Värdeöverföringar, lån och närståendetransaktioner i aktiebolag

2021-03-23 i Bolag
FRÅGA |Hej!Jag har ett aktiebolag med ganska mycket pengar som inte används till något, ca 3 mkr. Jag skulle vilja låna ut dem till mig som privatperson, men det vet jag ju är olagligt. Däremot, skulle det vara lagligt att gå runt lagen genom att från mitt aktiebolag låna ut pengarna till en kompis aktiebolag, vi skriver bara ett låneavtal utan att specificera till vad. Sen lånar min kompis aktiebolag ut pengarna till mig som privatperson. Detta är såklart ett sätt att gå runt lagen, men är det olagligt?
Johannes Ljusteräng |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Regler om aktiebolag finns i aktiebolagslagen (ABL). Vad gäller olika typer av värdeöverföringar från aktiebolag, finns regler härom i ABL 17-21 kap. Reglerna är till stor del till för att skydda borgenärer, det vill säga fordringsägare eller sådana som bolaget har skulder till. Tanken med reglerna är att kapitalet i bolaget ska stanna kvar i bolaget, för att bolaget ska kunna betala de skulder som de har till olika borgenärer. Genom reglerna i ABL 17-21 kap förhindras därför olika typer av transaktioner, som på olika sätt skulle kunna vara illojala mot en borgenär.Till att börja med är de så kallade låneförbudsreglerna i 21 kap ABL inte tillämpliga i detta fall, eftersom penninglånet ska ske till aktieägare i bolaget, den som tillhör ledningen i bolaget, den som är släkt med aktieägare eller någon i ledningen, eller liknande (21 kap 1 § ABL) för att reglerna ska bli tillämpliga. Eftersom din vän inte omfattas av någon av dessa kategorier, är låneförbuden alltså inte tillämpliga. I sammanhanget bör det dock sägas att domstolar i Sverige i vissa fall tillämpar regler analogt. Detta innebär att en regel tillämpas, trots att situationen i fråga egentligen inte omfattas av den aktuella regelns ordalydelse. Detta görs exempelvis för att kringgåenden av lag inte ska kunna vara möjliga (se bland annat Högsta domstolens resonemang i NJA 1995 s 742). Att genomföra en sådan transaktion som du vill genomföra, kan komma att uppfattas som ett sådant kringgående av lagen, vilket kan leda till att en domstol tillämpar reglerna i 21 kap ABL analogt. Du och/eller din vän kan då bli återbäringsskyldiga för lånet (21 kap 11 § ABL) och/eller skadeståndsskyldiga mot bolagets borgenärer (29 kap 1 § ABL).Värdeöverföringsreglerna i 17 kap ABL kan också sätta gränser för vad som är tillåtet i ditt fall. Med värdeöverföring enligt 17 kap ABL avses bland annat sådana affärshändelser som medför att bolagets förmögenhet minskar och som inte har rent affärsmässig karaktär för bolaget (ABL 17 kap 1 §). En sådan affärshändelse kan vara exempelvis lån och gåva, som resulterar i att bolagets förmögenhet minskar, utan att den har affärsmässig karaktär, det vill säga att den inte har någon specifik koppling till bolagets affärsmässiga verksamhet. I ditt fall tycks ett sådant lån till ett annat bolag som du vill göra, vara en sådan värdeöverföring som omfattas av värdeöverföringsbestämmelserna. En sådan värdeöverföring får endast äga rum 1) om det efter överföringen finns full täckning för bolagets bundna egna kapital, samt 2) om den framstår som försvarlig med hänsyn till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av det egna kapitalet och med hänsyn till bolagets konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt (17 kap 3 § ABL). Med andra ord krävs det innan en sådan värdeöverföring genomförs, att man noga analyserar bolagets ekonomiska ställning, för att vara säker på att kraven i bestämmelsen uppfylls. Bestämmelsen är krånglig att förstå, varför jag rekommenderar dig att låta en revisor göra bedömningen om du skulle vilja genomföra transaktionen. Om en värdeöverföring sker i strid med 17 kap 3 §, kan du och din vän annars bli ansvariga för att återbära värdeöverföringen till bolaget (17 kap 6-7 §§ ABL) och du och din vän kan dessutom bli skadeståndsskyldiga gentemot bolagets borgenärer (29 kap 1 § ABL).Det finns sammanfattningsvis flertalet risker med att genomföra den typ av transaktion som du vill göra. Om en värdeöverföring skulle ske i strid med bestämmelserna ovan, kan du i flera fall bli både återbärings- och skadeståndsskyldig. Jag rekommenderar dig därför att noga undersöka de fallgropar som kan finnas, innan du genomför en transaktion av den här typen.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Reklamera vara när säljaren gått i konkurs

2021-03-23 i Konsumentköplagen
FRÅGA |HejJag har köpt en bil från ett företag och nu har företaget gått i konkurs. Bilen som jag har köpt har motorn havererat och jag har anmält till ARN som beslutade att jag har rätt. Min fråga är kan jag begära en reparationskostnad från konkursförvaltningen eller begära återköp? Med tanke på att företaget har gått i konkurs?
Johannes Ljusteräng |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Regler om köp i konsumentförhållanden finns i konsumentköplagen (KköpL). Jag utgår från att du köpt bilen för privat bruk, vilket också innebär att KköpL blir tillämplig (1 § KköpL).En vara är felaktig när den avviker från köparen med fog kunnat förutsätt (16 § KköpL). Eftersom ARN dessutom gett dig rätt, antar jag i det följande att varan är felaktig i lagens mening. Om en vara är felaktig får köparen enligt kräva avhjälpande, omleverans, prisavdrag eller ersättning för att avhjälpa felet eller häva köpet (23, 24 och 26-29 §§ KköpL). Dessutom får köparen kräva skadestånd (30-32 §§ KköpL). Köparen måste meddela säljaren att varan är felaktig inom tre år från det att varan köptes, samt inom två månader från det att felet upptäcktes (23 § KköpL).Vad händer då om säljaren har gått i konkurs? Om säljaren är på obestånd, har köparen rätt att rikta anspråk (se ovan) på grund av fel på varan mot en näringsidkare i tidigare säljled som har överlåtit varan för vidareförsäljning, om säljaren hade kunnat göra felet gällande mot säljaren i tidigare säljled (46 § KköpL). Eftersom den säljare som du köpt bilen av är på obestånd (konkurs innebär alltid obestånd) har du rätt att kräva avhjälpande, omleverans, prisavdrag, avhjälpandeersättning och/eller skadestånd av den som sålde bilen till den säljare som du köpte bilen av. Du har alltså en rätt att rikta anspråket mot tidigare säljled. Detta förutsätter dock att motsvarande anspråk hade kunnat göras gällande mot säljaren i tidigare säljled, vilket i princip innebär att felet i varan måste ha berott på säljaren i tidigare säljled.Det jag rekommenderar dig att göra nu är att du kontaktar det företag som levererat bilen till det företag som du köpte bilen av. Du kan av dem kräva att de avhjälper (reparerar) felet på motorn.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Arrendators skydd i samband med exekutiv försäljning

2021-03-21 i Exekutiv försäljning
FRÅGA |HejOm man hyr en fastighet till en sommarstuga och om fastigheten ska säljas vid konkurs har den som arrenderar förköpsrätt ?Mvh
Johannes Ljusteräng |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Som jag förstår din fråga undrar du om en arrendator/hyresgäst har förköpsrätt till fastigheten vid en exekutiv försäljning av fastigheten i samband med en konkurs. Du använder både orden "hyr" och "arrenderar" i din fråga. I jordabalken görs det en skillnad på arrende och hyresrätt, vilket innebär att det kan bli vissa skillnader beroende på om det rör sig om arrende eller hyresrätt. Jag kommer därför nedan att gå igenom vad som gäller för både arrende och hyresrätter i samband med en exekutiv försäljning.Regler om exekutiv försäljning av fast egendom finns främst i utsökningsbalken (UB) 12 kap.Utmätt fast egendom (exempelvis i samband med konkurs), säljs på offentlig auktion (UB 12 kap 1 §). Vid en sådan offentlig auktion, har varken hyresgäst, arrendator eller annan nyttjare någon förköpsrätt. Ett kort svar på din fråga är alltså att det inte finns någon förköpsrätt för en hyresgäst eller arrendator vid en exekutiv försäljning av fastigheten.Dock finns det vissa andra regler som blir aktuella för en arrendator eller hyresgäst i samband med en exekutiv försäljning. Enligt UB 12 kap 33 § är nyttjanderätter (däribland arrende och hyresrätt) skyddade (det vill säga att de består efter försäljningen) utan särskilt förbehåll, om rättigheten har bättre rätt än exekutionsfordringen. Exekutionsfordringen är i detta sammanhang den fordran som tillhör den fordringsägare som ansökt om utmätning (UB 12 kap 26 § 2 st). Den fråga du måste ställa dig är därmed om arrendet/hyresrätten är inskriven före exekutionsfordringen förföll till betalning.Om arrendet/hyresrätten har sämre rätt än exekutionsfordringen, ska nyttjanderätten särskilt förbehållas, om det saknas anledning att anta att rättigheten belastar fastigheten till beaktansvärd skada för innehavare med bättre rätt (UB 12 kap 33 § 2 st). I praktiken innebär detta att arrendet/hyresrätten ska särskilt förbehållas, så länge den inte innebär en ekonomisk belastning (skada) för köparen av fastigheten. Bestämmelsen tar sikte på fall då fastighetens pris blir lägre på grund av att den belastas med arrendet/hyresrätten. Jag kan tyvärr inte göra en bedömning av om arrendet/hyresrätten i ditt fall utgör en sådan belastning, då jag skulle behöva mer information. Det kan dock sägas att du kan behöva bevaka din rättighet vid ett bevakningssammanträde, för att din rätt ska bestå (UB 12 kap 23 §).Sammanfattningsvis finns det alltså ingen förköpsrätt för arrendator eller hyresgäst i samband med en exekutiv försäljning av en fastighet. Dock finns det flera skydd i lagen för att rättigheten ska bestå efter försäljningen. För ytterligare frågor om vad som gäller i ditt enskilda fall och frågor om auktionen och bevakningssammanträdet, rekommenderar jag dig att ta kontakt med Kronofogden, som handlägger dessa ärenden. Kontaktuppgifter finns här.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Diskriminerande jobbannons?

2021-02-26 i Övrigt
FRÅGA |Hej!Jag stötte på en arbetsgivare som hade denna mening i sin jobbannons "Din ekonomexamen tog du vid ett välrenommerat universitet". Min fråga är om det verkligen är okej att sätta som krav att en person ska ha gått på ett "bättre, finare" universitet? Jag anser att det upplevs diskriminerande då det inte finns någon tydlig motivering till varför det är viktigt för arbetsuppgifterna att ha gått på ett "välrenommerat universitet". Dessutom, vad skulle anledningen vara? Personer som är äldre kan ha gått på ett universitet som var "välrenommerat" på den tiden men som inte är det längre. Personer med funktionsvariation kan ha haft svårare att kunna nå de toppresultat som krävs på dessa ställen. Mvh
Johannes Ljusteräng |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag uppfattar din fråga som att du undrar om det kan vara diskriminering att i en jobbannons kräva att någon ska ha gått på ett visst universitet.Regler om diskriminering finns i diskrimineringslagen (DiskL). DiskL har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder (DiskL 1 kap 1 §). Det är alltså kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder som utgör de så kallade diskrimineringsgrunderna (DiskL 1 kap 5 §). För att DiskL överhuvudtaget ska vara tillämplig krävs det med andra ord att det diskriminerande tar sikte på någon av diskrimineringsgrunderna (DiskL 1 kap 4 §). Visserligen kan en jobbannons innehållande den mening du beskriver komma att påverka vissa personer på så sätt att de inte uppfyller de kraven som arbetsgivaren ställer. Dock uppfyller ett sådant kriterium i en jobbannons inte kraven på diskriminering i lagens mening. Det krävs nämligen att diskrimineringen har ett visst samband med diskrimineringsgrunden. I det fallet du beskriver handlar det ju inte om att företaget i fråga inte vill anställa någon på grund av dess ålder eller funktionsvariation, utan snarare om att företaget vill rekrytera duktiga medarbetare.Jag förstår att det kan kännas orättvist, men en sådan jobbannons är inte olaglig. Snarare är det upp till varje företag att rekrytera den som de anser är mest lämpad för posten i fråga, så länge det håller sig inom ramarna för vad som är lagligt enligt DiskL.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Vilka följder kan diskriminerande beteende resultera i?

2021-03-23 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej!Enligt diskrimineringsombudsmannen reglerar inte diskrimineringslagen händelser mellan privatpersoner. Innebär det att man som privatperson bara kan säga diskriminerande saker och göra diskriminerande saker mot andra personer utan konsekvenser (såvida det inte blir olaga hot)?
Johannes Ljusteräng |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Som jag förstår din fråga undrar du dels vad som regleras i diskrimineringslagen, dels vilka rättsliga konsekvenser som kan följa av att en privatperson agerar diskriminerande mot en annan.DiskrimineringslagenI diskrimineringslagen finns skydd mot diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder (diskrimineringslagen (DiskL) 1 kap 1 §). Skyddet mot diskriminering kommer till uttryck på olika sätt i lagen. Till att börja med får en arbetsgivare inte diskriminera arbetstagare, arbetssökande, praktikant eller inhyrd personal (DiskL 2 kap 1 §). Den som bedriver utbildningsverksamhet (exempelvis skola) får inte diskriminera barn, elever, studenter eller studerande som deltar i eller söker till verksamheten (DiskL 2 kap 5 §). Vidare finns det diskrimineringsförbud vad gäller bland annat medlemskap i arbetstagarorganisationer (fackföreningar) (DiskL 2 kap 10 §), hälso- och sjukvård (DiskL 2 kap 13 §), socialförsäkring (DiskL 2 kap 14 §), med mera. Händelser mellan privatpersoner, exempelvis två vänner, regleras alltså inte i DiskL. Däremot kan lagen bli aktuell vid exempelvis en arbetsintervju, om något kränkande om till exempel personens kön skulle yttras.BrottDiskriminerande eller kränkande beteende kan i vissa fall vara brottsligt och därmed leda till straff, såsom böter eller fängelse. Jag kommer nedan gå igenom några exempel på när så kan vara fallet.Straffbelagda gärningar regleras främst av brottsbalken (BrB). Den som hotar någon annan med brottslig gärning på ett sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig rädsla för egen eller annans säkerhet till person, egendom, frihet eller frid, döms för olaga hot till böter eller fängelse i högst ett år (BrB 4 kap 5 §).Den som olovligen med tekniskt hjälpmedel i hemlighet tar bild av någon som befinner sig inomhus i en bostad eller på en toalett, i ett omklädningsrum eller annat liknande utrymme, döms för kränkande fotografering till böter eller fängelse i högst två år (BrB 4 kap 6 a §).Den som gör intrång i någon annans privatliv genom att sprida bild eller uppgift om någons sexualliv, hälsotillstånd, uppgift om att någon utsatts för ett brott som innefattar ett angrepp mot person, frihet eller frid, bild på någon som befinner sig i en mycket utsatt situation eller bild på någons helt eller delvis nakna kropp, döms för olaga integritetsintrång om spridningen är ägnad att medföra allvarlig skada (BrB 4 kap 6 c §).Den som fysiskt antastar någon annan eller utsätter någon annan för störande kontakter eller annat hänsynslöst agerande döms, om gärningen är ägnad att kränka den utsattes frid på ett kännbart sätt, för ofredande till böter eller fängelse i högst ett år (BrB 4 kap 7 §).Den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, dömes för förtal till böter (BrB 5 kap 1 §).Den som riktar beskyllning, nedsättande uttalande eller förödmjukande beteende mot någon annan döms för förolämpning till böter, om gärningen är ägnad att kränka den andres självkänsla eller värdighet (BrB 5 kap 3 §).Den som sexuellt berör ett barn under 15 år, förmår barnet att företa eller medverka i någon handling med sexuell innebörd eller blottar sig för någon annan på ett sätt som är ägnat att väcka obehag eller annars genom ord eller handlande ofredar en person på ett sätt som är ägnat att kränka personens sexuella integritet, döms för sexuellt ofredande till böter eller fängelse i högst två år (BrB 6 kap 10 §).En näringsidkare (det vill säga någon som bedriver ett företag) som i sin verksamhet diskriminerar någon på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck genom att inte gå personen till handa på de villkor som näringsidkaren i sin verksamhet tillämpar i förhållande till andra, ska dömas för olaga diskriminering till böter eller fängelse i högst ett år. För olaga diskriminering döms även anordnare av allmän sammankomst eller offentlig tillställning och medhjälpare till sådan anordnare, om han eller hon diskriminerar någon på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck genom att vägra personen tillträde till sammankomsten eller tillställningen på de villkor som gäller för andra (BrB 16 kap 9 §).Av dessa brott skulle framförallt förtal, förolämpning och olaga diskriminering kunna bli aktuellt i samband med kränkande uttalanden och kränkande beteende. Det ska dock sägas att det krävs en bedömning av det enskilda fallet för att bedöma om ett kränkande uttalande eller beteende är straffbart enligt bestämmelserna ovan.SkadeståndKränkande beteende kan i vissa fall också leda till skadestånd. Den som bryter mot förbuden mot diskriminering enligt DiskL ska betala diskrimineringsersättning för den kränkning som överträdelsen innebär (DiskL 5 kap 1 §). Om någon av de förbjudna handlingarna i DiskL (se ovan) begås, ska alltså diskrimineringsersättning betalas till den diskriminerade.Den som allvarligt kränker någon annan genom brott som innefattar ett angrepp mot dennes person, frihet, frid eller ära skall ersätta den skada som kränkningen innebär (så kallad kränkningsersättning) (skadeståndslagen 2 kap 3 §). Om någon av de straffbelagda gärningarna (ovan) begås, kan det alltså resultera i att personen i fråga också får betala skadestånd i form av kränkningsersättning.SammanfattningDiskriminerande beteende av olika slag kan vara olagligt och i vissa fall brottsligt, vilket kan resultera i skadestånd, böter, fängelse och andra straff. Dock är det svårt att konkret definiera vilka fall som skulle resultera i sådana följder, eftersom man alltid behöver bedöma det enskilda fallet för sig.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Tolkning av servitutsavtal

2021-03-21 i Avtal
FRÅGA |Hej, Jag är nyinflyttad i ett hus som är den Härskande fastigheten i ett befintligt inskrivet/registrerat avtalsservitut. I detta avtal står beskrivet att "Ägaren till den Tjänande fastigheten ger ägaren till den Härskande fastigheten rätt att begagna över den tjänande fastighets befintligt väg om 3m beredd enligt bifogad karta" Utöver detta står det även beskrivet att " Vägen skall hållas farbar för motorfordon året om."Våra nya grannar menar på att detta enbart tillåter oss att färdas över vägen med motorfordon och inte genom att gå eller cykla över vägen. Hur ska detta tolkas?
Johannes Ljusteräng |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Som jag förstår frågan, undrar du hur avtalet ska tolkas samt om denna tolkning ger dig rätt att gå och cykla över vägen.ServitutRegler om servitut finns i jordabalken (JB) 14 kap. I den tjänande fastigheten får det genom avtal upplåtas rätt för ägaren av annan fastighet att i visst hänseende nyttja eller på annat sätt ta i anspråk den tjänande fastigheten (servitut) (JB 14 kap 1 §). Bestämmelsen innebär att det i servitutsavtalet ska anges i vilket hänseende den tjänande fastigheten får nyttjas.Vidare är servitutet förenat med äganderätten till fastigheten (JB 14 kap 3 §), vilket i praktiken innebär att du som köpare ska ha samma rättigheter enligt avtalet, som den tidigare ägaren hade.AvtalstolkningOm avtalets innebörd är oklar, måste avtalet tolkas för att dess innebörd ska kunna fastställas. I svensk rätt finns det vissa regler och principer om hur avtal ska tolkas. Dessa finns utspridda i olika lagar, men saknas till stor del också i lagstiftningen. Här spelar domstolspraxis en viktig roll (se exempelvis här, med hänvisning till olika rättsfall där domstolar har tolkat avtal). Med utgångspunkt i avtalstolkningsprinciper och den praxis som finns på området, är en första utgångspunkt vid avtalstolkning den gemensamma partsviljan: Vad ville egentligen parterna när avtalet ingicks? Eftersom du inte var part när servitutsavtalet skrevs, kan frågan bli svår att avgöra. Det kan därför vara en bra idé att kontakta den tidigare ägaren av fastigheten. För att få reda på hur avtalet har tillämpats i praktiken - något som anses ge uttryck den gemensamma partsviljan - kan du fråga säljaren av fastigheten om denne tidigare har fått använda vägen för gång och cykling. Om så är fallet, bör den gemensamma partsviljan också anses vara att avtalsservitutet ger den härskande fastigheten rätt att bruka vägen såväl med motorfordon, som med cykel och genom gång. Om den tidigare ägaren endast nyttjade vägen med motorfordon, kan det istället vara så att avtalet ska tolkas på så sätt som dina grannar hävdar.Om någon gemensam partsvilja inte kan fastställas, får istället en objektiv tolkning tillämpas för att fastställa avtalets innebörd. Avtalets ordalydelse är därmed viktig: Vad står i avtalet? I detta fall anges i avtalet att den härskande fastigheten har rätt att "begagna" vägen. Avtalet begränsar enligt dess ordalydelse inte begagnandet till att endast omfatta nyttjande av vägen med motorfordon. Begreppet "begagna" bör alltså omfatta en rätt att nyttja vägen med både motorfordon, cykel och genom att gå på den. Att det i avtalet anges att "Vägen skall hållas farbar för motorfordon året om" bör inte kunna tolkas på så sätt att nyttjandet begränsas endast till motorfordon. Jag anser därför att en objektiv tolkning av avtalet bör utfalla till din fördel och att grannarnas tolkning av avtalet är inkorrekt.Om däremot varken den gemensamma partsviljan eller en objektiv tolkning kan ge ett tydligt svar på hur avtalet ska förstås, kan man försöka fastställa innebörden med hjälp av avtalets syfte, struktur, hur avtalet har tillämpats och förhållandena vid avtalets tillkomst. I slutändan kan man behöva göra en helhetsbedömning av alla faktorer för att försöka förstå hur avtalet ska förstås.SammanfattningAvtalstolkning kan vara knepigt, särskilt när den gemensamma partsviljan kan vara svår att bestämma. Dock tycks ordalydelsen i avtalet tala för att du har rätt att också gå och cykla på vägen. För att du ska kunna göra en ordentlig tolkning av avtalet, rekommenderar jag dig dock att kontakta den tidigare ägaren av fastigheten och fråga denne hur avtalet tidigare har tillämpats och hur denne uppfattar avtalets innebörd. Du bör också fråga grannarna varför de anser att du skulle sakna rätt att gå och cykla på vägen, samt hur de uppfattar att avtalet ska tolkas och varför.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Får hyresvärd låsa utrymme?

2021-02-27 i Hyresrätt
FRÅGA |Hej Har jag som hyresvärd rätt att låsa ett utrymme som ingår i en hyresgästs hyresavtal vid uteblivna hyror?
Johannes Ljusteräng |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.I din fråga aktualiseras egentligen två olika frågor. Dels är det fråga om vad du får göra när hyresgästen inte betalar sin hyra, dels vad det får för konsekvenser om du skulle låsa utrymmet.Åtgärder vid obetald hyraRegler om hyresrätter, det vill säga hyra av bostad och lokal, finns i jordabalkens (JB) tolfte kapitel. En hyresrätt är förverkad och hyresvärden berättigad att säga upp avtalet att upphöra i förtid om hyresgästen dröjer med att betala hyran mer än en vecka (JB 12 kap 42 § st 1 p 1). Om avtalet sägs upp på grund av förverkande har hyresvärden, det vill säga du, rätt till skadestånd för den ekonomiska skada du lidit (JB 12 kap 42 § st 6). Du har med andra ord rätt att säga upp hyresavtalet och också rätt till skadestånd.Om hyresgästen inte frivilligt flyttar, kan hyresvärden ansöka om avhysning hos Kronofogden (lagen om betalningsföreläggande och handräckning (BFL) 1, 3 §§). Innan Kronofogden tar beslut i frågan har hyresgästen rätt att yttra sig (BFL 25 §). En hyresvärd kan alltså inte tvinga någon att flytta själv eller för den delen byta lås på ett tillhörande utrymme, utan det måste prövas av Kronofogden. Du kan läsa mer om avhysning och vanlig handräckning här.Får du låsa utrymmet?En hyresgäst har rätt att få tillgång till de utrymmen som framgår av hyresavtalet. En hyresvärd får inte hindra hyresgästens tillgång till dessa utrymmen. Detta utgör en olovlig rubbning av någon annans besittning (det vill säga hyresgästens besittning till utrymmet) och är straffbart som egenmäktigt förfarande (brottsbalken 8 kap 8 §). Av den anledningen rekommenderar jag dig att inte låsa utrymmet, med risk för att du annars blir skyldig att betala böter och skadestånd.Sammanfattningsvis tycker jag alltså att du bör säga upp hyresavtalet. Om hyresgästen inte flyttar, bör du kontakta Kronofogden angående avhysning.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Påföljd vid rattfylleri

2021-02-21 i Trafikbrott
FRÅGA |Hej,Blev tagen för rattonykterhet då jag blåste 0.93 och jag vet att det är grov rattonykterhet. Har en tidigare dom från 2016 avs. skadegörelse och betalade då 100 dagsböter vilket blev drygt 40000 i böter. Bor numer ensam och har ej försörningsplikt.Fem frågor;1, Vad blir troligaste påföljden?2, Om fängelse, kan det omvandlas till fotboja med intensivövervakning?3, Om fängelse, kan det omvandlas till villkorlig dom och böter? Hur lång lär villkorstiden bli och vad innebär det?4, Om fängelse, kan det omvandlas till villkorlig dom, böter och samhällstjänst? Hur lång kan samhällstjänsten bli?5, Vilken praxis finns avseende hur många dagsböter som ges och vad kan det tänkas bli i mitt fall?Kort sagt vilka olika kombinationer av fängelse, böter, villkorlig dom fotboja och samhällstjänst finns i mitt fall? Har ansökt om alkolås och har det någon betydelse avs ovan om det blir beviljat eller inte?I övrigt, självklart ångerfull och har tagit arbetets hjälp, frivilligt uppsökt socialtjänsten samt civila sjukvården för att hantera och utreda min problematik.
Johannes Ljusteräng |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Rattfylleri regleras i lag (1951:649) om vissa trafikbrott. I ditt fall är det fråga om grovt brott, då gränsen går vid 0.5 promille i utandningsluften, men även om föraren har varit avsevärt påverkad eller att framförandet av fordonet inneburit en påtaglig fara för trafiksäkerheten, kan påverka allvarlighetsgraden av brottet (4a §). I följande svar kommer jag därför utgå från brottet grovt rattfylleri. Straffskalan för grovt rattfylleri är fängelse i minst 14 dagar och max två år (4a§ lagen om vissa trafikbrott). Det betyder att böter är uteslutet. Hur långt fängelsestraff din gärning motsvarar kan jag tyvärr inte besvara, då jag hade behövt mer information för at tkunna göra en ordentlig bedömning. Som utgångspunkt är fängelse, skyddstillsyn eller villkorlig dom, valbara påföljder. Rätten ska fästa vikt vid de omständigheter som talar för en lindrigare påföljd än fängelse (30 kap. 4 § BrB), dvs villkorlig dom eller skyddstillsyn (se 30 kap. 1 § BrB). Det finns således en presumtion mot fängelse, som innebär att skyddstillsyn och villkorlig dom ska väljas före fängelse. Däremot finns det vissa faktorer som bryter presumtionen och medför att fängelse ska dömas ut (30 kap. 4 § 2 st. BrB). Den första omständigheten är om brottets straffvärde, alltså brottets allvarlighet, motsvarar ett års fängelse eller mer. Som sagt kan jag tyvärr inte uttala mig i denna fråga då jag hade behövt mer omständigheter kring ditt fall, men det är inte uteslutet. Den andra omständigheten som kan tala för fängelse är brottets art. Med artbrott avses brott som rättsordningen ser väldigt allvarligt på, varav rattfylleri är ett sådant artbrott. Den sista faktorn är om den tilltalade tidigare har gjort sig skyldig till brott. Du har tidigare gjort dig skyldig till skadegörelse, vilket är till din nackdel i det här fallet. Tyvärr pekar därför mycket på att presumtionen mot fängelse är bruten och att du kommer dömas till fängelse. För att sammanfatta är min bedömning att påföljden kommer att bestämmas till fängelse, men eftersom jag inte har all information kan jag inte dra en ordentlig slutsats. Dock bör olika kombinationer med fotboja, skyddstillsyn eller liknande, som du frågar om, vara uteslutet, eftersom presumtionen mot fängelse är bruten. En annan konsekvens av brottet är att ditt körkort kommer att återkallas om du blir dömd (5 kap. 3 § 1 p. c körkortslagen). Spärrtiden, det vill säga tiden som körkortet kommer vara återkallat, kommer bestämmas till minst ett år, eftersom brottet är grovt (5 kap. 6 § körkortslagen). Det är först efter spärrtidens utgång som du kan ansöka om körkort igen (5 kap. 13 § körkortslagen).Hoppas att du fick svar på din fråga.Med vänlig hälsning,