Bröstarvingar har inte blivit kontaktade om bouppteckning

2020-05-18 i Arvsordning
FRÅGA |Varför fick inte mina barn något beslut om bouppteckning när deras pappa gick bort, utan systern tog allt, vi barn hörde inte av någon bodelningsman. Kan detta ha gott rätt till?
Linnéa Lind |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga enligt följande. En far har gått bort och barnen har inte kontaktats om bouppteckning. Istället har systern till fadern tagit allt. Min utgångspunkt är att den avlidne inte varit fadern varken varit gift eller sambo vid sin död.Barnens arvsrättDet är ärvdabalken (1958:637) (ÄB) som reglerar frågor som rör arv. Ett barn som är bröstarvinge har som huvudregel rätt att ärva sina föräldrar, och alltid rätt till sin laglott (2 kap 1 § ÄB). Om det ej finns bröstarvingar och föräldrarna är döda har syskon rätt att ärva (2 kap 2 § 2st ÄB). Det är också möjligt att som syskon ärva genom testamente, men ett testamente får inte inskränka bröstarvingarnas rätt till laglott.BouppteckningMed utgångspunkt i det ovanstående bör alltså barnen vara omedelbart arvsberättigade bröstarvingar. En sådan ställning medför att de är delägare i dödsboet och ska vara med att förvalta detta (18 kap 1 § ÄB). Det är också dödsbodelägarna som utser en eventuell boutredningsman (19 kap 1 § ÄB). En bouppteckningshandling ska upprättas som styrker dödsbodelägarnas rätt (20 kap 1 § ÄB och 20 kap 3 § ÄB). Ett undantag för detta är när den avlidna har mycket begränsade tillgångar (20 kap 8a § ÄB) Samtliga dödsbodelägare ska kallas till bouppteckningen (20 kap 2 § ÄB). Om det skulle finnas ett testamente som kränker ett bröstarvinges rätt till laglott kan bröstarvingen vid bouppteckningssammanträdet göra gällande jämkning (7 kap 3 § ÄB). StraffansvarVid en bouppteckning intygar de som tagit befattning över boet under ed att uppgifterna som lämnats är korrekta. Om systern har upprättat felaktig bouppteckning, och därmed kränkt bröstarvingarnas laglott, kan hon bli föremål för straffansvar. De brott som främst aktualiseras är osann försäkran och vårdslös försäkran (15 kap 10 § BrB). Om bouppteckningen upprättats på ett felaktigt sätt kan handlingen också förklaras ogiltig.SammanfattningSammanfattningsvis verkar det som att bouppteckningen inte har gått rätt till. Barnen bör ha närvarat vid bouppteckningen eftersom de är bröstarvingar och dödsbodelägare. Det finns en risk för att systern kan ha begått brott om hon upprättat en felaktig bouppteckning. Om det finns ett bouppteckningsavtal som upprättats felaktigt kan detta också förklaras ogiltigt. Jag skulle råda bröstarvingarna till att kontakta en jurist som kan företräda deras intressen. Hoppas att svaret kan ge viss vägledning. Om jag har missförstått din fråga är du alltid välkommen att återkomma med en ny.Med vänlig hälsning,

Ska en militär skyddsvakt gripa eller envarsgripa i våld mot tjänsteman?

2020-05-17 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Ska en militär skyddsvakt gripa eller envarsgripa i våld mot tjänsteman? Skyddsvakten borde väl ha samma befogenheter som en polis om han står och vaktar vid ett skyddsobjekt?Envar gäller alla, men skyddsvakten är ju inte envar så att säga! En polis envarsgriper ej,likaså är väl för en militärskyddsvakt?Frågan kom upp om en skyddsvakt blir slagen i tjänsten (våld mot tjänste man). Jag säger grip medans andra säger envarsgrip
Linnéa Lind |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer i det följande redogöra för en militär skyddsvakts befogenheter avseende gripande i våld mot tjänsteman. GripandeDet är i skyddslagen (2010:305) som befogenheterna för en militär skyddsvakt regleras. En militär skyddsvakt har inom skyddsobjektet och i dess närhet samma befogenhet som en polisman att gripa den som det finns skäl att anhålla för spioneri, sabotage, terroristbrott, grovt rån eller förberedelse till ett sådant brott samt att ta i beslag föremål som personen för med sig (13 §). Det föregående gäller också om den misstänkte är på flykt från skyddsobjektet (13 § 2st). De uppräknade brotten utgör en fullständig uppräkning av de brott som är skyddade av lagens bestämmelser (jmf 1 §). Det är alltså inte möjligt för en militär skyddsvakt att med samma befogenheter som en polis gripa någon för våld mot tjänsteman.EnvarsgripandeReglerna om ett så kallat envarsgripande återfinns i 24 kap 7 § 2st rättegångsbalken (1942:740) (RB). 24 kap 7 § 2st RB har följande lydelse."Om den som har begått brott, på vilket fängelse kan följa, påträffas på bar gärning eller flyende fot, får han gripas av envar. Envar får också gripa den som är efterlyst för brott. Den gripne skall skyndsamt överlämnas till närmaste polisman."Straffskalan för våld mot tjänsteman är böter till fängelse i högst två år (17 kap 1 § BrB). Formuleringen "fängelse kan följa" innebär att man inte bara ska se till den formella straffskalan utan även till omständigheter som i det enskilda fallet påverkar den förväntade påföljden i mildrande eller skärpande riktning. Om det kan antagas att böter följer på brottet ska personen inte gripas. Vid ett envarsgripande kan man dock inte förvänta sig att den som griper kan göra en fullständig bedömning av påföljden. Det kan dock vara så att högre krav ställas på militära skyddsvakter eftersom de har befogenhet att gripa i tjänsten. SammanfattningSammanfattningsvis kan ensvarsgripande vid våld mot tjänsteman göras i de fall där det kan antagas att påföljden inte blir böter. Det bör avse många fall av sådana gärningar, men jag vill ändå råda er till viss försiktighet.Här följer även en förteckning över en militär skyddsvakts befogenheter.Hoppas att du fick svar på din fråga!

Vilken lag är tillämplig vid uthyrning av lös sak?

2020-05-13 i Alla Frågor
FRÅGA |Om man som näringsidkare hyr ut maskin/båt/stuga till kund (privatperson), vilken lag gäller då?
Linnéa Lind |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga rör vilken lag som ska tillämpas vid uthyrning av maskin/båt/stuga mellan näringsidkare och konsument. Jag kommer att utgå ifrån att maskinerna och båten utgör lösa saker.Maskin och båtFör uthyrning av lösa saker finns det ingen särskild lag. Viss ledning kan dock ges av de få och ålderdomliga reglerna i 13 kap handelsbalken (1736: 0123 2) . För avtal mellan konsument och näringsidkare finns också lagen (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden. Av lagen följer att avtalsvillkor vid tvist mellan näringsidkare och konsument ska tolkas till konsumentens förmån (10 §). I övrigt kan analogier göras till konsumentköplagen (1999:932), konsumenttjänstlagen (1985:716) och köplagen (1990:931). Analogier innebär att man genom att utgå från lagreglering på liknande områden kommer fram till hur en oreglerad fråga ska avgöras. Det är alltså möjligt att upprätta ett avtal med utgångspunkt i lagarna jag angett ovan även om de inte är direkt tillämpliga.StugaVad gäller stugan är tillämplig lag beroende av de specifika omständigheterna i fallet. Först och främst måste det klargöras om stugan utgör fast egendom. Här är du varmt välkommen att återkomma genom en ny fråga för att vi ska kunna ge dig vägledning.Avslutningsvis viss jag råda dig till att kontakta en jurist vid upprättande av avtal avseende uthyrning av lös sak eftersom lagstiftningen på området är komplicerad.Med vänlig hälsning

Överföring till avlidnes sambo

2020-04-30 i Sambo
FRÅGA |Hur lång tid tillbaka i tiden kan en dödsbodelägare göra anspråk på en överföring som gjorts till den avlidnes sambo ?
Linnéa Lind |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Arvsrätten regleras i ärvdabalken (1958:637). Dessvärre finns inte så många möjligheter att begära återgång av en sådan överföring som du beskriver. I det fall att arvlåtaren förfogat över ett efterarv hade situationen varit annorlunda. Som ett förstärkt laglottsskydd för arvingarna kan dock en gåva, i vissa fall och ibland i begränsad mån, begäras åter om den kan likställas med ett testamente (7 kap 4 §). Vill bröstarvinge mot gåvotagare göra gällande sin rätt enligt det förstärkta laglottskyddet, skall han väcka talan inom ett år från det bouppteckning efter arvlåtaren avslutades (7 kap 4 § 2st). Om talan inte väcks inom denna tid, är rätt till talan om förlorad.Sammanfattningsvis bör ni, om överföring är sådan att 7 kap 4 § är tillämplig, väcka talan inom ett år efter bouppteckningen avslutades. Om det finns vidare omständigheter att ta hänsyn till är du välkommen återkomma med en ny fråga.Hoppas att mitt svar gav viss vägledning!

Kan en efterlevande make testamentera bort egendom som ägts av den först avlidna?

2020-05-18 i Testamente
FRÅGA |Om en bostad står 100% på maken och han avlider (det finns ett testamente där det står att makan har förfogande till allt och därefter skall barnen ärva lika delar) Kan makan då testamentera bort huset till det ena barnet 2 månader innan hon bort. (Det har kommit fram ett tillägg som hållits hemligt och nu dyker upp vid bouppteckningen)Är det inte pappans testamente som gäller?
Linnéa Lind |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag tolkar din fråga enligt följande. En far har avlidit och att han skrivit ett testamente där det står att makan ärver hans egendom med fri förfoganderätt och att barnen ärver makan när hon avlider. Makan har efter maken avlidit gjort ett tillägg i testamentet som innebär att hon testamenterar bort huset till ett av barnen.Testamentera över egendom som innehas med fri förfoganderättDet är ärvdabalken (1958:637) som reglerar kraven på testamenten. En efterlevande make får inte genom testamente förordna över den egendom han efter makens död innehar med fri förfoganderätt (3 kap 2 §). I ert fall innebär detta att makan inte har rätt att förordna om den egendom som omfattas av den redan avlidnas testamente.Inskränkningar i testationsrättenDet finns dock några begränsningar i den först avlidnas rätt att testamentera. Även om den först avlidna maken skulle äga ett hus med 100% kan han i testamentet bara förfoga över halva värdet av makarnas giftorättsgods. Begränsningarna är en följd av att bodelning görs innan ett arvskifte. Det kan alltså vara så att den först avlidna maken bara kunnat förordna om halva huset i testamente. I ett sådant fall föreligger inte hinder mot att den senare avlidna förordnat om en del egendomen i eget testamente eftersom hon innehaft den med full äganderätt. Om makarna skrivit ett gemensamt testamente kan makan ändra i detta genom ett tillägg som uppfyller formkraven för ett nytt testamente (10 kap 6 § ÄB). Tillägget omfattar bara den efterlevandes vilja och den del som den efterlevande äger rätt att förfoga över i testamente.SammanfattningSammanfattningsvis innebär det ovanstående att makan inte får förordna över den egendom som hon innehar med fri förfoganderätt. Det kan dock vara så att den först avlidne, på grund av giftorätten, inte ägt förfoga över hela huset i testamentet. En sådan ordning medför att makan kan förordna om del av huset i testamente. Jag skulle därför råda dig till att se över makarnas ägandeförhållanden.Jag hoppas att mitt svar kan ge dig viss vägledning. Om jag har missförstått din fråga är du alltid välkommen att återkomma med en ny.Med vänlig hälsning

Misstanke om brott inom LSS

2020-05-17 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej jag jobbar inom LSS på ett kommunalt gruppboende. Vi har en situation där en brukare far illa av sin kärleksrelation genom psykisk och fysisk misshandel (vi har sett detta ske) och även sett underförstådda antydningar på sexuellt tvång och dylika övergrepp - vilket lett till svår ångest och självskadebeteende. Personerna bor på olika gruppbostäder.Vi har bett om att få polisanmäla detta då det pågått i över ett års tid, minst. Kommunen säger att vi inte har rätt att anmäla dessa brott om vi inte med säkerhet kan säga att straffskalan ligger på minst 1 år för annars riskerar vi att bli anmälda för sekretessbrott. Vi känner oss låsta och övergivna då vi inte kan få ett slut på relationen och där vi även har stöd från föräldrarna till vår brukare att detta måste få ett slut. Varför är det så att när det kommer till funktionsvarierade människor så blir det svårare at anmäla missförhållanden om man som arbetare blir vittne till detta fast vi å andra sidan har en anmälinsskyldighet? Det är min känsla iaf. Jag söker tips på hur vi kan gå tillväga och hur vi ska tänka.
Linnéa Lind |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Till att börja med vill jag be om ursäkt för att svar på din fråga dröjt. Jag kommer inledningsvis förklara varför din arbetsgivare sagt att ni bara ska anmäla det som inträffat om ni med säkerhet kan säga att straffskalan ligger på minst ett år. Därefter kommer jag att ge dig råd om hur ni kan hantera situationen.SekretessSekretess regleras i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (OSL). Det kan här konstateras att arbete inom lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är sekretessbelagt (26 kap 1 och 4 §§ OSL). Sekretessen hindrar dock inte att uppgift lämnas till Polismyndigheten när det finns misstanke om vissa brott (10 kap 19–23 §§ OSL). Med utgångspunkt i att personen som blivit utsatt för gärningarna är över 18 år är det dessvärre är bara 23 § som bör vara tillämplig i ditt fall. Uppgifterna kan med stöd av 23 § lämnas om misstanken angår brott där det lindrigaste föreskrivna straffet är ett år eller försök till brott där det lindrigaste föreskrivna straffet är 2 år. Det lindrigaste straffet ska alltså vara straffminimum. Om straffminimum inte framgår av lagtexten för ett brott gäller fängelse 14 dagar (26 kap 1 § BrB).I ditt fall innebär detta att det finns begränsade möjligheter för dig att anmäla det inträffade. De mest relevanta brottet i förhållande till omständigheterna som också uppfyller kraven i OSL är våldtäkt (6 kap 1 § BrB) och grov misshandel (3 kap 6 § BrB). I ditt fall är det svårt att utifrån de givna omständigheterna avgöra om det kan vara fråga om de här brotten. I förarbetena till lagen har det framhållits att personalen i osäkra fall bör rådgöra med polis eller åklagare genom att redogöra för omständigheterna i avidentifierad form, innan personalen tar ställning till om förutsättningar för ett sekretessgenombrott föreligger eller inte (Se prop. 2005/06:161 s. 103). Jag skulle därför råda dig till att höra av dig till polisen och redogöra för omständigheterna i avidentifierad form, istället för att låta arbetsgivaren göra den juridiska bedömningen.Alternativa lösningarDu nämner i frågan att föräldrarna har kännedom om de inträffade gärningarna och skadorna. Om föräldrarna inte omfattas av sekretess kan de anmäla brotten. I ett sådant fall kan en anmälan om till exempel fridskränkning aktualiseras (4 kap 4a § BrB). Fridskränkning kan innefatta våld eller kränkningar av sexuell natur om var och en av gärningarna utgjort led i en upprepad kränkning av personens integritet och gärningarna varit ägnade att allvarligt skada personens självkänsla. Här ställs också lägre krav avseende precisering av specifika gärningstillfällen. Med detta sagt vill jag inte konstatera att det är frågan om just en fridskränkning, men ändå klargöra att det är en relevant brottsrubricering.SammanfattningSammanfattningsvis skulle jag råda dig till att rådgöra med polis eller åklagare. Det bör också vara möjligt att låta föräldrarna, om de inte hindras av sekretess, anmäla de tidigare begångna gärningarna. Jag beklagar verkligen det inträffade och hoppas att svaret kan vara till hjälp.Med vänlig hälsning

När tas uppgifterna bort från belastningsregistret?

2020-05-13 i Trafikbrott
FRÅGA |Hej! Jag har 2015-XX-YY fått en dom utställd.1, ringa narkotikabrott 1paragraf 1st 6p o 2 paragraf (1968:64)2, rattfylleri 4 paragraf 2st TBL. (1951:649).Varför är dessa inte preskiberade nu 2020-05?Beställde ett utdrag ur mitt register och dessa verkar inte vilja försvinna, trots att brotten är ringa. Vad beror det på?
Linnéa Lind |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du skriver att det framgår av utdraget från ditt belastningsregister att du 2015-YY-XX dömts till ringa narkotikabrott och rattfylleri. Jag tolkar därför din fråga som att den rör varför domen inte har tagits bort från registret. Svaret på frågan finner vi i "gallringsreglerna". Med gallring avses borttagning av uppgifter. I det följande kommer jag att använda samma ord.GallringGallring av uppgifter från belastningsregistret regleras i lagen (1998:620) om belastningsregister. När gallringen ska ske avgörs av den påföljd som dömts ut (16–18 §§). Vanliga påföljder är fängelse, villkorlig dom, skyddstillsyn eller böter. Eftersom jag inte vet vilken påföljd du dömdes till kommer jag inte att kunna ge dig ett svar som är anpassat till din situation. Nedan följer dock ett antal exempel som förhoppningsvis kan ge ett svar på din fråga. Uppgifter som tas bort fem år efter dom, beslut eller godkännande- Dagsböter Uppgifter som tas bort 10 år efter dom eller beslut- Villkorlig dom.- SkyddstillsynUppgifter som tas bort 10 år efter det att straffet har avtjänats- Fängelse eller förvandlingsstraff för böter (10 år efter frigivning)En bra sammanställning av de olika reglerna hittar du här. För att få en fullständig överblick kan jag också råda dig till att läsa lagtexten i 16–18 §§. Om det skulle uppstå några funderingar är du alltid välkommen att återkomma med en ny fråga.Med vänliga hälsningar

I vilken paragraf står residualrätt?

2020-04-30 i Alla Frågor
FRÅGA |I vilken paragraf står residualrätt?
Linnéa Lind |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Aktieägarnas residualrätt regleras i aktiebolagslagen (2005:551) (ABL). Det är enligt 3 kap 3 § som aktieägarna ges ställning som residualtagare till vinsten av verksamheten. Residualrätten innebär att aktieägarna får rätt att dela på den vinst som uppkommer när alla andra fordringar som bolaget har är betalda.Sammanfattningsvis framgår residualrätten av 3 kap 3 § ABL.Om du har vidare frågor om residualrätten är du välkommen att ställa en ny fråga.Hoppas att du fick svar på din fråga!