Vad har en sambo rätt till i en bodeling?

2021-08-06 i Bodelning
FRÅGA |Jag är tillsammans (inte gift) med en tjej där vi är skrivna på varsin adress. Hon har dock bott hos mig utan att betala något (hon har varit arbetslös). Jag har även betalat hennes räkningar och skulder till inkasso. 2020 köpte jag ett hus för min egna pengar, jag står som ägare till 100% på kontraktet och betalar alla lån och räkningar fortfarande (men inte hennes egna räkningar längre), även när hon har ett arbete. Vi har fått ett barn tillsammans och där barnet är skrivit hos mig (huset jag köpte) och hon står fortfarande skriven på en annan adress (hennes lägenhet). Jag vill dock göra slut nu efter hennes otrohet. Hon vill dock ha halva huset mm. Är det något hon har rätt till?
Elin Andrén |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!InledningSambolagen är eventuellt tillämpbar på din situation. Om sambolagen tillämpas har din f.d. partner rätt till att begära en bodelning, och i sådana fall finns det möjlighet för henne att få en del av bostadens värde eller i vissa fall överta bostaden, förutsatt att bostaden räknas som samboegendom. Jag kan tyvärr inte svara på om hon har rätt till detta eller inte då jag vet för lite om situationen i fråga, men förhoppningsvis kan mitt svar ge dig vägledning vad man beaktar i en sådan bedömning. Längst ner i svaret hittar du en sammanfattning och förslag på hur du kan gå tillväga.Lagen är dispositiv vilket innebär att den kan avtalas bort genom ett så kallat samboavtal (9 § sambolagen). När jag besvarar din fråga utgår jag ifrån att något sådant avtal inte har upprättats. När tillämpas sambolagen?Med sambor avses två personer som stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har gemensamt hushåll under "äktenskapsliknande förhållanden". Även om du och din f.d. partern är skrivna på olika adresser kan lagen vara tillämpbar, det viktiga är om ni faktiskt bor tillsammans och har ett gemensamt hushåll eller inte. "Äktenskapsliknande förhållanden" syftar på att det ska handla om en parrelation och inte exempelvis två vänner som bor tillsammans. Att ni har barn tillsammans är också något som kan tala för att ni är sambos. (1 § sambolagen). Om ni har bott tillsammans i en bostad och har gemensamma barn presumeras ni att vara sambos, vilket innebär att om det uppstår en tvist i en domstol kommer du behöva bevisa att ni inte är sambos. Om ni aldrig har bott tillsammans eller bara bott tillsammans sporadisk så är detta något som talar emot att ni skulle vara sambos. Vad ingår i en bodelning?Inom ett år efter ett samboförhållande har upphört kan en sambo begära en bodelning om hen vill det (8 § sambolagen). I bodelningen ingår samboegendom. Samboegendomen består av sambors gemensamma bostad och bohag (exempelvis möbler), förutsatt att egendomen har förvärvats för gemensam användning, d.v.s. med avsikten att egendomen ska användas gemensamt (3 § sambolagen) (5 § sambolagen). Vem som har betalat för bohaget eller bostaden spelar ingen roll utan avsikten är det som är viktigt. Om du köpte bostaden exempelvis innan du träffade din partner så är det osannolikt att bostaden kommer räknas som samboegendom eftersom det i sådana fall saknas en avsikt att använda bostaden gemensamt. Hur går en bodeling till och vilken sambo har rätt till bostaden?För det första kommer sambornas eventuella skulder avräknas från värdet av samboegendomen (13 § sambolagen). Det värdet som finns kvar efter avräkningen sammanläggs och delas lika mellan dig och din f.d. sambo (14 § sambolagen). Det är alltså det värdet/andelen som du har rätt till i bodelningen. Därefter kommer själva samboegendom delas upp mellan er. Då finns det särskilda regler avseende samboegendomen som anger att den sambon som bäst behöver bostaden eller bohaget har rätt att få denna egendom i avräkning på sin lott/andel eller, om värdet är ringa, utan avräkning. Om en sambo övertar bostad eller bohag mot avräkning och inte tillgodoser den andra sambon med egendom ur samboegendomen, skall den övertagande sambon betala motsvarande belopp i pengar (16 § sambolagen) (17 § sambolagen).Det finns inget tyvärr inget direkt svar på vilken sambo som "bäst behöver bostaden" och det finns många olika omständigheter som kan beaktas vid en sådan bedömning. Om en av samborna har ensam vårdnad över barn kan detta exempelvis vara en omständighet som talar till hens fördel, andra omständigheter kan vara att en sambo har ekonomiska problem såsom betalningsanmärkningar och har därmed svårt att köpa en ny bostad, eller att bostaden är handikappanpassad. Eftersom din f.d. partner redan har en egen lägenhet så kan det tala emot att hon ska få bostaden i en bodelning. Min rekommendationDin f.d. partner har inte automatisk rätt till att överta bostaden eller att få halva värdet av bostaden i en bodelning. För det första krävs det att ni räknas som sambos i lagens mening. Om ni bodde tillsammans när förhållandet upphörde och har barn tillsammans kommer ni antagligen anses att vara sambos. Att din tjej inte är skriven på huset där ni bor spelar ingen roll för den bedömningen. För det andra krävs det att bostaden faktiskt räknas som samboegendom. Då måste huset i sådana fall ha köpts med avsikten att ni ska använda det tillsammans. Om du anser att du inte köpte huset för gemensam användning kan du i sådana fall argumentera för det. Eftersom du och din f.d. partner har svårt att komma överens kan det vara bra att ni ansöker om hjälp av en bodelningsförrättare som kan hjälpa till med bedömningen om bostaden utgör samboegendom och i sådana fall avgöra vem som ska få överta bostaden (26 § sambolagen). Man kan också begära att domstolen avgör vem av er som ska ha rätt att bo kvar i bostaden till dess att bodelning har gjorts (28 § sambolagen). Tänk på att det finns en risk att din f.d. sambo får rätt till att överta bostaden i en bodelning (om den utgör samboegendom), dock kommer du i sådana fall bli ersatt för detta övertagande antingen i samboegendom eller i pengar (förutsatt att värdet av bostaden överstiger din f.d. sambos lott/andel i bodelningen). Samma gäller om du övertar bostaden, då kan du i sådana fall behöva ersätta din f.d. sambo, om värdet på bostaden överstiger din lott/andel. Detta sker eftersom ingen av samborna ska få ut mer värde mer än vad hen har rätt till i bodelningen.Du kan läsa mer om hur du ansöker om bodelningen och bodelningsförrättare om du klickar här: https://www.domstol.se/en/amnen/familj/skilsmassa-och-bodelning/bodelning/Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Om det är något mer du undrar över är du varmt välkommen att ställa en ny fråga. Med vänliga hälsningar,

Reparation hos bilverkstad försenad

2021-08-04 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Hej lämnade bilen på verkstad men bilen går sämre nu än jag lämnade in den. Han har bytt kamkjedja. Men nu är den orkelös och han säger varje gång jag kommer till verkstan att han väntar på delar som ska fixas. Har betalat 23000 kr hur länge ska jag vänta.
Elin Andrén |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!InledningKonsumentjänstlagen (KtjL) tilllämpas när en närindsikdare (ett företag) utför arbete på lös egendom på uppdrag av en konsument (en privatperson) (1 § KtjL). När jag besvarar frågan utgår jag ifrån att du har lämnat in bilen till verkstaden som privatperson och att lagen därmed är tillämpbar. KtjL är till stora delar tvingande, vilket innebär att företag inte får avtala bort lagen till nackdel för konsumenten(3 § KtjL).Det är tyvärr svårt för mig att säga exakt hur länge du ska "vänta". Däremot kan jag förklara vilka regler som gäller vid utförande av tjänster i allmänhet och vilka rättigheter du som konsument har enligt lagen. Längst ner i svaret hittar du en sammanfattning och förslag på hur du kan gå tillväga.När är en tjänst försenad/i dröjsmål?KtjL innehåller regler om näringsidkarens dröjsmål. Dröjsmål på näringsidkarens sida föreligger om uppdraget inte har avslutats inom den tid som har avtalats. Om någon tid inte har avtalats är tjänsten försenad om den inte är slutförd inom den tid som är skälig med hänsyn särskilt till vad som är normalt för en tjänst av samma art och omfattning. Dröjsmål på näringsidkarens sida föreligger också, om näringsidkaren inte iakttar en överenskommen tid för påbörjande av tjänsten eller för ett arbetes framskridande (24 § KtjL). Vad har konsumenten för rättigheter när en tjänst är försenad?Vid dröjsmål på näringsidkarens sida får konsumenten hålla inne betalningen, eftersom du redan har betalat för tjänsten är detta inte ett alternativ för dig (27 § KtjL). Du kan som konsument kräva att tjänsten utförs, dock är näringsidkaren är inte skyldig att utföra tjänsten om det föreligger ett hinder som hen inte kan övervinna eller om utförandet skulle medföra olägenheter eller kostnader för näringsidkaren som är oskäligt stora i förhållande till konsumentens intresse av att avtalet fullföljs. Om ett sådant förhållande upphör inom rimlig tid får konsumenten dock kräva att näringsidkaren utför tjänsten. Konsumenten förlorar rätten att kräva att näringsidkaren utför tjänsten om hen väntar orimligt länge med att framställa kravet (28 § KtjL).Är dröjsmålet av väsentlig betydelse för konsumenten, får hen häva avtalet. Hävning innebär att verkstaden ska betala tillbaka pengarna du har betalat för tjänsten och att tjänsten avslutas och då får hämta ut bilen. Då kommer du alltså behöva ta bilen till en annan verkstad för att fixa felet. Kravet på väsentlighet innebär att förseningen ska vara av stor betydelse för dig, det kan exempelvis handla om att du behöver ha bilen för att arbeta, handla, resa eller liknande. Observera att om en betydlig del av tjänsten redan utförts, får konsumenten häva avtalet endast beträffande den del som återstår. Men även i ett sådant fall får avtalet hävas i sin helhet, om syftet med tjänsten i huvudsak är "förfelat" på grund av dröjsmålet och näringsidkaren insett eller borde inse detta (29 §).Du kan i samband med att du kräver att tjänsten utförs eller i samband med hävningen kräva ersättning för den skada som du har drabbats av på grund av bilverkstadens försening, inte näringsidkaren visar att dröjsmålet beror på ett hinder utanför hans kontroll som han inte skäligen kunde förväntas ha räknat med vid avtalets ingående och vars följder han inte heller skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit. Beror dröjsmålet på någon som näringsidkaren har anlitat för att helt eller delvis utföra tjänsten, är näringsidkaren fri från skadeståndsskyldighet endast om också den som han har anlitat skulle vara fri från sådant ansvar enligt KtjL (exempelvis p.g.a. ett hinder utanför hens kontroll) (31 § KtjL).Min rekommendationOm du fortfarande är intresserad av att få bilen reparerad hos verkstaden i fråga så kan du kan börja med att meddela att du kräver att tjänsten utförs inom X antal dagar. Jag kan inte säga exakt hur många dagar som är rimligt, men om tjänsten redan är försenad borde du kunna kräva att de är klart inom ett par dagar. Att förseningen beror på någon annan som verkstaden har anlitat spelar ingen roll, verkstaden är fortfarande ansvariga för förseningen. Om verkstaden inte reparerar bilen inom den tiden eller om verkstaden meddelar att detta inte är möjligt kan du häva köpet. Detta kan du göra skriftligt genom att skicka sms eller maila verkstaden. Om du vill kräva skadestånd i samband med att du häver köpet kan du också meddela det samtidigt. Det kan exempelvis handla om en kostnad som har uppstått för dig på grund av du behövt åka taxi eller att du har lånat en annan bil då tjänsten var försenad. Om verkstaden fortfarande inte vill göra rätt för sig kan du göra en anmälan till den allmänna reklamationsnämnden (ARN). ARN kan ge en rekommendation för hur tvisten ska lösas. Handläggningstiden brukar dock tyvärr vara ganska lång. För mer information om hur du kan göra en anmälan klickahär.Du kan också ansöka om stämning hos tingsrätten, ansökan kostar dock pengar och om du förlorar i tingsrätten kan du bli skyldig att betala motpartens rättegångskostnader. Jag rekommenderar därför att du först försöker lösa tvisten genom ARN. För mer info om hur du ansöker om stämning klicka här.Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Om det är något mer du undrar över är du varmt välkommen att ställa en ny fråga.Med vänliga hälsningar,

Kan delägare kräva lägsta pris vid tvångsförsäljning av fastighet?

2021-08-03 i Samägandeavtal
FRÅGA |Vid tvångfösäljning, när makarna inte är överens, kan man bestämma lägsta priset för försäljning?
Elin Andrén |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När jag besvarar frågan antar jag att det inte finns något samägaravtal som reglerar er situation. Därmed kommer jag att utgå ifrån bestämmelserna i lagen om samäganderätt (SamägL).Det finns en möjlighet för delägare att yrka på ett lägsta pris för försäljning. Detta yrkandet görs till rätten och måste vara ett rimligt lägsta pris. Om en delägare yrkar om ett "för högt" lägsta pris behöver rätten inte beakta det utan kan fastställa ett lägre, mer rimligt pris. Lagen är utformad på detta sätt för att undvika att en delägare förstör för andra delägares rätt till att ansöka om offentlig auktion (9 § lag om samäganderätt). Vid avgörande av lägsta pris brukar man som huvudregel utgå ifrån fastighetens taxeringsvärde. I vissa särskilda fall kan dock det lägsta priset motsvara tre fjärdedelar av ett uppskattat försäljningspris, förutsatt att utredningen ger stöd för att försäljningspriset kommer avvika från från det marknadsvärde som ligger till grund för taxeringen (se rättsfallet NJA 2012 s. 757).Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Om det är något mer du undrar över är du varmt välkommen att ställa en ny fråga. Med vänliga hälsningar,

Särkullbarns rätt till laglott

2021-08-03 i Särkullbarn
FRÅGA |Jag har ärvt en kapitalförsäkring av min man. Den är med fri förfoganderätt . Kan särkullbarn göra anspråk på den efter min död . Hur ska jag göra så att det tillfaller våra gemensamma barn
Elin Andrén |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När jag besvarar din fråga utgår jag ifrån att du och din man var gifta när din man avled.Testamente och laglottArvslotten är en del av kvarlåtenskapen som en avliden person lämnar i arv till en arvinge. Storleken på arvslotten beror på antalet arvingar. Laglotten är bröstarvingars (den avlidnes barn) rätt till att få hälften av sin arvslott (7 kap. 1 § Ärvdabalken [ÄB]). Laglotten går inte att testamentera bort och den delen av ett testamente som inskränker laglotten är ogiltig. Bröstarvingar måste påkalla jämkning av testamentet inom sex månader från då de blev delgivna testamentet (7 kap. 3 § ÄB) för att behålla sin rätt till laglotten.Innebörden av fri förfoganderätt är den som ärver kan spendera kvarlåtenskapen som hen vill, men arvstagaren kan inte testamentera bort den kvarlåtenskapen eller skänka bort stora delar av den i gåvor (3 kap. 2 § ÄB). Du kan alltså inte skänka bort eller testamentera bort det som du har ärvt med fri förfoganderätt.Särskilda regler avseende särkullbarnDet finns dessutom särskilda regler beträffande särkullbarn. Särkullbarn har nämligen rätt till att få ut sin arvslott direkt när hens förälder avlider, medan gemensamma barn inte kan få ut sin arvslott förrän den efterlevande makens död. Dock kan särkullbarnet avstå från denna rätt till förmån för den efterlevande maken om hen vill det. Det krävs inget testamente för detta utan det framgår av lagen (3 kap. 1 § ÄB) (3 kap. 9 § ÄB). SlutsatsSammanfattningsvis kan barn till din avlidne make, som inte är era gemensamma barn, göra anspråk på sin arvslott direkt efter din makes död. Om de avstår från den rätten ärver du deras arvslott med fri förfoganderätt, men de kan fortfarande kräva ut sin arvslott efter din död. Om din make har inskränkt deras arvslott i ett testamente kan särkullbarnen fortfarande alltid minst få ut sin laglott, d.v.s. hälften av arvslotten. I sådana fall måste särkullbarnen klandra testamentet inom sex månader från den tidpunkt då de fick ta del av testamentet. Om du har egna barn (som inte är era gemensamma barn) kommer dem att ärva dig när du avlider, du kan dock inskränka deras arvslott till hälften i ett testamente. Era gemensamma barn kommer ärva kapitalförsäkringen först när du avvlider, vilket kallas för efterarvsrätten. Du behöver inte göra något särskilt för att detta ska ske utan det följer direkt av ärvdabalken. Era gemensamma barn måste dock dela på denna kvarlåtenskap med evenutella särkullbarn på den avlinde makens sida.Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Om det är något mer du undrar över är du varmt välkommen att ställa en ny fråga. Med vänliga hälsningar,

Kan man åtala riksdagsledamöter?

2021-08-06 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej !Vad finns det för möjligheter att stämma eller polisanmäla ett politiskt parti för samhällsfarliga beslut ?Är det möjligt att rikta sin stämningsansökan eller polisanmälan mot partiledningen ?mvhpekka
Elin Andrén |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns inte lagstiftning som förbjuder politiska partier från att ta "samhällsfarliga beslut" och därmed är det inte möjligt att göra en polisanmälan eller ansöka om stämning hos en tingsrätt avseende detta. Tanken är att riksdagsledamöter ska hållas ansvariga genom att folket röstar vid valet till riskdagen och att ledamoten därmed skiljs från sitt förtroendeuppdrag om hen har agerat oansvarigt. Att skilja en riksdagsledamot från uppdraget bör skiljas från möjligheten att åtala riksdagsledamöter för brott. Ett aktuellt exempel är riksdagsledamoten Ebba Busch Thor som nyligen blev åtalad för och erkände brottet grovt förtal. Om exempelvis en politiker har begått ett brott mot dig eller någon annan kan du alltså göra en polisanmälan avseende detta. Man kan också ansöka om stämning avseende civilrättsliga(privaträttsliga) tvister. Det finns dock särskilda regler i 4 kap 12 § regeringsformen som ger riksdagsledamöter en viss immunitet när de utför sitt uppdrag som riksdagsledamöter. Talan får nämligen inte väckas mot den som utövar eller har utövat uppdrag som riksdagsledamot på grund av hans eller hennes yttranden eller gärningar under utövandet av uppdraget som riksdagsledamot, utan att riksdagen har medgett det genom ett beslut som minst fem sjättedelar av de röstande har enats om. Detta begränsar alltså möjligheten att åtala riksdagsledamöter för brott dem har begått under utövandet av uppdraget.Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Om det är något mer du undrar över är du varmt välkommen att ställa en ny fråga.Med vänliga hälsningar,

Rätten till att överta bostad vid bodelning enligt sambolagen

2021-08-04 i Bodelning
FRÅGA |Jag och min sambo äger ett hus ihop. Vi ska separera men ingen av oss vill lämna huset. Han vill köpa ut mig men jag vill inte sälja min del och kan inte köpa hans del. Vad gäller? Finns det en lag som reglerar detta dilemma?
Elin Andrén |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!InledningDet finns två huvudsakliga lagar som reglerar din situation: sambolagen och lagen om samäganderätt. Min rekommendation är att du löser situationen antingen genom att begära en bodelning enligt sambolagen eller att du ansöker om en offentligt auktion i enlighet med samägandelagen. Sambolagen reglerar var som sker när ett samboförhållande upphör. Lagen är dispositiv vilket innebär att den kan avtalas bort genom ett så kallat samboavtal (9 § sambolagen). När jag besvara din fråga utgår jag ifrån att något sådant avtal inte har upprättats. Lagen om samäganderätt (SamägL) kan också bli relevant i ditt fall eftersom den ger möjligheten till att genomföra en tvångsförsäljning (offentlig auktion) av bostaden om du och din f.d. sambo inte kan komma överens. När jag besvarar frågan antar jag att det inte finns något samägaravtal som reglerar er situation. Vad ingår i en bodelning? Inom ett år efter ett samboförhållande har upphört kan en sambo begära en bodelning om hen vill det (8 § sambolagen). I bodelningen ingår samboegendom. Samboegendomen består av sambors gemensamma bostad och bohag (exempelvis möbler), förutsatt att egendomen har förvärvats för gemensam användning, d.v.s. med avsikten att egendomen ska användas gemensamt (3 § sambolagen) (5 § sambolagen). Vem som har betalat för bohaget eller bostaden spelar ingen roll utan avsikten är det som är viktigt. Eftersom du skriver att ni äger ett hus ihop antar jag att er bostad kommer att räknas som samboegendom.Hur går bodelingen till?För det första kommer sambornas eventuella skulder avräknas från värdet av samboegendomen (13 § sambolagen). Det värdet som finns kvar efter avräkningen sammanläggs och delas lika mellan dig och din f.d. sambo (14 § sambolagen). Det är alltså det värdet/andelen som du har rätt till i bodelningen. Därefter kommer själva samboegendom delas upp mellan er. Då finns det särskilda regler avseende samboegendomen som anger att den sambon som bäst behöver bostaden eller bohaget har rätt att få denna egendom i avräkning på sin lott/andel eller, om värdet är ringa, utan avräkning. Om en sambo övertar bostad eller bohag mot avräkning och inte tillgodoser den andra sambon med egendom ur samboegendomen, skall den övertagande sambon betala motsvarande belopp i pengar (16 § sambolagen) (17 § sambolagen). Det finns inget tyvärr inget direkt svar på vilken sambo som "bäst behöver bostaden" och det finns många olika omständigheter som kan beaktas vid en sådan bedömning. Om en av samborna har ensam vårdnad över barn kan detta exempelvis vara en omständighet som talar till hens fördel, andra omständigheter kan vara att en sambo har ekonomiska problem såsom betalningsanmärkningar och har därmed svårt att köpa en ny bostad, eller att bostaden är handikappanpassad.Min rekommendationI ert fall verkar det var enklast att du i första hand begär en bodelning. Eftersom du och din f.d. sambo har svårt att komma överens kan det vara bra att ni ansöker om hjälp av en bodelningsförrättare som kan hjälpa till med vem som ska få överta bostaden (26 § sambolagen). I samband med att du ansöker om bodelningen kan du begära att domstolen avgör vem av er som ska ha rätt att bo kvar i bostaden till dess att bodelning har gjorts (28 § sambolagen). Tänk på att det finns en risk att din f.d. sambo får rätt till att överta bostaden, dock kommer du i sådana fall bli ersatt för detta övertagande antingen i samboegendom eller i pengar (förutsatt att värdet av bostaden överstiger din f.d. sambos lott/andel i bodelingen). Samma gäller om du övertar bostaden, då kan du i sådana fall behöva ersätta din f.d. sambo, om värdet på bostaden överstiger din lott/andel. Detta sker eftersom ingen av samborna ska få ut mer värde mer än vad hen har rätt till i bodelningen. Du kan läsa mer om hur du ansöker om bodelingen och bodelingsförättare om du klickar här: https://www.domstol.se/en/amnen/familj/skilsmassa-och-bodelning/bodelning/En annan lösning är som nämnt ovan att du ansöker om en offentlig auktion. Ansökan sker hos tingsrätten som förordnar en god man kommer att sköta förfarandet. Alla delägare står tillsammans för kostnaderna som uppstår i samband med den offentliga auktionen (6 § SamägL) (15 § SamägL) ( 8 § SamägL). Kostnaderna kan dock bli höga vid en offentlig auktion och slutpriset för fastigheten tenderar att bli lägre. Ni kan inte heller helt fritt bestämma försäljningsvillkoren vid en offentlig auktion eftersom vissa regler i samäganderättslagen begränsar den möjligheten. Det är därför oftast billigare och mer fördelaktigt att sälja fastigheten genom en mäklare om ni kan enas om det. Att ansöka om en offentlig auktion kan ses en sista utväg om ni inte kommer överens.Jag hoppas att du fick svar på din fråga och att situationen löser sig! Om det är något mer du undrar över är du varmt välkommen att ställa en ny fråga. Om du vill ha fortsatt vägledning i processen kan du boka en tid med en av våra skickliga jurister här: https://lawline.se/boka. Lawline erbjuder också produkter till fast pris :https://lawline.se/fixed_price.Med vänliga hälsningar,

Protokollföring i förvaltningsdomstolar

2021-08-03 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Jag söker svar på frågan om vad som gäller för protokollföring i förvaltningsdomstol. Det enda jag hittar på nätet är en gammal och utgången lagstiftning.Förordning (1979:575) om protokollföring m.m. vid de allmänna förvaltningsdomstolarna
Elin Andrén |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Förvaltningsprocesslagen (FPL) reglerar protokollföring i förvaltningsdomstolar (2 § FPL). Reglerna avseende vad som ska antecknas under en muntlig förhandling framgår i 17 § som anger att anteckningar under en muntlig förhandling ska innehålla:1.medgivanden,2. bestridanden,3. invändningar,4. vitsordanden,5. i korthet de omständigheter som parterna åberopar och bemötandena av dessa omständigheter, samt6. den utredning som läggs fram vid förhandlingen.Det finns inget krav på att anteckningarna skrivs ned just i ett protokoll utan rätten kan avgöra själv hur anteckningarna ska föras.Förordningen från 1979 är upphävd. Förordning (2013:390) om mål i allmän förvaltningsdomstol har ersatt den och gäller idag istället. Förordningen kompletterar paragraf 17 i FPL. Det är framförallt paragraf 8-9 §§ som reglerar protokollföring i förvaltningsdomstolar. Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Om det är något mer du undrar över är du varmt välkommen att ställa en ny fråga. Med vänliga hälsningar,

Kan man ärva av sina syskon?

2021-08-02 i Arvsordning
FRÅGA |Ärver jag ensam min bror. Mina syskon lever inte längre.
Elin Andrén |InledningSvaret på din fråga beror lite på hur er familjesituation ser ut och eventuella testamenten. Därmed kommer jag nedanför kortfattat beskriva ärvdabalkens (ÄB) regler i allmänhet och vilken möjlighet syskon har att ärva varandra. När jag besvarar frågan utgår jag ifrån att det inte finns något testamente som avtalar bort ärvdabalken.De olika arvsklassernaOm den avlidne var gift ärver den efterlevande maken hen (3 kap. 2 § ÄB). Om den avlidne var ogift ärver hens närmaste släktingar. Möjligheten för släktingar att ärva bestäms utifrån en viss turordning som utgår ifrån tre olika arvsklasser. De arvingar som ingår i varje arvsklass tar lika lott av kvarlåtenskapen d.v.s. delar lika på arvet. Om en arvinge i en arvsklass är avliden och har barn som är i livet träder barnen in som arvingar i dess ställe, vilket kallas för istadarätt. Den första arvsklassen är den avlidnes barn och barnbarn (2 kap. 1 § ÄB). Om din bror har barn eller barnbarn kommer alltså din brors arv tillfalla dem. Men om han inte har barn eller barnbarn och därmed inte finns några arvingar kvar i den första arvsklassen kommer arvet att tillfalla den andra arvsklassen (2 kap. 2 § ÄB). Den andra arvsklassen består av föräldrar, syskon och syskonbarn. Om din bror har en förälder vid liv kommer du och den föräldern alltså behöva dela lika på arvet. Den tredje arvsklassen består av mor- och farföräldrar och i andra hand deras barn (exempelvis den avlidnes moster) (2 kap. 3 § ÄB). Den tredje arvsklassen ärver endast om det inte finns någon arvinge kvar i den andra arvsklassen. SlutsatsSammanfattningsvis kommer du att ärva din brors kvarlåtenskap i helhet, förutsatt att han inte har några arvingar i första arvsklassen och att du är ensam arvinge i den andra arvsklassen. Om endast en av din brors föräldrar är vid liv kommer du att behöva dela lika på arvet med hen. Om dina avlidna syskon har barn kommer de också att ärva din bror på grund av istadarätten, och du kommer i sådana fall att behöva dela lika på kvarlåtenskapen med dina syskonbarn. Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Om det är något mer du undrar över är du varmt välkommen att ställa en ny fråga. Om du vill ha fortsatt vägledning i processen kan du boka en tid med en av våra skickliga jurister här: https://lawline.se/boka. Lawline erbjuder också produkter till fast pris :https://lawline.se/fixed_price.Med vänliga hälsningar,