När kan jag ansöka om ensam vårdnad?

2020-07-13 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Undrar om jag kan ansöka om ensam vårdnad då mitt ena barns mamma har skrivit klart och tydligt att hon inte orkar med honom för att han inte respekterar henne. Så nu har jag honom på heltid. Har försökt med sammarbetssamtal men hon vägrar gå på dem.
Aras Tofek |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Barnets bästa är avgörande Som utgångspunkt är det viktigt att vara medveten om att vid alla vårdnadsfrågor och tvister ska barnets bästa vara avgörande för det beslut som fattas. Vid en bedömning av vad som är barnets bästa ska särskilt avseende fästas vid risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa, och barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Detta framgår av 6 kap. 2 a § föräldrabalken. Inget hindrar dig från att ansöka om ensam vårdnad Om du som förälder är missnöjd med att vårdnaden för din son är delad med hans mamma har du en möjlighet att ansöka om ensam vårdnad. Denna rättighet regleras i 6 kap. 5 § föräldrabalken. Domstolen kommer vid en sådan prövning även fästa avseende vid din och mammans förmåga att samarbeta i frågor som rör barnet. Mammans vägran att medverka på samarbetssamtal tyder på att det råder stora samarbetssvårigheter mellan er, och att dessa härstammar från henne snarare än dig. En ansökan om ensam vårdnad ska lämnas in till tingsrätten i den kommun som din son var folkbokförd i under November föregående år. Du kommer dessutom till din ansökan behöva bifoga ett personbevis för din son. Detta går att beställa på Skatteverkets hemsida. Dessutom tillhandahåller tingsrätten en blankett som du kan välja att använda när du fyller i din ansökan. Vänliga hälsningar,

Kan personer bosatta utomlands ta lån av svenska banker?

2020-07-09 i Avtal
FRÅGA |HejKan jag som svensk medborgare men utskriven från Sverige ansöka om lån från en svensk bank för att köpa ett hus.. Jobbar och skattar i spanien men en bra lön
Aras Tofek |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag tolkar din fråga som att du avser att ta ett lån för att kunna köpa en bostad i Sverige, trots att du är utskriven från Sverige. Svensk lag ställer inte upp några hinder för personer bosatta utomlands från att ta lån av en svensk bank När du lånar pengar för att köpa en bostad ingår du ett avtal med en bank. Det finns ingen bestämmelse i svensk lagstiftning som hindrar banker från att låna ut pengar till någon som inte är bosatt i Sverige. Banker är alltså fria att låna ut pengar till i princip vem som helst, så länge den i övrigt är behörig att ingå avtal. Alltså gäller avtalsfrihet, vilket innebär att banker har full kontroll över vem de väljer att ingå ett avtal med. I praktiken är det dock viktigt att vara medveten om att det är banken som ställer upp villkoren när ett lån ska tas. Detta innebär att en bank har rätt att vägra att ingå ett avtal med dig just eftersom du inte är bosatt i Sverige, vilket banken kan betrakta som en osäkerhet. Olika banker ställer upp olika villkor, och det kan därför vara bra att undersöka vilka banker som erbjuder de mest förmånliga villkoren till personer bosatta utomlands. Detta kan du göra antingen genom att ta kontakt med bankerna direkt, eller genom att kontakta företag som arbetar med att rekommendera banker åt privatpersoner utifrån deras individuella förutsättningar. Vänliga hälsningar,

När bör man upprätta en framtidsfullmakt?

2020-07-09 i Alla Frågor
FRÅGA |Jag har föräldrar som båda passerat 80-år. Jag har sedan detta år hjälpt dem att betala sina räkningar i internetbanken, då min far (som är den som skött detta åt dem) börjar tycka att det är för krångligt att lägga in räkningar osv i internetbanken. Detta tänker jag faller under anhörigfullmakten. Men, det som jag börjat gruva mig för är om någon av dem skulle bli sjuk, dement eller så och skulle behöva mer hjälp med ekonomiska göromål, kanske avsluta bankkonton, ta hand om försäkringar, kanske byta bostad (de bor i radhus nu och börjar få svårt med trapporna), ansöka om hemtjänst, kanske sälja radhuset och stugan och behöva någon som tar hand om det. Är det en framtidsfullmakt som är bästa alternativet i ett sådant fall? Eller går det att lösa när/om en hamnar i den situationen?
Aras Tofek |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Hur ser er situation ut idag? Som situationen ser ut idag hjälper du dina föräldrar med att betala räkningar. Detta kan vara ett uttryck för din anhörigbehörighet. Denna behörighet får du då en anhörig inte längre har förmåga att sköta sina ekonomiska angelägenheter, om detta beror på sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller något liknande förhållande. Detta framgår av 17 kap. 1 § föräldrabalken. Faktumet att din far upplever det krångligt att navigera i internetbanken är ett sådant förhållande som är jämförbart med de i lagtexten uppradade förhållandena, och innebär alltså att din behörighet aktualiseras för just denna åtgärd. Vad utmärker en framtidsfullmakt? Till skillnad från andra typer av fullmakter, och även anhörigsbehörigheten, så är en framtidsfullmakt formbunden. Detta innebär att om du och dina föräldrar väljer att använda er av en framtidsfullmakt, så kommer denna endast att gälla om vissa villkor är uppfyllda. För framtidsfullmakter gäller ett krav på skriftlighet, vilket framgår av 4 § lag om framtidsfullmakter. I samma paragraf framgår att fullmaktsgivaren, alltså dina föräldrar, inför två vittnen antingen ska underteckna framtidsfullmakten eller intyga att detta redan är gjort. Vittnena ska vidare vara medvetna om att det rör sig om en framtidsfullmakt och bekräfta handlingen med sina underskrifter. Vidare får du som fullmaktstagare inte agera vittne. I övrigt ska av handlingen även framgå att det är fråga om en framtidsfullmakt, vem eller vilka som är fullmaktshavare, vilka angelägenheter fullmakten omfattar, och vilka övriga villkor som gäller. Denna information återfinns i 5 § lag om framtidsfullmakter. Varför bör ni välja en framtidsfullmakt? Alternativet till en framtidsfullmakt är att tilldelas en förvaltare eller en god man. Om ni därför vill försäkra er om att det är du personligen som kommer fatta majoriteten av besluten åt dina föräldrar bör ni därför tillsammans upprätta en framtidsfullmakt. Denna kommer att börja gälla först när fullmaktsgivaren på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller något liknande förhållande varaktigt och i huvudsak inte längre har förmåga att ta hand om de angelägenheter som fullmakten avser, vilket anges i 1 § lag om framtidsfullmakter. Det är du som fullmaktshavare som avgör när detta tillstånd har inträtt, om inte något annat anges i framtidsfullmakten. Ni bör dock vara medvetna om att en framtidsfullmakt endast får omfatta ekonomiska och personliga angelägenheter, vilket innebär att vissa medicinska beslut inte kommer att få fattas av dig, även om det anges i fullmakten. Detta framgår av 2 § lag om framtidsfullmakter, som hänvisar till 2 kap. 1 § hälso- och sjukvårdslagen och 1 § tandvårdslagen. För att en framtidsfullmakt ska kunna utfärdas förutsätts att fullmaktsgivaren vid utfärdandet är vid sina sinnes fulla bruk och har förmågan att ta hand om sina angelägenheter. Av denna orsak bör ni inte vänta för länge med att sätta igång denna process. En framtidsfullmakt ska istället ses som en förebyggande åtgärd som gör en eventuell övergång från dina föräldrars nuvarande situation till en vardag där de kommer behöva mer stöd och avlastning smärtfri. Om du väntar med att upprätta en fullmakt tills att någon av dina föräldrar exempelvis blir dement kommer den föräldern alltså inte omfattas av fullmakten. Om ni vill ha hjälp med att upprätta en framtidsfullmakt finns en mall på vår hemsida under fliken avtal som ni kan använda er av, ni kan även kontakta någon av våra jurister om ni föredrar ett personligt möte. Vänliga hälsningar,

Hur påverkas min skatteskyldighet av coronapandemin om jag bor utomlands?

2020-06-25 i Internationell skatterätt
FRÅGA |Hej! Om man är skriven (bor) och jobbar i ett annat EU land. Hur många dagar per år kan man då jobba (mobilt) från Sverige utan att få problem med skattemyndigheten? Högst relevant nu i COVID-19 tider. Tackar på förhand för hjälpen.
Aras Tofek |Hej! Jag kommer i mitt svar att utgå från att du är obegränsat skattskyldig i Sverige. Vem som är att anse som obegränsat skattskyldig framgår av 3 kap. 1 § inkomstskattelagen. Eftersom du är skriven utomlands kommer jag dessutom utgå från att du är undantagen från skattskyldighet i Sverige på grund av ettårsregeln, en regel som du hittar i 3 kap. 9 § andra stycket inkomstskattelagen. Vad händer om utlandsvistelsen avbryts? Ettårsregeln förutsätter att du arbetar utomlands i minst ett år. Du har dock rätt att göra kortare avbrott från din utlandsvistelse för semester, tjänsteuppdrag eller liknande ändamål som inte infaller i början eller slutet av tjänsteuppdraget. Ditt uppehåll i Sverige får dock inte överskrida sex dagar för varje hel månad som anställningen varar, eller 72 dagar under ett och samma anställningsår, vilket framgår av 3 kap. 10 § inkomstskattelagen. Vilken betydelse har coronapandemin? I svensk skattelagstiftning finns en så kallad säkerhetsventil, som innebär att om du vid inledningen av din anställning på goda grunder kunde anta att dina inkomster inte skulle beskattas på grund av antingen sexmånaders- eller ettårsregeln, men du behöver spendera mer än 72 dagar i Sverige på grund av ändrade omständigheter som du själv inte kan rå för, så kommer dina inkomster inte att beskattas i Sverige, om en beskattning skulle framstå som uppenbart oskälig. Detta framgår av 3 kap. 13 § inkomstskattelagen. Enligt Skatteverket är coronapandemin en sådan omständighet som medför att säkerhetsventilen kan bli aktuell. Ett ytterligare krav för att säkerhetsventilen ska bli aktuell är att hälften av den tid som undantagsregeln kräver för att bli aktuell ska ha förflutit. Detta innebär att om sexmånadersregeln är den regel som medger undantag från skattskyldighet i Sverige, måste du ha vistats utomlands i minst tre månader, och om det är ettårsregeln som är aktuell, så måste du ha vistats utomlands i minst sex månader. Om detta krav inte är uppfyllt blir säkerhetsventilen endast aktuell i undantagsfall. Vänliga hälsningar,

När kan en minoritetsägare begära vinstutdelning?

2020-07-13 i Bolag
FRÅGA |Hej!Jag är ägare i ett fåmansbolag. Vi är 4 ägare som äger 5%, 5%, 15% resp 75%. För att kunna kräva utdelning har jag fattat att det krävs minst 10% ägande. Innebär det att en person ska äga minst 10% eller kan två minoritetsägare med 5% vardera gå ihop och kräva utdelning? Finns det några andra krav för att man ska kunna kräva en utdelning? Minoritetsägarna sitter ej i styrelsen. Tacksam för svar.
Aras Tofek |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Precis som du själv nämner krävs ett ägande på minst 10 % om vinstutdelning ska begäras av minoritetsägare i ett aktiebolagslag. Detta framgår av 18 kap. 11 § första stycket aktiebolagslagen. Paragrafen ställer alltså upp ett krav på minst 10 %:s ägande av samtliga aktier i bolaget. Det krav som ställs upp är alltså ett ägande av 10 % av aktierna, och det krävs alltså inte att en person ska äga 10 % av aktierna, utan två personer kan likväl äga aktierna tillsammans. Det är även viktigt att vara uppmärksam på att det i bolagsordningen kan föreskrivas att ett innehav som är mindre än 10 % av samtliga bolagets aktier kan ge rätt till minoritetsägare att begära vinstutdelning, enligt 18 kap. 11 § andra stycket aktiebolagslagen. Rent konkret innebär denna rätt dock inte en automatisk rätt till vinstutdelning. Bestämmelsen ger endast en rätt att få sin begäran behandlad på bolagsstämman. En begäran måste dessutom framställas innan bolagsstämman fattar beslut om dispositionen av vinsten. Sammanfattningsvis krävs alltså att minst 10 % av samtliga aktier är representerade när begäran av vinstutdelning framställs, oavsett hur många personer som faktiskt äger aktierna. Begäran ska framställas i anslutning till årsstämman och innan ett slutgiltigt beslut om dispositionen av vinsten fattats. Om du sedan är missnöjd med beslutet eftersom det har fattats i strid mot denna bestämmelse eller bolagsordningen kan du klandra beslutet vid allmän domstol, enligt 7 kap. 50 § aktiebolagslagen. Vänliga hälsningar,

Kan man få uppehållstillstånd på grund av anknytning även om ens partner inte är bosatt i Sverige?

2020-07-09 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej, jag ar svensk medborgare som har bott I USA I 30 ar. Har funderat pa att flytta hem inom ett par ar. Kommer att vilja ta frugan med mig forstas. Vi har bostad och total pension $5000.00/manad. och runt $150.000 sparat. Kan hon folja med och soka uppehallstillstand I Sverige. VanligenThomas P Kjellman
Aras Tofek |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Din fru har rätt till uppehållstillstånd En person kan tilldelas uppehållstillstånd i Sverige på grund av att denna person är maka till en person som är bosatt i Sverige, enligt 5 kap. 3 § första punkten utlänningslagen. Då du inte längre är bosatt i Sverige kräver Migrationsverket att du visar på en tydlig avsikt att bosätta dig i Sverige för att din fru ska kunna hänvisa till dig som anknytningsperson, alltså den person som gör det möjligt för henne att få ett uppehållstillstånd i Sverige. Denna avsikt kan komma till uttryck på olika vis, bland annat genom att du införskaffar en bostad för åretruntbruk. Vad krävs för att din frus ansökan ska accepteras? När någon ansöker om uppehållstillstånd på grund av anknytning finns ett försörjningskrav som framgår av 9 § lag om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. Detta innebär att du som anknytningsperson ska kunna försörja både dig själv och din fru. Rent konkret innebär detta att du ska ha en inkomst som innebär att du efter skatt och din faktiska boendekostnad har minst 8 264 kr över. Din inkomst kan bestå i både lön från arbete och inkomstgrundad pension, men du kan även hänvisa till en förmögenhet, exempelvis en ihopsparad summa, som ni kan leva på i minst två år. Utöver detta ska du ha en bostad av tillräckligt stor storlek och standard att bo i. För två sammanboende makar krävs att bostaden har kök eller kokvrå. Bostaden ska dessutom kunna användas från den dag din fru kommer till Sverige. Avslutningsvis ska även sägas att en ansökan ska göras innan din fru kommer till Sverige. Mer information om du hur du bör gå tillväga finns på Migrationsverkets hemsida. Vänliga hälsningar,

Kan man söka asyl i Sverige om man har ett visum till ett annat land?

2020-06-29 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej. Jag är tillsammans med en man från Turkiet, jag är svensk medborgare, det enda land han fick visum till var Frankrike, han kom till Sverige o sökte här asyl pga dödshot från hemlandet. Men vi fick ingen chans att berätta hur allvarligt hans ärende är för Migrationsverket, nu fick vi avslag för att Frankrike vill att han åker tillbaka dit, men åter igen så går detta inte pga dödshotet från mycket kriminella män, dom väntade på honom i frankrikes flygplats, så direkt därifrån tog han sig till Sverige. Vi tänker överklaga deras beslut, men vet inte riktigt hur vi ska gå till väga, det enda land han känner sig trygg i är Sverige, tacksam för svar. Mvh Anna
Aras Tofek |Hej!Anledningen till att din partners asylansökan inte kommer att prövas i Sverige bygger på reglerna i dublinförordningen. En person som ansöker om asyl och dessutom har ett giltigt visum ska få sin ansökan prövad i det land som utfärdade visumet åt honom. Detta framgår av artikel 12.2 dublinförordningen. Detta innebär att din partner kommer att få sin asylansökan prövad i Frankrike, detta eftersom hans asylskäl går att hänföra till hans situation i Turkiet, och inte till hans situation i Frankrike. Anknytningsinvandring kan vara ett alternativEn möjlighet för din partner att kunna bosätta sig permanent i Sverige är genom anknytningsinvandring. Detta förutsätter att ni planerar att sammanbo som sambos när din partner flyttar till Sverige. Vidare finns ett försörjningskrav som du som anknytningsperson måste uppfylla. Detta innebär att du behöver ha en inkomst som efter skatt och boendekostnader uppgår till 8 264 kr. Ytterligare ett krav är att du ska ha en bostad av tillräcklig storlek och standard, vilket i praktiken innebär att du behöver ha en bostad som har minst ett rum med ett kök eller en kokvrå. Denna bestämmelse återfinns i 9 § lag om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige.För din partner gäller inledningsvis ett krav på att han måste kunna styrka sin identitet, exempelvis genom att uppvisa ett giltigt pass. Det finns även ett krav på att ansökan om anknytningsinvandring ska skickas in innan man reser in i Sverige. Undantag från detta kan göras, men finns inget som tyder på att ett sådant skulle göras i denna situation.Mer information om anknytningsinvandring och information om hur en ansökan görs finns på Migrationsverkets hemsida. Vänliga hälsningar,

När gäller försörjningskravet?

2020-06-24 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej. Jag är svensk medborgare och bor för tillfället i Australien med min partner sedan 4 år tillbaka (australiensisk medborgare) och vår gemensamma dotter på 1 år (även hon svensk medborgare). Om vi vill flytta hem till Sverige gäller försörjningskrav eller inte då man som en hel familj flyttar hem?Tack på förhand!
Aras Tofek |Hej! Försörjningskravet innebär att den person som en utlänning åberopar anknytning till, alltså den person som är anledningen till att en utlänning väljer att bosätta sig i Sverige, kan försörja både sig själv som utlänningen och dessutom har en bostad av tillräcklig standard och storlek för sig själv och utlänningen. Detta framgår av 9 § lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige9. Vem är anknytningsperson? Eftersom du och din partner har ett gemensamt barn går det att argumentera både för att du är anknytningsperson, och för att er dotter är anknytningsperson. Eftersom du och din partner har ett gemensamt barn kommer Migrationsverket att först pröva om din partner kan få ett uppehållstillstånd på grund av din partners anknytning till dig. Om Migrationsverket anser att din partner inte kan få ett uppehållstillstånd med anknytning till dig kommer myndigheten istället pröva ifall din partner kan få uppehållstillstånd med anknytning till er dotter. Vem som är anknytningsperson har betydelse Som utgångspunkt gäller försörjningskravet för anknytningspersonen när en utlänning flyttar till Sverige. Detta innebär att om Migrationsverket bedömer att din partner kan få uppehållstillstånd på grund av sin anknytning till dig, så kommer du behöva uppfylla försörjningskravet. Om Migrationsverket istället bedömer att er dotter är anknytningsperson så gäller inte försörjningskravet, eftersom er dotter är under 18 år. På Migrationsverkets hemsida finns ytterligare information om vilka regler som gäller angående anknytningsinvandring och när försörjningskravet anses vara uppfyllt. Vänliga hälsningar,