Räknas lägenhet i gåva som förskott på arv?

2019-10-16 i Förskott på arv
FRÅGA |Mina föräldrar ska ge mig sin lägenhet i gåva. Ska gåvan räknas som förskott på arv?
Paula Reich Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Som utgångspunkt finns det ingenting som hindrar att dina föräldrar att ge bort sin lägenhet till dig i gåva. Gåvor kan dock få arvsrättsliga konsekvenser, eftersom gåvor i vissa fall kan ses som förskott på arv och därför kan komma att aktualisera bestämmelser i samband med dina föräldrars bortgång. Bestämmelserna finns i Ärvdabalken (ÄB) och innebär att en gåvas värde i vissa fall ska läggas till kvarlåtenskap vid beräkning av arvet.Allmänt om förskott på arvBröstarvingarna, det vill säga barn till den avlidne tillhör första arvsklassen och är de som i första hand ärver den avlidne till lika stora delar som andra bröstarvingar, av kvarlåtenskapen, 2 kap. 1 § ÄB. Bestämmelserna i ärvdabalken utgår från att varje arvinge ska ärva lika mycket. Det finns därför en huvudregel när det gäller gåvor som arvlåtaren under sin livstid gett till sina barn i 6 kap 1 § ÄB . Bestämmelsen innebär att alla gåvor som en förälder har gett sitt barn under sin livstid ska ses (presumeras) utgöra förskott på arv, om inte annat föreskrivits vid gåvans givande eller om det med hänsyn till andra omständigheter måste antas varit avsett. Det innebär således att gåvans värde, ska avräknas från bröstarvinges arv.Gåvans värde ska beräknas vid tidpunkten för gåvans mottagande och inte vid arvlåtarens bortgång. Att gåvor ska avräknas från arvet gäller dock endast om dina föräldrar inte gett uttryck för att någon avräkning inte ska ske. Det kan även vara så att exempelvis samtliga bröstarvingar fått liknande gåvor, vilket talar för att en avräkning inte ska ske (om du exempelvis har syskon som fått liknande gåvor).Det finns dock två typer av överföringar som inte ska avräknas mot arvet, se 6 kap 2 § ÄB. Det gäller kostnader som en förälder lagt ner på sitt barns uppehälle och utbildning, om föräldern därmed endast fullgjort sin underhållsskyldighet. Inte heller ska sedvanliga gåvor, som inte står i missförhållande till givarens villkor, avräknas från en bröstarvinges arv.SammanfattningEftersom ärvdabalken utgår från att varje bröstarvinge ska ärva lika mycket, kommer varje gåva som en bröstarvinge erhållit under givarens livstid, anses utgöra förskott på arv och därmed avräknas från bröstarvinges arv. Det gäller dock under förutsättning att inget annat föreskrivit, såsom att givaren uttryckts att en avräkning inte ska ske.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Vad händer med egendom om/ när min make avlider?

2019-09-24 i Make
FRÅGA |HejVad händer med huset om/när min make avlider? Huset är hans och han har dessutom skulder. Blir jag tvungen att flytta ut i så fall?MVH
Paula Reich Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Bestämmelser om arv och fördelning av arv regleras av bestämmelserna i Ärvdabalk (ÄB).Vad händer med egendomen vid äktenskapets upplösande?En bodelning ska ske när ett äktenskap upplöses genom ena makens bortgång, 9 kap 1 § Äktenskapsbalk (ÄktB). I en bodelning ingår makarnas giftorättsgods, 10 kap 1 § ÄktB, som är all den egendom som inte gjorts till enskild egendom, exempelvis genom testamente eller äktenskapsförord, se 7 kap 1-2 § ÄktB. Giftorätten omfattar därför även all egendom som ägts av ena maken före äktenskapet, eller som förvärvats genom arv testamente eller gåva. Eftersom det inte framgår av din fråga om huset är enskild egendom eller inte, kommer jag vid besvarandet av din fråga utgå från att huset är giftorättsgods och att det därför kommer ingå i en eventuell bodelning. Skulle det dock vara så att egendomen är enskild, blir huset dock inte föremål för delning. Skuldavräkning och lottläggningNär det är klarlagt vilken egendom som är giftorättsgods och enskild egendom sker en skuldavräkning innan giftorättsgodset läggs samman och sedan delas på hälften mellan makarna, 11 kap 3 § ÄktB. Skuldavräkning innebär att vardera make får undanta så mycket egendom som krävs för att täcka sina skulder. Om skulderna skulle överstiga tillgångarna tar man istället med sig "noll" till delning. Hälften av egendomen tillfaller sedan alltså efterlevande make (dig) på grund av giftorätt och den andra hälften utgör den avlidnes makes giftorättsandel som tillsammans med eventuell enskild egendomen (såsom huset) , utgör kvarlåtenskapen som sedan kommer fördelas i ett arvskifte.Fördelning av den avlidnes kvarlåtenskapKvarlåtenskapen kan fördelas på två sätt, genom arv och genom testamente. Förekomsten av ett eventuellt upprättat testamente kan därför påverka fördelningen av arvet. Finns dock inget testamente kommer arvet att fördelas i enlighet med den legala arvsordningen, 2 kap. ÄB. Enligt huvudregel ärver efterlevande make bara före gemensamma barn, den efterlevande maken saknar därför arvsrätt om det bara finns särkullbarn, se 3 kap 1 § ÄB. Bröstarvingarna, det vill säga avkomlingarna till den först avlidne kommer därför ha rätt att få ut sitt arv direkt, vilket då även omfattar huset, 3 kap 1 § ÄB. Eventuella särkullbarn till den först avlidne kommer i så fall erhålla den avlidnes hela kvarlåtenskap. Om ni har gemensamma barn kommer du dock ärva kvarlåtenskapen (huset) med fri förfoganderätt, som innebär att du kan förfoga över egendomen på alla sätt, förutom att testamentera bort den , 3 kap. 2 ÄB. Era gemensamma barn har sedan rätt till efterarv som inträder först vid din bortgång, 3 kap 2§ ÄB. Har ni inga barn ärver du hela kvarlåtenskapen, inklusive enskild egendom (alltså även huset).Efterlevandes makes rätt till den gemensamma bostadenJag vill även göra dig uppmärksam på en bestämmelse i samband med bodelningen. Om bostaden skulle utgöra din och din makes gemensamma bostad, finns det även en bestämmelse i 11 kap 8§ ÄktB som som kan ge dig möjlighet att att vid en bodelning (på grund av skilsmässa eller dödsfall) få hela egendom på din lott, mot avräkning för beloppet, helt oavsett vem av makarna som har ägt egendomen. Detta förutsätter dock att bostaden är er gemensam bostad. Begreppet gemensam bostad förutsätter inte att ni äger bostaden tillsammans, det avgörande är istället om den är avsedd för gemensamt bruk och huvudsakligen används för detta ändamål, se 7 kap 4 § ÄktB.Bestämmelsen gäller även om bostaden är enskild egendom, dock inte egendom som är enskild på grund av testamente eller gåva från annan än den andra maken. Detta förutsätter även att du är den som "bäst behöver bostaden" vid dödsfall eller vid skilsmässa. Av bestämmelsen kan därför efterlevande make – alltså du, ha en möjlighet att få bo kvar i huset efter din makes bortgång. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Finns det möjlighet att krävs pengar som tidigare, men inte längre, utlovades i testamente?

2019-09-22 i Alla Frågor
FRÅGA |Vi är tre helsyskon och en halvsyster. Vår far har i två olika svenska testamenten 2012 o 2015. uppgett att vi tre äldre barn ska få 0,5 miljon extra var för att han bekostar vår halvsysters studier vilket inte vi fått. pappa var bosatt i Spanien och i det senaste testamentet har han tagit bort den delen när han vill ge oss 0,5 make extra. Pappa har uttryckt att hans testamente ska följa svensk lag. Vad har vi tre äldre syskon för möjlighet att kräva 0,5 msek som han tidigare uttryck att vår halvsyster fått? Stort tack på förhand
Paula Reich Zackrisson |Hej och tack för att ni vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Bestämmelser om arv och fördelning av arv regleras av bestämmelserna i Ärvdabalk (ÄB).Som utgångspunkt finns det ingenting som hindrar att er far har bekostat er halvsysters utbildning, eller tagit bort delen i testamentet som tidigare föreskrev att ni skulle ärva 0,5 miljoner kr var. Vissa kostnader som er far dock lagt ner på er halvsyster, kan dock få arvsrättsliga konsekvenser, om kostnaderna kan ses som förskott på arv och kan därför komma att aktualisera bestämmelser i samband med er fars bortgång. Bestämmelserna finns i Ärvdabalken (ÄB) och innebär att en "gåvas" värde i vissa fall ska läggas till kvarlåtenskap vid beräkning av arvet.I svensk rätt är det inte möjligt att göra sina barn helt arvlösa. Bröstarvingarna, det vill säga barn till den avlidne tillhör första arvsklassen och är de som i första hand ärver den avlidne till lika stora delar som andra bröstarvingar, av kvarlåtenskapen, 2 kap. 1 § ÄB. Bestämmelserna i ärvdabalken utgår från att varje arvinge ska ärva lika mycket. Det finns därför en huvudregel när det gäller "gåvor" som arvlåtaren under sin livstid gett till sina barn i 6 kap 1 § ÄB . Bestämmelsen innebär att gåvor som en förälder har gett sitt barn under sin livstid ska ses som förskott på arv om inte annat föreskrivits vid gåvans givande eller om det med hänsyn till andra omständigheter måste antas varit avsett.Kostnader som en förälder lagt ner på ett barns uppehälle och utbildning ska dock inte avräknas från arvet. Inte heller ska sedvanliga gåvor eller gåvor som inte står i missförhållande till givarens villkor avräknas från arvet, se 6 kap 2 § ÄB.Bröstarvingar har alltså alltid rätt att få ut minst sin laglott som utgör hälften av arvslotten, arvslotten utgör värdet av halva kvarlåtenskapen. 7 kap 1 § Ärvdabalken (ÄB).SammanfattningBröstarvingar till alltid rätt till minst sin laglott, som garanterar barnen en viss del av den avlidnes kvarlåtenskap. Utgångspunkten är att bröstarvingar ska ärva till lika stora delar var som andra bröstarvingar. Det förstärka laglottskyddet kan därför komma att aktualiseras om er far genom andra gåvor eller kostnader (än kostnad för utbildning) gör så att det inte längre finns egendom kvar att ärva. Även bestämmelserna om förskott på arv bli aktuell, eftersom gåvor som arvlåtaren under sin livstid gett sina barn presumeras vara förskott på arv och då kan komma att läggas till givarens kvarlåtenskap. Det finns tyvärr däremot ingen rättslig grund som gör det möjligt för er syskon att kräva 0,5 mkr som tidigare uttrycks i testamentet. Hoppas ni fick svar på er fråga!Med vänliga hälsningar,

Är arvskatten slopad?

2019-09-22 i Arvsskatt
FRÅGA |Är arvsskatten slopad även vid testamente till utomstående eller gäller det bara lagliga arvingar? Vad gäller vid gåva till utomstående?
Paula Reich Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline!Arvskatten är sedan den 1 januari 2005 avskaffad. Detta innebär att man inte behöver betala någon skatt på arv. Hoppas du fick svar på din fråga!Hälsningar,

Skolfråga - besvaras ej.

2019-10-16 i Alla Frågor
FRÅGA |Hejjag har en uppgift om lexbase. jag behöver bra alltså för argumment som gör mig att vinna på klassdebattsom handlar om att va för lexbase. kan ni hjälpa mig snälla!
Paula Reich Zackrisson |Hej!VI på Lawline svarar dessvärre inte på skolfrågor. Du är välkommen att återkomma om du har andra juridiska frågor!Lycka till!Med vänliga hälsningar,

Blir jag ansvarig för min makes skulder vid separation?

2019-09-24 i Bodelning
FRÅGA |Jag och min man skall skiljas. Han har en enskild firma som startades under vårt äktenskap. Detta företag har idag skulder hos KFM och även obetalda fordringar på över miljonen. Vi äger ingenting, dvs inget hus/lägenhet, bil eller dyligt. Min fråga är, blir även jag skyldig till dessa skulder vid en separation eller är dem enbart hans?
Paula Reich Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline!Vad händer med egendomen vid äktenskapets upplösande?En bodelning ska ske när ett äktenskap upplöses, 9 kap 1 § Äktenskapsbalk (ÄktB). I en bodelning ingår makarnas giftorättsgods, 10 kap 1 § ÄktB, som är all den egendom som inte gjorts till enskild egendom, exempelvis genom testamente eller äktenskapsförord, se 7 kap 1-2 § ÄktB. Giftorätten omfattar därför även egendom som ägts av ena maken före äktenskapet, eller som förvärvats genom arv testamente eller gåva.Huvudregel är att vardera make ansvarar för sina egna skulder och inte för den andra makens, se 1 kap 3 § ÄktB. Att viss egendom är enskild egendom eller giftorättsgods enligt äktenskapsförordet påverkar inte äganderättsförhållandena, utan egendom som ägs av ena maken är fortfarande dennes liksom ansvaret för skulderna. För gemensamma skulder, är båda makarna dock ansvariga, jämför 2 § Lag om Skuldebrev.Skuldavräkning och lottläggningNär det är klarlagt vilken egendom som är giftorättsgods och enskild egendom sker en skuldavräkning innan giftorättsgodset läggs samman och delas på hälften mellan makarna, 11 kap 3 § ÄktB. Skuldavräkning innebär att vardera make får undanta så mycket egendom som krävs för att täcka sina skulder. Huvudregel är att en skuld ska avräknas från makens giftorättsgods, exempelvis kommer skulden på företaget avräknas från giftorättsgodset OM den enskilda firman är giftorättsgods, 11 kap 2 § ÄktB. Skulder som är hänförliga till enskild egendom ska dock i första första hand ska avräknas mot denna egendomen, det vill säga om den enskilda firman är enskild egendom. Det är först när den enskilda egendomen inte räcker för att täcka skulden, som en skuldavräkning mot hans giftorättsgods i andra hand kan ske, se 11 kap 2 § 2 st ÄktB Överstiger skulderna tillgångarna, innebär det att din make tar med sig "noll" till bodelning istället för ett minusvärde. Detta eftersom ni svarar för era egna skulder, 1 kap 3§ ÄktB. Av uppgifterna i din fråga är det därför sannolikt att din make kommer att "ta med sig noll" till bodelningen, och att det giftorättsgods som eventuellt återstår efter din en skuldavräkning kommer att fördelas lika er emellan, 11 kap 3 § ÄktB. Du kommer därför inte bli ansvarig för hans skulder. SammanfattningHuvudregeln är att vardera make äger sin egendom och svarar för sina egna skulder. Om den enskilda firman är enskild egendom kommer därför skulden som är hänförliga till den avräknas mot sådan egendom. Skulle egendomen inte räcka till, sker en skuldavräkning mot hans giftorättsgods i andra hand. Är den enskilda firman däremot giftorättsgods, kommer avräkning av skulden ske mot sådan egendom. Överstiger skulderna tillgångarna kommer din make ta med sig "noll" till bodelning, istället för ett minusvärde. Din man ansvarar därför själv för sina skulder. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Vilket brott kan jag bli anmäld för?

2019-09-22 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! en fråga. Om jag knuffar en man i bröstet på grund av att denne man slår sin häst hårt upprepade gånger, vilket brott blir jag då anmäld för om han polisanmält mig och kan jag bli fälld?
Paula Reich Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Om personen ifråga väljer att anmäla dig, så är det sedan upp till åklagare eller polis, att efter ha upprättat en anmälan, besluta om en förundersökning ska inledas eller inte. Det är polisen eller åklagaren som beslutar, baserat på anmälan vilket brott som eventuellt kan vara aktuellt att utreda, alltså avgör inte anmälaren brottsrubriceringen. Det är svårt att ge dig ett fullständigt svar på vilket brott som eventuellt kan bli aktuellt, baserat på uppgifterna i din fråga, men att knuffa någon kan klassificeras som ringa misshandel, se 3 kap. 5 § brottsbalken, eller ofredande, se 4 kap. 7 § brottsbalken. En förundersökning ska inledas när det finns anledning att anta att brott har begåtts, som lyder under allmänt åtal. Under en förundersökning utreder man vem som skäligen kan misstänkas för brottet och om det finns tillräckliga skäl för åtal. Det är en åklagare som beslutar om åtal ska väckas eller inte. För åtal krävs det att åklagaren på objektiva grunder kan förvänta sig en fällande dom i domstol. För en fällande dom i domstol krävs det att det ska vara ställt bortom allt rimligt tvivel att du i sådana fall har begått brottet ifråga, vilket är ett högt ställt krav. Jag skulle även rekommendera dig att kontakta polisen för att berätta om den aktuella händelsen, eftersom polisen även är skyldiga att utreda eventuella brott mot djurskyddslagen alternativt djurplågeri. Hoppas du fick svar på din fråga!Hälsningar,

Skolfråga - besvaras ej

2019-08-20 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej, det börjar närma sig gymnasiearbete och jag går i programmet ekonomi med inriktingen juridik. I det fallet skall jag hålla mig till juridik ämnen. Jag har funderat på att skriva om månggifte och om det har skett i Sverige och hur man i det faller har åtgärdat det. Jag är nämligen osäker på om det är ett bra ämne att skriva om i mitt gymnasiearbete, skulle gärna vilja höra er tankar och åsikter om det. Hälsningar
Paula Reich Zackrisson |Hej!VI på Lawline svarar dessvärre inte på skolfrågor. Du är välkommen att återkomma om du har andra juridiska frågor!Lycka till!Med vänliga hälsningar,