Hur stor del av huset räknas som gemensamt boende vid separation, när min sambo fått hälften i gåva?

2019-08-19 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |HejSka separera från min sambo. Jag ägde ägde fastigheten vi bor i sen tidigare. När hon flyttade in fick hon halva huset i gåva. Nu undrar jag hur stor del av huset räknas som gemensamt boende? I och med att jag ägde det före vi blev sambos. Fastigheten tog jag över genom bodelning när jag separerade från mitt dåvarande ex. Tacksam för svar
Paula Reich Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Frågor om sambos rättigheter regleras av bestämmelserna i Sambolagen (SamboL)Vad omfattas av en bodelning mellan sambor?När ett samboförhållande upphör kan det bli aktuellt med en bodelning, Sambolagen kan då ge din sambo rätt att överta egendom till ett värde av hälften av samboegendom genom bodelning. I en bodelning ingår dock endast viss begränsad egendom, så kallad "samboegendom", 3 § och 8 § SamboL. Bestämmelsen är dispositiv, 9 § SamboL. Samboegendom är endast gemensam bostad och bohag, under förutsättning att egendomen har införskaffats för gemensam användning. Egendom som förvärvats före samlevnaden antas normalt inte ha införskaffats för gemensam användning. Undantag finns i 4 § och 7 § SamboL.För sambos är det dock inte obligatorisk att bodela, det är möjligt för er att själva komma överens om hur ni vill fördela egendomen er emellan eller att var och en behåller den egendomen ni äger. Är ni dock inte överens är det möjligt fördela samboegendomen genom en bodelning först efter att samboförhållandet har upphört, 8 § och 2 § SamboL. Det krävs även att någon av er framställer en begäran om bodelning senast ett år efter samboförhållandet upphört 8 § 2 stycket SamboL.En sambos rätt att begära bodelning gäller dock inte om ni tidigare avtalat bort delningsrätten av samboegendomen, se 9 § SamboL. Bostad och BohagDet är alltså bostad och bohag som har förvärvats för gemensam användning ska delas lika vid en eventuell bodelning, 3 § SamboL. Med bostad menas exempelvis bostadsrätt som innehas huvudsakligen för att utgöra det gemensamma hemmet, 5 § SamboL. Det avgörande för om bostaden ska ingå i en eventuell bodelning eller inte, är alltså om syftet med förvärvet har varit för för att du och din sambo skulle bo där tillsammans. Men eftersom du skriver att du ägde bostaden innan ni blev sambos har din nuvarande sambo ingen rätt till bostaden (utöver det hon fått i gåva), även om hon exempel skulle ha betalat på lånen, detta eftersom bostaden inte anses som samboegendom.I NJA 1997 s 227 hade en man, som redan ägde en fastighet vid sammanflyttning med en kvinna, givit bort halva fastigheten till kvinnan. Detta menade HD inte innebar att kvinnan förvärvat sin andel för gemensam användning utan att förvärvet enbart var att anse som gåva. Vid bodelningen mellan parterna tillskiftades mannen kvinnans andel av fastigheten. Min bedömning är alltså att gåvan av hälften av fastigheten inte räknas som gemensam bostad enligt sambolagens definition. Bostaden utgör alltså inte samboegendom som kan komma att bli föremål för bodelning enligt sambolagen, Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Kan man bli åtalad för mordbrand till följd av en olyckshändelse?

2019-08-19 i Allmänfarliga brott, 13 kap. BrB
FRÅGA |Hur är det möjligt att bli åtalad för mordbrand eller allmänvårdslöshet när man glömt en kastrull på en spis? Rimligt om man har försäkring bör detta täcka skador. Att man glömmer en kastrull bör gå under olyckshändelse! Sett att flera blivit åtalade för detta finns det någon dom?Kom på tanken då jag byggt ett batteri, som all elektronik kan något gå fel trotts man gjort rätt. Finner det absurt att man blir åtalad för olycksholyckshändelse.
Paula Reich Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Först och främst vill jag uppmärksamma dig på att inte alla förundersökningar leder till åtal, det vill säga att en domstol prövar huruvida brott har begåtts eller inte. Det är alltid åklagaren som har hela bevisbördan för att styrka att brott har begåtts, åklagaren måste alltså oavsett bevisa att så har skett. Beviskravet är dessutom högt ställt, det ska vara "ställt utom all rimlig tvivel" att personen ifråga har begått brott enligt vad som sägs i gärningsbeskrivningen, för att vederbörande ska dömas och därmed bli straffad för brottet. I svensk rätt kan en gärning anses som brott endast då den har begåtts uppsåtligen, om inte annat föreskrivs, se 1 kap. 2 § BrB. Detta innebär som huvudregel att en gärningsman måste ha haft uppsåt för att brott ska anses begånget. Detta har sin grund komformitetsprincipen som innebär att bara den som haft tillfälle och möjlighet att rätts sig efter lagen, men inte gjort det kan hållas straffrättslig ansvarig. Det finns dock vissa handlingar som anses så straffvärda att de anses som brott, även om gärningsmannen saknat uppsåt men däremot handlat oaktsamt. Det tydligaste exemplet är mord som är ett uppsåtligt brott medan vållande till annans död är ett oaktsamhetsbrott, där gärningsmannen saknat uppsåt och inte agerat tillräckligt aktsamt. Skillnaden mellan mordbrand och allmänfarlig vårdslöshet ligger i att mordbrand kräver att gärningsmannen har agerat med uppsåt, medan allmänfarlig vårdslöshet är ett oaktsamhetsbrott. Skillnaden på att göra något med vilja (uppsåt) eller av oaktsamhet är dock svår att dra och är inte sällan en komplicerad bevisfråga. Inom straffrätten finns tre olika sorters uppsåt. Direkt uppsåt avser exempelvis när en person avlossar ett skott för att åstadkomma en människas död. Indirekt uppsåt innebär att gärningsmannen vet att en viss effekt kommer inträda till följd av hans agerande, exempelvis spränger en båt för att få ut försäkringspengar, samtidigt som gärningsmannen vet att människorna ombord kommer att dö, vilket inte var det han eftersträvade, men det avhåller inte gärningsmannen från handlingen. Den tredje graden av uppsåt kallas likgiltighetsuppsåt, vilket är uppsåtets nedre gräns, som formulerades av Högsta domstolen i NJA 2004 s 176. I domen uttalade HD följande om likgiltighetsuppsåt "För att uppsåt till effekten eller omständigheten skall anses föreligga krävs dock likgiltighet inte endast till risken utan också till förverkligandet av effekten eller förekomsten av omständigheter "Detta innebär att åklagaren måste kunna bevisa att gärningsmannen tagit en medveten risk och att han varit likgiltig inför konsekvensen av hans handlande. Om gärningsmannen uppfattad risken som mycket hög, föreligger normalt presumtion för uppsåt.Det är svårt för mig att ge dig ett fullständigt svar på din fråga, men det kan tänkas vara så att likgiltighetsuppsåt till mordbrand kan anses föreligga om en person insåg att det fanns en risk att en kastrull kunde börja brinna men trots detta exempelvis lämnade huset (likgiltig inför effekten). Men vilket av dessa brott, mordbrand eller allmänfarlig vårdslöshet en person åtalas och eventuellt döms för beror på en rad olika omständigheter och är en bevisfråga som slutligen bara en domstol har att avgöra. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Kan min moster ta hela arvet och göra min mor arvlös med stöd av en fullmakt?

2019-07-31 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej, min mormor och morfar har nyligen gått bort och arvet ska nu fördelas mellan de tre barn som de har tillsammans. Min mor har skrivit på en fullmakt (oklart vilken typ) som lägger ansvaret till min moster. Min moster hävdar nu att hon kommer ta hela arvet själv och min mor får således ingenting. Är detta ens möjligt? Om så, är det en brottslig handling att missbruka fullmakten på det sättet?
Paula Reich Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Bestämmelser om arv och fördelning av arv regleras av bestämmelserna i Ärvdabalk (ÄB).Fördelning av den avlidnes kvarlåtenskapKvarlåtenskapen efter den avlidne kan fördelas på två sätt, genom arv och genom testamente. Förekomsten av ett eventuellt upprättat testamente kan därför påverka fördelningen av arvet. Finns dock inget testamente kommer arvet att fördelas i enlighet med den legala arvsordningen, 2 kap. ÄB.Bröstarvingars arvsrättI svensk rätt är det inte möjligt att göra sina barn helt arvlösa. Bröstarvingarna, det vill säga barn till den avlidne tillhör första arvsklassen och är de som i första hand ärver den avlidne till lika stora delar som andra bröstarvingar, av kvarlåtenskapen, 2 kap. 1 § ÄB. Bröstarvingar har alltid rätt att få ut minst sin laglott som utgör hälften av arvslotten, 7 kap 1 § Ärvdabalken (ÄB). Arvslotten utgör värdet av halva kvarlåtenskapen från den avlidne. Huvudregel är att man ärver i samband med arvlåtarens bortgång.Barn till den avlidne - din mor har alltså alltid rätt att minst få ut sin laglott, oavsett vad din moster påstår, se 2 kap. 1 § ÄB.Fördelning av kvarlåtenskapen genom testamenteDet är dock möjligt att genom testamente (men inte genom fullmakt) bestämma till viss del, hur kvarlåtenskapen ska fördelas. Dina mammas arvsrätt kan alltså ha begränsas genom ett eventuellt testamente upprättad av din mormor eller morfar. En person kan däremot inte underteckna ett testamente genom fullmakt.Den andra hälften av kvarlåtenskapen kallas den disponibla kvoten och är den del som din mormor och morfar (arvlåtaren), genom testamente kan förfoga över. För att testamentet ska vara giltigt, måste dock vissa formkrav vara uppfyllda. Av 10 kap. 1 § ÄB framgår det hur ett ordinärt testamente upprättas, det vill säga skriftligt upprättad med två vittnen. Dessa formkrav måste vara uppfyllda för att testamentet ska vara giltigt, se 13 kap. 1 § ÄB. Om testamentet dock inte anses giltigt, så kommer arvet istället att fördelas enligt den legala arvsordningen. Det innebär alltså att kvarlåtenskapen kommer att fördelas lika mellan bröstarvingarna, det vill säga mellan din mamma och hennes syskon 2 kap 1 § ÄB.Laglotten faller dock inte heller ut automatisk om det skulle finnas ett testamente som inskränker laglotten. För de fall ett eventuellt testamente skulle inskränka laglotten, måste varje bröstarvinge påkalla jämkning för att få ut sin laglott, se 7 kap. 3 § ÄB. Laglotten är även individuell för varje bröstarvinge och begäran om jämkning ska framställas senast 6 månader från delgivningen av testamentet, 7 kap 3 § 3 st ÄB. Om en bröstarvinge inte kräver jämkning av testamentet gäller dock testamentet.Sammanfattningsvis så har bröstarvingar alltid rätt att minst få ut sin laglott, eftersom det inte är möjligt att göra sina barn arvlösa i Sverige. Din moster har alltså ingen rätt att få hela arvet själv. Jag vill slutligen upplysa dig att din mors rättigheter vad gäller dödsboet. Som bröstarvinge räknas din mor som dödsbodelägare. Förvaltningen av dödsboet utövas av dödsbodelägarna gemensamt, vilket kräver att alla är överens om de förvaltningsåtgärder som vidtas, 18 kap 1 § ÄB. Är dödsbodelägare inte överens om hur tillgångarna i dödsboet ska fördelas framgår det av 23 kap 5 § ÄB att var och en av delägarna kan ansöka hos tingsrätten om förordnande av en skiftesman. Skiftesmannens uppgift är i första hand att försöka ena delägare om ett skifte. Skiftesmannen har både rätt och skyldighet att ta ställning till frågor som delägarna inte är överens om, exempelvis värdering av egendom, vilken egendom som ska ingå i skiftet, så kallad tvångs skifte. Skiftesmannen kan även ordna en oberoende värdering av viss egendom.Skulle en delägare inte vara nöjd med skiftesmannens beslut, finns möjlighet att klandra beslutet genom att väcka talan mot övriga delägare vid tingsrätt inom en månad från delgivningen av skiftet. Skiftesmannens ersättning betalas även av dödsboet, se 17 kap 8 § ÄktB och 23 kap 5 § ÄB.Jag skulle rekommendera din mor att vända sig till en verksam jurist för att garantera att hennes rätt tillvaratas vid fördelningen av kvarlåtenskapen. Hon är välkommen att vända sig till våra erfarna rådgivare som ni hittar här.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Vi ska bodela – från vilken tidpunkt måste jag redovisa mina kontoutdrag?

2019-05-26 i Bodelning
FRÅGA |Vi är mitt i en bodelning och har anlitat en jurist via vår bank. Nu vill maken ha kontoutdrag från mina konton. Hur långt tillbaka har han rätt att se kontoutdrag? Är de från när skilsmässan registrerades eller tidigare?
Paula Reich Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Bestämmelser om bodelning regleras av bestämmelserna i Äktenskapsbalken (ÄB).Från den dag talan om äktenskapsskillnad väcktes, den så kallade kritiska tidpunkten (se 9 kap. 2 § ÄktB), till dess att bodelningen har förrättats så har respektive make en redovisningsplikt samt en upplysningsplikt gentemot den andra maken, se 9 kap. 3 § ÄktB. Av bestämmelsen framgår att; "Varje make är skyldig att tills bodelningen förrättas redovisa för sin egendom och för sådan egendom som maken har haft hand om men som tillhör den andra maken. Makarna är även i övrigt skyldiga att lämna de uppgifter som kan vara av betydelse vid bodelningen."Bestämmelsen innebär alltså en ömsesidig redovisningsskyldighet, i syfte att främja en korrekt bedömning av bodelningsanspråk som kan resas vid bodelningen. Plikten gäller all egendom, alltså även enskild egendom. Enligt förarbete till lagen, framgår det även att redovisningsskyldigheten även omfattar all avkastning av egendom (såsom ränta eller utdelning). Plikten gäller både tillgångar samt skulder.Även om din man eller hans eventuella jurist / advokat inte kan vända sig till banken för att närmare få reda på om och i sådana fall vilka typer av tillgångar du har, finns däremot en plikt för dig, att uppge all egendom du har vid den kritiska tidpunkten, det vill säga från den dag talan om äktenskapsskillnad väcktes. Detta omfattar då alltså eventuella banktillgodohavanden.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Gäller privatuthyrningslagen eller hyreslagen när jag vill hyra ut ärvd villa?

2019-08-19 i Alla Frågor
FRÅGA |Jag har ärvt en villa av min far som jag vill hyra ut.Jag har inte bott i huset på 25 år och har en egen villa.Kan jag hyra ut enligt privatuthyrningslagen eller måste jag använda hyreslagen?
Paula Reich Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Bestämmelserna enligt lagen om uthyrning av egen bostad " privatuthyrningslagen" gäller när en privatperson hyr ut en egen bostadsrättslägenhet, en eller två familjehus, ägarlägenhet eller annat ägt boende, under förutsättning att det inte sker för fritidsändamål, se 1 § Bestämmelserna i "hyreslagen" 12 kap Jordabalken (JB) gäller om inte annat föreskrivet. Det innebär att ex bestämmelserna om lägenheten skick och hinder JB 12 kap. 9-18 §§ samt hyresgästens användning av lägenheten JB12 kap. 23-27 §§ är tillämpliga på upplåtelser enligt privatuthyrningslagen. Eftersom du skriver att du vill hyra ut en villa du ärvt, tillämpas reglerna i lagen om uthyrning av egen bostad. Fördelen är att prissättningen för hyran är fri enligt privatuthyrningslagen, vilket inte gäller om du hyr ut i andra hand då JB 12 kap tillämpas. Det finns även vissa skillnader vad gäller uppsägningstid beroende på om den är obestämd eller bestämt, samt vissa skillnader avseende möjligheten till förlängning av hyresavtalet, se 3 § lagen om uthyrning av egen bostad och JB 12 kap. 45 a § Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Säkerställa inkrävande av skuld från dödsbo

2019-08-19 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! Jag ska låna ut 150 000 kr till min syster. Jag litar på henne till 100 % men om hon avlider innan skulden är betald så vill jag ju ändå få tillbaka mina pengar från dödsboet. Vad ska vi upprätta för "papper" mellan oss för att det ska gälla och vara giltigt på alla sätt och vis? Finns det mnågon färdig blankett vi kan använda?Tack på förhand!
Paula Reich Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Bestämmelser om avveckling av ett dödsbo och dödsboförvaltningen regleras av bestämmelserna i Ärvdabalken (ÄB).Allmänt om avveckling av ett dödsboNär en person avlider övergår den dödes tillgångar och skulder till ett dödsbo. Dödsboet förvaltas av dödsbodelägarna tillsammans som har ansvar för att dödsboet skulder och tillgångar kartläggs och att dessa antecknas i en bouppteckning, se 18 kap. 1 § ÄB och 20 kap. ÄB. Av 20 kap. 4 § ÄB framgår det att den dödes tillgångar och skulder ska antecknas såsom de var vid dödsfallet. Dessa skulder kommer alltså dödsboet att ansvara för.Att bevisa skuldenI svensk rätt gäller att den som vill få betalat för en skuld, som huvudregel har bevisbördan för att det finns en viss pengaskuld. I ditt fall, måste du som borgenär kunna bevisa skuldens giltighet vid bouppteckningen. Jag skulle därför rekommendera dig att upprätta ett skriftligt skuldebrev / avtal som bevisar att skulden existens. En annan grundläggande bevisning kan även vara ett kvitto från banken på transaktionen - att låna ut pengar kontant är svårare att bevisa, om du inte får ett tydligt kvitto. Fördelen med ett skriftligt skuldebrev eller avtal är att det ur ett bevishänseende blir lättare att fastställa vad man har kommit överens om, än vid ett muntligt låneavtal. Ett skriftligt låneavtal kommer därför att underlätta även om en eventuell tvist skulle uppkomma eller vid osäkerhet kring lånet. Ett transaktionsunderlag som kan kopplas till ett skuldebrev är dessutom ur ett bevisperspektiv positivt underlag för att pengarna du lånar ut är just ett lån. Upprättar ni ett skuldebrev och om din syster avlider innan skulden är betald, kan skuldebrevet komma att betalas genom din systers dödsbo. Innan arvskifte ska skulderna betalas ur ett dödsbo, vilket innebär att borgenärer har rätt att få betalat, innan resterande kvarlåtenskap fördelas i arv. Detta förutsätter givetvis att din systers totala tillgångar inte överstiger skulderna. Jag skulle rekommendera dig att vända dig till en verksam jurist för att få hjälp med att upprätta ett skuldebrev i enlighet med dina önskemål. Vill du ha hjälp med att upprätta ett skuldebrev kan du vända dig till vår avtalstjänst som du hittar här.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Vad händer med huset och tillgångar jag ägde innan äktenskapet, vid skilsmässa?

2019-05-27 i Bodelning
FRÅGA |Hej!Ett senario: jag och min man är gifta sen flera år tillbaka och vi har sedan 4-5 år bott gemensamt i ett hus som jag och en vännina köpt tillsammans (väninnan bor oxå med oss), alltså äger jag och väninnan huset gemensamt. Min man har en hyreslägenhet som han hyr ut. Vid händelse av skilsmässa, vad händer med huset och tillgångarna? Vad gäller
Paula Reich Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Frågor om äktenskapsskillnad och bodelning regleras av bestämmelserna i Äktenskapsbalken (ÄktB). Vad händer med egendomen vid äktenskapets upplösande? En bodelning ska ske när ett äktenskap upplöses, 9 kap 1 § Äktenskapsbalk (ÄktB). I en bodelning ingår makarnas giftorättsgods, 10 kap 1 § ÄktB, som är all den egendom som inte gjorts till enskild egendom, exempelvis genom testamente eller äktenskapsförord, se 7 kap 1-2 § ÄktB. Giftorätten omfattar därför även all egendom som ägts av ena maken före äktenskapet, eller som förvärvats genom arv testamente eller gåva. Eftersom det inte framgår av din fråga om huset är enskild egendom eller inte, kommer jag vid besvarandet av din fråga utgå från att huset är giftorättsgods och att det därför kommer ingå i en eventuell bodelning. Skulle det dock vara så att egendomen är enskild, blir huset inte föremål för delning. Eftersom du äger huset tillsammans med din väninna, förutsätts det att ni samäger huset till lika stora andelar, om inte annat kan visas. Alltså kommer värdet av "din del " av huset att ingå i bodelningen – inte hela huset. Skuldavräkning och lottläggningNär det är klarlagt vilken egendom som är giftorättsgods och enskild egendom sker en skuldavräkning innan giftorättsgodset läggs samman och delas på hälften mellan makarna, 11 kap 3 § ÄktB. Den faktiska hälftendelningen av giftorättsgodset sker genom lottläggning , alltså för att åstadkomma en värdemässig likadelning mellan makarna. Att få något på sin lott innebär att det värde som en make har rätt till enligt bodelningen ska tillfalla maken antingen genom pengar eller egendom. Huvudregel är att vardera make har rätt att i första hand på sin lott få sin egendom eller den del av denna som den maken önskar, se 11 kap 7 § ÄktB. Den make som har mest giftorättsgods och som ska avstå giftorättsgods till den andra, får denna i regel välja om han eller hon ska avstå giftorättsgods eller betala motsvarande belopp i pengar, 11 kap 9 § ÄktB. Detta innebär att du, om du skulle ha mer giftorättsgods kan välja att betala motsvarande belopp för att få hela din del av huset på din lott.SammanfattningOm huset är giftorättsgods kommer det därför att ingå i bodelningen vid en eventuell skilsmässa. Detsamma gäller all annan egendom som inte är enskild egendom. Att huset ingår i bodelningen innebär dock inte automatisk att din man har rätt att överta din del av huset, eftersom du är ägare till huset och har rätt att i "lösa" ut din man från bostaden genom att betala motsvarande belopp i pengar eller genom annan egendom. Makarna har i första hand rätt att få sin egendom på sin lott, vilket innebär att huset mest troligen kommer falla på din lott vid lottläggningen. Den make som bäst behöver bostaden kan även få "hela" egendomen på sin lott i bodelningen, mot avräkning, helt oberoende av vem av makarna som har ägt bostadsrätten 11 kap 8 § ÄktB. Bestämmelsen gäller även om bostadsrätten är enskild egendom. Ett övertagande kan dock inte ske för de fall bostaden skulle vara din enskilda egendom enligt 7 kap 2 § första stycket punkt 2- 4 ÄktB. Det är även möjligt att ansöka om bodelningsförrättare, för de fall ni inte skulle komma överens om bodelningen, 17 kap ÄktB. Bodelningsförättare utses av domstol och är både skyldig och behörig att ta ställning till frågor som är tvistiga mellan makarna, exempelvis frågor om vem som äger vad eller frågor kring lottläggning.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Omfattar nya ”samtyckeslagen” fall där någon senare ångrar den sexuella handlingen?

2019-05-20 i Sexualbrott, 6 kap. BrB
FRÅGA |Har en fråga ang den nya lagen om samtycke.Om två personer träffas och kvinnan ger en sexuell invit och hen frågar om det är ok och kvinnan svarar ja hen frågar tre ggr till och får till svar ja ok, det leder vidare till en kort sexuell handling. Om sedan kvinnan ångrar sig flera timmar senare, kan då hen bli anklagad för våldtäkt, vad är då samtycke lagen till för om man säger ja och sedan ångrar sig senare för att man känner skuld eller kanske otrogen.
Paula Reich Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!1 juli 2018 trädde den nya sexualbrottslagstiftning byggd på frivillighet i kraft - den såkallade samtyckeslagen. I 6 kap. 1 § Brottsbalken(BrB) finns bestämmelsen om våldtäkt. Arbetet till bestämmelsen behandlades i Regeringens förslag till lag, proposition "En ny sexualbrottslagstiftning byggd på frivillighet". Läs den här. Där går det att läsa motivera bakom införandet. Grunden för den nya bestämmelsen är att gränsen mellan en straffri och en straffbar gärning går vid om deltagandet i den sexuella handlingen är frivillig eller inte. Det krävs inte längre att gärningspersonen har använts sig av hot eller våld, eller utnyttjat offrets särskilda utsatta situation för att handlingen ska vara straffbar som våldtäkt.Det avgörande är om personen har haft möjlighet att fritt ta ställning till om hon eller han ska delta i den sexuella handlingen. Vid bedömning av om ett deltagande är frivilligt eller inte ska det särskilt beaktas om frivillighet har kommit till uttryck genom ord eller handling eller på något annat sätt. Utgångspunkten är att den som deltar frivilligt i en sexuell handling ger uttryck för sin vilja att delta på något sätt, och avsaknaden av sådana uttryck får förstås som att deltagandet inte är frivilligt. Utöver ord och uttryck, kan kroppsspråk eller minspel få betydelse vid bedömningen. Det har även införts oaktsam våldtäkt, 6 kap. 1 a § BrB.Det innebär alltså att kriminaliseringen tar sikte på om samtycke har funnits vid tidpunkten för den sexuella handlingen eller inte. I din fråga skriver du att personen ångrat sig flera timmar senare, men att personen tidigare har sagt ja. Lagen omfattar alltså inte händelser där personer ångrar att de tidigare har samtyckt till en sexuell handling, utan det är enbart kriminaliserat att ha samlag eller genomföra annan sexuell handling jämförbar med samlag, men en person som inte deltar frivilligt. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,