Har jag rätt till ersättning när jag fått dålig vård?

2020-02-24 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej! Jag har under snart 5 års tid behandlats för depression. Jag har då varit skriven hos barn och ungdoms psykiatrin. Under en period så kunde vi inte få kontakt med dem, trots att jag var under medicinsk behandling. Jag fick ingen hjälp av dem. Tillslut fick vi en ny tid, då hade det gått nästan 1,5 år. Jag hade fått sluta med mediciner tvärt och blivit sämre. Men när vi kom tillbaka till bup fick vi börja om från början. Varje gång jag kom dit var det nya läkare. Jag är idag fortfarande under medicinering. Skolan har fått tagit konsekvenser då jag inte orkat vara där och hamnat efter. Men det hade gått att förhindra om vården gjort rätt. Har jag någon rätt till ersättning? Vad kan jag annars göra?
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad tråkigt att du känner dig förbisedd och dåligt behandlad av vården. Som patient har du en hel del rättigheter, men tråkigt nog är dessa ofta svåra att driva igenom i praktiken. Det är trots det alltid viktigt att lyfta fram klagomål om en känner att en fått undermålig vård. Om en är missnöjd med vården finns det ett par vägar att gå, vilka jag kommer att gå igenom nedan.1. En ska alltid börja med att kontakta den aktuella vårdenheten, i ditt fall den barn- och ungdomspsykiatriklinik som du besökt. Det kan såklart kännas jobbigt att höra av sig till dem, men det är ofta ett krav om en vill gå vidare med någonting ytterligare. Vårdenheten har dessutom en skyldighet att lyssna på dig och, om möjligt, åtgärda eventuella problem.2. Om du vill ha hjälp med att kontakta den aktuella vårdenheten kan du höra av dig till Patientnämnden i din region. De kan hjälpa till med att framföra dina klagomål till barn- och ungdomspsykiatrin. Om du vill kontakta Patientnämnden gör du det lättast genom 1177 Vårdguidens e-tjänst eller telefon.3. Ett ytterligare alternativ är att kontakta Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och framföra ditt klagomål. Jag vill dock understryka att du först måste ha kontaktat vårdenheten och/eller patientnämnden och fått svar från dem. Dessutom utreder IVO enbart allvarligare händelser, så som svåra integritetskränkningar eller bestående skador som orsakats av vården. Utifrån omständigheterna i frågan tror jag därför inte att en IVO-anmälan är rätt väg att gå för dig. Om du vill läsa mer om de olika instituten jag nämnt rekommenderar jag 1177 Vårdguidens hemsida för en bra överblick. 4. Utöver de klagomålsinstitut jag tagit upp ovan finns det även en möjlighet att ansöka om patientskadeersättning. För att du ska ha rätt till patientskadeersättning krävs det att:- du har drabbats av en antingen psykisk eller fysisk personskada, samt - att skadan sannolikt är orsakad av vård och hade kunnat undvikas antingen genom ett annat utförande av det valda förfarandet eller genom val av ett annat tillgängligt förfarande som skulle ha tillgodosett vårdbehovet på ett mindre riskfyllt sätt, patientskadelagen 6 §.För att du ska ha rätt till patientskadeersättning måste du alltså 1) kunna visa på en konkret skada och 2) bevisa att skadan uppkommit som en följd av felaktig eller undermålig vård. Att din skolgång drabbats av den bristfälliga vården räknas dessvärre inte som en personskada.SammanfattningI och med att du är uppenbart missnöjd med vården rekommenderar jag dig att rikta ett klagomål mot den aktuella barn- och ungdomspsykiatrikliniken, antingen själv eller med hjälp av Patientnämnden i din region. Även om du inte får någon ekonomisk ersättning kan ett samtal med vårdenheten ofta innebära någon typ av upprättelse, i form av en ursäkt eller dylikt.Utifrån frågans omständigheter verkar det inte som att du har någon konkret skada som orsakats av vården. Även om ditt sjukdomstillstånd sannolikt förlängts på grund av att du inte fick rätt vård tillräckligt snabbt är det troligtvis svårt att argumentera för att det är vården som orsakat din depression. Det är dock gratis att göra en skadeanmälan, vilket i princip innebär att du inte har något att förlora på att åtminstone försöka. De flesta vårdenheter är försäkrade hos Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) och det är till de du skickar din skadeanmälan. Det är ca 40 % av alla anmälningar som i slutändan beviljas ersättning. Som redan nämnt tror jag dessvärre att chansen för att du ska beviljas ersättning är förhållandevis liten.Jag inser att det här inte var svaret du eftersökte. Dessvärre är det, som tidigare nämnt, mycket svårt att genomdriva de rättigheter en har som patient, vilket gör att en kan känna sig väldigt utsatt. Inte minst eftersom en i rollen som patient redan befinner sig i vad som kan uppfattas som en underordnad position. Jag hoppas trots detta att du har fått din fråga besvarad och att du följer mitt råd om att kontakta vårdgivaren för att berätta om din upplevelse. Lycka till!Vänliga hälsningar,

Kan arbetsgivaren betala ut semesterlön när hen vill?

2020-02-11 i Semester och semesterersättning
FRÅGA |Hej, vi får semesterlön utbetald 2ggr/år hälften i juni och andra halvan i december. Är detta rätt? Detta är oberoende om vi tagit ut semester eller ej.
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om semesterlön finns i semesterlagen (SL).Som huvudregel ska semesterlönen betalas ut i samband med semestern, SL 26 §. Denna regel är dock så kallat semidispositiv, SL 2a §. Det innebär att lagregeln kan avtalas bort i kollektivavtal. Om du har ett kollektivavtal på arbetsplatsen där det står att semesterlön ska eller kan betalas ut i annat sammanhang än i samband med semestern är det alltså det som gäller. Det gäller oavsett om du själv är medlem i facket eller inte, SL 2a §. Min rekommendation är därför att du undersöker vad som står i gällande kollektivavtal på arbetsplatsen för att ta reda på om arbetsgivaren kan betala ut semesterlönen 2 gånger om året eller inte.Jag hoppas att du har fått din fråga besvarad!Vänliga hälsningar,

Har jag blivit uppsagd?

2020-01-21 i Anställningsformer
FRÅGA |Jag har sedan juni 2017 arbetat extra utöver studier schemalagda helger (som varit samma) och fick nyligen reda på schemaförändring på arbetsplatsen som innebar att mina tider helt tagits bort. Jag har ej blivit erbjuden nya tider utan fick endast 15/1 samtal om att mina schemalagda tider ej fanns kvar och inga nya schemalagda tider fanns lediga till mig. Samtidigt erbjöds extra arbetstillfälle 18/1, då jag skulle arbetat, liknande min tidigare schemalagda tid, dock ej samma samt ej erbjuden schemalagd likt tidigare. 17/1 fick jag nytt samtal om att nytt anställningsbevis fanns för mig att hämta med slutdatum 13/1, i detta ska anställningsformen "studerandeavtal" ha upprättats. Jag arbetade senast 5/1 och ingen information angavs då. När jag från början fick mina schemalagda arbetstider lovades dessa vara mina så länge jag önskade ha dessa kvar. I tidigare anställningsavtal står "allmän visstid" samt "deltid" och under somrar "vikariat", anställningen har sammanlagt pågått sedan juni 2017. Eftersom situationen kan liknas med uppsägning, utan att detta uttalats, undrar jag över vad jag som arbetstagare har rätt att kräva av min arbetsgivare i ärendet? Har jag rätt till utbetalning av två månadslöner utan arbete då min uppsägningstid, om fall av uppsägning, gäller två månader? Skulle jag vid denna form av fortsatt anställning sedan juni 2017 haft rätt till en tillsvidareanställning? Varning har aldrig utdelats, fråga om uppsägning av personliga skäl ej giltig?
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna jag kommer att utgå från i mitt svar finns i lagen om anställningsskydd (LAS).Olika anställningsformerHuvudregeln ska vara tillsvidareanställning, LAS 4 §. Det finns dock stora möjligheter för arbetsgivaren att frångå huvudregeln om tillsvidare.Allmän visstidsanställning (ALVA) innebär att du är anställd för en viss period, det finns alltså ett slutdatum på anställningen. Av det följer också att en ALVA som huvudregel inte kan sägas upp utan att den automatiskt löper ut vid slutdatumet alternativt blir förnyad, LAS 4 §. Vikariat är också en tidsbegränsad anställning men ska som regel ha koppling till en viss persons arbetsuppgifter. Precis som ALVA:n kan vikariat som huvudregel inte sägas upp, utan anställningen löper ut vid slutdatumet för anställningen, LAS 4 §.Deltidsanställning är ingen anställningsform, utan ett mått på hur många timmar du har rätt till enligt anställningsavtalet. En ordinarie arbetsvecka är 40 timmar och en deltidsanställd arbetar därmed mindre än 40 timmar / veckan, arbetstidslagen 5 §.Du nämner ett "studerandeavtal" i frågan. I och med att det finns ett slutdatum på anställningsavtalet antar jag att det är fråga om en ALVA med slutdatum den 13/1 innebärande att avtalet löpte ut den 13/1. Det skulle innebära att du inte har någon egentlig rätt till fortsatt arbete efter det. Ett muntligt avtal är förvisso gällande men det är svårt att bevisa vad som har sagts och inte sagts nu i efterhand. Särskilt om det är så att anställningsavtalet säger något annat. Något du har rätt till är dock att få besked om att anställningsavtalet inte kommer att bli förnyat minst en månad innan avtalet löper ut, LAS 15 §. Denna regel kan avtalas bort i kollektivavtal varför jag rekommenderar dig att dubbelkolla vad som står angående det i gällande kollektivavtal, LAS 2 §.Den nya enstaka dagen du har blivit erbjuden att arbeta skulle kunna vara en så kallad intermittent anställning. En sådan anställning är en mycket kort ALVA som upprättas för en dag eller annan kortare tidsperiod. Denna anställningsformen bedöms vara okej.När kan en arbetsgivare säga upp en arbetstagare?För att en uppsägning ska vara godkänd finns det ett krav på saklig grund, LAS 7 §. Saklig grund kan utgöras av:1) Personliga skäl2) ArbetsbristPersonliga skäl innebär att det finns någon omständighet hänförlig till din person som möjliggör uppsägning från arbetsgivarens sida. Ofta rör det sig om grov misskötsamhet, samarbetssvårigheter eller illojalitet mot arbetsgivaren. I princip krävs det att arbetsgivaren har försökt att åtgärda problem som ligger hos arbetstagaren innan uppsägning sker. Åtgärderna kan innebära handlingsplaner men också, som du skriver, varningar.Arbetsbrist är alla andra anledningar till uppsägning. Ofta hänför sig grunden till arbetsgivarens verksamhet och företagets ekonomi. Det kan röra sig om att produktionen går dåligt och att arbetsgivaren inte har råd eller behov av att ha kvar alla arbetstagare. De flesta beslut som hänför sig till arbetsgivarens verksamhet ses ha saklig grund då arbetsgivaren har en relativt långtgående företagsledningsrätt som ger henom rätt att ta sådana beslut, även om det kan påverka enskilda arbetstagare i stor utsträckning.Har du blivit uppsagd?Om du har haft en ALVA nu kan du som huvudregel inte bli uppsagd, LAS 4 §. Det finns dock möjlighet att avtala om att även tidsbegränsade anställningar ska gå att säga upp. En sådan överenskommelse görs mellan dig och arbetsgivaren och bör därför finnas med i anställningsavtalet. Ifall det inte sägs något om det och anställningen ännu inte har löpt ut enligt anställningsavtalet har arbetsgivaren olovligen skilt dig från anställningen. Detta kan i sådana fall jämföras med ett avskedande och du kan yrka på att avskedandet ska ogiltigförklaras för att få tillbaka din anställning, LAS 35 §. Du kan också ha rätt till skadestånd, LAS 38 §.Om du inte har rätt till några timmar enligt ditt anställningsavtal (avtal på minst 0 timmar /veckan) kan förfarandet sannolikt inte ses som ett skiljande från tjänst. I sådana fall finns det i princip inget du kan göra för att få dina timmar tillbaka utan arbetsgivaren har rätt att bestämma vem som ska arbeta och när, i enlighet med sin arbetsledningsrätt.Har du rätt till uppsägningstid?Om det finns en överenskommelse på arbetsplatsen som möjliggör uppsägning av tidsbegränsade anställningar har du möjligtvis rätt till uppsägningstid. Som huvudregel är uppsägningstiden två månader när en arbetat hos en arbetsgivare i mer än 2 år, LAS 11 §. Det finns en möjlighet att avtala annorlunda i kollektivavtal varför jag rekommenderar dig att även här dubbelkolla i gällande kollektivavtal vilken uppsägningstid som gäller, LAS 2 §. Precis som du skriver i frågan så har du rätt till utbetald lön även om du inte utför något jobb under uppsägningstiden, LAS 12 §.Om situationen istället ska tolkas som att du har blivit avskedad har du ingen rätt till utbetald lön under uppsägningstiden då det inte föreligger någon uppsägningstid.Har du rätt till en tillsvidareanställning?Då det verkar som att du har haft olika anställningar under de ca 2,5 åren du arbetat hos arbetsgivaren är det inte säkert att du har rätt till en tillsvidareanställning. För att en sådan anställning ska aktualiseras krävs det:- att du har arbetat hos arbetsgivaren i mer än två år och under hela den tiden haft en ALVA, alternativt - att det har gått max 6 månader mellan ALV:orna men att de totalt sett motsvarar två år, LAS 5 a §.I och med att du har haft vikariat-anställning under somrarna antar jag att summan av alla ALV:or inte uppgår till två år och att du därför inte har rätt till tillsvidareanställning.Sammanfattning och rekommendationUtifrån frågans omständigheter tolkar jag det som att du hade en ALVA som löpte ut och att arbetsgivaren därför inte är förpliktigad att ge dig fler pass. Det skulle innebära att du inte har blivit varken uppsagd eller avskedad och att du inte har rätt till någon utbetalad lön under uppsägningstiden eftersom någon sådan inte finns att tala om. Du har sannolikt inte rätt till en tillsvidareanställning heller då du har haft olika anställningsformer och arbetsgivaren på så sätt "kommit runt" att du ska bli "inlasad". Det är beklagligt, och vad en skulle kunna beskriva som ett hål i systemet. Dessvärre är du inte ensam om att bli utsatt för det och det finns egentligen inget en kan göra åt förfarande då det formellt sett är lagenligt.Trots att du troligen inte har blivit uppsagd så har du företrädesrätt till återanställning, LAS 25 §. Det innebär att du har förtur till nyanställning i det fall arbetsgivaren skulle utlysa en ny tjänst de kommande nio månaderna. Om arbetsgivaren lägger ut en annons för en ny tjänst måste du anmäla ditt anspråk på tjänsten för att företrädesrätten ska kicka in, LAS 27 §. Du skulle även kunna ha rätt till ersättning på grund av att arbetsgivaren inte gav dig besked i tid om att anställningen hade upphört, LAS 38 §. Det förutsätter dock att det ställs ett sådant krav på arbetsgivaren även enligt kollektivavtalet.Om du fortfarande känner dig tveksam på att allting har gått helt rätt till rekommenderar jag dig att kontakta facket i det fall du är medlem i facket. De har möjlighet att kalla till förhandling med arbetsgivaren och få mer information om vad som faktiskt har skett samt hjälpa dig med eventuella skadeståndsanspråk. Om du skulle vilja ha fortsatt juridisk rådgivning är du välkommen att kontakta mig på amanda.kinnander@lawline.se så kan jag hänvisa dig vidare till Lawlines juristbyrå.Jag hoppas att du har fått dina frågor besvarade!Vänliga hälsningar,

Vad är ett exekvaturbeslut?

2020-01-19 i Underhåll
FRÅGA |Hej.Det här gäller ett slutligt beslut från tingsrätt rörande betalning av underhållsbidrag till ett annat EU land (Spanien) .Det är ett Exekvatursbeslut och tingsrätten skriver att den har stöd iEU:s underhållsförordning (4/2009).Mina frågor om detta är:Exekvatur; innebär det att svenska lagar kan absolut inget alls göra?.det är helt och hållet ett annat lands lagar som gäller.? (det låter som vansinne i mina öron,man blir helt oskyddat mot utländsk missbruk av systemet)När man läser den här EU förordning så står det att vid konflikt så gäller svensk lag,i det här fallet är konflikten storleken på begärda belopp som är enormt mycket högre,I Sverige finns det ett max belopp men inte i Spanien,själva betalningsskyldighet står inte i konflikt( fast ja; egentligen till 22 år tror jag i Spanien är livet ut.).Jag har påpekat det här för tingsrätten men det avslås.Nästa sak som verkar vara skäl till att inte verkställt domen,är att den spanska domen är inte komplett enligt en spansk advokat som jag frågade,det fattas de sista sidor där exakta totala beloppen till dags datum att betala skall anges,i Spanien skulle i alla fall inte vara giltigt ,då det inte är komplett,och det borde vara samma här.Jag anmärkte det här för tingsrättens rådman,men de tycktes inte förstå vad jag menade,de säger bara att det står ju där hur mycket jag skall betala i månaden.punkt slut.kan man kräva skadestånd av tingsrätten,om de har gjort fel? kan man inte häva beslutet efteråt om det är fel?
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Nedan kommer jag att svara på de olika delarna av din fråga utifrån en del EU-rättsliga regleringar men även rättegångsbalken (RB).Den EU-rättsliga regleringen beträffande underhållsbidragEnligt EU:s underhållsförordning (4/2009) kan mål som rör underhållsbidrag väckas i det land där den som är berättigad till underhållsbidrag bor, i detta fallet Spanien, art. 3. Om dom har meddelats i Spanien kan du inte överklaga domen eller få den ändrad i något annat land än Spanien, art. 8.1. Det du nämner om tillämplig lag vid konflikt kan jag dessvärre inte hitta något särskilt om i förordningen.Reglerna i förordningen kompletteras av Haagprotokollet om tillämplig lag avseende underhållsskyldighet (2009/941/EG) där det skrivs att den lag som gäller där den underhållsberättigade bor ska gälla, art. 3.1. Att spansk lag ska tillämpas innebär även att underhållsbidraget ska beräknas i enlighet med spansk lag, art. 11. Vad innebär exekvaturbeslut?Ett slutligt beslut innebär att tingsrätten beslutar i målet utan att meddela dom, RB 17 kap 1 §. Exekvaturbeslut är en typ av slutligt beslut som behöver fattas för att en utländsk dom ska kunna verkställas i Sverige. Det innebär att tingsrätten enbart erkänner domens giltighet. Däremot kommer den svenska domstolen inte att bedöma huruvida beloppet är skäligt eller inte utan enbart om du ska kunna förpliktigas att betala ut underhållsbidrag. Domstolen gör således ingen omprövning av domen, utan prövar den bara formellt sett. Det står i EU:s underhållsförordning att inget särskilt exekvaturförordnande krävs för domar som rör underhållsbidrag, art. 17. Detta skulle kunna vara en anledning till att tingsrätten var obenägen att lyssna till din kritik kring domens korrekthet. Sammanfattningsvis så kan en säga att: ja, det är Spaniens lag som gäller, hur tokigt det än låter. Den enbart formella prövningen som görs handlar om att Sverige ska respektera Spanien som rättsstat. Om svensk domstol skulle börja ändra i spanska domar skulle det ses som en kränkning av den spanska statens suveränitet vilket naturligtvis inte är önskvärt. Kan du kräva skadestånd av tingsrätten?En kan kräva skadestånd av statliga myndigheter på vissa grunder, exempelvis om de orsakat någon skada på person eller sak eller om de kränkt en enskild persons rättigheter enligt Europakonventionen, skadeståndslagen 3 kap 2 § och 4 §. Du kan däremot inte kräva skadestånd för att du menar att tingsrätten har tagit ett felaktigt beslut. Det rättsmedel som du får nyttja då är överklagandet. Ett slutligt beslut får som huvudregel överklagas, RB 49 kap 3 §. Exekvaturbeslut ska gå att överklaga, och det lär stå i beslutet hur du ska gå tillväga för att överklaga.Kan beslutet hävas?Beslutet kan ändras om du överklagar det och tingsrätten gör en annan bedömning vid omprövningen av beslutet. Ett annat sätt att få beslutet "hävt" är att klaga över domvilla, RB 59 kap 4 §. En klagan över domvilla kan göras om:- målet har tagits upp trots att det föreligger rättegångshinder, - beslutet angår någon som inte varit rätteligen stämd, - beslutet är mycket oklart eller ofullständigt eller - om det har förekommit ett grovt rättegångsfel som kan antas ha inverkat på beslutets utgång, exempelvis att en domare varit jävig, RB 59 kap 1 §.Det är svårt för mig att avgöra om det faktiskt föreligger domvilla eller inte. Men det finns enligt mig inget i frågans omständigheter som uppenbart talar för det. Vidare är det väldigt få av klagomålen på domvilla som faktiskt får bifall.SammanfattningOm du anser att domen i sig är felaktig är det inget som svensk domstol kan göra något åt, utan överklagande av den spanska domen måste i enlighet med EU:s underhållsförordning och Haagprotokollet ske i Spanien. När tingsrätten lämnar ett exekvaturbeslut innebär det enbart att de formellt sett gör domen verkställbar i Sverige. Det betyder att domen kan användas här i Sverige för att kräva dig på underhållsbidraget. Exekvaturbeslutet är ett slutligt beslut och kan därför överklagas. I och med den i princip enbart formella process som görs vid beslutstagandet vill jag mena att ett överklagande sannolikt inte kommer att innebära någon ändring av beslutet. Det andra alternativet du har är i sådana fall att klaga över domvilla – något jag dock inte heller kan se att du skulle ha någon större framgång med dessvärre.Min rekommendation är därför att du försöker att angripa den spanska domen genom att överklaga den. Om du vill ha hjälp med att överklaga den spanska domen kan du kontakta Lawlines juristbyrå via mig på amanda.kinnander@lawline.se. Jag hoppas att du har fått din fråga besvarad!Vänliga hälsningar,

Har agenten rätt till avgångsvederlag?

2020-02-24 i Avtal
FRÅGA |Hej!Jag har ett företag som säljer kläder, har använt mig av en agent som hjälpt mig sälja under de tre senaste åren men jag har nu sagt upp henne via mail. Först godtog hon inte uppsägningen och menade att den skulle vara skriftlig (dvs. att mail inte duger) men har en månad senare gått med på att uppsägning har skett. Hon menar nu också att hon ska få avgångsvederlag. Hon har sålt till flera nya kunder men inte upprättat någon relation dvs. jag kommer inte kunna ta över kunderna. Hon har inte heller sålt för stora summor, mindre än tidigare agenter och det har gått stadigt neråt. Mina frågor är då 1. Från vilken tidpunkt uppsägningen ska anses gjord, dvs. från vilken tidpunkt uppsägningstiden ska räknas? 2. Har hon rätt till avgångsvederlag och hur mycket i sådana fall?
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Utifrån omständigheterna utgår jag från att du och agenten har upprättat ett agentavtal er emellan. Jag kommer därför att utgå från handelsagenturlagen (HAL) i mitt svar. Från vilken tidpunkt ska uppsägningen anses gjord?Om avtalet inte hade ingåtts för viss tid kan du säga upp agenten när som helst, så länge du beaktar uppsägningstiden. Om hon har arbetat för dig i 3 år bör uppsägningstiden vara 3 månader, om ni inte avtalat annat, HAL 24 §. Det sägs ingenting i handelsagenturlagen om att uppsägningen ska ske skriftligen och utgår därför från att det inte finns något sådant formkrav. Jag vill därför mena att ett mejl räcker gott och väl och att uppsägningstiden därför bör börja räknas från det att agenten tog del av mejlet.Har agenten rätt till avgångsvederlag och, i sådana fall, hur mycket?Agenten har rätt till avgångsvederlag om:- hon har tillfört nya kunder till verksamheten eller väsentligen ökat handeln med den befintliga kundkretsen vilket kommer innebära en väsentlig fördel för dig, eller - avgångsvederlag är skäligt med hänsyn till samtliga omständigheter, HAL 28 §.Avgångsvederlaget ska som högst uppgå till ett belopp motsvarande ett års ersättning och räknas ut i proportion till den omsättning som din verksamhet genererar tack vare agentens arbete gällande att tillföra nya kunder. En agent som tillfört många nya kunder kommer således att få ett större avgångsvederlag, och tvärtom.Utifrån omständigheterna i din fråga verkar det som att agenten eventuellt inte har rätt till något avgångsvederlag alls, trots att hon har lyckats tillföra nya kunder. Detta då du inte kommer att kunna gynnas av arbetet i efterhand. För att agenten ska ha rätt till avgångsvederlag ska nämligen båda dessa kriterier vara uppfyllda.SammanfattningUppsägningen via mejl bör ses som giltig, och uppsägningstiden ska därför löpa från och med det att agenten tog del av mejlet. Vidare, om det stämmer att de nya kunderna som agenten tillfört inte kommer att leda till någon vinning för dig och inget annat talar för att agenten bör ges avgångsvederlag bör hon inte ha rätt till detta.Jag hoppas att du har fått dina frågor besvarade!Vänliga hälsningar,

Hur kan en angripa ett beslut om fastighetsklyvning efter det att överklagandetiden passerat?

2020-01-31 i Klyvning
FRÅGA |Ang felaktig förrättning; begära rättelse?I oktober 2018 slutfördes en klyvning av fastigheten T (8721 kvm) i Båstads kommun. Marken har varit i släktens ägo sedan 1942 och nu skulle fastigheten delas mellan två syskonskaror.Ägarna beslöt att klyva fastigheten i två likvärdiga delar med avsikt att de båda syskongrupperna skulle få var sin halva. Under processens gång valde några att bli utköpta, andra att byta bort mark mot utökat annat ägande. Till slut fanns två personer (kusiner), en från vardera syskongrupp, med intresse för att överta var sin klyvningslott: G.B. och L.M.N. (undertecknad).Vid den klyvning och fastighetsbildning som Lantmäteriet genomförde nämndes VA-frågan i beslutet att "Klyvningslotterna får tillgång till kommunalt vatten och avlopp." Detta är inte korrekt. Det är endast den ena fastigheten (G.B:s) som får tillgång till vatten och avlopp. Den andra fastigheten (min) blir tvungen att anlägga en ny servis till en kostnad av ca 180.000 kr. Jag anser därmed att Lantmäteriets förrättning är felaktig. Förhållandet uppmärksammades först efter att överklagandetiden för lantmäteriförrättningen hade gått ut och vid kontakten med kommunens VA-bolag.Tyvärr motsätter sig G.B. nu att dela kostnaderna för en VA-servis också till min klyvningslott (halva anläggningsavgiften) så att lotternas värde kan anses lika.Kan jag räkna med rättelse på något sätt eller måste jag stå mitt kast?
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna jag kommer att utgå från i mitt svar finns att hitta i fastighetsbildningslagen (FBL), lag om mark- och miljödomstolar, lag om domstolsärenden (ärendelagen) och rättegångsbalken (RB). Observera att jag anonymiserat namn på personer och fastigheter för att undvika att sprida personuppgifter i och med att frågan publiceras offentligt.Överklaga beslutDet primära sättet att få ändrat ett myndighetsbeslut som en inte är nöjd med är genom att överklaga beslutet. Lantmäteriets beslut om fastighetsklyvning överklagas till Mark- och miljödomstolen, FBL 15 kap 1 §. Överklagande ska göras inom fyra veckor från dess att beslutet togs, FBL 15 kap 6 §. I och med att tidsfristen för överklagande har passerat finns det i princip två alternativa vägar du kan gå:- återställande av försutten tid - resningÅterställande av försutten tidDet här rättsmedlet kan användas för att överklaga trots att tidsfristen gått ut. Om ansökan beviljas innebär det att "klockan vrids tillbaka". För att ansökan om återställande av försutten tid ska beviljas krävs det att du hade laga förfall, RB 58 kap 11 §. Laga förfall kan exempelvis vara att du var sjuk eller att något annat plötsligt inträffade vilket avhöll dig från att överklaga i tid. Utifrån frågans omständigheter verkar det inte som att någon sådan omständighet förelåg. En ansökan om återställande av försutten tid är därför ingen alternativ väg för att få beslutet ändrat.ResningResning innebär att ett beslut kan ändras trots att tidsfristen för överklagande egentligen har passerat. En resningsansökan beviljas om:1. beslutstagaren, när hen tog beslutet, gjorde sig skyldig till ett brott som hade inverkan på beslutets utgång, 2. någon skriftlig handling som åberopats som bevis var falsk eller ett vittne ljög vilket hade inverkan på beslutets utgång, 3. en ny omständighet, som tidigare inte åberopats, kommer upp och denna omständighets förebringande sannolikt skulle ändra beslutets utgång eller 4. rättstillämpningen som låg till grund för beslutet uppenbarligen strider mot lag, RB 58 kap 1 §.Utöver dessa grunder finns det en särskild grund som innebär att resning även kan beviljas om synnerliga skäl för resning föreligger, ärendelagen 42 §.Den grund som jag anser vara mest aktuell i ditt fall är den tredje punkten, det vill säga att en ny omständighet har uppkommit. Det är inte omöjligt att en resningsansökan skulle beviljas, jag vill dock understryka att resningsansökningar avslås i hög utsträckning.Ansökan om resning ska göras senast ett år från det att du fick reda på att inte finns tillgång till VA på din fastighet, RB 58 kap 4 §. Ansökan ska skickas till Mark- och miljööverdomstolen, lag om mark- och miljödomstolar 6 kap 1 §. Kontaktuppgifter till domstolen hittar du här. Jag vill också uppmärksamma dig på att en avslagen resningsansökan kan innebära att du får betala eventuella utgifter som din kusin har fått lägga ut på grund av resningsärendet, RB 58 kap 8 §.SammanfattningHuvudregeln är att ett beslut inte kan ändras efter det att överklagandefristen passerat. Det finns dock vissa möjligheter för resning av beslut, bland annat då en ny omständighet som sannolikt skulle förändra beslutets utgång, har uppkommit. Många resningsansökningar görs varje år, men väldigt få får bifall. Trots detta tycker jag att det kan vara värt att försöka då detta verkar vara något som är viktigt för dig. Det är inte omöjligt att den nya omständighet som uppkommit faktiskt skulle innebära en gångbar resningsgrund.Om du behöver hjälp med att upprätta resningsansökan eller något annat är du välkommen att kontakta mig på amanda.kinnander@lawline.se så kan jag hänvisa dig vidare till Lawlines juristbyrå. Lycka till!Vänliga hälsningar,

Är gåvan avseende fastighet gällande?

2020-01-21 i Gåva
FRÅGA |Hej Jag har några frågor som gäller fastighet i dödsbo som jag vill vara helt säker på inför arvsskiftet.Fastighet 1- Mannen som avlider hastigt 2 januari efterlämnar en hustru och två döttrar.Paret äger en gård där de bor tillsammans med ena dottern och hennes familj. I december har det skrivit ett gåvobrev till dottern som bor på gården att hon ska få densamma men innan de hinner skicka in till Lantmäteriet för att dottern ska få lagfart så avlider pappan.När pappan avlider så visar det sig att han har utöver fastighetslånen även ett lån på 40000kr. men det finns inga ekonomiska tillgångar i boet. - Gäller Gåvobrevet för dottern? - Kan fordringsägarna tvinga dödsboet att sälja gården för att få ut de 40 000kronorna?Fastighet 2- Det är 3 stycken dödsbodelägare när sista föräldern avlider.- I dödsboet finns en sommarstuga och ca 200 000kronor på banken- Föräldrarna har testamenterat sommarstugan till ena dottern ska den då räknas som hennes arvslott och de andra två delar på bankmedlen eller ska bankmedlen delas lika på alla 3 syskonen?
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Nedan kommer jag att besvara frågorna avseende respektive fastighet var för sig. Jag kommer främst att utgå från reglerna i ärvdabalken (ÄB) som reglerar arv och testamente samt regler i jordabalken (JB) som berör gåva av fastighet.Fastighet 1Gäller gåvobrevet?Ett gåvobrev som avser en fastighet är giltigt om följande kriterier är uppfyllda:- gåvobrevet är skriftligt upprättat, - både gåvogivaren och gåvotagaren har skrivit under gåvobrevet, - det finns en avsiktsförklaring där det framgår att det är gåvogivarens önskan att ge fastigheten till gåvotagaren samt - att datum och fastighetens namn finns med i handlingen, JB 4 kap 1 § jämte 29 §.För att gåvobrevet ska kunna användas för att ansöka om lagfart krävs även att två vittnen har styrkt gåvogivarens underskrift, JB 20 kap 7 §. Om inte det har skett kommer lagfartsansökan att förklaras vilande.Är fastigheten skyddad från fordringsägarna?För att fastigheten ska vara skyddad från mannens fordringsägare krävs det att det så kallade sakrättsliga momentet är uppfyllt. Det sakrättsliga momentets syfte är att uppmärksamma fordringsägarna på att gäldenären, det vill säga den som är skyldig någon annan pengar, har gjort sig av med egendom. För fast egendom är det sakrättsliga momentet uppfyllt vid avtalets ingående. I och med att gåvobrevet är upprättat och överlämnat skulle jag vilja säga att det sakrättsliga momentet därmed är uppfyllt.I det här fallet förstår jag det som att det finns mer skulder än tillgångar i dödsboet. I och med det skulle någon av fordringsägarna kunna begära dödsboet i konkurs, konkurslagen 1 kap 2 §. Om dödsboet skulle försättas i konkurs kan konkursförvaltaren begära att gåvan återvinns. Återvinning av gåvan skulle innebära att fastigheten återgår till konkursboet så att konkursförvaltaren kan sälja den och fordringsägarna kan få betalt. Fastigheten kan i detta fall återvinnas då gåvan har givits till en närstående för mindre än 3 år sedan, konkurslagen 4 kap 6 §.SammanfattningSammanfattningsvis kan det vara svårt för dottern att ansöka om lagfart i det fall det inte var två vittnen som bevittnade mannens underskrift av gåvobrevet. Vidare har fastigheten dessvärre inget skydd mot fordringsägarna i det fall dödsboet försätts i konkurs och konkursförvaltaren skulle bestämma sig för att återvinna fastigheten till konkursboet.Fastighet 2Rätten till laglott - en begränsning av testamentets genomslagSom huvudregel ska alla syskonen dela lika på kvarlåtenskapen, ÄB 2 kap 1 §. Det finns dock en möjlighet att frångå huvudregeln genom att upprätta ett testamente, ÄB 9 kap 1 §. När en upprättar ett testamente finns det en viktig begränsning, nämligen att en måste ta hänsyn till sina barns så kallade laglott. Över laglotten kan testamentsgivaren inte disponera då denna andel av kvarlåtenskapen tillskrivs testamentsgivarens barn. Laglotten utgör halva arvslotten, ÄB 7 kap 1 §. I förevarande fall skulle de tre barnen enligt huvudregeln fått 1/3 var, laglotten utgör därmed 1/6 av den totala kvarlåtenskapen. Om sommarstugans värde motsvarar mer än 4/6 av den totala kvarlåtenskapen innebär det att testamentet inkräktar på de andra syskonens laglott. Det betyder att de två syskonen har möjlighet att påkalla jämkning av testamentet för att få ut sin laglott, ÄB 7 kap 2 §. Om stugans värde motsvarar mindre än 4/6 av den totala kvarlåtenskapen blir detta inget problem i och med att alla syskonen kommer att få ut åtminstone sin laglott.SammanfattningDet är värt att uppmärksamma reglerna om barns legala rätt till sin laglott eftersom reglerna kan få följden att testamentet kan jämkas i det fall sommarstugan är värd mer än 400 000 kr. Syskonen kommer alltid att ha rätt till bankmedlen i åtminstone så stor mån att deras laglott täcks.Jag hoppas att du har fått din frågor besvarade! Om du behöver ytterligare juridisk rådgivning är du välkommen att kontakta mig på amanda.kinnander@lawline.se så kan jag hänvisa dig vidare till Lawlines juristbyrå.Vänliga hälsningar,

Kan min chef neka mig en högre tjänst på grund av psykisk ohälsa?

2020-01-17 i Alla Frågor
FRÅGA |Har min chef rätten att neka mig en högre tjänst på grund av psykisk ohälsa eller är det diskriminering? Jag har jobbat där i 4 år och har under den tiden endast varit borta 2 månader då jag var inlagd på sjukhus(detta var för över 2,5år sedan). Har inte varit borta sedan dess. Jag har alltid skött mitt jobb väl och har hög arbetsmoral. Jag mår som bäst när jag jobbar och det har jag meddelat. Hon ska även ha sagt att jag var "högst på listan" för procentökning men gav den till en arbetskollega på grund av att han precis fått barn. Men det anser inte jag skulle ha mer betydelse. Det kom som en chock när hon under ett lönesamtal meddelade att hon äntligen kände att hon kunde ge mig nästa tjänst med högre procentgrad för hon kände det var läge. Jag tycker inte att min diagnos har påverkat mitt sätt att arbeta (äldrevården). Jag känner mig diskriminerad emot. Vad säger lagen?
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler som rör diskriminering i arbetslivet finns att hitta i diskrimineringslagen (DL). Utifrån frågans omständigheter tolkar jag det som att det är direkt diskriminering som det skulle kunna vara fråga om. Med direkt diskriminering menas att du har missgynnats i förhållande till en annan person som du är i en jämförbar situation med samt att missgynnandet har ett samband med din psykiska ohälsa, DL 1 kap 4 §.Finns det en tillämplig diskrimineringsgrund?Som utgångspunkt får en arbetsgivare inte diskriminera en arbetstagare, DL 2 kap 1 §. Det är enbart förbjudet att diskriminera någon på vissa förutbestämda grunder i Sverige, nämligen de så kallade diskrimineringsgrunderna. En sådan diskrimineringsgrund är funktionsnedsättning, vilken kan ta sig uttryck i både fysisk och psykisk form. För att det ska ses som en funktionsnedsättning i diskrimineringslagens mening krävs det att nedsättningen är varaktig, DL 1 kap 5 §. Det är utifrån din fråga svårt att uttolka vad för typ av psykisk ohälsa du lider av, men om den skulle vara att se som varaktig är det möjligt att diskrimineringsgrunden funktionsnedsättning är tillämplig, vilket alltså är en förutsättning för att lagen i sig ska vara tillämplig. Har du blivit missgynnad och är du i en jämförbar situation?För att det ska ses som att du varit utsatt för direkt diskriminering krävs det som nämnt att du har blivit missgynnad. Missgynnandet i din situation utgörs av att du inte har blivit befordrad. Vidare ska du vara i en jämförbar situation i förhållande till den som blivit befordrad. Det innebär att du ska ha åtminstone lika bra meriter som den som blev befordrad. Om den andra personen har mycket bättre meriter än dig kan du inte ha blivit diskriminerad enligt diskrimineringslagen.Föreligger det ett samband mellan diskrimineringsgrunden och missgynnandet?Slutligen ska det finnas ett samband mellan själva missgynnandet och diskrimineringsgrunden. Det vill säga att orsaken till att du inte blev befordrad huvudsakligen ligger i din funktionsnedsättning. SammanfattningSammanfattningsvis har du blivit diskriminerad om anledningen till att du inte blev befordrad (missgynnad) har en koppling till din funktionsnedsättning (samband till diskrimineringsgrund) samt att du kan ses ha minst lika bra meriter som den som blev befordrad (jämförbar situation). Utöver detta måste också din psykiska ohälsa faktiskt definieras som en funktionsnedsättning. Det är väldigt svårt för mig att dra en korrekt slutsats gällande om du utsatts för diskriminering eller inte enbart utifrån frågans omständigheter. Förhoppningsvis kan du ta hjälp av de kriterier jag nämnt i svaret och själv göra en tolkning.Om du kommer fram till att du tror dig ha blivit diskriminerad gäller följande:Det är du som har bevisbördan för att du har blivit diskriminerad. Detta innebär att du måste visa omständigheter som ger anledning att anta att arbetsgivaren har diskriminerat dig då du inte blev befordrad, DL 6 kap 3 §. Om du kan visa på det ska arbetsgivaren visa att diskriminering inte förekommit. Om arbetsgivaren inte kan göra det ska denne ersätta dig för den kränkning som du utsatts för, DL 5 kap 1 §. Du kan väcka talan mot din arbetsgivare antingen själv, med hjälp av fackligt ombud (om du är medlem i facket) eller med hjälp av diskrimineringsombudsmannen, DL 6 kap 2 §.Jag hoppas att du har fått din fråga besvarad!Vänliga hälsningar,