Äganderättsfrågor i äktenskapsförord

2019-12-11 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |Min man och jag gifte oss 1987.Några dagar senare skrev min man äktenskapsförord som vi skrev under och gick till tingsrätten. Min man köpte sitt föräldrahem 1984 och det ville han skydda vid ev skilsmässa. I förordet står att alla yttre och inre inventarier och byggnader (?) ingår. Fastigheten, Backen 1:1, är på 5000m2, där huset också står. 1995 byggde vi tillsammans ett gemensamt hus för gemensam ekonomi, på samma mark. Finns inga kvitton på material e dyl.Min fråga är: Om vi skiljer oss, hur blir det då med vårt gemensamma hus? Tillfaller även det honom, i och med äktenskapsförord?
Jonna Anderberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!ÄktenskapsförordGenom äktenskapsförord kan två makar sinsemellan reglera att viss egendom ska undantas vid en eventuell framtida bodelning (7 kap. 3 § äktenskapsbalken). En bodelning sker vid ett äktenskaps upplösande eller under ett pågående äktenskap (9 kap. 1 § ÄktB). Ett äktenskap upplöses genom äktenskapsskillnad eller den ena makens död (1 kap. 5 § ÄktB). Genom att i ett äktenskapsförord stadga att viss egendom utgör den ena makens enskilda egendom, undantas denna egendom från en framtida bodelning. Innehållet i just ert äktenskapsförord påverkas emellertid även av andra bestämmelser, då detta aktualiserar frågan om vad som i ert fall utgör fastighetens fastighetstillbehör (2 kap. jordabalken). FastighetstillbehörByggnaden utgör som huvudregel fastighetstillbehör i rättslig mening (2 kap. 1 § JB). Detta innebär att byggnaden som ni uppfört tillhör den fastighet (den mark) som ägs av din make. Det kan emellertid konstateras utifrån rättspraxis att avgöranden även har pekat i annan riktning. Det framgår bland annat av rättsfallet NJA 1986 s.513 från Högsta Domstolen att avgörande för bedömningen av huruvida byggnaden som uppförts och bekostats av er båda är att anse som ett fastighetstillbehör eller inte, är den partsvilja som vid rättshandlingen i fråga kunde utläsas av de yttre omständigheterna. I ditt fall kan det konstateras att det råder en presumtion om att du och din make samäger denna byggnad. En presumtion innebär ett juridiskt antagande av ett särskilt tillstånd. Presumtionen utgör en utgångspunkt vid bedömningen av äganderättsfrågan. En presumtion kan motbevisas (brytas), om omständigheter eller fakta visar på annat förhållande. Eftersom du och din make inköpt och uppfört byggnaden för gemensamt bruk, samt båda har bidragit ekonomiskt till köpet, föreligger en presumtion för samäganderätt av denna byggnad (vilket framgår av rättsfallet NJA 2013 s.242). Om äganderättsförhållandet är olika för fastigheten och det som tillförts (byggnaden), blir det tillförda sällan en del av den fasta egendomen (2 kap. 4 § JB). Detta kan dock kompliceras i ditt fall, om det inte finns några bevis för hur byggnaden finansierats. SlutsatsEftersom ovanstående utgår från rättspraxis och olika bedömningar av äganderättsförhållandena i det enskilda fallet, hade jag rekommenderat dig att ändra ert äktenskapsförord och förtydliga detta för att undvika oklarheter vid en eventuell framtida bodelning. Du och din make hade kunnat tillägga att byggnaden inte ska utgöra fastighetstillbehör utan istället ska utgöra giftorättsgods som ska delas lika mellan er vid en eventuell framtida bodelning. Äktenskapsförord registreras numera hos Skatteverket för att bli gällande (7 kap. 3 § ÄktB).Hoppas att du fick svar på din fråga! Annars är du varmt välkommen att höra av dig till oss på Lawline igen!Vänligen,

Bröstarvingars rätt till laglott

2019-11-21 i Laglott
FRÅGA |Hej! Min mormor äger ett landställe. Hon har ett barn. Min fråga är om hon kan dela upp det landstället på sitt barn samt ett av sina barnbarn. Tex. om de skulle äga 50 % vardera, barnbarnet och sonen. Vad är laglotten, vad har sonen rätt till?Hur går man tillväga för att göra detta lagligt så inga problem uppstår i framtiden.
Jonna Anderberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!ÄrvdabalkenVad som gäller för arv och testamente regleras i ärvdabalken. För det fall arvlåtaren avlider, är dess barn (med undantag för efterlevande make) direkt arvsberättigade enligt den legala arvsordningen (2 kap. 1 § ärvdabalken). För det fall arvlåtaren testamenterat bort delar av eller hela sin kvarlåtenskap, har dess barn ändå alltid rätt till hälften av sin arvslott, den så kallade laglotten (7 kap. 1 § ÄB). LaglottSonen har därmed alltid rätt till hälften av all kvarlåtenskap som arvlåtaren efterlämnar, det vill säga hälften av den egendom som kvarstår efter att eventuella skulder betalats (7 kap. 1 § ÄB). Denna rätt innehar sonen oberoende av hur mycket arvlåtaren har testamenterat bort. Laglotten utgör alltså inte ett anspråk på viss egendom, utan endast ett anspråk på viss kvotdel ur kvarlåtenskapen. Svaret på din fråga är därmed beroende på hur stor kvarlåtenskapen är, det vill säga arvlåtarens efterlämnade förmögenhet. För det fall att förmögenheten är begränsad till lantstället, har sonen enligt sin laglott alltid rätt till en andel om 50% av lantstället. Om det däremot finns annan egendom i kvarlåtenskapen som motsvarar sonens laglott, utgör ett testamente som stadgar att lantstället ska tillfalla sonen och dess barn med hälften var, inget hinder. För det fall att arvlåtaren testamenterat bort all sin kvarlåtenskap, måste sonen för att få ut sin laglott påkalla jämkning av testamentet (7 kap. 3 § ÄB). Hoppas att du fick svar på din fråga! Vänligen,

Lagen om redovisningsmedel och principen om condictio indebiti

2019-11-20 i Fordringar
FRÅGA |Hej! Min fråga berör lag (1944:181) om redovisningsmedel. Som jag förstår det så ska mellanhanden i situationer där denna lag tillämpas, ha redovisningsskyldighet för att separationsrätt ska föreligga. Min fråga är: ifall man gör en misstagsbetalning till en privatperson som egentligen skulle till en annan privatperson, har man då enligt denna lag separationsrätt? För som privatperson har man ju ingen redovisningsskyldighet. Eller ska man använda sig av principen Condictio indebiti?
Jonna Anderberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Lag om redovisningsmedelLagen om redovisningsmedel tillämpas då någon mottagit medel för annan persons räkning och då med redovisningsskyldighet. Medlen kan bestå av pengar eller annan fungibel egendom (generisk egendom som mäts i mått och vikt, exempelvis olja). Lagen blir tillämplig först vid insolvens, då den som är ägare till medlen vill separera dessa från exempelvis en konkurs hos den redovisningsskyldige. För att separationsrätt ska föreligga vid en sammanblandning av egendom, krävs att den som innehar medlen avskiljer dem från annan förmögenhetsmassa som tillhör denne. Detta avskiljande måste ske utan dröjsmål för att beloppet eller den fungibla egendomen ska vara förbehållet huvudmannen, det vill säga den rätte ägaren och därmed inte ingå i en konkurs. Lagen är även tillämplig om ett belopp avskilts senare (dock högst 3-4 dagar) om den redovisningsskyldige inte var på obestånd när beloppet avskildes. Principen om condictio indebitiPrincipen om condictio indebiti innebär att en felaktig utbetalning som huvudregel ska gå åter. En felaktig utbetalning kan bestå i att någon betalat en skuld som inte finns eller betalat en för stor penningsumma. Om man därmed, som du beskriver ovan, gör en utbetalning av misstag till fel person, är denne person skyldig att återbetala pengarna enligt denna princip. Dock tillämpas principen om condictio indebiti med vissa undantag. För det fall att mottagaren av betalningen förbrukat medlen i god tro eller annars har inrättat sig efter betalningen, kan detta räcka för att den som tagit emot en betalning ska ha rätt att behålla pengarna. Det brukar uttalas i rättspraxis att det är av betydelse om den ena eller andra parten förfarit oaktsamt i samband med utbetalningen, vilket förstås då kan bedömas till dennes nackdel. Det är den som felaktigt utbetalat som har bevisbördan för att mottagaren inte var i god tro angående betalningen. Att vara i god tro innebär att mottagaren inte insett eller borde ha insett att det rörde sig om en felaktig utbetalning. Bedömningen av om god tro föreligger görs objektivt utifrån vad en person hade kunnat tro utifrån omständigheterna i det enskilda fallet.Att annars ha inrättat sig efter en betalning avser situationer då mottagaren fått en för stor penningsumma utbetald till sig. Hur mycket beloppet som betalats ut skiljer sig från det korrekta beloppet kan påverka bedömningen. Om mottagaren saknat vetskap om hur beloppet beräknades eller enbart fått en uppskattat siffra för hur stor utbetalningen kunde tänkas bli, kan mottagaren ha rätt att behålla penningsumman. Endast i de fall man insett eller borde insett en feldebitering (exempelvis vid fakturor) ska man bli återbetalningsskyldig på grund av omsättningens intresse.SlutsatsSom huvudregel ska den felaktiga utbetalningen återgå enligt principen om condictio indebiti. Om mottagaren var i god tro och inrättat sig efter betalningen eller om den som utbetalat förfarit oaktsamt i samband med betalningen, slipper dock mottagaren återbetala och kan därmed behålla pengarna.Hoppas att du fick svar på din fråga! Annars är du varmt välkommen att höra av dig till oss på Lawline igen.Vänligen,

Övertagande av bostad när ett samboförhållande upphör

2019-11-16 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej!Jag har blivit sambo med en man som äger huset vi bor i. Han har två egna barn och jag har två egna barn. Hans dotter är den enda som bor med oss på 50%. Vad händer med huset om han dör? Kan vi avtala bort hans barns rätt till huset så att jag kan bo kvar utan att behöva lösa ut hans barn? Så att de ärver honom först efter min död.
Jonna Anderberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som efterlevande sambo har du ingen lagstadgad arvsrätt (2 kap. 1-4 §§ och 3 kap. 1 § ärvdabalken) e contrario. SambolagenRegleringar av intresse kan dock hämtas från sambolagen, vilken reglerar fall då två personer stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har ett gemensamt hushåll, vilket utgör ett så kallat samboförhållande (1 § SamboL). Ett samboförhållande upphör under vissa i lagen angivna förutsättningar, där bland för det fall någon av samborna avlider (2 § 3 p SamboL). När ett samboförhållande upphörNär samboförhållandet upphör genom den ena sambons död, kan den efterlevande sambon begära att samboegendomen fördelas mellan dem genom en så kallad bodelning (8 § 1 st SamboL). En sådan begäran måste framställas senast ett år efter det att samboförhållandet upphörde, det vill säga senast ett år efter sambons död (8 § 2 st SamboL). Dödsboet kan ej begära att bodelning ska ske enligt bestämmelsen (8 § SamboL). Vad som ingår i bodelningenEndast samboegendom ingår i bodelningen. Med samboegendom avses sambors gemensamma bostad och bohag, om egendomen förvärvats för gemensam användning (3 § SamboL). Dock undantas egendom som ärvts, erhållits genom gåva eller testamente med villkor att egendomen ska vara mottagarens enskilda samt vad som ersatt sådan egendom (4 § SamboL). Övertagande av bostad och bohagVid bodelningen har den efterlevande sambon, om denne bäst behöver bostaden eller bohaget, rätt att få denna egendom i avräkning på sin lott eller, om värdet är ringa, utan avräkning. En förutsättning för att efterlevande sambo ska få överta bostad eller bohag som tillhör den andra sambon är att ett sådant övertagande även med hänsyn till omständigheterna i övrigt kan anses skäligt (16 § SamboL). Dödsboets behov räknas inte in och som efterlevande sambo kan du därmed kräva att få överta bostaden, vilket förutsätter att du betalar till dödsboet vad bostaden är värd (17 § SamboL). En förutsättning för övertagande är även att bostaden förvärvats för gemensamt bruk samt använts för huvudsakligen detta ändamål och därmed uppfyller kraven på samboegendom och gemensam bostad (3 och 4 §§ SamboL). Vid bodelning har efterlevande sambo alltid rätt att, vid fördelningen av samboegendomen, få ut egendom som täcker två prisbasbelopp, det vill säga i nuläget 46 500 kronor gånger två. Denna rätt gäller i den mån samboegendomen räcker (18 § 2 st SamboL). För det fall bostaden inte utgör samboegendomFör det fall bostaden inte utgör samboegendom, kan övertagande endast ske om bostaden utgör hyresrätt eller bostadsrätt (det vill säga inte fast egendom), samt om efterlevande sambo bäst behöver bostaden. Eftersom ni inte har gemensamma barn kräver detta dock att synnerliga skäl talar för det och sannolikheten är därmed liten att ett övertagande skulle ske enligt denna regeln vid den ena sambons död (22 § SamboL). Upprättande av testamenteEtt annat alternativ, för det fall bostaden inte utgör samboegendom, är att skriva ett testamente som stadgar att bostaden ska tillfalla efterlevande sambo vid den ena sambons död i enlighet med reglerna för upprättande av testamente (10 kap. ärvdabalken). Hoppas att du fick svar på din fråga! Annars är du varmt välkommen att höra av dig till oss på Lawline igen.Vänligen,

Inskränkningar i testationsrätten

2019-12-07 i Testamente
FRÅGA |Hej!Arvid skriver ett testamente enligt vilket Beata (ej bröstarvinge) får allt och om Beata dör skall allt gå till till Beatas arvingar.Beata har skrivit ett testamente till Carl och David med viss skillnad i fördelningen.Om Beata är död när Arvid avlider, vad händer? Sker fördelning till Carl och David enligt Beatas testamente? Eller får Carl och David allt rakt av?
Jonna Anderberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!ÄrvabalkenArv och testamente regleras i ärvdabalken.Testamente och laglottFör det fall en testator testamenterar bort all sin kvarlåtenskap till någon som inte är dennes bröstarvinge, kan bröstarvingen ändå alltid kräva ut sin andel av kvarlåtenskapen, den så kallade laglotten (7 kap. 1 § ärvdabalken). Genom att påkalla jämkning antingen hos testamentstagaren eller i domstol, kan en bröstarvinge därmed få ut sin lagstadgade andel av det som testamenterats bort (7 kap. 3 § ÄB). Resterande del av kvarlåtenskapen går till testamentstagaren i enlighet med testamentet (11 kap. 1 § ÄB). Fri förfoganderätt Det faktum att Arvid skriver ett testamente enligt vilket Beata får ärva allt och om Beata dör ska kvarlåtenskapen gå till Beatas arvingar, medför att Beata ärver Arvids kvarlåtenskap med en så kallad fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt innebär att Beata kan fritt förfoga över egendomen, men Beata är emellertid förhindrad att testamentera bort den. Anledningen till detta är stadgandet i Arvids testamente, enligt vilket det ska föreligga en efterarvsrätt, en så kallad sekundosuccession, för Beatas arvingar. Denna sekundosuccession (efterarvsrätt) medför att det testamente som Beata har skrivit är ogiltigt, då hon genom testamentet förfogar över Arvids kvarlåtenskap på ett sätt som hon rättsligt inte har förmåga att göra med bindande verkan. SlutsatsOm Beata är död när Arvid avlider, fördelas kvarlåtenskapen mellan Beatas arvingar enligt lydelsen i Arvids testamente. Detta ersätter de tolkningsregler som annars finns i 11 kap. ÄB. Carl och David kommer alltså inte att få ta del av kvarlåtenskapen. Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Uppsägningstid vid tillsvidareanställning

2019-11-21 i Anställningsavtal
FRÅGA |Hej!Jag har under en period på 3år och 4 månader jobbat åt kommunen som visstidsanställd inom barnomsorgen.Jag har haft avtal på 6månaders och 1års vis rullande hela den tiden.Jag undrar: När är min chef skyldig att meddela mig om jag kommer att få fortsatt vikariat eller inte kommer få fortsätta?
Jonna Anderberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Lag om anställningsskyddAnställningsförhållandet mellan arbetstagare och arbetsgivare både i allmän eller enskild tjänst regleras av lagen om anställningsskydd (1 § lagen om anställningsskydd).Visstidsanställning och tillsvidareanställningAvtal om tidsbegränsad anställning (visstidsanställning) övergår i en så kallad tillsvidareanställning för det fall arbetstagaren varit anställd hos en och samma arbetsgivare i allmän visstidsanställning i sammanlagt mer än två år under en period då arbetstagaren haft tidsbegränsade anställningar hos arbetsgivaren i form av allmän visstidsanställning eller vikariat som följt på varandra (5 a § LAS). Detta innebär i ditt fall att du numera innehar en tillsvidareanställning hos din arbetsgivare med efterföljande uppsägningstid och ett förstärkt anställningsskydd. Skillnaden mellan tillsvidareanställning och allmän visstidsanställning är att en tillsvidareanställning kräver uppsägning eller avskedande för att anställningsförhållandet ska upphöra (4 §, 7 §, 18 § LAS).UppsägningFör att uppsägning ska kunna ske krävs saklig grund (7 § LAS). Saklig grund innefattar i allmänhet ett krav på att arbetstagaren ska ha brutit mot en avtalsförpliktelse som rör ett väsentligt arbetsgivarintresse som arbetstagaren varit medveten om eller exempelvis arbetsvägran. Saklig grund kan även innefatta arbetsbrist, det vill säga omstruktureringar i verksamheten, medelsbrist eller önskan att ändra sysselsättningsgrad från arbetsgivarens sida. Trots att det föreligger saklig grund får uppsägning inte ske, om det är skäligt att kräva att arbetsgivaren istället bereder arbetstagaren annat arbete hos sig (7 § 2 st LAS). Arbetsgivaren är därmed skyldig att utreda om det finns lediga befattningar inom organisationen som arbetstagaren i sådana fall har tillräckliga kvalifikationer för att tillträda. Om uppsägningen kan anses vara sakligt grundad, följer efter uppsägningen en uppsägningstid. Denna uppsägningstid ska vara minst en månad, men arbetstagaren har rätt till en uppsägningstid av två månader för det fall att den sammanlagda anställningstiden hos arbetsgivaren är minst två år men kortare än fyra år (11 § LAS). Under dessa två månader fortsätter arbetstagaren att arbeta för arbetsgivaren som vanligt mot vederlag i form av lön och andra anställningsförmåner (12 § LAS). Om arbetsgivaren har förklarat att arbetstagaren inte behöver stå till förfogande under uppsägningstiden (det vill säga vara redo att rycka in och arbeta), får dock arbetsgivaren från lön och andra förmåner avräkna inkomster som arbetstagaren under samma tid förvärvat i en annan anställning. Detsamma har arbetsgivaren rätt att göra för inkomster som arbetstagaren under denna tid uppenbarligen kunde ha förvärvat i annan godtagbar anställning (13 § LAS). AvskedandeAvskedande får endast ske från arbetsgivarens sida då arbetstagaren grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren. Det kan röra sig om exempelvis bedrivande av konkurrerande verksamhet i strid mot anställningsavtalet, brottslighet, ohederliga förfaranden mot arbetsgivaren eller kollegor samt grova fall av arbetsvägran (18 § LAS). Vid avskedande skiljs arbetstagaren från anställningen omedelbart. SlutsatsDu innehar en tillsvidareanställning hos din arbetsgivare och har därmed rätt till en uppsägningstid på minst två månader för det fall att din arbetsgivare har saklig grund för att avsluta din anställning genom uppsägning. Din anställning kan även avslutas genom avskedande, men då krävs ett grovt åsidosättande av dina åligganden mot arbetsgivaren. Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Vindikationsrätt och hävd vid godtrosförvärv av lösöre

2019-11-20 i Köplagen
FRÅGA |Hej!Jag köpte en guitar för 3 år sedan av en vän. Priset var okej, 3500 kr. Han hade vid den tiden fått max 4000 kr för den. Jag har kvitto som vi skrev tillsammans som anger att jag köpt den med pris och datum. Nu ville jag sälja den vidare och det visar sig att den har varit stulen för 10 år sedan.Tyvärr har min vän gått bort så jag kan inte fråga han var den kom ifrån. Jag hade ingen anledning vid köpet att misstänka något och jag tror inte han stulit den heller.Vad gäller här? Jag visste inte ens den hade ett serie nummer för det syns inte, man va tvungen skruva bort en platta då fanns det där. Har jag gjort mig skyldig på något sätt ?
Jonna Anderberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Lagen om godtrosförvärv av lösöreDet rör sig om ett köp i god tro av en gitarr, ett så kallat godtrosförvärv, vilket regleras i lagen om godtrosförvärv av lösöre (1 § GFL). Omständigheter som talar för god troDet faktum att du köpte en gitarr till ett icke märkvärdigt pris, att säljaren hade egendomen i sin besittning trots att denne inte var ägare till gitarren samt under vilka förhållanden den utbjöds talar för att du var i god tro. Utifrån de omständigheter du anfört i frågan tyder inget på att du borde misstänkt något i försäljningssituationen. Det krävs att du som köpare var i god tro tills dess att gitarren kom i din besittning (2 § GFL). Det framgår inte av omständigheterna i frågan hur länge du har innehaft gitarren. Beroende på tidslängden av innehavet blir det olika utfall. Nedan redogörs för bägge scenarierna. För det fall du innehaft gitarren i mindre än tio årFör det fall du innehaft gitarren i mindre än tio år, kvarstår en så kallad vindikationsrätt för den rätte ägaren. Vindikationsrätten innebär att den rätte ägaren inom sex månader från det att denne fick kännedom om ditt innehav av gitarren, kan göra gällande anspråk på att återfå gitarren från dig (3 § GFL). I detta fall är du alltså tvungen att lämna tillbaka gitarren till den rätte ägaren. För de ekonomiska förluster du lider av detta genom att gitarren var belastad med ett rättsligt fel, kan du kräva säljaren på ersättning för (41 § köplagen). För det fall du innehaft gitarren i över tio årOm du däremot innehaft gitarren i över tio år, föreligger hävd. Detta förutsätter att du under hela denna perioden varit i god tro angående att gitarren inte varit belastad med tredje mans rätt (det vill säga någon annans äganderätt). Hävd innebär att du som köpare har fått äganderätt till gitarren och ingen vindikationsrätt föreligger för den rätte ägaren (4 § GFL). Trots att det föreligger hävd, har dock den rätte ägaren en sista möjlighet att återfå sin gitarr om denne väljer att göra möjligheten gällande. Den rätte ägaren kan i utbyte mot ett lösenbelopp återfå sin gitarr (5 § GFL). Lösenbeloppet innefattar kostnader för ditt köp av gitarren samt de utgifter du lagt ut i syfte att förbättra denna (6 § 1 st GFL). Lösenbeloppet ska minst motsvara marknadsvärdet (6 § 2 st GFL). Anspråk att genom lösenbelopp återfå gitarren måste göras gällande gentemot dig inom sex månader efter att den rätte ägaren fick reda på ditt innehav eller måste antas ha fått kännedom om ditt innehav (5 § 2 st GFL). SlutsatsBeroende på hur länge du innehaft gitarren, leder scenariot till olika resultat. Sammanfattningsvis kan du komma att behöva lämna ifrån dig gitarren till den rätte ägaren om ägaren kräver detta, men oavsett om det sker genom lösen eller vindikation, har du rätt till ersättning antingen från den rätte ägaren alternativt från säljaren. Du har inte gjort dig skyldig till något om du varit i god tro fram tills dess att du fick reda på att gitarren var stöldgods. Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Bodelning vid äktenskapsskillnad

2019-10-28 i Bodelning
FRÅGA |Hej!Har min fru rätt till mina besparingar vid en separation?Vad har hon rätt till?
Jonna Anderberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Äktenskap och dess upplösandeMakars rätt i samband med äktenskapsskillnad regleras av äktenskapsbalken. Vid äktenskapsskillnad (skilsmässa) liksom vid den ena makens död, upplöses ett äktenskap (1 kap. 5 § ÄktB). När ett äktenskap upplöses, ska makarnas egendom fördelas mellan dem genom en så kallad bodelning (9 kap. 1 § ÄktB), varigenom samtliga tillgångar som du och din fru har som utgör giftorättsgods, delas lika mellan er. Vilken egendom ska ingå i en bodelning?I en bodelning ska makarnas giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § ÄktB), med vissa undantag. Giftorättsgods är samtliga tillgångar som inte utgör enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Om en tillgång utgör enskild egendom undantas den från en framtida bodelning vid en eventuell framtida skilsmässa, vilket innebär att enskild egendom är tryggad från att hamna i den andre makens händer vid en eventuell separation. Följande utgör enskild egendom:- Egendom som till följd av äktenskapsförord är enskild.- Egendom som en make har fått i gåva av någon annan än den andra maken med villkoret att egendomen ska vara mottagarens enskilda.- Egendom som en make har erhållit genom testamente med villkoret att den ska vara mottagarens enskilda.- Egendom som en make ärvt och som enligt testamente av arvlåtaren ska vara mottagarens enskilda.- Egendom som en make erhållit genom förmånstagarförordnande vid livförsäkring, olycksfallsförsäkring, sjukförsäkring eller pensionssparande enligt lagen om individuellt pensionssparande som tecknats av någon annan än den andre maken med villkoret att egendomen ska vara mottagarens enskilda. - Vad som trätt istället för egendom som anförts ovan. Exempelvis om en make skulle sälja en stuga som utgör enskild egendom för att köpa en ny stuga för köpeskillingen, utgör även den nya stugan, som trätt i den gamla stugans ställe, enskild egendom (7 kap. 2 § 1 st ÄktB). Vidare undantas även vissa typer av giftorättsgods från en bodelning, där bland en makes kläder och föremål som en make använder uteslutande för personligt bruk, ersättning som en make erhållit för personskada och kränkning samt avkastning av denna egendom samt rättigheter av personlig art som inte kan överlåtas (10 kap. 2 § ÄktB, 10 kap. 2a § ÄktB och 10 kap. 3 § ÄktB). Slutsats Vid en eventuell skilsmässa och bodelning har din nuvarande fru rätt till hälften av dina besparingar om dessa inte utgör enskild egendom. Därmed krävs det, för att skydda egendom från att ingå i en eventuell framtida bodelning med din nuvarande maka att gemensamt skriva ett äktenskapsförord som stadgar att dina besparingar utgör enskild egendom. Alternativt, för det fall du har fått besparingar i gåva av en utomstående, krävs det att denna utomstående skriver ett gåvobrev som stadgar att egendomen ska vara din enskilda egendom. Hoppas att du fick svar på din fråga! Annars är du varmt välkommen att höra av dig till oss på Lawline igen. Vänligen,