. Förmodligen blev dessa tecknade via hennes Fackförbund som inte ens hon visste om.4. Mors och makes fast egendom, en villa, står 50/50 på dem två, varsin bolån, även det med en kvarvarande skuld och ett låneskydd. Han måste få sin halva ju. Vem ärver och i vilken % hennes del?5. Är jag som ett särkullbarn till henne också en dödsbodelägare, precis som hennes make är?
Sophia Engdahl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår dig som att du undrar över: (1) Vad som skiljer särkullbarns arvsrätt från gemensamma barns arvsrätt samt med vilken andel barnen ärver ur kvarlåtenskapen, (2) vilken egendom som ingår i den avlidnes kvarlåtenskap.Som jag tolkar din fråga finns det endast ett gemensamt barn mellan din mor och hennes make.Regler om arvsrätt återfinns i ärvdabalken (ÄB) och regler om bodelning i äktenskapsbalken (ÄktB)(1) Vad skiljer särkullbarns arvsrätt från gemensamma barns arvsrätt?Med vilken andel ärver särkullbarn från sin förälders kvarlåtenskap?Om den som avlidit inte skrivit ett testamente är det den avlidnes närmaste släkt som ska ärva. Hur arvet fördelas regleras i olika arvsklasser och det är den första arvsklassen som i första hand ska ärva den avlidne. Den första arvsklassen utgörs av den avlidnes barn (2 kap. 1 § första stycket ÄB). Barnen ska då ärva var sin lika stor del från den avlidnes kvarlåtenskap (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Eftersom du bara har ett syskon så ska ni alltså ärva hälften av din mors kvarlåtenskap var.Dödsbodelägare är den avlidnes arvingar. Eftersom du är arvinge efter din mor är du dödsbodelägare.Särkullbarns arvsrätt och gemensamma barns arvsrättOm arvlåtaren vid dödsfallet var gift går dock efterlevande makens arvsrätt går före gemensamma barns arvsrätt (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Gemensamma barns arvsrätt aktualiseras alltså först då även den efterlevande maken gått bort (3 kap. 2 § ÄB). De får då en så kallad efterarvsrätt. Vad gäller särkullbarn har de dock rätt att få ut sitt arv direkt (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Särkullbarn kan även välja att avstå sitt arv till förmån för den efterlevande maken, och får i så fall ut sitt arv som efterarv när den efterlevande maken avlider (3 kap. 9 § ÄB).Ditt syskon som är ett gemensamt barn mellan din mor och hennes man kommer alltså inte få ut sitt arv med en gång, utan får en efterarvsrätt som aktualiseras först då din mors man avlider. Du som särkullbarn har dock rätt att få ut ditt arv omgående.(2) Vilken egendom ingår i arvet.När ett äktenskap upplöses genom dödsfall ska en bodelning förrättas (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § första stycket ÄktB). I en bodelning ska makarnas giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § ÄktB). En makes egendom är giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Egendom blir enskild bland annat om det följer av ett äktenskapsförord eller om ena maken fått en gåva eller ett arv med förbehåll om att egendomen ska vara enskild (7 kap. 2 § ÄktB).Det är tillgångarna efter bodelningen som utgör den avlidnes kvarlåtenskap och som sedan fördelas mellan arvtagarna. Eftersom din mor var gift ska en bodelning ske mellan din mors dödsbo och hennes make innan arvet fördelas. Det framkommer inte av din fråga om någon egendom är enskild eller om det finns ett äktenskapsförord, men om så ej är fallet ska i princip all egendom ingå i bodelningen, inklusive bland annat fastigheten och din mors bankkontotillgodohavanden. Din mors pensionssparande ska dock inte ingå (10 kap. 3 § andra stycket ÄktB). Vid en bodelning ska makarna som huvudregel dela lika på giftorättsgodset enligt något som kallas likadelningsprincipen (11 kap. 3 § ÄktB). Man beräknar alltså vad vardera maken har i giftorättsgods (tillgångar – skulder), adderar makarnas giftorättsgods och dividerar det totala giftorättsnettot med två. På så sätt får man fram vardera makes andel i det totala giftorättsnettot. Det är den lott som tillfaller din mors dödsbo efter denna bodelning som kommer utgöra hennes kvarlåtenskap tillsammans med sådan egendom som ej ingått i bodelningen. Alltså är det detta du och ditt syskon kommer ärva.Vad gäller försäkringarna ska de undantas från bodelningen om förmånstagare finns (10 kap. 5 § ÄktB och 14 kap. 7 § försäkringsavtalslagen). Försäkringsersättning som efterlevande make erhåller som förmånstagare efter makens död ingår varken i bodelning eller kvarlåtenskap. Försäkring tillfaller istället respektive förmånstagare direkt. Det framgår inte av din fråga vem som är förmånstagare till vilken försäkring, men de ska oavsett inte ingå i bodelningen.SammanfattningEn bodelning kommer förrättas mellan din mors dödsbo och hennes man där deras tillgångar fördelas dem emellan. Det är den lott som tillfaller din mors dödsbo efter denna bodelning samt eventuella andra tillgångar din mor haft som inte ingått i bodelningen som du och ditt syskon kommer få ärva. Eftersom ni är två syskon ärver ni hälften av er mors kvarlåtenskap var. Du som särkullbarn kommer kunna begära din andel direkt, medan ditt syskon istället får en efterarvsrätt efter att din mors man gått bort.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning