Var hittar man rättsfall från högsta förvaltningsdomstolen?

2020-07-28 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej LawlineMin hustru blev överfallen på arbetet för närmare 5 år sedan. Eftersom rättsskydd inom hemförsäkring eller annan rättshjälp inte gäller i strid med staten, i detta fall Försäkringskassan, har jag själv fört hennes talan genom alla instanser.Hittills har det gått hyfsat, hon har fått livränta sedan 2018, men blivit nekad från 2016 och 2017. FK har för denna tid stött sig på en bristfällig utredning som inte följer SFB.Skam den som ger sig, ärendet skall nu överklagas till HFD, det jag behöver hjälp med är att finna avgjorda domar av HFD, inriktning på Försäkringskassan.Var kan jag hitta dessa?Mycket tacksam för svar.Mvh
Fredrik Holmström |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Tyvärr finns det inte någon riktigt bra källa att komma åt det du frågar efter. Rättsfall med specifika inriktningar finns oftast inte konsekvent sammanfattade i lättillgängliga databaser. Däremot finns rättsfallen tillgängliga gratis online. Det finns flera sätt att komma åt den relevanta information som man söker. På https://www.domstol.se/hogsta-forvaltningsdomstolen/Avgoranden/ finns avgöranden från högsta förvaltningsdomstolen samlade. Samtidigt finns alla fall samlade här, och det är inte helt lätt att få tag på informationen man letar efter. Du kan använda sökfunktionen på sidan, men den är inte alltid användbar. Alltså finns det inget bra svar för hur man ska få tag på informationen du söker. Jag kan däremot tipsa om hur jag hade gått tillväga. På lagen.nu kommer man åt lagar på ett effektivt sätt. Jag länkar här till socialförsäkringsbalken (https://lagen.nu/2010:110). Om man kollar under de flesta paragrafer så ser du tilläggsinformation som är värdefull när man ska tolka lagen. Ibland finns rättsfall och ibland finns rättsfall. Båda är viktiga rättskällor som används för att tolka lagbestämmelser. Om du hittar ett rättsfall som kan vara användbart och klickar på det hänvisar lagen.nu även till andra rättsfall som kan vara vägledande. Detta kan vara en metod att online tillskansa sig information om ämnet. Du kan även använda dig av lagrummet.se för att få information. Ofta kan det vara bra att googla på en lagbestämmelse eller en benämning på en juridisk bestämmelse för att hitta extra information om ämnet. Ett bra tips är att googla på den relevanta informationen med tillägget "uppsats". Då hittar man ofta uppsatser från lärosäten som studenter skrivit om ämnet. Dessa kan ge bra grundläggande information om ämnet du vill ha information om. Ofta är de rättsfallsbaserade och sammanfattar dessa på ett lättförståeligt sätt.Slutligen kan det alltid vara bra att köpa en lärobok om ämnet. Där finns oftast de viktigaste rättsfallen på området samlade. Många läroböcker går att hitta på bibliotek. Många bibliotek beställer även in läroböcker om man frågar dem. MVH,

Förmånsrätt i konkurs

2020-06-30 i Konkurs
FRÅGA |Hej!Vi är ett antal personer som hyrt var sin hylla på en loppis för att sälja saker. Nu har detta företag gått i konkurs. Vi är då några som har pengar innestående. Enligt konkursförvaltaren finns inga pengar att hämta, men det är ju VÅRA pengar. Vi tycker då att detta är stöld och funderar på att göra en polisanmälan. Hur än man tänker så är det VÅRA PENGAR som försvunnit och använts till att betala deras skulder. Vi har inte gett något tillstånd till detta. Företaget hade bara ett konto som användes till allt. Borde man då inte haft ett konto där VÅRA pengar gick in. Man hade även barn anställda och har då löneskulder till dem. Vilken prio har det att betala deras löner framför att betala ut VÅRA PENGAR? I ett större perspektiv är ju detta döden för alla som driver sådana ställen. Finns ju ingen som vill hyra hyllor på loppis om man vet detta.Har ni några råd hur man driver detta vidare?Med vänlig hälsning
Fredrik Holmström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom företaget inte kan fullfölja sin förpliktelse har ni rätt att återfå erlagt belopp och således har ni varsin fordran mot företaget, så långt är allt riktigt. Förmånsrättslagen (här) dikterar i vilken ordning borgenärer (alltså den som innehar en skuld mot någon) ska få betalt vid utmätning eller konkurs. Era fordringar är inte beskaffade på sådant sätt att ni har varken särskilt eller allmän förmånsrätt. Era fordringar är enligt 18 § förmånsrättslagen oprioriterade, och har lika inbördes rätt, tyvärr. Detta innebär att ni är sist i kedjan och har lika rätt till kvarvarande pengar i proportion till fordringens belopp. Om konkursförvaltaren säger att det inte finns pengar så innebär detta att de som har förmånsrätt fått allt belopp som fanns i bolaget. Det finns tyvärr ingenting man kan göra åt detta. Det är risken med att ingå avtal med aktiebolag, eftersom det inte finns personlig ansvarighet för bolagets skulder (vanligtvis). Lönerna kommer gå före enligt 12 § förmånsrättslagen. Att ta saken till rätten hade nog inte varit värt det, då lagen talar sitt tydliga språk. Hoppas detta besvarade din fråga!MVH,

Personligt betalningsansvar för aktiebolags skulder för aktieägare eller bolagsföreträdare?

2020-06-29 i Bolag
FRÅGA |Hej Jag sitter som styrelseledamot och VD för en aktiebolag samt äger 20% av 500 aktier. Verksamheten har bedrivit inom restaurang bransch men har inte varit aktiv efter 01-03-2020 på grund av Corona och att andra delägare hade blivit trötta på att jobba. Min fråga är vad händer om jag bara lämnar styrelsen? Bolaget sitter i skuld som innefattar runt 70000kr, vad händer sen om de andra sätter i konkurs? Kommer jag behöva betala nåt F-skatt eller sånt?
Fredrik Holmström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Enligt 1 kap. 3 § aktiebolagslagen (här) så har inte aktieägarna ett personligt betalningsansvar för bolagets skulder. Om en styrelseledamot eller VD agerat redligt så är inte heller denne ansvarig för bolagets förpliktelser. Däremot kan både styrelseledamot, VD, och aktieägare bli personligt betalningsansvariga om de inte agerar i enlighet med lagen (1 kap 3 § 2 st. samt 25 kap. 18 och 19 §§ aktiebolagslagen). T.ex. kan någon av dessa bli personligt betalningsansvariga om de inte gör en kontrollbalansräkning när det finns skäl att anta att bolagets egna kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet. Betalningsansvaret kommer då avse de förpliktelser som uppkommer för bolaget under den tid underlåtenheten består. Att du som VD medvetet håller dig från att inse nåt sådant duger inte för att undkomma ansvar. Som VD har man en plikt att se till att bolagets finanser är i sin ordning. Alltså, om inget enligt lag felaktigt förfarande har förekommit så har du inget att oroa dig för. Säkerställ helst att bolaget har åtminstone hälften av det registrerade aktiekapitalet i eget kapital. Om aktiekapitalet är 50 000 krävs alltså 25 000 i eget kapital för att du ska vara säker. Om det finns skäl att anta att erat egna kapital understiger 25 000 enligt mitt antagande ovan så bör en kontrollbalansräkning upprättas. Om kontrollbalansräkningen visar att bolagets eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet, ska styrelsen snarast möjligt utfärda kallelse till en bolagsstämma som ska pröva om bolaget ska gå i likvidation (25 kap. 15 § aktiebolagslagen). Det bör slutligen anmärkas att även fast du lämnar styrelsen kommer du fortsättningsvis vara betalningsansvarig för de förpliktelser som uppkommit under den period du varit i styrelsen och denna varit försumlig genom att inte upprätte en kontrollbalansräkning. Men ifall styrelsen inte varit försumlig har du inget att oroa dig för!Beträffande skatt så kan en företrädare för en juridisk person (styrelseledamot för aktiebolag exempelvis) bli betalningsansvarig för bolagets skatteskuld eller avgift om denne uppsåtligen eller av grov oaktsamhet underlåtit att betala (59 kap. 13 § skatteförfarandelagen). Hoppas detta besvarade din fråga, MVH

Kan jag köpa en vara och sälja den för ett högre pris?

2020-06-25 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej!Jag har fått iden att efter som varje sommar brukar va riktigt varm och det blir svårt att sova p.g.a värmen osv...Att jag i god tid köper in flera stycken fläktar billigt (billigaste man kan hitta).Sen när fläktarna tar slut i alla affärer när sommarvärmen slår till så säljer jag iväg mina fläktar för ca dubbla priset jag köpt in för.Nu kommer frågan, är det på något sätt olagligt att i andra hand sälja produkter för mycket högre än vad man själv köpt in dom för?Mvh
Fredrik Holmström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns ingenting som hindrar att någon köper en vara för ett visst pris och sedan säljer den för mer än inköpspriset. Köprättsligt finns inga tveksamheter och det rör sig inte om bedrägeri. Att vilseleda någon att tro att den köper t.ex. en märkeskostym när så inte är fallet kan utgöra bedrägeri enligt 9 kap. 1 § brottsbalken. Så länge kunden är införstådd med vilken sorts fläkt det rör sig om, och själv har möjlighet att jämföra priset, så är det inte din skyldighet att upplysa köparen om detta. Däremot kan det vara värt att påpeka att ifall du säljer fläktar i stor omfattning och detta genererar vinst så ses detta som näringsverksamhet och ska beskattas i enlighet med detta. Enligt 13 kap. 1 § inkomstskattelagen ska inkomst och utgifter som bedrivs yrkesmässigt och självständigt hänföras till näringsverksamhet. Hoppas detta besvarade din fråga!MVH,

Måste man betala en skuld?

2020-07-27 i Fordringar
FRÅGA |Hej!Jag och min familj har bestämt oss för att flytta till vårt hemland och detta är akut. Hur gör man med fakturor som är obetalda?Kan man "makulera" bort fakturan eller måste man betala dem? Vad händer om man inte betalar dem?Faktura på tillexempel Klarna och lån som man har tagit
Fredrik Holmström |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Om du har ett lån eller är gäldenär (den som är skyldig) i ett fordringsförhållande så innebär det att du har en förpliktelse gentemot borgenären (alltså den som äger skulden). Ett fordringsförhållande kan uppkomma på olika sätt, t.ex. genom ett köp eller genom att du tar ett lån från en bank. Om du tagit ett lån så sker det genom att gäldenären (den som tar lånet) utställer ett skuldebrev till borgenären (i det här exemplet banken) där denne förpliktar sig att betala borgenären den summa eller den sak som skuldebrevet dikterar. På skuldebrev är skuldebrevslagen tillämplig. Fakturor är en form av fordran som skuldebrevslagen också är tillämplig på. En faktura kan uppkomma t.ex. på grund av ett köp eller en prestation som utförts av en näringsidkare. Gemensamt för dessa fordringsförhållanden är att de är bindande, innebärande att du som gäldenär är skyldig att prestera enligt fordran (1 kap. 1 § skuldebrevslagen). Du som gäldenär är alltså betalningsskyldig för det som du förpliktat dig att betala. Om du inte betalar en skuld så kan borgenären ansöka om betalningsföreläggande hos kronofogdemyndigheten (1 § lag om betalningsföreläggande och handräckning). Isåfall så kan kronofogdemyndigheten eller domstol utfärda en exekutionstitel (3 kap. 1 § 1 st. p 1 och p 8 utsökningsbalken, men det finns flera andra saker som också kan utgöra exekutionstitlar. Det gemensamma är att de omnämns i utsökningsbalken 3 kap. 1 § som grundande för verkställighet). Med hjälp av denna kan sedan borgenären ansöka om verkställighet, vilket innebär att myndigheten utmäter dina tillgångar för att driva in fordran (3 kap. 1 § utsökningsbalken). Sammanfattningsvis: om man förpliktat sig att ersätta någon för en prestation eller annars ingått i ett fordringsförhållande som gädenär så är man skyldig att betala beloppet. Om man inte gör det kan borgnären med hjälp av myndighet utmäta dina tillgångar. Jag hoppas detta besvarade din fråga!MVH,

Straffmätning rån begånget av 18-åring?

2020-06-30 i Stöld och rån m.m., 8 kap BrB
FRÅGA |Hej! Min vän som är 18 år har begått ett personrån med flera kompisar. Han har för 2 år sedan blivit dömd för narkotikabrott 800g hash och misshandel. Då blev domen behandlingshem och flytt från Stockholm.. Där han var ca 1 år. Han har efter det varit skötsam och bra eftersom hans familj kommit till Sverige.Nu träffat gamla vänner några tillfällen och han är med på rån.....Familjen behöver honom väldigt myckrt. Kan det förmildra domen? Kan han släppas ut från häktet innan rättegång? Vad kan straffet bli i detta fall? Tacksam för svar.
Fredrik Holmström |Tack för att du vänder Lawline med din fråga!Din vän har alltså begått ett rån (enligt 8 kap. 5 § brottsbalken) och straffskalan för detta är lägst ett högst sex år. Beroende på hur allvarligt brottet har varit så kommer straffet som utdöms bero på omständigheterna. Om det var så att det inte utövats våld eller hot under stölden så blir det stöld enligt 8 kap. 1 § BrB istället. Då är straffskalan annorlunda, men jag utgår från att det är rån i detta fallet. Om hen har använt pistol vid rånet så kan det utgöra grovt rån enligt 8:6 BrB. Om vi för exemplets skull säger att detta rån är av normalgraden så kan vi säga att, utan andra omständigheter, straffet hade blivit 3 år. Däremot finns det andra omständigheter som kommer spela in i bedömningen. Det finns nämligen försvårande och förmildrande omständigheter som måste beaktas (29 kap. 2 och 3 §§ BrB). Dessa kan påverka straffvärdet (alltså vilket straff som skäligen ska dömas ut) i försvårande eller förmildrande riktning inom den tillämpliga straffskalan, alltså 1-6 år. Eftersom du inte angivit något som kan tala i denna riktning (att hans familj behöver honom hjälper tyvärr inte) så kan jag inte uttala mig om dessa. Eftersom straffvärdet är 3 år i detta fall så finns det en presumtion för fängelse enligt 30 kap. 4 § BrB. Eftersom din vän är 18 år gammal så får bara fängelse dömas ut om det finns synnerliga skäl (30 kap. 5 § BrB). Istället kommer det antagligen röra sig om ungdomsvård enligt 32 kap. BrB eller skyddstillsyn i detta fall. Jag vågar inte uttala mig om hur lång denna kan bli, men det påverkas av dels av att det rör sig om återfallsbrottslighet enligt 29 kap. 4 § BrB och dels av ungdomsrabatten i förmildrande riktning enligt 29 kap. 7 § BrB. Den som begått ett brott vid 18 år döms idag till halva straffet. Kombinerat med att det rör sig om återfallsbrottslighet (det kan hända att bara misshandeln kommer beaktas) så hade 1 år och 10 månader i mina ögon inte känts orimligt. Det är osannolikt att din vän kommer släppas från häktet om det finns misstanke nog för rättegång mot denne. Det är alltid svårt att uttala sig om straffet i ett fall om man inte har alla omständigheter, men jag hoppas att detta gav lite vägledning iallafall. MVH,

Uppsägningstid lokalhyra

2020-06-29 i Hyresavtal
FRÅGA |jag har hyrt en vekstads lokal jag tror det stod på kontraktet 3 mån uppsägning .Jag har hyrt minst 8 år vad gäller . blivit uppsagd 3 mån
Fredrik Holmström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Så som jag tolkar din fråga så har du hyrt en lokal i minst 8 år, och har nu blivit uppsagd med 3 månaders uppsägningstid. Eftersom det rör sig om lokalhyra blir jordabalken tillämplig (här). Där finns regler om minsta avtalbara uppsägningstid avseende lokalhyra. Eftersom du säger att du hyrt minst 8 år så tolkar jag det som att du hyr på obestämd tid. I så fall så är minsta möjliga uppsägningstid för hyresvärden det närmaste månadsskifte som inträffar efter 9 månader (4 § 1 st. 2 p. jordabalken). Man tar alltså den dag då uppsägningen skett, räknar till närmaste månadsskifte och räknar fram 9 månader. Är det så att du har hyrt lokalen på bestämd tid så beror uppsägningstiden på hur lång hyrestiden är. Detta blir alltså svårt för mig att svara på, men om du har ett hyresavtal på bestämd tid som varar längre än nio månader så är uppsägningstiden minst 9 månader (4 § 2 st. 5 p. jordabalken). Alltså kommer man fram till att ifall hyresavtalet är på obestämd till, så är tre månaders uppsägningstid ogiltigt, och ifall avtalet är tidsbestämt så beror det på. Hoppas detta besvarade din fråga.MVH,

Stöld eller ringa stöld vid tillgrepp av en del av ett större föremål?

2020-05-31 i Stöld och rån m.m., 8 kap BrB
FRÅGA |Hej. Ringa stöld eller stöld ?Jag undrar om en del av en maskin blir stulen i en butik, är det då värdet på det stulna eller det totala värdet på maskinen som då finns kvar i butiken men kan vara svår att sälja till fullt pris ?Är det en skadeståndsfråga om delen försvinner och butiken inte kan sälja resterande ?
Fredrik Holmström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Som du formulerat din fråga så är det så att någon (hädanefter kallad gärningsman - förkortat GM) har begått en stöld av en maskin i en butik, och frågan gäller huruvida detta ska ses som stöld eller ringa stöld. Jag kommer även i slutet att beröra skadeståndsrättsliga anspråk. Bestämmelserna angående detta finns i brottsbalken (här, nedan förkortad BrB), och specifikt i 8 kap. 1 § BrB jämte 8 kap. 2 § BrB (alltså stöld av normalgraden eller ringa stöld). Generellt, eftersom jag inte har så många specifika förutsättningar att gå på, så brukar man vid butiksstöld bedöma svårhetsgraden av ett stöldbrott med den så kallade värdegränsen. Denna är nuförtiden 1 250 kr, innebärandes att en stöld av något till ett värde som understiger den gränsen generellt sett utgör ringa stöld. Däremot kan det finnas omständigheter utöver detta som leder till att en stöld av något till ett lägre värde ändock ska anses som stöld av normalgraden. Exempel på detta är ifall GM stjäl något som är i en "utsatt" position. I praxis har detta tagit sig uttryck när en man snott pengar ur väskor som lämnats obemannade på en dansbana (NJA 1995 s. 561). Någon sådan situation, eller annan försvårande omständighet, kan inte jag utläsa ur den information som getts i frågan, och generellt sett brukar vanliga butiksstölder inte innehålla sådana försvårande omständigheter. Den värdebedömning som görs när man ska välja mellan stöld och ringa stöld avser "det tillgripnas värde", alltså inte den potentiella värdenedgång som kan komma av att en beståndsdel ur något större saknas. Således påverkar inte de omständigheter som du fört fram bedömningen i frågan. Dessutom avser den skada som krävs för ett stöldbrott den skada stölden "innebär", alltså påverkar inte skada som kan uppkomma efter stöldbrottet. Alltså kommer detta, om det är så att det tillgripna har ett obetydligt värde, betraktas som en ringa stöld. Ifall det kan bevisas att GM egentligen avsett att ta hela maskinen så kan dock försök till stöld aktualiseras (23 kap 1 § BrB + 8 kap. 1 § BrB + 8 kap. 12 § BrB). En förutsättning för att dömas för försök till brott är att brottet inte kommit till fullbordan. I detta fall har dock ringa stöld fullbordats, då GM tagit något till ett ringa värde och tillägnat sig detta (gjort det till sitt eget). Enligt vissa, mig inkluderad, så går det dock i sådana fall att döma till försök till stöld, eftersom ett stöldbrott av normalgraden inte fullbordats. Andra hävdar att man kan använda det faktum att GM avsett att stjäla mer än han fick tag i som en försvårande omständighet som gör att man kan döma GM för fullbordad stöld av normalgraden trots att endast ringa värde tillgripits (Brotten mot person och förmögenhetsbrotten s. 188). Detta torde dock inte spela så stor roll, då man kan döma till lika långt straff för försök till brott som man kan för ett fullbordat brott (23 kap. 1 § 2 st. BrB). Skadeståndsrättsligt så sker en annan bedömning av skadan än i straffrätten. Enligt 2 kap 1 § skadeståndslagen (hädanefter SKL) så ska den som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar personskada eller sakskada ersätta skadan. Enligt 5 kap. 7 § så ska ersättningen omfatta sakens värde eller reparationskostnad och värdeminskning, annan kostnad till följd av skadan och inkomstförlust eller intrång i näringsverksamhet. Alltså så kan butiken t.ex. lämna in maskinen för reparation, och sedan kräva kostnaden + eventuell värdeminskning i skadeståndsersättning. Däremot så ersätts inte sådan skada som kunnat undvikas. Alltså, om butiken väljer att inte försöka reparera maskinen eller att beställa in reservdelar till maskinen, så kan inte butiken få ersättning för att maskinen inte kunnat säljas. Annat är det ifall det t.ex. inte går att reparera maskinen eller dylika situationer som gör att kostnaden inte kunnat undvikas. Om detta var en maskin som använts i näringsverksamheten så kan butiken även få så kallad "stilleståndsersättning". Hoppas detta besvarade din fråga!MVH,