Fråga om fel i vara och vilka alternativ det finns för att åtgärda dessa

2021-08-29 i Konsumentköplagen
FRÅGA |Hej , har några frågor Ang ett bilköp hos en bilfirma .Efter Ca 1,5 vecka så börjar mittdisplayen krångla, fungerar ibland , men mest helt död , kontaktade då säljaren som sa att jag skulle boka felsökning på en volvo verkstad ,som bilfirman betalar , verkstaden felsöker o säger att dem hittar inga felkoder, men nu är displayen helt svart , jag har nu hittat papper i bilen som visar att bilen här varit inne på samma verkstad två gånger tidigare i år för samma fel, nu säger säljaren på bilfirman att han kan inget göra utan jag får hålla på med verkstaden , bilen är från 2012 o kostade 98,000 nu till frågorna .Vad har säljaren för skyldighet i detta?Kan jag häva köpet o få tillbaka alla mina pengar?Har volvo verkstaden rätt att kräva betald om det är samma fel igen? Mvh Robert Axelsson
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förmodar att du köpt bilen som privatperson av en näringsidkare vilket gör konsumentköplagen aktuell. Fel på varanVaran ska som huvudregel vara i avtalsenligt skick vilket innebär att varan (bilen) ska motsvara vad köparen och säljaren har kommit överens om muntligt eller skriftligt. Om bilen inte motsvarar vad ni kommit överens om är det fel på varan. Du som köpare kan inte hävda fel som du kände till eller borde ha sett vid köpet. Att displayen skulle börja krångla efter 1.5 vecka är naturligtvis ingenting du kunde känt till. Det innebär att det är fel på varan (16 § första stycket konsumentköplagen). Påföljder vid fel på varanDu som köpare kan kräva olika påföljder vid fel på bilen och då i första hand avhjälpande och i andra hand hävning eller prisavdrag. Avhjälpande ska förstås som att säljaren hjälper dig med displayen som om du fått en felfri bil från början. Vid hävning ska du försättas i samma läge som om avtalet aldrig ingåtts och vid prisavdrag i samma läge som om du från början köpte bilen med vetskap om att displayen skulle orsaka problem (22 § konsumentköplagen). Avhjälpande och omleveransSom köpare har du i första hand rätt att kräva reparation eller utbyte av varan. I ditt fall handlar det främst om att få displayen åtgärdad. Säljaren kan undgå avhjälpande och omleverans endast om det råder ett markant missförhållande mellan säljarens uppoffring och felets betydelse för köparen. I förarbetena framgår att säljaren kan anlita en verkstad för avhjälpandet (26 § första stycket konsumentköplagen).Om avhjälpande eller omleverans inte kommer i fråga eller inte sker inom skälig tid efter reklamationen eller inte kan ske utan väsentlig olägenhet för köparen får köparen kräva prisavdrag som svarar mot felet eller häva köpet. Vid hävning ska du få tillbaka pengarna för bilen. Som huvudregel gäller då att bilen måste lämnas tillbaka i väsentligen oförändrat skick. Som köpare har du rätt till ersättning för de utlägg du har haft på grund av reklamationen och har även rätt till ersättning för förluster och betydande besvär som berodde på felet eller dröjsmålet (28 § första stycket konsumentköplagen).Köparen får häva köpet om felet är av väsentlig betydelse för honom eller henne. En helhetsbedömning ska då göras varpå möjligheterna att rätta till felet eller kompensera köparen genom övriga påföljder ska beaktas. Bedömningen ska ske efter köparens förutsättningar (29 § konsumentköplagen). SammanfattningsvisEftersom felet uppstod inom sex månader från köpet och du reklamerat i tid innebär det att säljaren är skyldig att avhjälpa felet enligt de bestämmelser som nämnts. I första hand har säljaren att åtgärda displayen vilket innebär att verkstaden åtgärdar problemet och säljaren står för dessa kostnader. I andra hand kan du kräva prisavdrag för att displayen är trasig. Och om säljaren varken vill åtgärda felet eller dra av på kostnaden motsvarande felet för displayen kan du häva köpet och få tillbaka pengarna för bilen och eventuella kostnader du haft vid volvo verkstaden.Hoppas du fick svar på din fråga!

Fråga om semesterdagar

2021-08-24 i Semester och semesterersättning
FRÅGA |Hej!Jag började jobba 5 juli 2021, provanatällning först 6 månader. Hur många dagar har jag rätt till semester? (Det är en fastanställning efter halvåret)
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!SemesterlagenEnligt semesterlagen omfattas alla arbetstagare inom såväl offentlig som privat sektor oberoende av arbetstagarens yrke och anställningsform. Det saknar också betydelse om det är fråga om deltids- eller heltidsanställning, provanställning, vikariat eller praktikarbete (1 § semesterlagen). Med semesterår avses tiden från och med 1 april till och med den 31 mars följande år. Motsvarande tid närmast före ett semesterår kallas intjänandeår. Under intjänandeåret intjänas rätten till semesterlön. Avtal kan träffas om avvikelse från lagens regler om att intjänandeåret ska föregå semesteråret. Arbetstagaren kommer vid ett sådant avtal få sin semesterlön innan den helt har tjänats in. Om arbetstagaren slutar innan redan utbetald semesterlön tjänats in blir arbetsgivarens rätt att göra avdrag på slutlön för den inte intjänande semesterlönen beroende av om avtal om sådan återbetalningsskyldighet har träffats (3 § semesterlagen). En arbetstagare har rätt till 25 semesterdagar varje semesterår. Om anställningen påbörjas efter den 31 augusti under semesteråret har arbetstagaren rätt till endast fem semesterdagar. Under semesterledighet ska arbetstagaren ha semesterlön om sådan har tjänats in enligt (7 §). Första stycket reglerar endast hur lång semesterledighet en arbetstagare har rätt till enligt bestämmelser i semesterlagen. Antalet semesterdagar är beräknade så att det ska motsvara fem veckors arbetstid. Det finns dock undantag till hur många semesterveckor en arbetstagare har rätt till, framför allt inom den offentliga sektorn. Utgångspunkten är dock fem veckors semesterledighet (4 § semesterlagen). Antalet semesterdagar med semesterlön beräknas på följande sätt. Från de dagar arbetstagaren har varit anställd hos arbetsgivaren under intjänandeåret (anställningstiden, dvs. 2021-07-05) subtraheras de dagar då arbetstagaren varit helt frånvarande från arbetet utan lön. Frånvaro som beror på semesterledighet, permittering, korttidsarbete eller ledighet enligt (17-17b semesterlagen) är semestergrundande, liksom arbetsfria dagar som infaller under sådana frånvaroperioder, ska dock räknas in i anställningstiden. Differensen divideras med antalet dagar under intjänandeåret. Kvoten multipliceras med 25. Om ett brutet tal då uppstår, avrundas detta till närmaste högre tal Vidare framgår att en arbetstagare får avstå från rätt till semesterledighet som inte är förenlig med semesterlön (8 § semesterlagen).SammanfattningFör att få betald semester måste du tjäna in denna vilket du som huvudregel gör året innan du tar ut din semester. Semesteråret är tiden från den 1 april till och med 31 mars följande år. För att du ska få 25 betalda semesterdagar ett semesterår måste du ha arbetat ett helt intjänandeår. Eftersom du började anställningen i juli får du betalda semesterdagar i förhållande till hur många dagar du arbetat under intjänandeåret. Du räknar ut antalet dagar under intjänandeåret (2021-07-05 till 2022-03-31 = 269 dagar) 269/ 365 x 25 = 18.4 dagar avrundat uppåt till 19. Du kommer alltså ha rätt att ta ut 19 dagar betald semester och 6 dagar obetald semester från och med 1 april 2022. En arbetsgivare dock inte tvinga dig att ta ut obetald semester. Hoppas du fick svar på din fråga!

Fråga om gåva av bil kan krävas tillbaka eller inte

2021-07-28 i Gåva
FRÅGA |Jag har fått en bil som gåva av en fd vän. Nu kräver han tillbaka den. Han har gått vidare till domstol. Kan vännen få rätt i tvisten?
Robin Forslöv |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!GåvolagenGåvolagen reglerar frågor om benefika handlingar (förmån utan krav på motprestation), nämligen under vilka omständigheter ett löfte har rättsliga följder. Lagen är tillämplig vid löften om gåvor av pengar, lösören (möbler, transportmedel, varor osv.), löpande skuldebrev och enkla skuldebrev samt aktier och andra värdehandlingar.Om det genom ett skuldebrev eller på annat sätt ges ett löfte om gåva i pengar eller lösören så fullbordas gåvan genom att löftet kommer i mottagarens besittning. Gåva avser enligt första stycket i denna bestämmelse, fall där givaren själv gett ett löfte om att prestera något i pengar eller lösören. Om en penninggåva uttrycks i skuldebrev, måste oavsett om ett löpande eller ett enkelt skuldebrev utfärdas, de pengar givaren därigenom lovat att betala komma i mottagarens besittning för att gåvan ska fullbordas. Om gåvan gäller lösören eller pengar utan att skuldebrev utfästs, fullbordas gåvan när det utfästa (det som lovats bort) kommer i mottagarens besittning (2 § gåvolagen).Eftersom du har fått bilen i gåva av din vän och du har rådighet över den, dvs. har den i besittning är gåvan fullbordad. Du är då att anse som ägare till bilen och kommer inte behöva lämna tillbaka den. Hoppas du fick svar på din fråga!

Fråga om återkallande av körkort eller böter

2021-07-24 i Trafikbrott
FRÅGA |Hej jag blev nyligen stannad av polisen för fortkörning. Körde 56km/h på en väg som var 40. Fick böta 2400kr men fick behålla körkortet. Fick körkortet för 2 månader sedan. Hur kommer de sig att jag fick behålla körkortet? Kan min körkort bli återkallad?
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! KörkortsingripandeEtt körkort ska återkallas om körkortsinnehavaren har överskridit högsta tillåtna hastighet, kört mot rött ljus, underlåtit att iaktta stopplikt, kört om vid övergångsställe eller brutit mot någon annan regel som är väsentlig från trafiksäkerhetssynpunkt, om överträdelsen inte kan anses som ringa (5 kap. 3 § fjärde punkten körkortslagen). Körkort med prövotidAlla nyblivna körkortstagare i Sverige har en prövotid under två års tid. Prövotid innebär att om du under denna tvåårsperiod gör dig skyldig till någon förseelse som leder till att körkortet återkallas, kommer du behöva ta ett nytt körkortsprov (körprov och kunskapsprov) innan ett nytt körkort kan utfärdas. Vid fortkörning på 50-väg eller lägre innebär en hastighetsöverträdelse på 16-20 km/tim 2,400 kr i böter. Om du på en 40-väg kör 25-30 km/tim över tillåten hastighet blir den normala påföljden en varning och böter. För att körkortet ska bli indraget krävs att du på en 40-väg kör 31-40 km/tim över tillåten hastighet. Körkortet blir då indraget i två månader. Eftersom du körde 16 km/tim över tillåten hastighet på en 40-väg innebär det att du endast kan dömas till böter. Hoppas du fick svar på din fråga!

Fråga om straffimmunitet för kungafamiljen

2021-08-28 i Alla Frågor
FRÅGA |Gäller förbud mot again även kungafamiljen? Skulle de kunna aga sina barn utan att kunna dömas för det?
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det följer av grundlagen att konungen eller drottning som är statschef inte kan åtalas för sina gärningar. Statschefen har alltså straffrättslig immunitet. Statschefen står visserligen inte över lagen, men han eller hon kan inte ställas till ansvar för brott. Däremot gäller den rättsliga immuniteten inte civilrättsliga frågor eller generell skattebefrielse (5 kap. 8 § regeringsformen). Hoppas du fick svar på din fråga!

Fråga om försäljning av båt då motorn är stulen

2021-07-31 i Alla Frågor
FRÅGA |Inför sommaren köpte vi en båt. Efter några turer ansåg vi att den var för liten, ville ha en med hytt där barnen kunde ta skydd för vinden. Då sålde vi den. Ägt i 1 månad. Den nya ägaren hörde av sig efter 2 veckor och sa att motorn på båten vi sålde varit stulen. Vi både köpte och sålde båten i god tro att allt var okej med den, då vi aldrig tidigare ägt någon båt utan vill prova om båtlivet var något för vår familj. Vad har jag att vänta mig??? Han kommer såklart att polisanmäla detta. Tydligen stals motorn 2016. Inget som jag visste. Tycker det är märkligt att det inte har kommit upp tidigare. Kan jag straffas? Han vill ha pengarna tillbaka. Såklart hade jag också velat det. Men jag känner inte att jag gjort något fel.
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Lagen om godtrosförvärvHar någon förvärvat lösöre (exempelvis en båt) genom överlåtelse från någon annan som hade egendomen i sin besittning men varken var ägare till den eller behörig att förfoga över den får förvärvaren äganderätt till egendomen om han eller hon fått den i sin besittning och var i god tro (2 § första stycket lagen om godtrosförvärv). En förvärvare ska anses ha varit i god tro endast om det är sannolikt att egendomens beskaffenhet, de förhållanden under vilka den utbjöds och omständigheterna i övrigt vara sådana att han eller hon inte borde ha misstänkt att överlåtaren saknade rätt att förfoga över egendomen (2 § andra stycket lagen om godtrosförvärv). Sedan den nya lagen om godtrosförvärv trädde ikraft den 1 juli 2003 går det inte längre att göra godtrosförvärv av egendom som olovligen tagits från annan. Den ursprunglige ägaren har rätt att kräva tillbaka egendomen från innehavaren vilket framkommer av rättsfall ( NJA 2011 s. 907).Även om förutsättningarna för godtrosförvärv enligt (2 §) är uppfyllda består ägarens rätt till egendomen, om egendomen har frånhänts honom eller henne genom att någon olovligen tagit den eller tvingat sig till den genom våld på person eller hot som innebar eller för den hotade framstod som trängande fara. Om ägaren inte kräver tillbaka egendomen från innehavaren inom sex månader från det att han eller hon fick eller måste ha fått kännedom om dennes innehav får förvärvaren dock rätt till egendomen (3 § lagen om godtrosförvärv). Vid en talan om bättre rätt till egendomen är det tillräckligt att den rätte ägaren lägger fram bevisning om att den påträffade egendomen tillhör honom eller henne och i fråga om stöldgods att egendomen olovligen har tagits från honom eller henne. Om den nya ägaren till båten polisanmäler dig innebär det inte nödvändigtvis att du kommer straffas för händelsen så länge du kan påvisa att du köpte båten i god tro. Vid en polisanmälan finns däremot en risk för den nye ägaren att polis eller åklagare kommer besluta att motorn ska lämnas ut till målsäganden. Huruvida du kommer bli ersättningsskyldig eller straffad för händelsen är tyvärr ingenting jag kan besvara utan det beror på omständigheterna vid köpet och eventuellt andra faktorer som knyter an till köpet eller stölden av motorn. Hoppas du fick svar på din fråga!

Fråga om träd medför olägenhet för grannar

2021-07-27 i Alla Frågor
FRÅGA |Vi har ett körsbärsträd på vår tomt vars höjd stör nyinflyttade grannar i nybyggt bostadsrätts lägenhetshus. Grenarna växer inte över på deras mark.Har grannarna rätt att gå in och kapa grenar på vår tomt? De hävdar att vi måste ta kapa trädet rejält nu omgående och hänvisade till en artikel från er från 2007 där någon skrev om att ett tiotal träd växte över på deras tomt.
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Bestämmelser i jordabalkenVar och en ska vid nyttjande av sin eller annans fasta egendom ta särskild hänsyn till omgivningen. Paragrafen slår fast den allmänna principen att visa hänsyn till sina grannar. Lagstiftaren ansåg att grannar har särskilda förpliktelser mot varandra utöver vad som gäller i förhållande till utomstående. Grannförhållandet innebär inte bara skärpta skyldigheter mot omgivningen utan också att man får visa viss tolerans mot vissa alldagliga störningar som är vanliga i denna omgivning. Det har även framhållits att den nackdel en fastighetsägare har när han eller hon får ta hänsyn till grannen kompenseras av att han eller hon själv för sin del kan kräva precis samma hänsyn från grannens sida (3 kap.1 § jordabalken). Tränger rot eller gren in på fastighet från område intill denna och medför detta olägenhet för fastighetens ägare får denne ta bort roten eller grenen. Områdets ägare ska dock beredas tillfälle att själv utföra åtgärden, om denne kan befaras medföra skada av betydelse för honom eller henne. Paragrafen kan medföra tolkningsproblem angående vad som menas med "olägenhet" för grannfastighetens ägare. Rent bagatellartade olägenheter av alldaglig natur bör grannen få finna sig i. Bestämmelser tar framförallt sikte på förhållandena mellan villaträdgårdar även om det kan uppkomma liknande situationer i andra fall. I varje fall lär hänsyn till grannen motivera att ägaren kontaktas innan grannen vidtar åtgärder för att ta bort roten eller grenen, även om det inte innebär några olägenheter för dennes del. (3 kap. 2 § första stycket jordabalken). Plan- och bygglagenVidare framgår att en tomt ska hållas i vårdat skick och skötas så att risken för olycksfall begränsas och betydande olägenheter för omgivningen och för trafiken inte uppkommer. Bestämmelsen ger byggnadsnämnden möjlighet att bl.a. ingripa i fall då växtlighet i oacceptabel grad kommit att skugga en granntomt eller medför skymd sikt för trafiken. Vad som utgör betydande olägenhet ska bedömas beroende på förhållandena som råder på den aktuella platsen. Bland annat anges i förarbetena att planteringar inte får anordnas så att de skymmer sikten för trafiken och att vegetationen/träden inte får tillåtas att växa så högt att den i oacceptabel grad skuggar grannens tomt (8 kap. 15 § första stycket plan- och byggnadslagen). Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade i (RÅ 1993 not. 521) att en dunge bestående av ca 20 stycken 13-15 m höga björkar, vilka för granne skymde såväl havsutsikt som orsakade skugga stora delar av dagen, i och för sig förorsakade olägenheter, men inte betydande i den mening som avses i bestämmelsen. Från ett nyare rättsfall (MÖD 212:57) gjorde domstolen den bedömning att en tujahäck inte inte utgjorde betydande olägenhet, bl.a. då skuggningen endast omfattat några timmar per dag och då fastigheten var belägenhet i ett grönskande område där viss skuggning fick tålas. Sammanfattningsvis kan jag inte säga om ni skulle bryta mot den allmänna principen om att visa hänsyn till era grannar. Jag förmodar att trädet stod där under såväl byggnationen som under försäljningen av lägenheterna. Att då i efterhand komma och klaga på att trädet är högt är något som de måste varit medvetna om sedan tidigare. Samtidigt är det svårt för mig att bedöma huruvida trädet förorsakar betydande olägenhet för era grannar. Jag kan med informationen som givits inte ge något svar på frågan men jag hoppas att lagrummen och rättsfallen kan ge er någon vägledning åtminstone. Hoppas du fick svar på din fråga!

Fråga rätt till tjänstledighet för att studera

2021-07-23 i Studieledighet
FRÅGA |Hej,Om jag söker tjänstledighet för studier tex from 1/9-30/8 kan min arbetsgivare kräva att jag då jobbar på sommaren under min tjänstledighet eller vad är det som gäller? Om jag har tänkt jobba på en annan arbetsplats under sommaren vad gäller då- behöver jag fråga min arbetsgivare om lov då?
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!StudieledighetslagenEn arbetstagare i allmän eller enskild tjänst som vill söka tjänstledighet för studier har rätt till behövlig ledighet från sin anställning. Syftet är att anställningsavtalet mellan arbetsgivaren och arbetstagaren ska kvarstå även om den anställde under kortare eller längre perioder vill avbryta arbetet för att studera (1 § första stycket lagen om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning).I stort sett all utbildning, allmän och facklig såväl som yrkesutbildning omfattas av lagen. Det kan t.ex vara ett program eller en enstaka kurs på högskola, universitet, folkhögskola, yrkesutbildning eller distansutbildning av olika slag. Det ska dock sägas att rena självstudier inte omfattas av lagen vilket framgår av uttrycket "undergå utbildning". Lagen innehåller heller ingen uttrycklig begränsning av studieledighetens längd utan ledigheten får begränsas till den tid som i det enskilda fallet behövs för det uppsatta studiemålet. En arbetstagare som missbrukar ledigheten genom att använda den till andra ändamål än studier riskerar att göra sig skyldig till brott mot anställningsavtalet. Rätt till ledighet tillkommer arbetstagare som vid ledighetens början har varit anställd hos arbetsgivaren de senaste sex månaderna eller sammanlagt tolv månader under de senaste två åren. Anställningens art eller omfattning saknar betydelse för beräkningen av anställningstid. Deltidsarbete ska exempelvis likställas med heltidsarbete (3 § första stycket lagen om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning). Kan arbetsgivaren kräva att du arbetar under din tjänstledighet?Din arbetsgivare kan inte kräva att du arbetar under sommaren om du ansökt om att vara ledig för studier mellan 1/9 - 30/8. Det är dock viktigt att tänka på hur du utformar din ledighetsansökan i fall du skulle vilja ha möjlighet att arbeta under sommaren. För att ha en möjlighet att arbeta under t.ex. jul- och sommarlov bör du söka flera ledighetsperioder åt gången. Du bör alltså specificera mellan vilka datum du kommer studera och under vilka perioder du vill arbeta. Arbeta åt en annan arbetsgivareDu kan inte ta ett annat arbete under din studieledighet såvida inte din nuvarande arbetsgivare går med på det. Anledningen till det är att tjänstledigheten grundar sig i studieledighetslagen. Det finns naturligtvis ingenting som hindrar dig och din nuvarande arbetsgivare från att komma överens om att du vid sidan av studierna arbetar extra hos en annan arbetsgivare. Hoppas du fick svar på din fråga!