Testamentera bort allt till sin sambo

2020-07-27 i Testamente
FRÅGA |Min bror är sambo utan gemensamma barn.Vi är bara två syskon. Vi har har en gemensam mamma. Han är inte adopterad . Kan han testamera bort hela sin förmögenhet till sambon utan att jag eller mina barn får nånting? Får min mamma ärva han ifall hon är livet då? mvh
Carolina Olsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. En person är fri att testamentera bort allt den äger till vem eller vilka den vill så länge personen inte har några bröstarvingar(barn, barnbarn och barnbarnsbarn). Finns det bröstarvingar är det däremot annorlunda, de har nämligen rätt till sin laglott. Vanligtvist utgör laglotten hälften av all kvarlåtenskap, alltså hälften av all egendom som ägs vid personens bortgång. Utgångspunkten är att en arvlåtares bröstarvingar ärver allt och att detta delas lika mellan dem, 2 kap 1 § Ärvdabalken (ÄB). Vad gäller i ditt fall? Eftersom din bror inte utifrån din fråga har någon bröstarvinge har han rätt att testamentera bort hela sitt arv till sin sambo. Mellan sambor finns ingen arvsrätt utan ett gemensamt testamente måste upprättas för att ärva varandra. Om din bror däremot inte väljer att testamentera sitt arv till sambon går arvet till arvlåtarens föräldrar och deras avkomlingar, d.v.s. syskon och deras avkomlingar (2 kap. 2 § ÄB). I så fall kommer du, dina barn och mamman att ärva honom i första hand eftersom att han inte har några egna barn.

Orosanmälan

2020-06-29 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Får en orosanmälan delges minderåriga barn ?Får de minderåriga också delges namnen eller namnet , på vilka som gjort anmälan.
Carolina Olsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. OrosanmälanPersonal inom barnhälsovården är enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen skyldiga att anmäla till socialtjänsten om man misstänker, eller får kännedom om att ett barn far illa. Tröskeln för att göra en anmälan är låg, det krävs inga bevis eller att man själv har utrett barnets situation. SkyddsbedömningNär socialtjänsten har fått in en anmälan görs en skyddsbedömning. Detta för att först ta reda på om barnet är i behov av omedelbart skydd. Till exempel om det finns våld i hemmet. Förhandsbedömning Om det bedöms att det inte finns behov av omedelbart skydd ska socialtjänsten bestämma sig för om de behöver veta mer om barnets situation. De brukar börja med att kolla upp om familjen har varit i kontakt med socialtjänsten tidigare. Nu får de berätta för barnet och dennes föräldrar (vårdnadshavare) att de har fått in en orosanmälan och vad den handlar om. Det kallas för att de gör en förhandsbedömning. Det är viktigt att så snart som möjligt informera föräldrarna om att det finns en oro för barnet och vad man är orolig för. På så sätt kan man undvika starka reaktioner på en orosanmälan till socialtjänsten och öka möjligheterna till samarbete med familjen. Undantag är situationer där det finns misstanke om brott mot barnet, vilket innebär misstanke om våld och sexuella övergrepp. I dessa fall ska man först konsultera socialtjänsten, och eventuellt göra polisanmälan, innan man informerar föräldrarna. Får socialtjänsten prata med ett barn utan vårdnadshavarens vetskap? Vårdnadshavaren har enligt 6:11 § föräldrabalken rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter. Som vårdnadshavare har man därför som huvudregel rätt att ta del av samtliga uppgifter rörande barnet. Detta inte minst när barnet är litet. Endast om barnet kan lida men av att vårdnadshavaren får del av informationen kan detta komma att undanhållas från denne. Få reda på vem som gjort anmälanHar någon gjort en helt anonym anmälan vet inte heller socialnämnden vad personen har för identitet. Socialtjänsten får inte efterforska identiteten om det inte gäller absoluta nödsituationer. Detta innebär att om en anonym anmälan gjorts kan man inte få reda på vem som gjort anmälan. Har anmälaren däremot berättat om sitt namn, men begärt att få vara anonym behöver socialnämnden göra en sekretessprövning enligt offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Man kan då begära att ta del av uppgiften i ett sådant fall med stöd av 26 kap. 1 § OSL och 12 kap. 3 § OSL. SlutsatsBarnet brukar att få veta att en orosanmälan gjorts när socialtjänsten gör en förhandsbedömning. Rättigheter att veta vem som gjort anmälan är olika beroende på om personen som gjort det är anonym eller inte. Man kan ha rätt att få ta del av anmälaren trots att den valt att vara anonym mot familjen. Har anmälaren inte varit anonym kan man ta del av vem som gjort anmälan i och med att man även i efterhand har rätt att ta del av sin akt som handlar om själva utredningen.

Har hyresvärden rätt att gå in i hyresgästens lägenhet?

2020-06-27 i Hyresrätt
FRÅGA |Min hyresvärd visade min lägenhet utan min vetskap, är detta olagligt intrång
Carolina Olsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Din hyresvärd får som huvudregel inte gå in i din lägenhet utan ditt tillstånd. Det finns vissa situationer där hyresvärden har rätt att gå in utan ditt medgivande. Detta ska ske för att utöva nödvändig tillsyn över lägenheten. Vid akuta skador som till exempel vattenläckor och liknande. I dessa fall ska hyresvärden få tillgång till lägenheten omedelbart, se 12 kap. 26 § 1 st. Jordabalken(JB). Handlar det däremot om ett mindre brådskande ärende som till exempel sotning av fläkt och liknande, kan hyresgästen få viss tid på sig innan hyresvärden får tillträde till lägenheten. Hyresvärden ska då ha sagt till minst en månad i förväg om detta, se 12 kap. 26 § 2st. JB. Att din hyresvärd går in i din lägenhet utan att meddela dig, under andra omständigheter än de som anges i JB 12 kap. 26 §, är ett brott mot lagen och kan även under vissa förutsättningar vara brottsligt.I 4 kap. 6 § brottsbalken (BrB) regleras brotten hemfridsbrott och olaga intrång. I fall du inte använder lägenheten som din bostad är det i så fall olaga intrång som kan bli aktuellt (4 kap. 6 § andra stycket BrB). Även om din hyresvärd har en reservnyckel till lokalen, men inte haft någon rätt enligt 12 kap. 26 § JB att gå in i den, kan hyresvärden ha gjort sig skyldig till olaga intrång.RådHyresvärden behöver ditt godkännande för att få gå in i din lägenhet och visa upp den för någon annan. Hör av dig till din hyresvärd och säkerställ varför denne har gått in i din lägenhet utan att kontakta dig. Undersök om det berodde på nödvändig tillsyn, såsom akut skada på lägenheten eller liknande, som inte kräver ditt godkännande. Det är möjligt att din hyresvärd har haft skäl att gå in i din lägenhet, och du bör därför kolla med värden först.Misstänker du att din hyresvärd inte har haft några giltiga skäl att gå in i din lägenhet utan ditt tillstånd kan du polisanmäla händelsen.

Regler vid testamente

2020-05-23 i Testamente
FRÅGA |Hej har en fråga. Om en herre som inte har några egna barn eller fru och han vill testamentera till någon som inte är släkt. Måste denne då vara 18 år fyllda.
Carolina Olsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Regler om testamenten finns i Ärvdabalken(ÄB). Ett testamente ska upprättas enligt formkraven som finns i lag. Testamentet ska vara skriftligt och det ska undertecknas av testatorn i närvaro av två vittnen. Vittnena ska med sina namn­teckningar bestyrka testatorns namnteckning samt att hand­ling­en utgör ett testamente (10 kap. 1 § ÄB). Huvudregeln är att du kan testamentera vad du vill till vem du vill. Det undantaget som finns är att barn alltid har rätt till sin laglott. Laglotten utgör halva arvslotten, alltså hälften av de arv som barnet skulle få om inget testamente fanns (7 kap 1 § ärvdabalken). Man kan alltså aldrig testamentera bort den del av arvet som ens barn enligt lag har rätt till. Svaret på din fråga är därmed att ja han kommer kunna testamentera bort sitt arv till någon som han inte är släkt med samt någon som är under 18 år.

Vilken information har jag rätt att få del av som misstänkt för ett brott?

2020-06-29 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej!Om man sitter i förhör misstänkt för exempelvis stöld, är polisen skyldiga att visa allt bevismaterial för än?
Carolina Olsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Vanligtvis kommer ett brott till polisens kännedom genom en polisanmälan. När polisen har fått veta att ett brott har begåtts inleds en förundersökning som bedrivs av antingen polis eller åklagare. Vid förundersökningen utreds vem som är skäligen misstänkt till brottet och om tillräckliga bevis finns för att väcka åtal se 23 kap. 1-3 § Rättegångsbalken (RB). Den person som utreds har rätt att bli underrättad om att denne är misstänkt för brott vid första förhörstillfället efter det att misstanken stärkts under förundersökningens gång se 23 kap. 18 § RB. Polisen har däremot ingen skyldighet att berätta för personen att en polisanmälan kommit in och att personen är misstänkt.Vad får den misstänkta för informationUnder ett förhör kontrollerar polisen din identitet och du har rätt att få veta vad du är anklagad för och varför, dvs. vilka omständigheter som läggs dig till last och på vilka rättsliga grunder. Genom rätten till information ska den misstänkte ges möjlighet att på bästa sätt förbereda sitt försvar. Svar på din frågaDu har alltså som misstänkt inte rätt att få allt bevismaterial angående hela utredning från polisen. Det polisen är skyldiga att underrätta dig om är anklagelser mot dig samt rättslig grund för detta.

Fri från häktet i väntan på dom

2020-06-28 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej,Vad händer när en person blir släppt från häktet i väntan på en eventuellt kommande dom? Lever man som vanligt eller har man någon form av restriktoner?
Carolina Olsson |Reglerna om häktning finns i 24 kap. Rättegångsbalken(RB). Häktningsskäl Ett krav för att bli häktad är att personen på sannolika skäl är misstänkt för ett brott som kan ge minst ett års fängelse. För den som är misstänkt för ett brott på sannolika skäl måste minst ett av nedanstående häktningsskäl vara uppfyllda enligt 24 kap. 1 § 1st. RB:1. Flyktfara - om det finns skäl att tro att den misstänkte kommer att dra sig undan lagföring och fly,2. Kollusionsfara - när det finns skäl att tro att den misstänkte kommer att försvåra brottsutredningen genom att t.ex. undanröja bevis och3. Recidivfara - när det finns skäl att tro att den misstänkte kommer att fortsätta att med brottslig verksamhetÄr straffet för det misstänkta brottet två år eller mer är utgångspunkten att häktning ska ske, om det inte är uppenbart att skäl till häktning saknas enligt 24 kap. 1 § andra stycket RB. Häktningen kan upphävasDet beslutas i regel om häktning i två veckor i taget. Inom den tiden måste åklagaren antingen begära omhäktning eller väcka åtal enligt 24 kap. 18 § RB.Om det inte väcks åtal eller begärs omhäktning inom tidsramen ska rätten omedelbart häva häktningsbeslutet och frige den misstänkte fram till rättegången. Likaledes ska häktningen omedelbart upphävas om det inte längre finns skäl för häktning, dvs. om något av kraven ovan inte längre är uppfyllda enligt 24 kap. 20 § RB. Fri i väntan på domNär en person som i din fråga släpps efter rättegång i väntan på dom beror detta oftast på att domstolen tror sig komma fram till ett frikännande eller att straffet endast kommer att bestå av böter. Som svar på din fråga finns det inga restriktioner om man släpps från häktet i väntan på dom. Detta eftersom att det inte längre finns anledning att personen sitter häktad. Hade restriktioner funnits hade personen fortsatt suttit häktad.

Kan min granne sätta upp ett staket utan min tillåtelse?

2020-06-22 i Alla Frågor
FRÅGA |Vad gäller när granne vill ha staket men inte jag?Kan de sätta upp ett utan min tillåtelse?Med vänlig hälsning
Carolina Olsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. När man har grannar intill sin fastighet finns en allmän princip om att grannarna ska visa hänsyn gentemot varandra och omgivningen, 3 kap. 1 § Jordabalken. Detta innebär att huvudregeln i förfaranden mellan grannar är att ni ska kunna diskutera och komma överens med varandra. Som regel krävs vid uppförandet av ett staket inget bygglov, det som krävs är att komma överens med sina grannar, se MÖD 2015:42. Det finns dock vissa kriterier som måste vara uppfyllda. Staketet måste vara av sedvanlig utformning och höjd. Generellt innebär detta att staketet inte får vara högre än 110 cm och ska ha en viss genomsynlighet. Staketet får heller inte målas i någon extremt avvikande färg. Dock kan det finnas vissa kommunala regler att förhålla sig till. Eftersom jag inte vet i vilken kommun du bor kan jag inte dra några slutsatser utifrån detta. För att sätta upp ett staket som är högre än 110 cm, som då kallas ett plank, krävs oftast ett bygglov, 6 kap. 1 § 7 punkten Plan- och byggförordningen. Det finns dock vissa undantag.Exempelvis är det tillåtet att bygga ett plank med höjd av 180 cm utan bygglov kring en uteplats, om det ligger ca 3.5 meter från ett bostadshus. Det ska då dessutom ligga 4.5 meter från tomtgräns. SammanfattningsvisAtt bygga ett staket på 110 cm brukar överlag inte medföra att man måste ansöka om bygglov, men det råder en allmän princip om att man ska komma överens med sina grannar. Detta innebär att du borde kunna ha något att säga till om rörande din grannes uppförande. Det är vanligt att kommunen har egna regler kring uppförande av staket och plank. Det är därför omöjligt för mig att ge exakta svar på om din granne får bygga staketet utan att ha pratat med dig. Mina råd till dig är att samtala med din granne om staketet. Både du och din granne måste visa hänsyn gentemot varandra. Om din granne inte lyssnar på dig, försök ta reda på vad som gäller i just din kommun.

Kallelse vid bouppteckning

2020-05-23 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej.Om man anlitar en juristfirma till bouppteckningen ska de då ta reda på vilka som ska kallas till bouppteckningen? Vems är ansvaret om inte alla kallats?
Carolina Olsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Regler om bouppteckning finner man i 20 kap. ärvdabalken. Vad är en bouppteckning? En bouppteckning är en sammanställning av alla tillgångar och skulder efter någon som har gått bort. Den är en del i boutredningen och är underlag för arvskiftet, alltså när dödsboets tillgångar slutligen fördelas mellan arvingarna.Måste samtliga dödsbodelägare bli kallade till bouppteckningsförrättningen? Samtliga dödsbodelägare ska i god tid bli kallade till bouppteckningsförrättningen (20 kap. 2 § ärvdabalken). Den som är ansvarig för bouppteckningen är skyldig att kalla alla dödsbodelägare och efterarvingar, detta kan alltså vara en juristfirmas ansvar om dessa har anlitats till bouppteckningen. Det ska framgå av bouppteckningen vilka som närvarat vid förrättningen. Det finns ingen skyldighet att närvara vid bouppteckningen. För att det ska vara giltigt utan att samtliga dödsbodelägare närvarat krävs det att man vid bouppteckningen har bevis att denne i tid blivit kallad (20 kap. 3 § ärvdabalken). Det kan exempelvis ske genom att personen som inte kunnat närvara skriver under ett kallelsebevis som intygar att personen blivit kallad till förrättningen men inte avser att närvara. Intyget ska sedan skickas med som bilaga till bouppteckningen. Om en arvtagare inte blivit kallad till bouppteckningen får Skatteverket inte registrera bouppteckning (20 kap. 9 § ärvdabalken), och en tilläggsbouppteckning ska förrättas inom en månad från att felet upptäcktes. Tilläggsbouppteckningen ska inom en månad lämnas in till Skatteverket (20 kap. 10 § ärvdabalken).Har man inte blivit kallad till en bouppteckningsförrättning som man borde blivit kallad till kan man alltså vara lugn. Bouppteckningen kan inte godkännas utan denna persons närvaro. Detta förutsatt att personen inte skickat in att den inte avser att närvara.