Vad gör jag om en delägare begär tvångsförsäljning?

2021-08-02 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej!Har fått ett föreläggande från tingsrätten, att mitt ex har ansökt om en god man. För tvångsförsäljning enligt samäganderättslagen. Vilket förvånar mig, trodde vi hade kommit överens om ett pris jag skulle köpa ut honom för. Har väntat på köpekontraktet och köpeavtalet i över en månad nu. Och helt plötsligt kommer det här föreläggandet och han vill att jag ska köpa ut honom för mycket mer än vad vi har kommit överens om.Har allt skriftligt från hans jurist att vi har kommit överens om ett pris.Hur går jag tillväga?
Elin Andrén |Hej! Tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!När jag besvara frågan antar jag att det inte finns något samägaravtal som reglerar er situation. Därmed kommer jag att utgå ifrån bestämmelser i lagen om samäganderätt (SamägL).För det första kan ditt ex inte tvinga dig att sälja din andel till honom för mer pengar än vad ni har avtalat om (1 § SamägL) (2 § SamägL). Eftersom du skriver att ditt ex har ansökt om tvångsförsäljning enligt samäganderättslagen antar jag dock att han inte längre vill köpa ut dig utan att han vill sälja egendomen genom en så kallad offentlig auktion. Det finns inte tyvärr inte något sätt för en delägare att stoppa en offentlig auktion, däremot kan en delägare meddela anstånd om det föreligger synnerliga skäl. Vid anstånd skjuts den offentliga auktionen upp men den kommer fortfarande att genomföras. Synnerliga skäl kan exempelvis vara att det visar sig vara svårt att sälja fastigheten till ett rimligt pris (6 § SamägL).Om en delägare har ansökt om offentlig auktion kan du alltså tyvärr inte stoppa denna process om inte delägaren i fråga ändrar sig. Du kan kontakta ditt ex och försöka komma överens om att sälja fastigheten genom en mäklare istället, om ni kan enas om det. Du kan också erbjuda dig att köpa ut honom för ett lägre pris som du anser är rimligt. Det finns nämligen en del nackdelar med att genomföra en tvångsförsäljning. Kostnaderna blir oftast högre vid en offentlig auktion och slutpriset för fastigheten tenderar att bli lägre. Ni kan inte heller helt fritt bestämma försäljningsvillkoren vid en offentlig auktion eftersom vissa regler i samäganderättslagen begränsar den möjligheten. Det är därför oftast billigare och mer fördelaktigt att sälja fastigheten genom en mäklare. Jag har full förståelse för att det kan vara svårt att komma överens efter en separation. Därför kan det vara bättre att genomföra tvångsförsäljningen om du tror att det kommer vara svårt att hitta en lösning tillsammans.Jag hoppas att du fick svar på din fråga och att situationen löser sig! Om det är något mer du undrar över är du varmt välkommen att ställa en ny fråga. Om du vill ha fortsatt vägledning i processen kan du boka en tid med en av våra skickliga jurister här: https://lawline.se/boka. Lawline erbjuder också produkter till fast pris :https://lawline.se/fixed_price.Med vänliga hälsningar,

Borde jag göra en anmälan om jag blir utsatt för bedrägeri?

2021-08-01 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |Min flickvän har blivit utsatt för bedrägeri. Hon ha köpt en valp från Norge för 12.000 kr, företaget trans pet global agency skulle leverera valpen men extra kostnader uppstod hela tiden och dom säger att det krävs mer pengar pga en massa saker som dom hittar på. Dom hotar med att avliva hunden, att den inte går att skicka tillbaka osv. Jag har kollat upp människan som anses va säljaren och jag tycker allt verkar väldigt konstigt både med säljaren och företaget. Företaget har inga bra rewiews satt säga och säljaren har jag sökt upp och inget stämmer. Företaget säger också att hela summan betalas tillbaka vid leverans av hunden, hur tjänar dom då pengar tänker jag? Flickvännen kollade upp kontot som hon skickade pengarna till och det är varken företaget eller säljarens namn. Är detta tillräckligt för att göra en anmälan utan att polisen skiter i allt?
Elin Andrén |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!InledningUtifrån informationen i din fråga finns det tyvärr en risk att din flickvän har blivit utsatt för brottet bedrägeri (9 kap. 1 § brottsbalken). Om flickvännen tror att hon har blivit utsatt för ett brott är det viktigt att hon gör en polisanmälan. Då kan gärningsmannen förhoppningsvis hållas ansvarig. Dessutom är en fällande dom en förutsättning för att hon ska få skadestånd från gärningsmannen. Det är dessutom viktigt att göra en polisanmälan för att hon ska ha rätt till ersättning av sin hemförsäkring. Det kan vara bra att kontakta banken och spärra eventuella bankkonton som gärningsmännen fortfarande kan komma åt. Tänk också på att spara eventuella konversationer, exempelvis via mail, som senare kan användas som bevis. Det är tyvärr svårt för mig att direkt svara på om det finns tillräckligt med bevis för att någon ska kunna hållas ansvarig för brottet, utan detta är en bedömning som polisen, åklagare och domstolen får avgöra. Även om ni inte tror att anmälan kommer att leda någonstans skulle jag rekommendera att flickvännen gör en polisanmälan ändå eftersom ny bevisning kan komma fram senare och dessutom ökar det chanserna för att få ut ersättning av försäkring och möjligheten till att få eventuellt skadestånd. Hur gör man en polisanmälan?Din flickvän kan ringa polisen på 114 14 eller gå till en polisstationen och be om hjälp för att upprätta en anmälan. När hon gör detta kan hon uppge att hon vill begära skadestånd, och hon behöver inte ge ett exakt belopp där och då. .Vad händer efter anmälan?Efter att man har gjort en anmälan kommer en förundersökning att inledas, förutsatt att brottet går att utreda d.v.s. att det är möjligt att ta reda på vad som har hänt och hitta en skyldig gärningsman. En förundersökning kommer antingen leda till att åtal väcks av allmän åklagare eller att förundersökningen läggs ner och inget åtal väcks. Detta beror på om det finns bevisning som är tillräckligt för att målet ska kunna tas upp i en rättegång. Om förundersökningen läggs ned innebär det inte att man inte har utsatts för ett brott, utan det handlar om att förundersökningsledaren ansett att det i detta fall saknas tillräcklig bevisning.Möjligheten till ersättningOm åtal väcks kommer det att inledas en rättegång. Då finns det tre olika sätt att bli ersatt det pengar din flickvän har förlorat på grund av bedrägeriet.För det första kan hon få ersättning genom skadestånd, detta förutsätter att hon har begärt skadestånd och att åtalet bifalls av domstolen, d.v.s. att gärningsmannen i fråga döms till att betala ut skadestånd. Åklagaren kan hjälpa henne att driva skadeståndsfrågan. Då kan hon få ersättning för de pengar hon har förlorat och även andra skador som uppkommit på grund av brottet. Kronofogden kan dessutom hjälpa henne att driva in skadeståndet i sådana fall.För det andra kan man i vissa fall få ersättning ur sin hemförsäkring. Din flickvän kan så snart som möjligt kontakta sitt försäkringsbolag, anmäla skadan och fråga om hon har rätt till ersättning i det aktuella fallet. Tyvärr kan det blir svårt att få ut försäkringsersättning i fall som rör bedrägeri.För det tredje kan man få brottsskadeersättning om pengarna från skadeståndet och försäkringen inte räcker till för att täcka skadan som uppstått (6 § - 7 § brottsskadelagen). Denna ersättning betalas ut av staten. Ansökan görs hos brottsoffermyndigheten (21 § brottsskadelagen). Du kan läsa mer om hur du gör en sådan ansökan här: https://www.brottsoffermyndigheten.se/sok-ersattning/brottsskadeersattning/hur-ansoker-jag/Om förundersökningen läggs ned eller om åtalet ogillas i rättegången har din flickvän fortfarande möjlighet att få ersättning, dock kan det tyvärr vara svårt att få ersättning vid förmögenhetsbrott såsom bedrägeri. Om hon har en hemförsäkring kan hon kontakta sitt försäkringsbolag och fråga om hon har rätt till ersättning i det aktuella fallet. Man kan också i sällsynta fall få rätt till brottsskadeersättning om man har blivit utsatt för bedrägeri och försäkringen inte täcker skadan (se stycket ovan).Jag hoppas att du fick svar på din fråga och att situationen löser sig! Om det är något mer du undrar över är du varmt välkommen att ställa en ny fråga.Med vänliga hälsningar,

Äganderätt av gemensam hund efter samboförhållande upphör

2021-08-01 i Samägandeavtal
FRÅGA |Hej!Jag oh min sambo köpte en hund tillsammans som vi hade i 6 år( tills vi bröt upp), sedan åkte jag utomlands några månader, varpå han skrev över hunden på sin pappa, Nu får jag inte ens träffa min hund och vi sa först att vi skulle dela på vårdnaden.Tyvärr står hunden på honom, men jag har dock betalt 50%. Kan jag göra något så jag kan få del av vårdnaden?
Elin Andrén |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!SamäganderättenEftersom du och din före detta sambo köpte huden tillsammans och har delat på kostnaden borde ni anses varit samägare till den. Detta gäller även om endast en person var registrerad som ägare till hunden. Lagen om samäganderätt innehåller regler om vad som gäller när personer äger något tillsammans (1 § samäganderättslagen). Dock är denna lag till en stor del dispositiv, vilket innebär att reglerna kan avtalas bort. När jag besvarar din fråga utgår jag ifrån att du och den andra delägaren inte har ett avtalat bort reglerna i ett samägaravtal. Som huvudregeln krävs samtliga delägares samtycke för att förfoga (exempelvis sälja) det samägda egendomen i sin helhet. Alltså får inte din f.d. sambo "skriva över hunden" till hans pappa utan ditt samtycke (2 § samäganderättslagen) om ni samäger hunden.GodtrosförvärvDet finns tyvärr en risk att pappan har gjort ett så kallat godtrosförvärv (2 § lag om godtrosförvärv av lösöre). Detta innebär att äganderätten kan ha övergått till honom trots att överlåtelsen egentligen skedde olovligt. Godtrosförvärv förutsätter att pappan var i god tro, d.v.s. att han inte visste om att överlåtelsen skedde olovligt. I sådana fall kan du behöva betala en lösen för att få tillbaka din äganderätt, vilket måste göras inom sex månader från den tidpunkten du fick kännedom om den olovliga överlåtelsen (5 § lag om godtrosförvärv). Lösensumman ska motsvara ägarens (i ditt fall pappans) kostnader för förvärv av egendomen (hunden). Du behöver därmed inte betala någon lösen om inte pappan har betalat något för hunden när han fick den.Min rekommendationDu kan börja med att kontakta pappan och din f.d. sambo och meddela att överlåtelsen av hunden till pappan har skett utan ditt samtycke och därmed skett i strid med samägandelagen. Förhoppningsvis kan ni komma till en lösning tillsammans, du kan exempelvis kräva att du ska äga 50 % av egendomen (hunden) och framföra att du vill ha någon form av umgänge med hunden, vilket ni kan avtala om i ett så kallat samägaravtal. Om pappan har gjort ett godtrosförvärv kommer du eventuellt att behöva betala en lösensumma för att få tillbaka din äganderätt. Jag har full förståelse för att det kan vara svårt att komma överens efter en separation och att pappan och din f.d. sambo kanske inte kommer vara villiga att samarbeta. Det du kan göra i sådana fall är att kontakta en jurist som kan titta närmare på ditt fall. Ibland kan det gå bättre och smidigare att hitta en lösning om kontakten mellan parterna sker via en jurist som agerar som ombud, jämfört med om du sköter kontakten själv. En jurist kan också hjälp er att upprätta ett samägaravtal. I sista hand kan du ansöka om stämning hos tingsrätten, men denna ansökan kostar pengar och du kan behöva betala motpartens ättegångskostander om din talan ogillas. För att läsa mer om hur du gör en sådan ansökan klicka här.Jag hoppas att du fick svar på din fråga och att situationen löser sig! Om det är något mer du undrar över är du varmt välkommen att ställa en ny fråga. Om du vill ha fortsatt vägledning i processen kan du boka en tid med en av våra skickliga jurister här:https://lawline.se/boka. Lawline erbjuder också produkter till fast pris :https://lawline.se/fixed_price.Med vänliga hälsningar,

Ersättning vid bedrägeri

2021-07-08 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |Hej! jag har blivit utsatt för ett bedrägeri, hyrt en stuga på öland som inte finns.... jag satte in 2500kr från mitt privatkonto till ett annat privatkonto. Det är anmält till polisen, ärendet blev nerlagt, för personen hade så många andra åtalspunkter som han blir åtalad för.Banken betalar inte tillbaka några pengar inte heller mitt försäkringsbolag.Finns det någon chans att få några pengar tillbaka?Mvh T
Elin Andrén |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns tre huvudsakliga sätt att få ersättning om man har blivit utsatt för ett brott. Dessa tre är ersättning via försäkring, skadestånd och möjligheten att få brottsskadeersättning. Eftersom förundersökningen har lagts ned av polisen kan du tyvärr inte få skadestånd (om inte målet av någon anledning tas upp igen exempelvis på grund av nya bevis). Det framgår av frågan att du inte heller kan få pengar via din försäkring. Då är alltså brottsskadeersättning det alternativet som finns kvar (6 § - 7 § brottsskadelagen). Denna ersättning betalas ut av staten. dock kan det tyvärr vara svårt att få ersättning vid förmögenhetsbrott såsom bedrägeri. Ansökan gör du hos brottsoffermyndigheten (21 § brottsskadelagen). Du kan läsa mer om hur du gör en sådan ansökan här: https://www.brottsoffermyndigheten.se/sok-ersattning/brottsskadeersattning/hur-ansoker-jag/Om du anser att beslutet att lägga ned ärendet var felaktigt kan du överklaga, mer information om hur man överklagan kan du hitta här; https://www.aklagare.se/om_rattsprocessen/fran-brott-till-atal/atalsbeslutet/om-utredningen-laggs-ner/Om du mår dåligt eller vill prata med någon finns det också stöd att få från olika brottsofferorganisationer. Du kan hitta kontaktuppgifter på brottsofferguidens hemsida, klicka härhttps://www.brottsofferguiden.se/stod-och-hjalp/. Socialtjänsten i din kommun kan du också kontakta för hjälp om du har blivit utsatt för ett brott.Jag hoppas att du fick svar på din fråga och att situationen löser sig! Om det är något mer du undrar över är du varmt välkommen att ställa en ny fråga.Med vänliga hälsningar,

Hur bestrider jag ett inkassokrav?

2021-08-02 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Vi har renoverat ett badrum. vi har betalat fakturan, 108000 kr . Dessutom har vi betalat för klinkers, inventarier, armatur och en del extraarbete. (26966 kr)Nu hävdar företaget att de utfört mer extraarbete , 3966 kr, som vi menar ingår i offerten.Vi har upprepade gånger bett om möte för att gå igenom vad som är överenskommet men företaget varken svarar på detta eller föreslår ett möte.Nu har vi fått inkassokrav med ett krav på 12408 kr! (betalas senast 20210807)Vi har aldrig fått en faktura på detta belopp. Vid kontakt med inkassoföretaget skulle de kontakta företaget om detta. Inkassoföretaget återkom med beskedet "kravet kvarstår", inget mer.Hjälp vi vet inte vad vi ska ta oss till.
Elin Andrén |Hej! Tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga!Konsumentjänstlagen (KtjL) tilllämpas när en närindsikdare (ett företag) utför arbete på fast egendom på uppdrag av en konsument (en privatperson) (1 § KtjL). När jag besvarar frågan utgår jag ifrån att KtjL är tillämpbar på er situation. KtjL är till stora delar tvingande, vilket innebär att företag inte får avtala bort lagen till nackdel för konsumenten (3 § KtjL). Det är tyvärr svårt för mig att avgöra vem som "har rätt" och vad som är ett skäligt pris då jag saknar en del information om er situation. Däremot kan jag förklara vilka regler som gäller vid utförande av tjänster i allmänhet och vilka rättigheter ni som konsumenter har enligt lagen. Längst ner i svaret hittar ni förslag på hur ni kan gå tillväga. Extraarbete/tilläggsarbete vid utförandet av tjänster Näringsidkare har en skyldighet att informera konsumenten om eventuella tilläggsarbeten och är dessutom skyldig att begära konsumentens anvisningar/instruktioner innan tilläggsarbetet utförts. Ett tilläggsarbete/extraarbete kan inte avse helt nya saker, utan det ska handla om behov av arbete som på grund av sitt samband med uppdraget lämpligen bör utföras samtidigt med detta. Kan konsumenten inte kontaktas eller får näringsidkaren av annan orsak inte anvisningar/instruktioner av hen inom rimlig tid, får näringsidkaren utföra tilläggsarbetet om priset för detta är obetydligt eller om det är lågt i förhållande till priset för den avtalade tjänsten, eller om det finns särskilda skäl att anta att konsumenten önskar få tilläggsarbetet utfört i samband med uppdraget (8 § KtjL).PrisetI den mån priset inte följer av avtalet, skall konsumenten betala vad som är skäligt. Vad som är ett skäligt pris avgörs med hänsyn till tjänstens art, omfattning och utförande. Pris eller prisberäkningssätt för motsvarande tjänster vid avtalstillfället beaktas också, det vill säga vad som för tillfället anses vara skäliga priser för renovering i branschen. Har företaget lämnat en ungefärlig prisuppgift får det uppgivna priset dock inte överskridas med mer än 15 procent, såvida inte någon annan prisgräns har avtalats eller näringsidkaren har rätt till pristillägg (36 § KtjL). Näringsidkaren har rätt till pristillägg om hen har utfört tilläggsarbete eller om tjänsten har fördyrats på grund av omständigheter som är att hänföra till konsumenten och som näringsidkaren inte kunnat förutse när avtalet träffades (38 § KtjL). Pristillägget beräknas på samma sätt som det vanliga priset (se stycket ovan). Rätten till specificerad räkningEftersom ni skriver att företaget inte svarar på era frågor och att ni är oense om vad som ingick i offerten kan det vara bra om ni begär att få ut en så kallad specificerad räkning. Enligt KtjL är näringsidkaren är skyldig att på konsumentens begäran ställa ut en specificerad räkning för tjänsten. Räkningen skall göra det möjligt för konsumenten att bedöma det utförda arbetets art och omfattning. I den mån tjänsten inte har utförts mot fast pris skall det även framgå av räkningen hur priset har beräknats. (40 § KtjL). Inkassokravet och fakturanKonsumenter har en långtgående skyldighet att betala utfärdade fakturor. Även om konsumenten inte har fått fakturan kan konsumenten ha en skyldighet att betala den, förutsatt att företaget kan bevisa att det har skickat originalfakturan. Om konsumenten anser att originalfakturan var felaktig behöver konsument skriftligt bestrida fakturan hos företaget som har skickat originalfakturan.Om konsumenten inte betalar fakturan i tid kan företaget skicka fakturan till ett inkassoföretag. Om konsumenten inte betalar eller bestrider inkassokravet kan hen få en betalningsanmärkning. Om en konsument har fått en felaktig inkassokrav ska hen protestera mot det kravet hos inkassoföretaget. Ni kan läsa mer om fakturor och inkassokrav här: https://www.hallakonsument.se/konsumentratt/regler-for-fakturor-och-paminnelser/#:~:text=Fick%20du%20ingen%20faktura%3F,kan%20du%20protestera%20mot%20p%C3%A5minnelseavgiften.Min rekommendationFör det första kan ni så snart som möjligt bestrida inkassokravet genom att kontakta inkassoföretaget och meddela att ni anser att inkassokravet är felaktigt. Kontakten bör ske skriftligt, exempelvis via mail och bör innehålla en förklaring om varför ni bestrider inkassokravet. Så länge ni bestrider kraven inom rätt tid kommer ni inte att få en betalningsanmärkning. Som argument mot kravet kan ni exempelvis argumentera för att företaget har agerat mot konsumenttjänstlagen (om ni anser att företaget har gjort det). Exempelvis kan ni argumentera att priset inte är skäligt eller att ni inte vill betala för tilläggsarbetet/extraarbetet då det inte skett i enlighet med lagen eller avtalet. Då jag inte vet anledningen till varför ni har fått fakturan är det tyvärr svårt för mig att säga hur ni ska argumentera, men förhoppningsvis kan informationen ovan ge er lite inspiration till hur ni kan formulera ert bestridande. Om inkassoföretaget anser att ni är skyldiga att betala fakturan kommer företaget eventuellt att vända sig till kronofogden och begära ett betalningsföreläggande. Betalningsföreläggande är något ni också kan bestrida, men i sådana fall finns en risk att företaget ansöker om stämning hos tingsrätten. Om ni förlorar i tingsrätten kan ni behöva betala fakturan och dessutom motpartens rättegångskostnader, vilket är något att beakta innan ni bestrider betalningskravet. Dock är det inte alls säkert att företaget vänder sig till domstol då ansökan kostar pengar och företaget måste i sådana fall kunna bevisa att de har rätt till att få betalt. Ni kan också göra en anmälan till den allmänna reklamationsnämnden (ARN). ARN kan ge en rekommendation för hur tvisten ska lösas. Handläggningstiden brukar dock tyvärr vara ganska lång. För mer information om hur du kan göra en anmälan klicka här.Jag hoppas att ni fick svar på er fråga och att situationen löser sig! Om det är något mer ni undrar över är ni varmt välkomna att ställa en ny fråga. Om ni vill ha fortsatt vägledning i processen kan ni boka en tid med en av våra skickliga jurister här:https://lawline.se/boka. Lawline erbjuder också produkter till fast pris :https://lawline.se/fixed_price. Med vänliga hälsningar,

Kan en offentlig auktion stoppas av en delägare?

2021-08-01 i Samägandeavtal
FRÅGA |Hej! Kan en delägare vid en offentlig auktion av samägd fastighet sätta en så pass hög minimiförsäljningsgräns att en en offentlig auktion i praktiken omöjliggörs? Exempel:jag och min fru skall skiljas. Fastigheten är objektivt värd mellan 2,1-2,5 miljoner. Min fru anser den vara värd ca 1,65. Jag bedömer den vara värd ca 2,3. Statistiskt sett till områdets värdeökning så är den värd 2,3. Om jag begär offentlig auktion, kan den då stoppas i praktiken av min fru genom att hon begär ett minimipris på t.ex. 4 miljoner? Kan den stoppas på annat vis?
Elin Andrén |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Svaret på din fråga är nej. Om en delägare yrkar om ett för högt lägsta pris behöver rätten inte beakta det utan kan fastställa ett lägre, mer rimligt pris. Lagen är utformad på detta sätt för att undvika att en delägare förstör för andra delägares rätt till att ansöka om offentlig auktion ( 9 § lag om samäganderätt). Det finns inte heller något annat sätt för en delägare att "stoppa" en offentlig auktion, däremot kan en delägare meddela anstånd om det föreligger synnerliga skäl. Vid anstånd skjuts den offentliga auktionen upp men den kommer fortfarande att genomföras. Synnerliga skäl kan exempelvis vara att det visar sig vara svårt att sälja fastigheten till ett rimligt pris (6 § lag om samäganderätt)Jag hoppas att du fick svar på din fråga och att situationen löser sig! Om det är något mer du undrar över är du varmt välkommen att ställa en ny fråga. Om du vill ha fortsatt vägledning i processen kan du boka en tid med en av våra skickliga jurister här: https://lawline.se/boka. Lawline erbjuder också produkter till fast pris :https://lawline.se/fixed_price. Med vänliga hälsningar,

Kan jag få tillbaka mina pengar om säljaren inte levererar varan inom rätt tid?

2021-07-08 i Köplagen
FRÅGA |Har köpt en vara på Tadera via swish och inte fått min vara av personen. Finns det något sätt att man kan får tillbaka sina pengar på något sätt?
Elin Andrén |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom säljaren inte har levererat varan inom rätt tid har hen begått ett avtalsbrott (25 § köplagen). Du kan börja med att meddela säljaren att du vill häva köpet, därmed ska säljaren betala tillbaka pengarna. Om säljaren vägrar att göra rätt för sig är det möjligt att ansöka om ett så kallat betalningsföreläggande hos kronofogden (KFM) (2 § lag om betalningsföreläggande [BfL]).Beteendet i fråga kan också vara brottsligt, exempelvis om personen avsiktligt har lurat dig på pengar. Hur går ansökan till?Ansökan ska vara skriftlig och ange fordringens (de pengar säljaren är skyldig dig) belopp, förfallodagen och den ränta som eventuellt begärs (11 BfL). Ansökan kostar 300 kronor. På KFM:s hemsida finns blanketter som du enkelt kan ladda ner eller skriva ut och fylla i, klicka här: blankett. KFM:s kontaktuppgifter hittar du här: kontaktuppgifter.Det krävs inte att du framlägger bevis i detta förfarande, så länge ditt krav inte är uppenbart obefogat (ogrundat) kommer KFM att ta upp din ansökan (23 § BfL). En förutsättning för ansökan är att fordran är förfallen till betalning, d.v.s. sista datum för betalning ska ha passerats. När du fyller ut din ansökan kan du utgå exempelvis från tidpunkten då du anser att återbetalning senast skulle ha skett, exempelvis dagen du då hävde köpet på grund av avtalsbrottet. Vad händer efter ansökan?KFM kommer att delge svaranden (säljaren) din ansökan med ett föreläggande om att han ska yttra sig (29 § BFL). Svaranden kan antingen välja at bestrida (protestera) eller medge kravet på betalning. Om svaranden inte bestrider betalningsföreläggandet kommer utslag meddelas vilket innebär att du kommer att få en exekutionstitel (42 § BfL) (3 kap. 1 § utsökningsbalken). Denna exekutionstitel kan sedan verkställas av KFM (2 kap. 1 § utsökningsbalken), vilket innebär att KFM kommer hjälpa dig att driva in skulden exempelvis genom en utmätning av gäldenärens egendom. Detta gör KFM självmant och du behöver alltså inte ansöka om det om du får ett utslag.Om svaranden bestrider ansökan kommer du underrättas om det och då kan du skriftligt begära att målet ska överlämnas till tingsrätten (om du vill det) (33 § BfL). Om svaranden bestrider måste du alltså gå via tingsrätten för att få en exekutionstitel som sedan kan verkställas av KFM. Överlämnandet till tingsrätten kommer kosta minst 600 och i vissa fall 1200 kronor, kostnaden beror lite på hur målet kommer handläggas och vilken summa betalningskravet ligger på. I tingsrätten kommer det, till skillnad från ansökan hos KFM, krävas att du kan bevisa fordrans existens och att fordran har förfallit till betalning. Du måste alltså kunna bevisa att du hade rätt till att häva avtalet och att säljaren har begått ett avtalsbrott. Om du förlorar målet i tingsrätten kan du behöva betala motpartens rättegångskostnader vilket är något att beakta innan du bestämmer dig för att överlämna målet till tingsrätten.Polisanmälan Om någon har lurat dig på pengar kan du har blivit utsatt för brottet bedrägeri (9 kap. 1 § brottsbalken). Om du tror att du har blivit utsatt för ett brott är det viktigt att du gör en polisanmälan. Du kan ringa polisen på 114 14 eller gå till en polisstationen och be om hjälp för att upprätta en anmälan. Jag hoppas att du fick svar på din fråga och att situationen löser sig! Om det är något mer du undrar över är du varmt välkommen att ställa en ny fråga. Om du vill ha fortsatt vägledning i processen kan du boka en tid med en av våra skickliga jurister här: https://lawline.se/boka. Lawline erbjuder också produkter till fast pris :https://lawline.se/fixed_price.Med vänliga hälsningar,

Vad gör jag om jag köpt en tomt som inte kan bebyggas?

2021-07-06 i Fel i fastighet
FRÅGA |Köpte en obebyggd fastighet (tomt) i april med tillträde i augusti 2021.I objektsbeskrivningen står "enligt byggnadsplanen får man lov att uppföra en villa i ett plan med inredd vind". I mejlkonversation med mäklaren skrev han att tomten hade byggrätt, och att kommunen annars inte gått med på avstyckningen. I objektsbeskrivningen fanns också en tomtkarta från Lantmäteriet. Byggnadsplanen var bifogad som dokument. Innan jag undertecknade köpekontraktet ringde jag en bygglovshandläggare som bekräftade att det fanns byggrätt på tomten, innebärandes att huvudbyggnad inte får uppta mer än 150 kvm areal eller mindre än 80 kvm. Efter köpekontraktets undertecknande fick jag kännedom om att delar av tomten var prickad. Efterforskningar visade att halva tomtmarken bestod av prickad mark, som inte får bebyggas. Den byggbara delen av tomten som kvarstår rymmer inte ett hus med minsta tillåtna areal på 80 kvm (utifrån detaljplanen).Varken i objektbeskrivning, köpekontrakt, bifogad karta eller i mejlkonversationen med mäklaren har det framgått att tomten består av prickmark.I köpekontraktet finns en klausul där "säljaren garanterar att åläggande från myndighet inte föreligger". Så nu äger jag en fastighet som inte kan bebyggas, och som saknar marknadsvärde. Vad kan jag göra? Tacksam för råd!
Elin Andrén |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!InledningOm det föreligger ett fel på en fastighet har du som köpare ha rätt till ett antal påföljder. De tre huvudsakliga påföljderna är prisavdrag, skadestånd och hävning av köpet. Dessa påföljder kan göras gällande bland annat om det föreligger ett så kallat rådighetsfel eller ett dolt fel, och nedanför kommer jag kortfattat beskriva vad dessa begrepp innefattar. Därefter kommer jag att förklara de olika påföljderna. Längst ner i svaret finns en sammanfattning och förslag på hur du kan gå tillväga. När jag besvarar frågan kommer jag att utgå ifrån jordabalkens (JB) fjärde kapitel.Rådighetsfel enligt 4 kap. 18 § JBMedför en offentlig myndighets beslut att köparen inte förvärvat den rådighet över fastigheten som han vid köpet hade skäl att förutsätta föreligger ett så kallat rådighetsfel (4 kap. 18 § JB). Detta myndighetsbeslut ska ha tagits innan, i samband med eller kort därefter att överlåtelsen av fastigheten skedde. Myndighetsbeslutet ska ta sikte på fastigheten i fråga (se exempelvis rättsfallet NJA 1997 s. 629). Paragrafen förutsätter att du som köpare är i god tro, d.v.s att du inte visste om mydighetsbeslutet. Omständigheten att säljaren inte visste om felet i fråga har ingen betydelse. I ditt fall har en offentlig myndighets beslut inneburit att tomten består i stora delar av prickmark, denna omständighet kom som en överraskning för dig och beslutet innebär att du inte kan disponera/bestämma över marken på det sättet du hade tänkt. Utifrån omständigheterna som tas upp i frågan borde det därför föreligga ett rådighetsfel på den aktuella fastigheten.Dolda fel enligt 4 kap. 19 § JBOm 4 kap. 18 § JB om rådighetsfel av någon anledning inte skulle kunna tillämpas i fallet så kan prickmarken ändå utgöra ett fel. 4 kap. 19 § JB reglerar dolda fel i fastigheter. Ett dolt fel föreligger om fastigheten inte stämmer överens med vad som följer av avtalet eller om den annars avviker från vad köparen kunnat förutsätta vid köpet. Vid bedömningen om ett dolt fel föreligger måste köparens undersökningsplikt att beaktas. Som huvudregel har nämligen köparen en mycket långtgående undersökningsplikt vid köp av fastighet. Detta innebär att köparen inte kan åberopa det som hen borde ha upptäckt vid en undersökning av fastigheten. Fel som köparen inte borde ha upptäckt eller kunnat förutsätta kallas för dolda fel. Men om en säljare ger preciserade utfästelser/garantier avseende någonting i förhållande till fastigheten bortfaller i princip köparens undersökningskyldighet angående just den delen. Det kan både vara muntliga eller skriftliga uppgifter som säljaren har framfört till köparen angående fastighetens skick. Så länge uppgifterna är någorlunda preciserade borde de anses vara utfästelser och därmed en del av avtalet. Omständigheten att säljaren inte visste om felet i fråga spelar ingen roll.I ditt fall kan man argumentera för att ett dolt fel förelegat då du har gjort långtgående undersökningar avseende fastigheten utan att upptäcka prickmarken, och därmed har du uppfyllt din undersökningsplikt. Dessutom kan man argumentera att fastigheten inte stämmer överens med avtalet då omständigheten att fastigheten består i stora delar av prickmark inte har klargjorts och det dessutom framgår av avtalet att "säljaren garanterar att åläggande från myndighet inte föreligger", vilket kan ses som en utfästelse av säljaren. Mejlkonversationen med mäklaren kan också ses som en utfästelse och en del av avtalet. Vilka påföljder kan köparen göra gällande?Om det föreligger ett rådighetsffel eller dolt fel i fastigheten har köparen rätt till prisavdrag d.v.s. avdrag på köpeskillingen (4 kap. 12 § JB) (4 kap. 19 § JB).Du kan också ha rätt till ersättning för skadan (4 kap. 12 § JB). Vid ett dolt fel krävs i sådana fall att felet beror på försummelse (försummelse innebär att man är slarvig/oaktsam) på säljarens sida eller att fastigheten vid köpet avvek från vad säljaren får anses ha utfäst (en utfästelse är ett löfte/garanti) angående fastigheten (4 kap. 19 § JB). Vid rådighetsfel har man rätt till ersättning oavsett om säljare har varit försumlig eller ej. För att häva köpet krävs det att felet är väsentligt, dessutom förlorar du rätten att häva köpet ett år efter tillträdet av fastigheten, såvida inte säljaren har agerat i strid mot tro och heder (se 4 kap. 12 § andra stycket) eller har agerat grovt vårdslös (vårdslös innebär att man är slarvig/oaktsam). För att en säljare ska anses ha agerat mot tro och heder ställs det ganska höga krav, det kan vara att man exempelvis avsiktligt lurar köparen (4 kap. 19 § JB) (4 kap. 12 § JB). Kravet på väsentlighet är ett högt ställt villkor och relateras till köparen förväntningar vid köpet. I ditt fall kan det argumenteras att fastigheten väsentligt avviker från vad du hade kunnat förutsätta med tanke på den stora andelen prickmark. Sammanfattning och hur du kan gå tillvägaDu kan börja med att skriftligt (via sms eller mail går bra) att meddela säljaren att det i första hand föreligger ett rådighetsfel i fastigheten. I andra hand kan du anföra att prickmarken utgör ett dolt fel. Anledningen till att du borde hävda rådighetsfel i första hand är för att det är mer fördelaktigt för dig som köpare då köparen inte har en undersökningsplikt avseende rådighetsfel, till skillnad från vid dolda fel. I fall att prickmarken av någon anledningen inte skulle utgöra ett rådighetsfel är det fördelaktigt att du hävdar att det förelegat ett dolt fel i andra hand. Tänk på att du måste meddela säljaren om det aktuella felet inom skälig tid efter felet att upptäcktes, annars kan du förlora din rätt att kräva , prisavdrag, skadestånd och hävning (4 kap. 19 a § JB). Helst borde du alltså meddela säljaren detta så snart du kan. I ditt meddelande till säljaren bör du ta upp vilka påföljder du vill göra gällande. I din fråga skriver du att fastigheten inte kan bebyggas och saknar marknadsvärde, därför antar jag att du kan vara intresserad av att häva köpet. I sådana fall måste du kunna visa att felet är väsentligt. I samband med hävningen kan du också kräva skadestånd för övriga kostnader som felet har orsakat dig. Om du inte kan häva köpet, exempelvis på grund av att felet inte är väsentligt, kan du åtminstone kräva prisavdrag på köpeskillingen, detta kan också göras i kombination med skadestånd. Du kan därför meddela att du i första hand vill häva köpet och att du i andra hand kräver prisavdrag. Om du vill kan du som nämnt ovan kombinera skadestånd med dessa påföljder. Avslutning Jag hoppas att du fick svar på din fråga och att situationen löser sig! Om du har några frågor kring mitt svar får du gärna kontakta mig på elin.andren@lawline.se. Dolda fel i fastighet är en komplicerad fråga. Om du inte kommer överens med säljaren rekommenderar jag därför att du tar hjälp av en jurist. Om detta är något du är intresserad av kan du vända dig till Lawlines ordinarie byråverksamhet. Du kan i sådana fall skicka iväg ett mail till mig så kan jag slussa dig vidare till våra jurister på Lawline. Med vänliga hälsningar,