Dödsbos skattskyldighet

2019-10-06 i Kapitalvinstskatt
FRÅGA |Ska dödsboet betala skatt vid en försäljning av en traktor som dödsboet äger?
Hugo Snöbohm Hartzell |Enligt 4 kap. 1 § Inkomstskattelagen (IL) är dödsboet skattskyldigt för den dödes och dödsboets inkomster. Dödsboet beskattas alltså för sina inkomster fram tills arvsskiftet. Man kan säga att dödsboet träder in i den avlidnes skattemässiga situation. Det är alltså fullt möjligt att dödsboet blir skattskyldigt på en eventuell kapitalvinst i och med försäljning av en traktor. Märk dock att om traktorn använts för privat bruk av den avlidne kan 52 kap. 2 § IL (se 3 st.) bli tillämplig. Denna regel innebär att vinster genom försäljning av privata tillgångar upp till 50 000 kr på ett år inte ska beskattas. Hoppas svaret har varit till någon hjälp! För vidare rådgivning rekommenderar jag dig att vända dig till Lawlines telefonrådgivning alternativt Lawlines juristbyrå.

Brott som inte kan leda till fängelse

2019-09-19 i Påföljder
FRÅGA |Vilka brott kan aldrig leda till fängelse?
Hugo Snöbohm Hartzell |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns väldigt många brott som inte kan leda till fängelse. För varje brott står det i den aktuella paragrafen vilket straff som maximalt kan följa av brottet. Som ett exempel står det vad gäller brottet förargelseväckande beteende (se 16 kap. 16 § Brottsbalken) att den som begår brottet "döms till penningböter". Detta innebär att enbart penningböter får dömas ut, och alltså inte fängelse. Var det något specifikt brott du tänkte på? Annars rekommenderar jag dig att kolla i Brottsbalken (där de flesta brotten finns med, med undantag för bl.a. trafikbrott) där du hittar brottens straffskalor. Hoppas svaret har varit till någon hjälp! För vidare rådgivning rekommenderar jag dig att vända dig till Lawlines telefonrådgivning alternativt Lawlines juristbyrå.

Varning från styrelse i bostadsrättsförening

2019-08-31 i Bostadsrätt
FRÅGA |Styrelsen upplever en medlem i bostadsrättsförening som jobbig. Menar att hon baktalat föreningen och delar ut en skriftlig varning. Har de befogenhet att göra så?
Hugo Snöbohm Hartzell |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Situationen då varningar brukar utfärdas av styrelsen är när en bostadsrättshavare utsätter sina grannar för störningar av något slag. Om det förekommer störningar ska styrelsen ge bostadsrättshavaren en tillsägelse att se till att störningarna upphör, vilket följer av 7 kap 9 § Bostadsrättslagen (BrL). Tillsägelsen anses lämnad när den avsänts i rekommenderat brev, se 7 kap. 32 § BrL. I ett tidigare skede kan även styrelsen bland annat försöka medla mellan grannar och utfärda informella varningar för att försöka lösa problemet. Reglerna kring störningar hittar du i 7 kap. 9 § BrL. Däri stadgas det att bostadsrättshavare ska se till att de som bor i omgivningen inte utsätts för störningar i sådan grad att det kan vara skadligt för hälsan eller försämra deras bostadsmiljö så pass mycket att de inte skäligen kan tålas. Om störningar skulle föreligga kan uppsägning av bostadsrätten bli aktuellt. Slutsats: det är svårt för mig att komma fram till ett uttömmande svar eftersom jag inte vet vad som hänt i fallet och på vilket sätt bostadsrättshavaren har varit jobbig. Att enbart upplevas som jobbig och baktala föreningen anses inte som en störning. Är det dock så att det jobbiga beteendet enligt styrelsens bedömning utgör en störning är de skyldiga att dela ut en tillsägelse om detta. Hoppas svaret har varit till någon hjälp!För vidare rådgivning rekommenderar jag dig att vända dig till Lawlines telefonrådgivning alternativt Lawlines juristbyrå.

Utlåning av bostadsrätt

2019-08-23 i Bostadsrätt
FRÅGA |Hej! Om man bor i sin bostadsrätt och är på semester i annan ort, eller jobbar under sommaren. Är det ok att låta en kompis tillfälligt låna sin bostadsrätt? Detta för att ta hand om växter, samla in post osv. Tanken är även att kompisen vissa nätter övernattar. Detta handlar om en tid på max några månader. Tacksam för svar.
Hugo Snöbohm Hartzell |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Enligt 7 kap. 10 § Bostadsrättslagen (BrL) får man endast hyra/låna ut sin bostadsrätt om bostadsrättsföreningens styrelse gett sitt samtycke till uthyrningen. En bostadsrättshavare får ha inneboende, men för upplåtelse av hela lägenheten krävs styrelsens godkännande. Skulle det vara så att styrelsen nekar uthyrningen, kan man istället vända sig till hyresnämnden. Hyresnämnden kan då istället meddela tillstånd, vilket följer av 7 kap. 11 § BrL. Tillstånd ska meddelas om bostadsrätthavaren har skäl för uthyrningen och om bostadsrättsföreningen inte har någon befogad anledning att neka samtycke. Ett skäl för att få hyra ut under en period är om innehavaren ska bo på annat håll, till exempel på grund av arbete. Befogad anledning för föreningen att neka samtycke tar framförallt sikte på hyresgästens personliga kvalifikationer. Märk även att tillståndet att hyra ut bostadsrätten ska begränsas till en viss tid. Slutsats: Börja med att höra med styrelsen för ett eventuellt samtycke till utlåningen. Annars kan du vända dig till Hyresnämnden för tillstånd. Eftersom du vill bosätta dig på annan ort under perioden på grund av arbete, torde skäl finnas för att utlåningen ska godkännas av nämnden. Hoppas svaret var till någon hjälp!För vidare rådgivning rekommenderar jag dig att vända dig till Lawlines telefonrådgivning alternativt Lawlines juristbyrå.

Bevisbörda diskriminering

2019-09-30 i Arbetsgivarens skyldigheter
FRÅGA |Hej!Det här handlar om vad jag läste på https://www.lawline.se/answers/vad-kan-du-gora-vid-misstankt-diskriminering-i-arbetslivet.Jag tog examen i juni med Master's (Business Administration).Jag vill anställas som administratör eftersom jag har mer än 3 års erfarenhet och är utbildad i Business Administration.Jag har ansökt om mer än 90 befattningar på svenska och engelska inom en månad men fick inte ens en intervju. Jag är flytande på engelska. Mina svenska språkkunskaper är lite begränsade men jag klarar mig.Om jag frågar från arbetsgivarna vem som de har anställt för den annonserade befattning, är de lagligen skyldiga (are they legally bound) att berätta för mig?Om jag vill fortsätta detta mer, vilken typ av information krävs för att bevisa diskriminering, eftersom jag är säker på att jag diskrimineras på grund av min etnicitetTack
Hugo Snöbohm Hartzell |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Begära uppgifter om meriter Till att börja med har du enligt 2 kap. 4 § Diskrimineringslagen rätt att begära ut en skriftlig uppgift från arbetsgivaren om vilken utbildning, yrkeserfarenhet och andra meriter som den som valdes ut till intervjun alternativt fick anställningen hade. Arbetsgivaren har dock ingen skyldighet att nämna vem exakt som fick tjänsten. Bevisbörda för diskriminering Enligt 6 kap. 3 § Diskrimineringslagen krävs att den som har blivit utsatt för diskriminering visar på omständigheter som ger anledning att anta att denne har blivit diskriminerad. Om du uppfyller detta relativt låga beviskrav så är det upp till arbetsgivaren att bevisa att diskriminering inte har förekommit. Det rör sig alltså om en så kallad delad bevisbörda. Ett exempel på en omständighet som ger anledning att anta att en person blivit diskriminerad är att personen hade jämförbara meriter med de andra som blev kallade till intervjun (se t.ex. AD 2011 nr 22 och AD 2005 nr 32). Bevisbördan går då över till arbetsgivaren som måste bevisa att diskriminering inte förekommit alls. Hoppas svaret har varit till någon hjälp! För vidare rådgivning rekommenderar jag dig att vända dig till Lawlines telefonrådgivning alternativt Lawlines juristbyrå.

Ansvar vattenskada läckage från element

2019-09-19 i Bostadsrätt
FRÅGA |Jag bor i en 42 kvm stor lägenhet i en BRF på Lidingö. I förrgår upptäcktes det att min ena element läcker/droppar vatten. Elementet har haft en stor möbel framför sig och därför inte upptäckts så snabbt. Detta har medfört att golvet under har tagit skada och behöver bytas ut. I slutet på april/början på maj gjorde jag en genomsökning i lägenheten och upptäckte inget läckage. Så detta måste börjat någon gång under sommaren, då lgh också stått tom under några veckor. I stadgarna för min BRF samt i vår bopärm framgår tydligt vad som är föreningens ansvar. Där kan jag läsa att radiatorerna, ledningar etc går under föreningens ansvar. Vad gäller vid en situation som denna? Vem står som ansvarig för att reparera det skadade golvet, jag eller min förening?
Hugo Snöbohm Hartzell |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad säger lagen? Eftersom det rör sig om en bostadsrätt blir bostadsrättslagen tillämplig (BrL). Enligt huvudregeln i 7 kap 12 § 1 st. BrL är bostadsrättshavaren skyldig att på egen bekostnad hålla lägenheten i gott skick. Enligt andra stycket i nämnda paragraf svarar dock inte bostadsrättshavaren för reparationer av ledningar för avlopp, värme, gas, elektricitet och vatten, om föreningen har försett lägenheten med ledningarna och dessa tjänar fler än en fastighet. Vad gäller vattenledningsskador svarar enligt tredje stycket bostadsrättshavaren endast om skadan uppkommit genom vårdslöshet eller försummelse från bostadsrättshavaren eller någon för vilken denna har att svara. De skador som inte faller in under dessa undantag ska alltså bostadsrättshavaren själv stå för. Vad innebär "vattenledningsskada"?Det som blir intressant i denna fråga är om läckage från element/radiatorer anses som en vattenledningsskada eller inte. Enligt praxis från Högsta Domstolen (se NJA 2006 s. 732) tar begreppet vattenledningsskada endast sikte på så kallade tappvattenledningar och inte element/radiatorer. Domstolens slutsats var därför att läckage från element/radiatorer inte omfattas av undantaget vad gäller vattenledningsskador. Av detta följer att bostadsrättshavaren svarar för de reparationskostnader som sådana skador fört med sig. SlutsatsEnligt Högsta Domstolen anses inte läckage från element/radiatorer som en vattenledningsskada, vilket gör att bostadsrättshavaren själv svarar för de reparationskostnader skadan fört med sig. Du kan läsa mer om hur du nu kan gå tillväga i HSB:s vägledning för hantering av vattenskador, under rubriken "Radiator läcker". För vidare juridisk rådgivning rekommenderar jag dig att ringa till HSB:s telefonrådgivning. Jag rekommenderar dig också att kontakta ditt försäkringsbolag angående skadorna. Hoppas svaret har varit till någon hjälp!

Skatt inkomst från internet

2019-08-23 i Inkomstskatt
FRÅGA |hej jag bor i Sverige. jag har börjat tjäna pengar från nätet . det räknas inte som en jobb trosviss och nu vill jag fråga att bör jag betala pengar för det pengar som jag kommer få snart?
Hugo Snöbohm Hartzell |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Inkomst av näringsverksamhet Är det så att pengarna du tjänat på nätet kommer från en verksamhet som bedrivs självständigt, under en längre tid och med ett vinstsyfte så ska inkomsterna beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet. Detta följer av 13 kap. 1 § Inkomstskattelagen (IL). Som exempel räknas en inkomst som näringsverksamhet om den härrör från en verksamhet som bedrivs under en längre period, med en ambition att gå med vinst och att det inte bara är något tillfälligt. Hobbyverksamhet Om du tjänar pengar på nätet och det inte anses vara inkomst av näringsverksamhet kan det istället anses vara inkomst av hobbyverksamhet. Detta låter troligt i ditt fall eftersom verksamheten inte verkar vara din huvudsakliga försörjning. Inkomster av hobbyverksamhet beskattas i inkomstslaget tjänst och är därför skattepliktigt. Se 10 kap. 1 § IL och 12 kap. 37 § IL. Både inkomst av näringsverksamhet och hobbyverksamhet ska deklareras. Du kan läsa mer om hur själva deklareringsförfarandet går till och reglerna kring detta på Skatteverkets hemsida. Jag hoppas att svaret har varit till någon hjälp! För vidare rådgivning rekommenderar jag dig att höra av dig till Lawlines telefonrådgivning alternativt boka en tid med Lawline juristbyrå.

Umgängesätt farföräldrar

2019-08-23 i Alla Frågor
FRÅGA |Vad gäller 2019 ang rätten för farföräldrar att umgås med barnbarnet?
Hugo Snöbohm Hartzell |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Farföräldrar har ingen allmän lagstadgad umgängesrätt med sina barnbarn. Socialnämnden kan dock väcka talan beträffande umgänge mellan ett barn och dess farföräldrar enligt 6 kap. 15 a § Föräldrabalken (FB). Socialnämnden ska då utgå från barnets behov av umgängesrätten. Ett exempel är ifall en förälder helt motsätter sig att barnet träffar den andra förälderns föräldrar och barnet samtidigt haft en god och nära kontakt med farföräldrarna.Märk att socialnämnden först och främst alltid försöker få till en lösning mellan föräldrarna. Socialnämnden brukar enligt min bedömning vara restriktiva med att föra en sådan talan i domstol. Det har länge förts en diskussion om att exempelvis farföräldrar som är närstående till barnet ska ha en förstärkt laglig umgängesrätt. Ingen ändring har skett på de senaste åren men det är inte omöjligt att rättsläget kan komma att ändras i framtiden. Hoppas svaret varit till någon hjälp! För vidare rådgivning rekommenderar jag dig att vända dig till Lawlines telefonrådgivning alternativt Lawlines juristbyrå.