Hur får jag tillträdde till stugan jag har köpt när säljaren inte går att nå?

2018-12-21 i Köp och hyra av fastighet
FRÅGA |Hej, jag har köpt en sommarstuga men säljarna lämnar inte ifrån sig nycklarna. I köpehandlingarna står det klart och tydligt att de ska lämna nycklarna direkt vid köpet och att de sedan har en månad på sig att ta bort personliga saker, vilket jag förmodar att de har gjort. Nu har den tiden passerats med råge och jag har ej fått några nycklar, dvs tillträde till fastigheten. Får jag tex borra upp/byta låsen för att komma in. Säljarna går inte att nå. Vad råder ni mig att göra?
Lovisa Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du köpt den mark som sommarstugan står på, vad som i lag kallas fast egendom, och att det inte finns några oklarheter kring köpet utan endast kring tillträdet.Vart du kan vända dig för att få hjälp Om du har svårt att komma i kontakt med säljaren och inte vet om denne har flyttat från fastigheten än kan du vända dig till Kronofogdemyndigheten och ansöka om vanlig handräckning. Förfarandet regleras i lagen om betalningsföreläggande och handräckning (LBH).I 3 § LBH anges att en ansökan om vanlig handräckning får avse åläggande för en tidigare ägare att flytta från fast egendom. Blankett för ansökan finns på Kronofogdemyndighetens hemsida (viktigt att du fyller i den enligt anvisningarna), det kostar 300 kronor att ansöka och denna kostnad kan du begära ersättning för i din ansökan. Vad som händer när du ansökt om handräckning Kronofogdemyndigheten prövar inte ärendet själv utan delger säljaren om ditt krav (29 § LBH) varpå denne får viss tid (oftast max 2 veckor) att antingen kan medge, bestrida eller inte ge något svar alls på kravet (25-26 § LBH). Om kravet bestrids får du som ansökt om handräckningen välja om du vill ta ärendet vidare för prövning i tingsrätten (33 § LBH). I de andra fallen meddelar Kronofogdemyndigheten utslag (beslut) som säger att säljaren är skyldig att göra det du begärt, alltså ge dig tillträde till sommarstugan (42 § LBH). Efter det kan Kronofogden också, om det skulle behövas och mot en kostnad om 600 kronor, även verkställa (genomföra) utslaget (i enlighet med reglerna i utsökningsbalken) för att säkerställa att du får tillträdet som du har rätt till. Denna kostnad kommer i första hand att krävas av säljaren men fakturan kan komma att skickas till dig om Kronofogdemyndigheten inte kan få betalt av säljaren.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Annars är du välkommen att höra av dig igen.Vänligen,

Häktning av person som inte är närvarande i rätten

2018-11-21 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej,Kan man häkta en misstänkt som inte kan förhöras, om personen i fråga till exempel skulle vara medvetslös?
Lovisa Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som det är någon typ av längre medvetslöshet du menar och att personen i fråga vistas på sjukhus.Möjligheterna att häktaHäktning regleras i 24 kap. rättegångsbalken (RB). Häktning beslutas genom en häktesförhandling där den som yrkar på häktning (i de flesta fall åklagaren) och den anhållne ska vara närvarande (24 kap. 14 § RB). Av bestämmelsen framgår dock att den anhållne inte behöver närvara om "synnerligt hinder" finns, t.ex. en sjukhusvistelse. Enligt 24 kap. 14 § andra stycket RB ska den anhållne (och hans försvarare) få tillfälle att yttra sig under häktesförhandlingen men enligt första stycket kan alltså förhandlingen genomföras även om den anhållne vistas på sjukhus.Vad som ska göras då personens hälsa förbättratsOm häktning beslutas av någon som inte är närvarande vid rätten (domstolen) så ska man enligt 24 kap. 16 § andra stycket RB tillämpa reglerna i 24 kap. 17 § tredje och fjärde styckena RB (som även gäller då häktningsförhandling hålls om häktning av en person som inte är frihetsberövad som anhållen). Här står det att så fort hindret för närvaron i rätten har upphört (t.ex. att man inte längre vistas på sjukhus, vilket man troligen gör så länge man är medvetslös och kanske även en tid efter det) så ska detta anmälas till rätten. Rätten ska då "utan dröjsmål" (så fort som möjligt) och senast inom fyra dygn från att anmälan kom in hålla förhandling i häktesfrågan då både åklagaren och den misstänkte närvarar.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Annars är du välkommen att höra av dig igen. Med vänliga hälsning,

Skyldighet för bilägare att uppge vem som kört dennes bil för fort

2018-11-20 i Trafikbrott
FRÅGA |Hej. Måste jag uppge vem som kört min bil och blivit fotad?
Lovisa Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Svaret är nej, du har ingen skyldighet att uppge vem som kört din bil. Polisen har antagligen svårt att identifiera det foto man har av föraren och ber därför om din hjälp. Det är föraren av bilen som är ansvarig för en eventuell fortkörning, inte ägaren, förutsatt att dessa inte råkar vara samma person såklart. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Annars är du välkommen att höra av dig igen. Med vänliga hälsning,

Stoppad i trafiken - kan man neka till att lämna urinprov/blodprov?

2018-11-18 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej,Vilka rättigheter har man om man skulle bli stoppad av polisen i trafiken, och de begär urinprov/blodprov? Kan man neka dessa?
Lovisa Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Urin- och blodprov ingår i tvångsmedlet kroppsbesiktning som regleras i 28 kap. 12 § rättegångsbalken. Det är en åtgärd som innebär en form av lagligt tvång mot personen som utsätts för det, i syfte att t.ex. utreda omständigheterna kring ett brott.Kroppsbesiktning får användas vid misstanke om brotten bruk av narkotika (1 § sjätte punkten och 2 § narkotikastrafflagen) eller drograttfylleri (4 § andra stycket lagen om straff för vissa trafikbrott). Den som skäligen kan misstänkas (då det finns yttre omständigheter som talar för att personen kan vara skyldig till visst brott) för ett brott som kan ge fängelse kan inte välja om denne vill lämna proverna eller inte (28 kap. 12 § rättegångsbalken). Fängelse kan följa på både bruk av narkotika och drograttfylleri. Kör man bil eller annat motordrivet fordon är det främst drograttfylleri som blir aktuellt.Svaret i korthetSvaret på din fråga är alltså att man inte kan neka till att lämna urinprov eller blodprov om polisen misstänker att man gjort sig skyldig till bruk av narkotika eller drograttfylleri och kravet på skälig misstanke är uppfyllt.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Annars är du välkommen att höra av dig igen. Med vänliga hälsning,

Vad händer med gemensamt ägd villa när ena sambon har gått bort?

2018-12-20 i Alla Frågor
FRÅGA |Jag och min sambo har 2 gemensamma barn 14 och åtta år. Vi äger 50% var av vår villa. Nu har min sambo gått bort vad händer med villan. Det finns inget testamente eller samboavtal.
Lovisa Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att det inte finns något testamente överhuvudtaget. All kvarlåtenskap (egendom efter din avlidne sambo) kommer således att fördelas enligt de lagregler som finns på området.Vem ärver sambonEftersom det inte finns någon lagstadgad arvsrätt mellan sambor så ärver man inte varandra om man inte har reglerat saken genom ett testamente. Av ärvdabalkens bestämmelser framgår att det är den avlidnes bröstarvingar (alltså barn) som i första hand ärver denne och då med lika stor del var (2 kap. 2 § ÄB). Era två barn kommer alltså att ärva den hälft av villan som ägdes av din sambo.Underåriga arvingarEftersom era barn är under arton år gamla är de underåriga i lagens mening (9 kap. 1 § Föräldrabalken, FB). De kan då tilldelas en god man av överförmyndarnämnden i er kommun, som tillfälligt företräder deras intressen - alltså vårdar deras rätt i boet vid boutredningen samt vid bodelningen och skiftet eller vid ingående av avtal om sammanlevnad i oskiftat dödsbo (11 kap. 2 § FB).Angående underåriga som ärver en större summa pengarAngående pengar som ett barn får genom arv görs det skillnad om beloppet överstiger ett så kallat prisbasbelopp, som idag ligger på 45 500 kronor men som höjs med 1000 kronor vid årsskiftet. I fall då arvet är högre än detta belopp är förälders rätt att förvalta barnets pengar begränsat och kontrolleras av överförmyndarnämnden genom kontrollerad förvaltning.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Annars är du välkommen att höra av dig igen. Med vänliga hälsning,

Skyldighet att ge tillbaka gåva på gåvogivarens begäran

2018-11-21 i Gåva
FRÅGA |Hej, jag och mitt ex va ihop under 2 år och han har gett mig en ganska dyr jacka. Nu när vi har gjort slut begär han att jag ska ge tillbaka jackan eller ge tillbaka lika mycket pengar som jackan kostar. Min fråga är att har han någon rätt till att begära tillbaka jackan?
Lovisa Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En gåva blir bindande om den har fullbordats, detta framgår av 1 § gåvolagen. Gåvan är fullbordad om du har fått besittning över den, vilket du fick för två år sedan om det var då ditt ex överlämnade jackan till dig. Jackan är nu din egendom och kan inte krävas tillbaka utan vidare. Att ta jackan ifrån dig utan ditt medgivande kan vara brottsligt då det enligt brottsbalkens regler kan utgöra exempelvis stöld (8 kap. 1 § brottsbalken).Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Annars är du välkommen att höra av dig igen. Med vänliga hälsning,

Beslag av föremål

2018-11-18 i Alla Frågor
FRÅGA |Polisen tog min telefon för 6 veckor sedan. När dem tog den sa dem att jag skulle få tillbaka den om senast 3 veckor tidigast tre dagar. Dem misstänker mig för narkotikasmuggling vilket jag nekar till. Vad kan jag göra för att få tillbaka min telefon?
Lovisa Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att beslaget av telefonen har skett med anledning av den narkotikasmuggling som du är misstänkt för. Regler om beslag finns i 27 kap. rättegångsbalken (RB).Polisen har rätt att beslagta föremål som skäligen kan antas ha betydelse för utredning om brott (27 kap. 1 § RB). Om du är misstänkt för narkotikasmuggling har beslaget förmodligen skett helt enligt lag. Så länge telefonen är relevant för utredningen finns ingen bestämd tidsgräns för hur länge beslaget får vara. Du kan dock begära att rätten (domstolen) ska pröva lagligheten av beslagsåtgärden, om detta inte redan har gjorts (27 kap. 6 § RB). Om rätten vid en sådan prövning fastställer beslaget, ska den även bestämma en tid inom vilken åtal för det misstänkta brottet, som beslaget grundar sig på, ska väckas (27 kap. 7 § första stycket RB). Väcks inte åtal inom denna tid ska beslaget hävas, alltså sluta att gälla (27 kap. 8 § RB). Rätten får dock förlänga tiden för beslaget, så länge telefonen behövs i utredningen (27 kap. 7 § andra stycket RB).Sammanfattning av svaretPolisen får behålla telefonen så länge den är relevant för utredningen om brottet som du misstänks för. Om beslagsåtgärden inte har prövats av rätten kan du begära att detta ska göras.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Annars är du välkommen att höra av dig igen. Med vänliga hälsning,

Testamente i en parrelation och samboavtal

2018-11-09 i Testamente
FRÅGA |Kan vi1. Testamentera till varandra kvarlåtenskapen vid samboskap utan att ge min eller sambons släktingar eller föräldrar någonting om någon av oss dör?2. Testamentera till varandra kvarlåtenskapen vid en relation utan samboskap utan att ge min eller sambons släktingar eller föräldrar någonting om någon av oss dör?3. Testamentera till varandra kvarlåtenskapen vid äktenskap utan att ge min eller sambons släktingar eller föräldrar någonting om någon av oss dör?4. Ge varandra den bostadsrätt min flickvän har idag ifall det blir separation vid samboskap, alltså värdet av den? Hur isf?
Lovisa Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar dels hur möjligheterna till testamente ser ut i olika parrelationer och dels hur man ska gå tillväga för att värdet av en gemensam bostad i en samborelation ska delas lika vid en eventuell separation. Reglerna för arv och testamente finns i ärvdabalken (ÄB). Den enda släkting som har en lagstadgad arvsrätt är den avlidnes bröstarvingar (barn) enligt 7 kap. 1 § ÄB. Eftersom du inte nämner några barn i din fråga så utgår jag från att det inte heller ska ingå i mitt svar. TestamenteNi kan testamentera all egendom till varandra om ni skulle vilja det. Det spelar ingen roll om ni är gifta, sambor, särbor eller bara vänner. Finns det inga bröstarvingar kan man testamentera hela sin kvarlåtenskap till den eller de man själv vill. Föräldrar och släkt träder bara in som arvingar om inget testamente har skrivits.Dela lika på bostadsrättHuvudregeln i sambolagen är att värdet av din flickväns bostadsrätt delas lika mellan er om ni är sambos och hon köpte den för er gemensamma användning. Den utgör då samboegendom enligt 3 § sambolagen. Är så inte fallet betraktas den som hennes egendom. Vill ni avtala om att värdet av den ändå ska delas lika mellan er vid en eventuell separation måste ni ange detta i ett samboavtal. Ett samboavtal är ett frivilligt avtal i en samborelation som kan vara ett bra sätt att skapa trygghet och förutsebarhet om man vill att andra regler ska gälla för viss egendom än vad som står i sambolagen. Även om bostadsrätten enligt sambolagen enbart tillhör din flickvän kan ni alltså genom samboavtal bestämma att värdet av den ska delas lika mellan er. Observera att ett samboavtal inte kan användas för att bestämma om arv. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Annars är du välkommen att höra av dig igen. Vänligen,