Arvsfördelning och bodelning när avliden make inte äger något

2020-07-16 i Arvsordning
FRÅGA |Om min make går bort och hans särkullsbarn sedan tidigare ärver. Vad ärver denne då om min make ej står som ägare på något eller ej har några pengar på kontot? Vad räknas som gemensam egendom och vad ingår i dödsboet? Räknas mina egendomar Som jag står på samt mina konton in i dödsboet om min man går bort och som hans särkullsbarn får ta del av?
Sanna Wall |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! För att besvara din fråga kommer jag att hänvisa till Ärvdabalk (1958:637), nedan kallad ÄB och Äktenskapsbalk (1987:230), nedan kallad ÄktB. AllmäntHuvudregeln gällande arv är att om den avlidne är gift så ska maken/makan ärva den avlidne. Det finns dock ett undantag och detta är om den avlidne har barn som inte är den efterlevande makens/makans barn (så kallade särkullbarn), då är det istället detta barn som ärver den avlidne/föräldern (3 kapitlet 1 § första stycket ÄB). I ditt fall är det alltså din makes särkullbarn som ärver din make när han går bort. Hur bestäms arvet?När din make avlider är huvudregeln att det ska göras en bodelning (9 kapitlet 1 § första stycket ÄktB). All er egendom, utom enskild egendom, kommer att läggas samman och sedan delas på två efter att eventuella skulder har dragits av (11 kapitlet 1-3 § ÄktB). Det som ska ingå i bodelningen är det så kallade giftorättsgodset (10 kapitlet 1 § ÄktB). Giftorättsgods är all egendom som inte är enskild egendom (7 kapitlet 1 § ÄktB). I 7 kapitlet 2 § ÄktB finns en uppräkning över vad som är enskild egendom. För att det ska röra sig om enskild egendom behöver det ofta finnas ett papper på att egendomen ska vara enskild som t.ex. testamente, äktenskapsförord eller gåvobrev. Man kan alltså säga, om än lite förenklat, att all egendom utom enskild egendom ska ingå i bodelningen. Det kan röra sig om t.ex. bostad, bilar, pengar på konto, möbler och prylar. Du får dock räkna bort dina egna kläder och föremål som du endast använder för personligt bruk, liksom personliga presenter. Dessa kläder och föremål ska alltså inte räknas med i bodelningen (10 kapitlet 2 § ÄktB). Det som finns kvar är det som ska delas på två. Hälften får du och hälften ärver din makes barn. Den egendom som du står på liksom dina konton ska alltså räknas in i bodelningen så länge detta inte är enskild egendom. I ditt fall är det ju dock inte så gynnsamt att göra en bodelning på det sätt som beskrivits ovan eftersom din make inte äger något, vilket i princip skulle innebära att du endast blir av med hälften av din egendom till din makes barn. I 12 kapitlet 2 § ÄktB finns det en bestämmelse som säger att du kan begära att varje person ska behålla sitt giftorättsgods. I så fall är det endast det som ni faktiskt äger tillsammans som ska ingå i bodelningen och som sedan ska delas lika. Om din make inte står som ägare på något eller att ni inte tillsammans står som ägare på något, alternativt att du står som ägare men tanken har varit att ni båda ska vara ägare och han har bidragit med pengar, så kan du helt enkelt behålla all din egendom utan att det ska ingå i en bodelning. Sammanfattning och rådEftersom din make inte står som ägare på något och inte har några pengar på sitt konto är en vanlig bodelning inte så gynnsam för dig. Istället kan du begära att du ska behålla ditt eget giftorättsgods och han sitt. Denna begäran måste göras senast vid bodelningstillfället. Din makes eventuella tillgångar går till hans barn. Hoppas du fått svar på din fråga! Har du fler frågor är du välkommen att ställa dem till oss på Lawline. Mvh

Blir mottaget arv giftorättsgods?

2020-07-15 i Bodelning
FRÅGA |Om jag som gift får ett arv av min far. Har då min man rätt till det vid skilsmässa? Vi har inget äktenskapsförord.
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När ett äktenskap upplöses ska det genomföras en bodelning där makarnas giftorättsgods ska ingå. Allt som inte är enskild egendom är giftorättsgods (10 kap. 1 § och 7 kap. 1 § ÄktB). Egendom kan göras till enskild på olika sätt. Om inget görs är egendomen giftorättsgods och kommer ingå i bodelningen vid skilsmässan. Egendom kan göras till enskild egendom genom exempelvis äktenskapsförord, eller om den ena maken fått egendom i gåva, arv eller testamente med villkoret att det ska vara den makens enskilda egendom (7 kap. 2 § ÄktB). Ett arv kommer utgöra giftorättsgods och ingå i bodelningen vid en skilsmässa om det inte finns äktenskapsförord som stadgar annat eller om arvlåtaren inte villkorat arvet. Om arvlåtaren däremot har villkorat arvet och angett att det ska utgöra arvtagarens enskilda egendom kommer arvet inte ingå i bodelningen. Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Hur fördelas arvet efter min pappa som är gift med någon annan än min mamma?

2020-07-14 i Särkullbarn
FRÅGA |Jag har 2 helsyskon, vår mamma är död,vår pappa gifter om sig med en ny kvinna som har 1 barn sedan tidigare. Hur fördelas arvet när pappa och 'nya' frun har gått bort?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB). En bodelning ska görasDå en person som är gift avlider ska en bodelning göras mellan den efterlevande maken och den avlidne makens dödsbo (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). All egendom makarna äger är giftorättsgods om det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Det spelar ingen roll vem av makarna som äger vad, är det giftorättsgods ska det ingå i bodelningen. Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord eller villkor i testamente (7 kap. 2 § ÄktB).Det som tillfaller den efterlevande maken genom bodelningen är helt och hållet dennes, och det som tillfaller den avlidne makens dödsbo utgör dennes kvarlåtenskap och ska fördelas som arv.Eftersom din fråga inte rör en bodelning kommer jag inte gå djupare in på hur en sådan går till. Är du nyfiken på detta är du självklart välkommen att ställa en ny fråga!Vem ärver?Vem som har arvsrätt inom svensk rätt delas upp i tre arvsklasser. I första arvsklassen ingår den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna har rätt att ärva i första hand. Om den avlidne inte har några barn går man vidare till den andra arvsklassen. I denna ingår den avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn (2 kap. 2 § ÄB). Om det inte finns några arvingar i den andra arvsklassen går man vidare till den tredje. I denna ingår den avlidnes mor- och farföräldrar samt deras barn (2 kap. 3 § ÄB).Den avlidnes bröstarvingar ska dela lika på arvet (2 kap. 1 § ÄB). Den del som då tillfaller varje bröstarvinge utgör dennes arvslott.Efterlevande makes arvsrättOm den avlidne är gift ska hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före makarnas gemensamma barns arvsrätt. De får istället rätt att ärva då båda föräldrarna avlidit (3 kap. 2 § ÄB). Det finns dock ett undantag från denna rätt för efterlevande make att ärva. Det gäller när den avlidne har barn som inte är den efterlevande makens barn. Dessa barn kallas för särkullbarn. Särkullbarn har alltid rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt (3 kap. 1 § andra meningen ÄB). Detta innebär att om den avlidne endast har särkullbarn kommer de ha rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt, och den efterlevande maken har inte rätt att ärva något.Den enda inskränkningen i särkullbarnens rätt är att en efterlevande make alltid har rätt att efter bodelningen ha egendom som motsvarar minst fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Ett prisbasbelopp är ett fastställt belopp som används för beräkning av olika förmåner och avgifter. 2020 är ett prisbasbelopp 47 300 kr. Om den efterlevande maken inte uppnår detta efter bodelningen har hen rätt att få ut så mycket ur arvet efter den avlidne att hen uppnår det.Din situationDetta innebär att om din pappa avlider ska först en bodelning göras mellan hans dödsbo och hans efterlevande fru. Det som tillfaller din pappa i bodelningen ska fördelas som arv efter honom. Det är du och dina 2 syskon som är din pappas bröstarvingar, och ni ska därför dela lika på hela arvet. Eftersom ni är särkullbarn i förhållande till din pappas fru har hon inte arvsrätt efter honom, så länge hon efter bodelningen har egendom till ett värde av minst fyra prisbasbelopp.Det samma gäller om din pappas fru skulle avlida. Då ärver hennes barn allt som tillfaller henne i bodelningen, så länge din pappa efter bodelningen har egendom till ett värde av minst fyra prisbasbelopp.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Husägare och barnens arv?

2020-07-13 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! Min Fru är full ägare till huset vi bor i samt lånen på det!Om jag går bort hur blir det då med arven till våra barn? Är det endast det jag äger eller påverkar det också mun frus hus? Hälsningar,Jan
Lina Salem |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Vilken betydelse har det att ena maken står som ägare?Eftersom huset är er gemensamma bostad, saknar det betydelse att enbart din fru står som ägare. Enligt 7 kap. 1 § ÄktB är en makes egendom giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom. Som enskild egendom räknas sådan egendom som till följd av ett äktenskapsförord har gjorts enskild. Skillnaden mellan giftorättsgods och enskild egendom är att, då ett äktenskap upplöses antingen genom en skilsmässa eller dödsfall så behålles den enskilda egendomen odelad, medan giftorättsgodset delas lika mellan makarna. Påverkas barnens arv? Skulle en av makarna avlida, ärver den andra maken före gemensamma barn, se 3 kap. 1 § ÄB. Detta innebär att om du skulle avlida kommer först och främst en bodelning att genomföras för att få fram din totala kvarlåtenskap, se 9 kap. 1 § ÄktB. Därefter kommer din fru att ärva all din kvarlåtenskap med fri förfoganderätt (Alltså att egendomen får spenderas av din make men den får inte testamenteras bort eller ges bort i gåva). När din make sedermera avlider så har era gemensamma barn rätt till efterarv efter den först avlidna maken och därefter arv från din kvarlåtenskap. Sammanfattningsvis saknar det betydelse att huset ägs av din fru. Detta under förutsättningen att det inte är hennes enskilda egendom. Avseende arvet, kommer den efterlevande maken att först ärva med full förfoganderätt. Först när den efterlevande maken avlider kommer barnen ha rätt till efterarv från den först avlidne maken. Har du fler frågor är du välkommen att åter kontakta oss på Lawline. Vänligen,

Kan man göra enskild egendom till giftorättsgods genom ett äktenskapsförord?

2020-07-15 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |Min man har via gåvobrev fått en halv fastighet som enskild egendom med tillägg att han genom äktenskapsförord kan bestämma att egendomen i stället skall vara giftorättsgods. Nu vill ha det.Hur gör vi och vilka åtgärder behövs?
Dostan Sulaiman |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om din man vill göra sin enskilda egendom till giftorättsgods kan han, precis som du skriver, göra det genom ett äktenskapsförord eftersom man genom ett äktenskapsförord kan reglera vad som ska vara giftorättsgods/enskild egendom i bodelningen (7 kap. 3 § första stycket äktenskapsbalken, ÄktB). I äktenskapsförordet ska ni då skriva att den berörda fastigheten ska vara giftorättsgods.Vad krävs då för att upprätta ett giltigt äktenskapsförord? Det ska vara skriftligt, det ska dateras samt undertecknas av makarna, (7 kap. 3 § andra stycket ÄktB). Därutöver ska äktenskapsförordet registreras hos Skatteverket, (7 kap. 3 § tredje stycket ÄktB).Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Med vänliga hälsningar,

Är sambolagen dispositiv?

2020-07-14 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |HejSambolagen är dispositiv står på flera ställen, men jag har inte hittat det i själva lagen. Var o hur framgår detta?Hälsar
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Skillnaden mellan tvingande och dispositiva regler är att tvingande regler alltid gäller oavsett vad parterna avtalat om, medan dispositiva regler kan åsidosättas om parterna kommit överens om detta.Flera delar i sambolagen är dispositiva och kan avtalas bort. Detta framgår av 9 § som lyder enligt följande:"Sambor eller blivande sambor får avtala om att bodelning inte skall ske eller att viss egendom inte skall ingå i bodelningen. Genom ett nytt avtal får de ändra vad som tidigare överenskommits."Detta innebär att om samborna inte kommit överens om annat gäller sambolagen rakt av. Om samborna däremot upprättat ett så kallat samboavtal kan alla, eller endast delar av, reglerna om bodelning åsidosättas, beroende på vad samborna kommit överens om. Ett samboavtal ska upprättas skriftligen och undertecknas av samborna. Olikt ett äktenskapsförord som gäller för gifta makar behöver ett samboavtal inte registreras hos Skatteverket för att vara giltigt.Det finns en regel i sambolagen som inte kan åsidosättas även om samborna upprättat ett samboavtal som anger annat. Detta gäller rätten för den ena sambon att ta över en gemensam bostad som tillhör den andra sambon (22 § sambolagen). Denna rätt gäller endast hyres- eller bostadsrätter, och det är den sambo som bäst behöver bostaden som kan överta den. Ett sådant övertagande ska anses skäligt, och om samborna inte har gemensamma barn kan det ske endast om det föreligger synnerliga skäl. Denna rätt att ta över en bostad kan inte avtalas bort genom ett samboavtal.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Bodelning & arv - fördela tillgångar mellan fru och dotter

2020-07-14 i Make
FRÅGA |HejJag planerar att gifta mig med min thailändska sambo. Jag är ingen ungdom längre och inte heller min sambo(50+). Jag vill att mina samtliga tillgångar i Sverige skall ärvas av min dotter. Vad jag förstått har en efterlevande hustru rätt att disponera min kvarlåtenskap , sitta i orubbat bo, tills hon dör. Går detta att avtala bort. Min kvarlåtenskap i Thailand skall tillfalla min blivande hustru.Tacksam för tips hur jag skall förfara
Adam Winqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Svaret regleras i ärvdabalken (ÄB) men jag kommer även ta upp viktiga delar från äktenskapsbalken (ÄktB) Som jag förstår det vill du två saker, (1) att alla dina tillgångar i Sverige ärvs av din dotter och (2) att alla dina tillgångar i Thailand ärvs av din blivande hustru. Jag kommer först förklara vad den juridiska utgångspunkten är och sedan rekommendera hur du kan gå till väga. När du dör som gift så upplöses äktenskapet vilket innebär att era gemensamma tillgångar ska fördelas mellan er genom en bodelning, precis som vid en skilsmässa (ÄktB 1:5 och 9:1). I denna ska s.k giftorättsgods ingå, vilket är allt som inte är "enskild egendom" (ÄktB 10:1 och 7:1). Något kan bli enskild egendom på två sätt: (1) genom äktenskapsförord eller (2) genom att det varit ett villkor när man fick egendomen genom gåva/arv/testamente/förmånstagarförordnande (ÄktB 7:2). Utgångspunkten är alltså att all er respektive egendom ska ingå i bodelningen. Det första steget i en bodelning är att beräkna era respektive andelar av den totala egendomen (äktB 11:1). Först får du och din hustru vardera undanta så mycket av er respektive egna tillgångar för att täcka era respektive skulder (ÄktB 11:2 1st). T.ex om du dör med en skuld på 10 000 kr kommer 10 000 kr av dina tillgångar undantas från bodelningen för att täcka den skulden. Vad som återstår av era tillgångar efter avdrag för skulder ska läggas samman, värdet av den totala egendom delas sedan lika mellan er (ÄktB 11:3). Sedan fördelas den faktiska egendomen mellan dig (ditt dödsbo) och din hustru, där ni har "förtur" till era egna tillgångar (ÄktB 11:7). Det som du erhåller i bodelningen blir din s.k kvarlåtenskap, dvs vad som ska ärvas efter dig. Om din dotter är ert gemensamma barn har du helt rätt i att din hustru kommer ärva allt med rätt att disponera över egendomen (ÄB 3:1). Din dotter har sedan rätt till efterarv vilket innebär att hon har rätt till en viss procent av kvarlåtenskapen när din hustru dör - utöver sin laglott på 50% (ÄB 3:2). Om din dotter däremot är från ett tidigare förhållande har din hustru inte någon arvsrätt alls, då ärver istället din dotter allt (ÄB 2:1 jämte 3:1). Detta sammanfattar den juridiska utgångspunkten, jag har skippat de mindre viktiga detaljerna och fokuserat på det övergripande. För att nu svara konkret på hur du bör gå tillväga för att din vilja ska gå igenom. För det första bör du och din hustru skriva ett äktenskapsförord som säger att alla dina tillgångar i Sverige är enskild egendom. Annars kommer dessa ingå i bodelningen vilket kan innebära att din hustru har rätt till en del av dem - beroende på hur stora era respektive förmögenheter är. Eftersom du vill att din hustru ska äga alla tillgångar du har i Thailand behöver dessa inte vara enskild egendom utan kan ingå i bodelningen. Sedan behöver du skriva ett testamente där du skriver att alla dina tillgångar i Sverige ska tillfalla din dotter och att alla dina tillgångar i Thailand ska tillfalla din fru. På så sätt kommer inte din hustru ärva allt ifall din dotter är ert gemensamma barn, och din dotter kommer inte ärva allt ifall hon är ett särkullbarn. Jag rekommenderar att du är så specifik som möjligt i ditt testamente avseende vilken egendom som ska ärvas av vem, dels så att det verkligen blir som du vill och dels för att undvika en arvstvist mellan din dotter och din blivande hustru.Om du känner dig osäker inför att skriva ett äktenskapsförord och ett testamente kan jag rekommendera att du använder vår avtalstjänst. Jag hoppas annars att mitt svar hjälpte dig. Självklart är du varmt välkommen att ställa fler frågor till oss på Lawline om det uppstått några oklarheter.

Vad händer med egendomen vid separation eller dödsfall?

2020-07-13 i Alla Frågor
FRÅGA |Vi är gifta men bor separat i vår sin bostad. Vad händer med var och ens egendom om vi separera eller någon av oss gå bort? Vi båda har egna barn men inga gemensamma barn. Har vi rätt till den andres egendom vid separation eller dödsfall. Det finns inget avtal mellan oss. Tack för svar.
Anton Blomqvist |Hej! Tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga. Som jag förstår det har ni inte upprättat något testamente och/eller äktenskapsförord som skulle påverka den andres egendom vid separation eller dödsfall. Jag har inte fått någon information om hur länge äktenskapet varat eller övrig information om äktenskapet i övrigt. Jag strukturerar mitt svar genom att beskriva hur det generellt sett ser ut vid en separation och dödsfall i en familjesituation som ni befinner er i. Tillämpliga lagar äktenskapsbalken (ÄktB) respektive ärvdabalken (ÄB). Bodelning vid separationVid en eventuell separation görs först upp en bodelning där era tillgångar delas i hälften var mellan er (9 kap. 1 § första stycket ÄktB). Det som fördelas är giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). Giftorättsgods är egendom som tillhör makarna i ett äktenskap och som omfattas av giftorätt, det vill säga en makes framtida rätt i den andre makens egendom. All egendom som inte är enskild egendom utgör giftorättsgods (7 kap. 1 § ÄktB). Enskild egendom kan vara något som genom testamente eller gåva uttryckligen ansetts inte höra till en framtida bodelning. Vad som utgör enskild egendom framkommer av 7 kap. 2 § ÄktB.Bodelning följt av arvskifte vid dödsfallVid dödsfall sker det först en bodelning på samma sätt som ovan. Efter bodelningen sker ett arvskifte. Vid arvskiftet erhåller den avlidne makens barn sin/sina arvslott(er). De delar arvet sinsemellan (3 kap. 1 § ÄB). Skulle ni haft gemensamma barn skulle deras arvslotter tillfalla den efterlevande maken varav barnen när denne avlider skulle få ut sin del av arvet, men eftersom det här är frågan om särkullbarn (barn till make som inte den andra maken är förälder till) fås arvet ut direkt. Hoppas ni fick svar på er fråga. Med vänlig hälsning,